Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014

Relevanta dokument
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

STRATEGI FÖR CYBERSÄKERHETEN I FINLAND 2019

Statsrådets principbeslut. om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner. Givet i Helsingfors den PRINCIPBESLUTETS UTGÅNGSPUNKTER

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

FINLANDS SKOGSCENTRAL

E-strategi för Strömstads kommun

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Mot världens bästa högskoleväsende Yrkesinriktad högskoleutbildning en viktig del av högskoleväsendet

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Plattform för Strategi 2020

1(8) Belopp: Tidsplan: Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

Strategi för cybersäkerheten i Finland

Strategi för digitalisering

Arbetsrelaterad invandring

Strategi för digital utveckling

PETU10+ Riktlinjerna för räddningsväsendets forskning och utveckling

SOSUV:s studiebesök i Helsingfors

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Digitalt först. Program för digital förnyelse av det offentliga Sverige

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

KONTINUITETSSTYRNING AV VERKSAMHETEN

Värderingar Vision Etiska principer

Remissyttrande Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission

Verksamhetsplan

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Torgmötet

Strategisk plan för Lunds universitet Bo Ahrén 3 MARS 2016

Sunet /7 SUNET

Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Esbo stad Informationssäkerhetspolicy

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Den säkert intelligenta försvarsförvaltningen

Strategi för integration i Härnösands kommun

Nordisk tillsynskonferens

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Forskning för ett säkrare samhälle

Besöksnäringsstrategi

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Statsrådets principbeslut

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Program för digitalisering

IT-strategi för utbildningsverksamheten Övertorneå kommun

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Tilsith Lacouture Projektledare

FSPOS Strategisk plan

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Strategi för digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Remiss av SOU 2017:23 Betänkande digitalförvaltning.nu

Etik, kontroll och arbetsmiljö Hur vi kan lära oss arbeta med etiska frågor. Varför etik? Organisationer och etik. Iordanis Kavathatzopoulos

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Nödcentralsverket Strategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari Isbrytarstrategi

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

FÖR VASAREGIONEN

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Digitaliseringsstrategi

Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer

8.1 Hur säkerställs en kontrollerad inresa, en effektiv asylprocess och bra integration under alla omständigheter?

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

POLISENS VISION POLISEN, TRYGGHET GENOM TIDERNA

Strategi för NJ-fakulteten

Transkript:

ETT TRYGGT SAMHÄLLE Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 200 000 Huvudtemats mål: Huvudtemats fokusområde är forskningsprojekt som främjar och stöder genomförandet av strategin Migrationens framtid 2020. Strategin tar sikte på det kommande decenniet i en situation där rörligheten ökar, befolkningsstrukturen förändras och diversiteten i samhället ökar vi måste kunna reagera på dessa frågor även med hjälp av forskning. Målet är att staka ut en väg för en aktivare och mera proaktiv migrationspolitik. För att nå framgång i en föränderlig värld behöver Finland bl.a. aktiv, systematisk och målinriktad arbetsbaserad invandring. Människors rörlighet kräver såväl öppenhet som kontroll över migrationen av Finland. Huvudtemats innehåll: Huvudtemats innehåll omfattar temaområdena invandring, integrering och säkerhet. Utöver de nationella verkningarna har migrationspolitiken även ett direkt samband med utrikes- och utvecklingspolitiken. Man är såväl nationellt som internationellt medveten om sambandet mellan invandring och samhällelig utveckling, men fortfarande avspeglas detta inte tillräckligt i den praktiska verksamheten. Därför måste man öka insikten i hur flyttningsrörelsen och utvecklingen påverkar varandra i såväl positivt som negativt hänseende. På så sätt blir det möjligt att agera på ett etiskt hållbart sätt och förebygga flyttningsrörelsens negativa konsekvenser. Med hjälp av forskning skapar man förutsättningar att effektivisera bl.a. samordningen av arbetsbaserad invandring och sammanjämkandet av integrationsåtgärderna med åtgärder som vidtas inom olika förvaltningsområden. Migrationsfrågorna ingår i verksamheten inom flera förvaltningsområden och olika myndigheter. Ansvarsfördelningen ska vara klar och relevant, men samtidigt ska förvaltningen verka som en helhet. Utöver samarbetet mellan ministerierna behövs det även mer samarbete än nu mellan andra aktörer, framför allt mellan kommunerna och staten. Utredningen/forskningen ska producera resultat senast den 30 september 2015 och vara färdig senast den 31 december 2015. - Vilka faktorer ger invandrarna trygghet, och främst, vilka faktorer orsakar otrygghet hos mottagarna och/eller inflyttarna? Hur ska de problem som leder till otrygghet lösas, av vem och med hurdana åtgärder? - Vilken är den kompletta bilden av migrationens nuläge och närmaste framtid? Hur skapar vi förutsättningar för att granska god och dålig praxis samt centrala problem kring invandring, integrering och säkerhet? - Med vilka metoder säkrar vi systematisk kontroll över och forskningen i invandringens verkningar på lång sikt samt att den på så sätt erhållna informationen utnyttjas? - Hur vi säkrar vi att internationell information och internationella erfarenheter utnyttjas till fullo (bl.a. utvecklingen i Norden och Nederländerna, samt resultaten av den s.k. kanadensiska modellen)? - Utvecklande av samarbetet mellan ekonomivetenskaperna, samhällsvetenskaperna, inkl. sociologi, samt de humanistiska vetenskaperna i undersökningen av migrationen?

