Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Arido Degavro C J Advokatbyrå AB Kungsgatan 17 961 61 Boden

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2011-10-03 UM 6946-11 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 23 Stockholm Sida l (8) KLAGANDE Alisher Saidov, 19931006 Boendet, Storgatan 61 96231 Jokkmokk God man: Anita Jonsson Sirkasgatan 16 96231 Jokkmokk Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Arido Degavro C J Advokatbyrå AB Kungsgatan 17 961 61 Boden MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2011-07-15, se bilaga l Dnr 11-815430 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om avvisning, förklarar Alisher Saidov vara alternativt skyddsbehövande och beviljar honom permanent uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Arido Degavro enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till 13 549 kr, varav 8 745 kr för arbete, l 070 kr för tidsspillan, l 024 kr för utlägg och 2 710 kr för mervärdesskatt. DokJd 108786 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l 08-56168000 08-56168655 måndag - fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Alisher Saidov yrkar att han beviljas permanent uppehållstillstånd. Som grund för sin talan gör han i första hand gällande att han är att betrakta som alternativt skyddsbehövande då det finns grundad anledning att anta att han vid ett återvändande riskerar att avrättas, torteras eller utsättas för annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I andra hand görs det gällande att det vid en samlad bedömning i ärendet föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han bör tillåtas stanna i Sverige. Till stöd för sin talan vidhåller han vad han tidigare har åberopat hos Migrationsverket och gör i huvudsak följande förtydliganden och tillägg. Han har tidigare redovisat var hans hemlandspass finns samt hur han tog sig till Sverige. Det är svårt att styrka resvägen på grund av att han tagit sig till Sverige med hjälp av smugglare och detta ska inte läggas honom till last. Vad gäller hans födelseort och hans fars deltagande i Mujahedin har det uppkommit en del missförstånd, bl.a. beroende på språkförbistringar under Migrationsverkets inledande samtal. Fadern tillhörde endast Mujahedin under inbördeskriget och familjen, liksom många andra från regionen Garm i Tadzjikistan, begav sig till Afghanistan 1992. Alisher föddes nästföljande år i den afghanska provinsen Mazar-e-Sharif. Efter inbördeskriget återvände familjen till Tadzjikistan. Avseende Migrationsverkets ifrågasättande av de uppgifter han lämnat gällande Mujahedins intresse för honom ligger det i sakens natur att det är synnerligen svårt för honom att förklara de bakomliggande orsakerna till enskilda individers agerande i det enskilda fallet. Det enda han kan göra är att så utförligt som möjligt redogöra för de egna upplevelserna och vad som faktiskt hänt. Han har efter bästa förmåga redogjort för händelseförloppet kring när han och hans far tvångsrekryterades till Mujahedin och

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen även betonat att det var flera andra i byn som var foremål for tvångsrekryteringen. Det kan heller inte förväntas att han kan redogöra for samtliga orsaker till tadzjikiska myndigheters göranden och låtanden men mot bakgrund av samhällsklimatet i Tadzjikistan kan det dock på intet sätt uteslutas att det förhåller sig på så sätt som han uppgett. Tvärtom framstår det som sannolikt att så varit fallet. Han har varit i kontakt med sin syster i hemlandet som berättat att myndighetspersoner vid flertalet tillfallen varit och frågat efter honom vilket utgör en tydlig indikation på att han alltjämt är föremål för myndigheternas intresse i hemlandet. I motsats till vad Migrationsverket gör gällande har han således lämnat en trovärdig redogörelse för de händelser som föranlett hans flykt till Sverige. Han har redogjort för varför han riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till Tadzjikistan. Berättelsen har i allt väsentligt varit sammanhängande och den är väl överensstämmande med vad som framkommer av tidigare åberopad landinfo i målet. Det är uppenbart att den individuella hotbild som finns gentemot honom i hemlandet inte kan anses vara undanröjd varför det inte i något avseende finns anledning att ifrågasätta tillräckligheten i de angivna asylskälen. Sammanfattningsvis har han förmått göra sannolikt att han vid ett återvändande till hemlandet löper en personlig, reell och förutsebar risk att utsättas för skyddsgrundande behandling. Migrationsverket har vid omprövning inte funnit skäl att ändra det överklagade beslutet. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet. Alisher Saidov har vid den muntliga förhandlingen berättat bl.a. följande. Han var tvungen att ge sitt hemlandspass till människosmugglarna som tog honom till Sverige. De sade att överlämnande av identitetshandlingar samt

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen betalning var en förutsättning för att han skulle komma till Europa och förklarade inte närmare varför de skulle ha identitetshandlingarna. Han åkte till Sverige gömd i en lastbil och tror att han passerade bland annat Ryssland och Lettland under färden. Han fick kontakt med människosmugglarna genom en väns pappa och resan kostade 12 000 amerikanska dollar. Anledningen till att han talar så bra ryska är att han läst ryska i skolan och att han pratat ryska hemma med familjen eftersom hans far ville att han skulle lära sig språket bra. Hans far, liksom alla män från hans folkgrupp och provins i Tadzjikistan, anslöt sig till Mujahedin under inbördeskriget i Tadzjikistan och tillhörde Mujahedin mellan 1992 och 1995, men inte därefter. Det var den 3 april 2011 som Mujahedin kom till hans hemby och tvångsrekryterade alla män över femton år. Mujahedin beordrade honom och hans far att packa sina tillhörigheter snabbt och då sade hans far att han skulle ta med sig sina identitetshandlingar. Mujahedin gav ingen förklaring till sitt agerande. Mujahedin har som målsättning att ändra regimen i Tadzjikistan. I Mujahedins läger tvingades han bl.a. bära stenar och gräva. När lokala militärtrupper anföll lägret greps han och fem andra personer. Ställda inför militärens val att antingen dömas till dödsstraff eller livstids fängelse eller att rapportera om Mujahedins planer och var de befann sig valde han och hans vän att samarbeta med militären för att släppas fria och kunna fly. Militären berättade inga närmare detaljer om hur rapporteringen skulle gå till och han frågade inte heller efter detta eftersom han bara ville fly. De övriga som gripits tillsammans med dem vägrade att samarbeta. Han ville egentligen inte samarbeta med militären eftersom oavsett om man samarbetar med militären eller Mujahedin blir man dödad. Han har pratat med både sin syster och mamma i hemlandet och de sade att den lokala polisen flera gånger varit och frågat efter honom. Hans hemby Bini Safion som är hårt pressad mellan Mujahedin och lokala militärtrupper, är liten och alla

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen känner alla där. Om han återvände dit skulle den lokala polisen känna igen honom, men han är osäker på om Mujahedin skulle göra det. Han kan inte återvända till Tadzjikistan eftersom han inte vill dö. Eftersom han inte kan återvända till sin hemby har han ingenstans att ta vägen i Tadzjikistan. Han blev chockad när han fick översättningen av Migrationsverkets ansökningsprotokoll och såg alla felaktiga uppgifter det innehöll. Felen berodde på att tolken missuppfattat honom. Hans far är nu avliden, detta fick han meddelande om från hemlandet för bara några dagar sedan. Fadern blev skjuten av lokala militärtrupper. Migrationsverket har vid den muntliga förhandungen vidhållit sin inställning och anfört i huvudsak följande. Resultatet av den i målet genomförda språkanalysen innebär att Alisher Saidov troligtvis vistats någon annanstans än den uppgivna hembyn under lång tid. Detta eftersom det är mycket osannolikt att någon från den tadzjikiska landsbygden pratar så bra ryska som han gör. Alisher Saidov kommer också att ha fyllt arton år när Migrationsdomstolens dom vinner laga kraft. Han har som ung och frisk man möjlighet att leva ett tryggt liv och skapa sig en framtid på annan ort i, hemlandet än hembyn, exempelvis huvudstaden Dushanbe. DOMSKÄL I målet aktuella bestämmelser framgår av Migrationsverkets beslut. Identitet och skyddsbehov Alisher Saidov har, utöver landinformationsrapportema 20/0 Country Reports on Human Rights Practices-Tajikistan (United States Department of State) och TajiJdstan: The Changing Insurgent Threats (International Crisis Group) inte åberopat någon skriftlig bevisning i målet.

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Det ligger i sakens natur att många av de förhållanden som åberopas av en asylsökande angående sitt skyddsbehov inte kan göras sannolika med skriftlig eller annan bevisning. I förarbetena till utlänningslagen (2005:716), UtlL, framhålls därför att beviskraven inte kan ställas allt för högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Motsvarande synsätt måste även anläggas nar den sökande gör gällande att han eller hon är skyddsbehövande i övrigt. Sökandens berättelse får därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (se prop. 1996/97:25 s. 98). Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att den asylsökande skall kunna fa förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts (se handboken artiklarna 203 och 204 och MIG 2007:12.) Vid bedömningen av Alisher Saidov asylberättelse ska hänsyn tas till att han är under 18 år. Därför ska exempelvis kraven på detaljrikedom i utsagan ställas lägre än för en vuxen. Vid den muntliga förhandlingen har Alisher Saidov med egna ord utvecklat sin berättelse. Han har i allt väsentligt lämnat en sammanhängande och konsekvent utsaga och ansträngt sig för att reda ut oklarheter och lämnat förklaringar till missförstånd som uppkommit under utredningen. Det finns inte skäl att ifrågasätta vad han berättat att han varit med om. Hans berättelse ska således läggas till grund för prövningen. Av landinformationen i målet framgår att konflikten i Tadzjikistan mellan statsmakten och olika väpnade grupperingar ökar i omfattning och intensitet Det främsta hotet mot statsmakten utgörs av olika radikala islamistiska

Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen rörelser och det område där stridigheterna och säkerhetshotet varit allvarligast är området Rasht som ingår i regionen Garm. De islamistiska upprorsrörelserna, med ursprung både inom landet och i regionen i stort, beskrivs som välmotiverade och resursstarka. De har också möjlighet att röra sig över nationsgränserna i Tadzjikistans närområde, exempelvis över gränsen till Afghanistan i söder. Den tadzjikiska statsmakten, starkt präglad av korruption och fattigdom, synes i vart fall i vissa delar av landet inte ha resurser eller förmåga att skydda landets medborgare från det säkerhetshot denna konflikt utgör. Det rapporteras vidare att tortyr förekommer i häkten och fängelser. Förhållandena i landets fängelser beskrivs som mycket dåliga med bristfälliga sanitära förhållanden, överbeläggning samt brist på mat och mediciner. Mot bakgrund av vad Alisher Saidov utsatts för i Tadzjikistan och den allmänna situationen i landet har han gjort sannolikt att det föreligger en hotbild mot honom i hemlandet, dels från motståndsrörelsen och dels från myndighetsföreträdare. Enligt Alisher Saidov har den lokala polisen kontaktat hans mamma vid ett flertal tillfällen och frågat efter honom. Det är enligt migrationsdomstolens mening sannolikt att han vid ett återvändande till Garm kommer att bli igenkänd av i vart fall den lokala polisen eller militären. Eftersom Alisher Saidov, som är under 18 år, i utlänningslagens mening är ett barn skulle han, om han avvisades från Sverige, ha rätt att återvända till sin familj i hemlandet. Sammantaget finner migrationsdomstolen att det finns grundad anledning att anta att Alisher Saidov vid ett återvändande till sin familj i Tadzjikistan skulle löpa risk att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Alisher Saidov är därmed att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen och ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Vid denna utgång ska han även i enlighet med

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 6946-11 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 4 kap. 3 a utlänningslagen tillerkännas status som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverkets beslut om avvisning upphör därmed att gälla. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Maria Persson Rådman I avgörandet har också deltagit nämndemännen Cecilia Silfwerbrand, Oswald Feldin (skiljaktig) och Inga Osbjer (skiljaktig). Föredragande har varit Anton Weyler. Skiljaktig mening Nämndemännen Oswald Feldin och Inga Osbjer är skiljaktiga och anför följande. Vi instämmer i Migrationsverkets bedömning. Det som framkommit under förhandlingen ändrar inte detta ställningstagande. Alisher Saidov har således inte gjort sannolikt att han är i behov av skydd. Överröstade i denna del är vi i övrigt ense med majoriteten.

Akt 2.26 Migrationsverket 1/13 Asylprövningsenheten/barn i Beslut Beteckning Boden 2011-07-15 Hanna Winsa Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Saidov, Alisher, född 931006, m medborgare i Tadzjikistan Adress: Boendet, Storgatan 61, 962 31 Jokkmokk Språk: Tadzjikiska/Ryska Offentligt biträde: Arido De Gavro, C J Advokatbyrå, Kungsgatan 17961 61 Boden God man: Anita Jonsson, Sirkasgatan 16, 96231 Jokkmokk Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avvisa dig, med stöd av 8 kap. l utlänningslagen (2005:716) awisningen ska verkställas genom att du reser till Tadzjikistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig om ett utvisnings- eller awisningsbeslut ska verkställas genom svenska myndigheters försorg (Migrationsverket eller polismyndigheten) ska de se till att du blir mottagen av någon anhörig alternativt av ett offentligt eller frivilligt socialt organ, till exempel ett barnhem. bevilja det offentliga biträdet Arido De Gavro 14 040 kronor i ersättning, varav l 321,59 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Arido De Gavro och den betalas ut av Migrationsverket Asylprövningsenheten/bam i Boden Besöksadress Gamisonsgatan 6 A Postadress Box 103 SE-96122 Boden Telefon 0771-235 235 Telefax 092112955 E-post via: www.migrationsverket.se/e-post Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2/13 Migrationsverket. Eftersom du är minderårig skickas beslutet till din gode man.

3/13 Ansökan med mera Du har ansökt om asyl och yrkar på uppehålls- och arbetstillstånd samt åberopar skyddsskäl. Migrationsverket ska även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom du är minderårig och saknar legal vårdnadshavare i Sverige har en god man och ett offentligt biträde förordnats för dig. Som skäl för din ansökan har du bland annat uppgett följande. I första hand gör du gällande att du är att betrakta som alternativt skyddsbehövande eftersom det finns grundad anledning att anta att du vid ett återvändande riskerar att avrättas, torteras eller utsättas för annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I andra hand gör du gällande att det vid en samlad bedömning i ärendet föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att du bör tillåtas stanna i Sverige. Du har inte lämnat in några handungar till Migrationsverket för att styrka din identitet, ditt medborgarskap, din hemvist eller dina asylskäl. En direktanalys har genomförts i ditt ärende. Skälen för beslutet Identitet Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt behov av skydd sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste den myndighet som nar att pröva ansökan först bedöma om sökande har gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolika, bland annat för att kunna fastställa mot vilket eller vilka länder ansökan ska prövas (MIG 2007:12). Du har inte lämnat in några handlingar till styrkande av identitet, hemvist eller medborgarskap. Migrationsverket bedömer därmed att du varken har styrkt eller gjort din identitet sannolik. Du har vid den muntliga utredningen fått svara på frågor kring din uppgivna hemvist. En direktanalys har genomförts i ditt ärende som visar att du med medelhög sannolikhet kommer från din uppgivna hemvist. En förklaring till att resultatet endast visar medelhögsannolikhet är att du talar ryska på ett sådant sätt som inte är vanligt på den TadzjiMska landsbygden. Migrationsverket finner, med beaktande av vad du uppgett samt vad som i övrigt framkommit i ditt ärende, att det inte finns anledning att anta att du har starkare anknytning till något annat land än Tadzjikistan. Ditt ärende kommer således att prövas mot det uppgivna landet. Principen om barnets bästa Eftersom du är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av ärendet. Av l kap 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling

4/13 samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Bamperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barn göras inför beslutet i asylärendet (2 5 Förordning (2007:996) med instruktion för Migrations verket). Situationen i Tadzjikistan Den tadzjikiska regeringen samarbetar i allmänhet med internationella organisationer. Det underlättar för besök av höga tjänstemän från FN, OSSE och andra internationella organisationer. Bland annat följande problem med de mänskliga rättigheterna i Tadzjikistan har dock rapporterats: medborgares begränsade rätt att byta regering, tortyr och misshandel av fångar, straffrihet för säkerhetsstyrkor, förnekande av rätten till rättvis rättegång, härda och livshotande förhållanden i fängelser, förbud mot internationell övervakning och tillgång till fängelser, mskränkningar i yttrande-, tryck-, förenings-och religionsfrihet, korruption, våld och dismminering mot kvinnor, godtyckliga arresteringar och människohandel. Den parlamentariska kommittén för lagstiftning och mänskliga rättigheter har granskat förslag till lagstiftning för att uppfylla åtaganden avseende mänskliga rättigheter. Enligt observatörer har de dock inte lyckats fullgöra sitt primära ansvar att ta upp människorättsfrågor i ny lagstiftning (2010 Country Reports on Human RightsPractices - TajiMstan, lifos 25017, s. l och 11). Situationen i Tadzjikistan är inte sådan att den i sig utgör grund för att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap l utlänningslagen. En individuell bedömning görs därför i ditt ärende. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land

5/13 därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. I och med att ingen skriftlig bevisning har inkommit till Migrationsverket har verket att bedöma sannolikheten i dina skyddsskäl utifrån din berättelse. Du har berättat att du är född och uppvuxen byn Bini Safion som ligger i regionen Garm, TadzjMstan. Du har tre äldre syskon, två bröder och en syster, och en yngre syster. Dina två bröder har du inte träffat på 4-5 år efter att de lämnade ert hem och er hemby för att tjäna pengar. Du vet inte vart de befinner sig idag. Din äldre syster som är gift bor i Kurgan Tyube. Utöver din närmaste familj har din far fyra syskon och du vet att en av fastrama bor i din hemby. Du har även en morbror som bor i Ryssland. Du berättar även att du har gått 10 år i grundskola i ditt hemland. Du berättar vidare att Mujahedin kom till din hemby den 3 april i år för att tvångsrekrytera killar som fyllt 16-17 år. Den här dagen hämtade de bland annat dig och din pappa och cirka åtta andra män. Ungefär åtta män från Mujahedin trängde sig in i ert hem med automatkarbiner och tvingade er att följa med. Utanför stod ytterligare några fler och väntade. Du berättar att det gick ganska fort och att det inte går att sätta sig emot dem eftersom de bär vapen. Din pappa sa att du bör ta med dina identitetshandlingar, vilket du

6/13 gjorde. Du var hos Mujahedin i två dagar. Den tredje dagen, när ni gick för att äta i skift, blev ni som var kvar för att arbeta överfallna av den lokala militärtruppen. Sex stycken blev tillfångatagna och bortförda med bil. En, som var en "riktig Mujahedin" blev skjuten under bilfärden. Ni blev förda till en miritäranläggning i Todzjikobod. När ni kom fram förklarade ni att ni fem var nya bland Mujahedin. Soldatema förklarade för er att ni kunde välja mellan att arbeta för regeringen genom att spionera på Mujahedin eller få livstids fängelse. Du och din vän, Sultan, valde att arbeta för regeringen. Andra dagen på militäranläggningen släpptes du och din vän med uppgiften att komma tillbaka varje fredag för att rapportera om Mujahedins planer. De hotade att ni skulle få livstids fängelse eller dödas om ni inte fullföljde uppdraget. Ni gick med på detta men lämnade TadzjiMstan samma dag som ni blev frisläppta. Du uppger gällande er resväg att ni stannade en dag i bergen på vägen mot Kirgizistan. Du berättar att detta var ett område som ni kände väl till. Söndagen därpå tog ni er över gränsen till Kirgizistan. Väl i Kirgizistan tog ni kontakt med Sultans pappas vän som hjälpte er vidare. I Osh fick du kontakt med din mamma som skickade pengar till mannen som skulle hjälpa er vidare. Ni åkte sedan lastbil från Kirgizistan till Sverige och kunde passera alla landsgränser utan att bli upptäckta. Migrationsverket konstaterar angående din asylberättelse att du är minderårig, varför kraven på detaljrikedom i berättelsen ska ställas lägre än om du var vuxen. Med beaktande av din ålder och mognad finner Migrationsverket likväl att vissa grundläggande krav kan ställas på dig avseende att göra ditt åberopade behov av skydd sannolikt. Även om ärendet gäller ett asylsökande barn kan Migrationsverket inte bortse från att bedömningen huruvida välgrundad fruktan ska anses föreligga, ska vara framåtsyftande och utgå från objektiva faktorer. För att fruktan ska godtas måste den ha fog för sig och vara underbyggd av ett objektivt förhållande (MIG 2007:37). Vid bedömning av trovärdighet tar Migrationsverket ställning till om sökande har lämnat en sammanhängande berättelse som inte präglas av motstridiga uppgifter och som inte strider mot allmänt kända fakta om landet. Huvuddragen i berättelsen ska även vara oförändrad under ärendets gång (se Utlänningslagen med kommentarer, Wikrén och Sandesjö, nionde upplagan s. 181-182). Inom asylrätten tillämpas en bevisregel till förmån för den asylsökande ("the benefit of the doubt"). Med det nämnda uttrycket avses att den asylsökandes uppgifter bör läggas till grund för bedömningen när hans påståenden om förföljelse framstår som rimliga och de faktiska förhållandena inte kan klarläggas. I UNHCRis handbok (par. 204) framgår att regeln " the benefit of the doubt" endast bör tillgripas när all tillgänglig bevisning har lagts fram och kontrollerats och när utredaren har övertygat

7/13 sig om sökandes allmänna trovärdighet (se även Vägledande beslut, UN 421-01 samt MIG 2007:12 och MIG 2007:37). Trovärdighetsbrister finns vad gäller dina uppgifter kring dina identitetshandlingar. Att din far skulle ha hunnit säga att du ska ta med handlingarna och att du även hunnit plocka med dig dem och gömma dem i dina underkläder, när åtta personer från Mujahedin tränger sig in i ert hem med automatvapen anses osannolikt. Du beskriver det själv som att själva bortförandet av dig och din far gick ganska snabbt. Vad gäller din resväg konstaterar Migrationsverket att det enda du har berättat är att du rest med lastbil och att ni inte blivit upptäckta vid gränskontrollerna. Gällande dina identitetshandlingar har du uppgett att en förutsättning för att smugglaren skulle hjälpa er var att ni lämnade ifrån er era handlingar. Med anledning av att du har lämnat vaga uppgifter om resvägen och att du inte har inkommit med ditt pass eller ditt födelsebevis gör verket även bedömningen att det inte kan utesluta att du rest till Sverige med ditt pass och visum eller något annat europeiskt land. Migrationsverket bedömer att det finns trovärdighetsbrister i din berättelse vad gäller bland annat följande. Du berättar att din far tillhörde Mujahedin förra året, samt under år 1991 och 1993 då en majoritet av Garms befolkning tillhörde Mujahedin. Verket finner det osannolik att Mujahedin skulle tränga sig in i ert hem och tvångsrekrytera dig och din pappa om de känner till honom sedan innan och han vid flertalet tillfällen tillhört gruppen. Det är också besynnerligt att ni skulle tvingas till att strida för Mujahedin eftersom Mujahedin rimligen inte borde vilja att någon som inte tror och kämpar för deras sak med risken att bli angivna. Dina uppgifter kring din pappas tidigare deltagande i Mujahedin talar även emot att du skulle riskera något på grund av att du lämnar gruppen. Utifrån det du har berättat framstår det som att din far har kunnat komma och gå till Mujahedin utan att straffas. Verket finner det även osannolikt att du och din pappa skulle bli hämtade samtidigt men att du sedan inte kunnat se honom under din vistelse hos Mujahedin, särskilt då ni tycks ha vistats på en något avlägsen plats uppe bland bergen. Migrationsverket finner det inte trovärdigt att ni skulle släppas av regeringen andra dagen efter tillfångatagandet i tron om att ni skulle kunna återvända till Mujahedin för att spionera utan att de skulle misstänka er. Verket finner det även motstridigt att regeringsstyrkorna skulle anse det möjligt att Mujahedin skulle ta er tillbaka när du säger att det finns ett uppenbart hot mot dig från Mujahedin på grund av att du har lämnat gruppen i och med att militären fört bort dig. Vidare finner Migrationsverket att du lämnat olika uppgifter under det inledande samtalet som hölls den 2 maj 2011 och asylutredningen som hölls den 8 juni 2011. Migrationsverket bedömer att det inledande samtalet med verket är generellt sett av ett lägre bevisvärde än exempelvis en muntlig

8/13 komplettering eftersom den sökande inte företräds av ett offentligt biträde och att protokollet vanligtvis inte läses upp för den sökande. Dock finner verket att de av dig lämnade motstridiga uppgifterna inte kan lämnas utan avseende. Till exempel berättar du under det inledande samtalet att den lokala regeringsstyrkan överföll Mujahedin under den tredje natten och nio stycken blev gripna. Under asylutredningen berättar du att ni blev överfallna när halva gruppen var och åt och att endast sex stycken blev gripna. I ansökningsprotokollet har du uppgett att du studerat i Moskva, men i asylutredningen säger du att detta Inte stämmer utan att du studerat på rysk skola i Tadzjikistan. Sammantaget bedömer Migrationsverket att din berättelse inte är trovärdig. Din berättelse innehåller o sammanhängande och motstridiga uppgifter. Benefit of the doubt är således inte tillämplig i ditt ärende. Oaktat trovärdighetsbristerna gör Migrationsverket bedömningen att dina asylskäl inte är tillräckliga. Utifrån vad du har uppgett noterar verket att du blivit gripen och tillfångatagen samtidigt som flertalet andra unga män. Du har endast vistats på respektive förläggning i tre dagar eller mindre. Att du skulle vara av särskilt intresse eller skulle riskera att bli igenkänd om du återvände till din by måste ses som osannolikt, särskilt då förläggningarna du förts till ligger i en annan by/stad. Som Migrationsverket även påpekat tidigare, gällande hur din pappa tycks ha kunna komma och gå till gruppen Mujahedin, talar det emot att det skulle finnas någon risk för.dig att återvända. Vad gäller de lokala trupperna har du uppgett att de sagt att de visste vart ni bodde och kände till era familjer. Det faktum att det inte framkommit att verken soldatema eller Mujahedin ska ha besökt eller skadat din familj när du senast pratade med din mamma måste även det tala för att du inte är av särskilt intresse för dem eller att du riskerar någonting vid ett återvändande till hembyn. Därför finner verket att dina skyddsskäl är otillräckliga. Migrationsverket gör följande bedömning av ditt ärende. Mot bakgrund av vad som framkommit i ditt ärende finner Migrationsverket att du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Tadzjikistan riskerar att utsättas för sådan förföljelse som utgör grund för flyktingskap enligt 4 kap. l utlänningslagen. Migrationsverket bedömer vidare att det inte framkommit några skäl som medför att det skulle finnas en sådan personlig hotbild mot dig att du kan bedömas vara alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 st. l p. l första ledet. Det råder inte väpnad konflikt i Tadzjikistan på det sätt som avses i 4 kap. 2 st. l p. l andra ledet. Inte heller är situationen i Tadzjikistan sådan att du kan beviljas uppehållstillstånd som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen. Sammanfattningsvis finner Migrationsverket att dina anförda asylskäl inte är tillräckliga. Vi bedömer därför att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande.

9/13 Därför får du inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En person som är alternativt eller övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ eller övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande får du inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s.185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. I prop. 1996/97:25 s. 249 ff diskuteras hemvändandes påfrestningar för ett barn. Även då hemvändandet kan medföra stora påfrestningar måste Migrationsverket göra en avvägning mot andra intressen, såsom förutsätts i barnkonventionen. Nödvändigheten av att upprätthålla de krav som är uppställda för bosättning i Sverige är ett sådant intresse. Att Sverige skall fortsätta sina omfattande insatser för utsatta barn i deras hemländer är ett annat därmed sammanhängande intresse. Avgörande bör vara i vilken grad barnet i sin psykosociala utveckling kan antas ta bestående skada av att flytta tillbaka till hemlandet, att skilja från de oftast tillfälliga påfrestningar som en flyttning till andra miljöer ofta innebär för ett barn. Även om en framtvingad återresa till hemlandet är ett nytt svårt uppbrott för ett barn kan han eller hon genom sina resurser, sin familj och det nätverk familjen kan ha i den egna nationen eller kulturen, ändå ofta i hög grad påverka sin egen framtid. Det i allmänhet fel att betrakta de människor som sökt sig till ett annat land för att bosätta sig där som människor med dålig förmåga att ta hand om sin egen situation. Det är heller inte barnkonventionens grundläggande synsätt. En framtid i hemlandet kan innebära levnadsvillkor som står i överensstämmelse med det enskilda barnets bästa. Av diskussionen framgår att lagstiftaren tar avstånd från den etnocentriska syn som anser att barn närmast regelmässigt skulle ha det bättre i Sverige oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. En sådan mställning strider inte minst mot det synsätt barnkonventionen ger uttryck för. Vidare enligt prop. 2004/05:170 s 187 skall, vid en bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter, tas i beaktande de olika omständigheter som finns i ärendet. Dessa omständigheter kanske inte var

10/13 för sig är tillräckliga för att uppehållstillstånd ska beviljas, men sammanvägda kan dessa utgöra underlag till att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Vid denna bedömning tas hänsyn till den sökandes hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas för vuxna personer. Du har vistats i Sverige sedan den 30 april 2011, det vill säga inte fullt tre månader. Vad det gäller din anpassning till Sverige finner Migrationsverket att den korta tid som du vistats här, även med beaktande av att du är ett barn, inte medför att uppehållstillstånd kan beviljas på denna grund. Din anknytning till ditt hemland är vidare starkare än den eventuella anknytning du har hunnit få till Sverige och svenska förhållanden. Migrationsverket finner att det inte framkommit att du har några hälsoproblem av sådant slag att uppehållstillstånd kan beviljas dig i Sverige på grund av hälsoskäl. Vid bedömningen enligt 5 kap. 6 utlänningslagen ska även hänsyn tas till utlänningens situation i hemlandet. Härmed avses bland annat förhållanden som, utan att vara skyddsgrundande, gör att en avvisning till hemlandet framstår som olämplig. Dit hör praktiska verkställighetshinder som inte är av tillfällig natur, social utstötning, traumatisering till följd av tortyr eller liknande svåra upplevelser i hemlandet eller till följd av människohandel (Utlänningslagen - med kommentarer, Wikrén/Sandesjö, sidan. 270,2010). Av Migrationsöverdomstolens dom i mål MIG 2009:9 framgår att domstolen även har beaktat säkerhetssituationen i landet och socialt kontaktnät för den sökande. I Migrationsöverdomstolens dom i mål MIG 2009:8 beaktas även uppfyllandet av grundläggande materiella behov och tillfredställande omvårdnad vid ett återvändande. Den allmänna situationen i TadzjiMstan kan inte i sig anses sådan att det finns grund för att generellt bevilja barn, inte heller ensamkommande, uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Du har inte framfört att situationen i ditt hemland skulle vara av den karaktär som syftas till i ovan nämna paragraf. Migrationsverket bedömer att barn endast kan återvända till TadzjiMstan om de har en familj att återvända till eller annat lämpligt mottagande. Migrationsverket konstaterar att, som du själv har uppgett, att du har kvar din mamma, din faster och din storasyster i TadzjiMstan. Vad gäller din pappa finns det inget som tyder på att han inte skulle vara kvar i

11/13 Tadzjikistan. I ärendet har inte framkommit något som tyder på att dina grundläggande materiella behov inte skulle bli tillgodosedda vid ett återvändande till Tadzjikistan. Migrationsverket finner med beaktande av vad som kommit fram i ärendet att det inte finns några omständigheter som visar att du skulle ta skada i din psykosociala utveckling av att återvända till ditt hemland och där vid behov få hjälp av hemlandets myndigheter och barnhem. Vid en samlad bedömning och med beaktande av l kap 10 utlänningslagen finner Migrationsverket således att varken din anpassning till Sverige, din hälsa eller din situation i hemlandet är sådan att synnerligen ömmande omständigheter kan anses föreligga. Mot bakgrund av ovan nämnda finner Migrationsverket inte skäl att anta att ett mottagande inte skulle gå att ordna för dig inom rimlig tid. Det föreligger inte några generella verkställighetshinder mot Tadzjikistan. Sammantaget finner Migrationsverket att du inte kan beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen (2005:716). Därför avvisar Migrationsverket dig I prop. 2004/2005:170 står bland annat att en självklarhet är att för barn liksom beträffande vuxna noga utreda varje påstående om risk för förföljelse eller andra omständigheter som ger behov av skydd i Sverige. När detta inte är fallet bör huvudinriktningen i arbetet med de barn som kommer ensamma vara att vidta alla de åtgärder som är möjliga för att barnen så snabbt som möjligt ska kunna återförenas med sina föräldrar eller andra anhöriga i hemlandet. Migrationsverket har i ditt ärende noga utrett frågan om det föreligger risk för förföljelse eller andra omständigheter som ger behov av skydd i Sverige och kommit fram att så inte är fallet. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och avvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. l utlänningslagen. Angående verkställighet Så länge barnet är under 18 år krävs det att det finns en mottagare i hemlandet. Migrationsverket har ett huvudansvar för barnets återvändande och för att utreda och pröva om mottagningsförhållandena är godtagbara. Barnets egna synpunkter ska beaktas och barnet ska utifrån ålder och mognad medverka i utredningen och i samband med verkställighet. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Dokumentid: 30753106

12/13 Underrättelse om beslutet Du ska underrättas om detta beslut i närvaro av eller genom din gode man. Lina Westholm Beslutsfattare V/Hanna Winsa Föredragande Kopia till De Gavro Arido Mottagninsenheten/bam Kiruna