Ytterligare information: Harri Martikainen, utvecklingsråd, inrikesministeriet, e-post:

Huvudtemats namn och diarienummer: Ett tryggt samhälle som möjliggör framgång och välbefinnande SRK/471/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 150 000 Huvudtemats innehåll och mål: Huvudtemat gestaltar och konkretiserar behov och åtgärder med anknytning till statsrådets principbeslut 2010 om en säkerhetsstrategi för samhället. I strategin definieras samhällets vitala funktioner och måltillstånd för dem, hotmodeller som äventyrar de vitala funktionerna och eventuella störningssituationer som är förknippade med dem, strategiska uppgifter för ministerierna som förutsätts för att funktionerna ska kunna tryggas och deras kontinuitet planeras, grunderna för krisledning som förutsätts för att störningssituationer ska kunna hanteras, bevakning och utvecklande av hur strategin verkställs samt principer som är förknippade med övningen av beredskapen och krisledningen. Målet med strategin är att undvika att överlappande resurser utvecklas liksom också en situation där en prestationsförmåga som behövs vid tryggandet av de vitala funktionerna inte utvecklas. De kunskapsbehov som skisseras upp här stöder och säkrar de kunskapsbehov som identifierats i strategin för verkställande och åtgärdar brister i dessa kunskaper. Temat omfattar bland annat frågor om kostnads/nyttoanalyser och inverkan av offentliga säkerhetstjänster (övergripande säkerhet). Utredningen/forskningen ska producera resultat senast den 30 september 2015 och vara färdig senast den 31 december 2015. - Vilka är i nuläget de starka och svaga punkterna för hur uppgifterna och verksamheten vad gäller den riksomfattande beredskapen lagts upp och på vilket sätt bör detta utvecklas? - Hur har säkerheten och beredskapen på regional och lokal nivå utvecklats under de senaste decennierna? Hur bör man utveckla beredskapen på regional och lokal nivå? - Hur har förändringarna i den offentliga förvaltningen påverkat kvaliteten och tillgången på de tjänster som har koppling till säkerheten? Ytterligare information: Harri Martikainen, utvecklingsråd, inrikesministeriet, e-post:

Huvudtemats namn och diarienummer: Ny teknik som möjlighet och hot SRK/472/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 300 000 Huvudtemats mål: Att ta fram en helhetsbild av nuläget inom cyberkunnande med fokus på branschens forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI-verksamhet). Dessutom efterlyses prognoser om framtidens möjligheter samt förslag för att utveckla branschens FUIverksamhet. Huvudtemats innehåll: I strategin för cybersäkerheten i Finland och programmet för genomförande har man identifierat ett behov av att noggrannare kartlägga cyberkunnandet (statsrådets principbeslut 24.1.2013). I Finland finns det just nu ingen helhetsbild av nuläget för cyberkunnandet och ingen tillräcklig grund för utveckling av FUI-kapaciteten (kompetens, infrastruktur och resurser inom förvaltningsområdena, näringslivet och vetenskapssamhället). I undersökningen görs en övergripande utredning av kompetensen i fråga om cybersäkerheten och läget för de delområden som är viktigast med tanke på vetenskaps- och forskningsverksamheten samt bedömer mogenhetsgraden, särskilt i syfte att främja utbildning i cybersäkerhet samt FUIarbete. Samtidigt säkerställs att infrastrukturen i anslutning till den nationella forskningsverksamheten är tillförlitlig och användbar samt konfidentialiteten, integriteten och tillgängligheten i fråga om informationen, inklusive administration och långtidsbevaring av digitala datalager inom kultur och forskning. I utredningen främjar man det nationella och internationella utbildnings- och forskningssamarbetet i cyberomgivningen. I utredningen bedrivs samarbete på bred bas över ministeriernas verksamhetsområden och utredningen kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där bland annat naturvetenskaper, humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och tekniska vetenskaper möts. I arbetet ska man utnyttja redan gjorda utredningar om cyberkunnandet. Utredningen/forskningen ska producera resultat senast den 30 september 2015 och vara färdig senast den 31 december 2015. - En helhetsbild av nuläget inom cyberkunnande. Vilken är nivån på Finlands cyberkunnande inom FUI i dag med beaktande av bl.a. kompetensområden, kompetensens brister och styrkor, resurser, nätverk, verksamhetssätt och infrastruktur, samt vilka är de viktigaste aktörerna? Nuläget ska ställas i relation till det internationella läget. Nulägesanalysen ska kunna upprepas senare och metoderna kunna utnyttjas öppet. - Läget för IT-infrastrukturen. Hur säkerställer man resurserna, funktionssäkerheten och tillgängligheten för IT-infrastruktur som är avgörande för den nationella FUI-kompetensen samt garanterar informationens konfidentialitet, integritetsskydd, integritet och tillgänglighet, inklusive förvaltning och långtidsbevaring av nationellt betydande digitala datalager inom kultur och forskning? - Prognostisering av framtidens möjligheter. Vilka är de för Finlands framtid viktigaste områdena för cyberkunnande, fokusområdena, prioriterade ändringsbehoven samt praktiska åtgärderna till följd av observationerna? Hur stärker man genomförandet av strategin för cybersäkerhet med hjälp av FUI-verksamhet? Hur kan man genom att utveckla kunnandet utnyttja digitaliseringen samt främja informationssamhället och möjligheterna till affärsverksamhet på området? Hur kan man öka Finlands internationella attraktionskraft som investeringsobjekt? Framsynsanalysen ska kunna upprepas senare (metoderna ska kunna utnyttjas öppet). - Utvecklingsrekommendationer och behov av vidare undersökningar. Hur påverkar observationerna i punkt 1, 2 och 3 aktörernas profileringsbehov? Hur får man kedjan av aktörer att fungera effektivt med tanke på kunnandet och förmågan att utnyttja resultaten?

Ytterligare information: Harri Martikainen, utvecklingsråd, inrikesministeriet, e-post: