Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild 2012- extern version December 2012 Ekobrottskansliet C-KUT
2 (23) SAMMANFATTNING Den nationella underrättelsebilden 2012 för Ekobrottsmyndigheten är en strategisk rapport som baseras på de tre regionala underrättelsebilderna som producerats inom myndigheten. Syftet med underrättelsebilden är att den tillämpas som beslutsunderlag för ledningsgruppens inriktningar och åtgärder under år. Underrättelsebilden syftar också till att uppmärksamma nationella problemområden samt upprätthålla den samlade kunskapen om grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Frågeställningarna avser dels de ekobrott som utreds och hanteras på EBM, dels ekonomisk brottslighet i stort. Baserat på de strategiska inriktningarna är fokus för 2012 års underrättelsebild grov organiserad brottslighet, brottslighet på finansmarknaden samt utbyte av brottsvinster. Underrättelsebilden innehåller en omvärldsanalys och nulägesbeskrivning med en redogörelse för kriminella aktörer, brottsupplägg och faktorer som underlättar brottsupplägg. Därefter följer slutsatser, trender och tendenser. Resultatet visar att det framförallt är fyra kategorier av misstänkta som utreds. Dessa avser en- eller fåmansföretagare, näringsidkare med ekobrott som affärsidé, experter/möjliggörare samt aktörer inom grov organiserad brottslighet. 3433 personer var registrerade som skäligen misstänkta år 2011. Personerna förekommer för andra brott än ekonomiska, framförallt våld och narkotika och det finns också kopplingar till kriminella nätverk. De personer som inte förekommer i underrättelseregister sedan tidigare begår framförallt brotten själv. Många har skulder och till största delen är detta personer som vardagsfuskar, det vill säga inte använder sig av avancerade upplägg. Bland dessa personer som inte sedan tidigare förekommer i underrättelseregister kan även enbart ekobrottslingar finnas, det vill säga de som utför avancerade upplägg och inte har koppling till annan brottslighet. Branscherna som förekommer är kända problembranscher som bygg och restaurang men också mer okända verksamheter såsom teknik och konsultation. Brottsuppläggen är framförallt olika varianter på punktskattebrott, momsbedrägerier och svartarbetshärvor. De faktorer som underlättar för personer att genomföra brott är främst bristande kontrollsystem, åtgärder som syftar till att förenkla för företagare och privatpersoner, brist på samordning och tekniska lösningar. Detta är det officiella versionen av Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild, upprättad i enlighet med Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 18 kap 1-2 och 35 kap 1-2.
3 (23) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 Inledning... 4 Beställning och syfte... 4 Frågeställningar... 4 Metod och material... 5 Disposition... 5 DEL A OMVÄRLDSANALYS... 5 Omvärldsanalys... 5 Ekonomi... 6 Politik... 7 Institutioner... 8 Sociala förändringar... 8 Teknik... 9 Ekologi... 10 Lagar... 10 Slutsats omvärldsanalys... 11 DEL B BILD AV DEN GROVA EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN OCH DEN ORGANISERADE EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN... 12 Generell beskrivning... 12 Skäligen misstänkta personer... 13 Olika aktörstyper... 14 Grov organiserad brottslighet GOB... 15 Finansmarknaden... 15 Brottsupplägg... 16 Underlättande faktorer... 17 Branscher... 18 Brottsvinster var tar pengarna vägen?... 19 Internationell dimension... 19 DEL C PROGNOS, TRENDER OCH TENDENSER... 20 Slutsatser, trender och tendenser... 20 Hur påverkas ekobrott av händelser i omvärlden?... 20 Hur har den ekonomiska brottsligheten utvecklats det senaste året?... 21 Vad tror vi om den kommande utvecklingen?... 21 Bilaga 1... 23
4 (23) Inledning Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. För att uppnå detta krävs det bland annat att Ekobrottsmyndigheten: Förutser brottsutvecklingen genom fortlöpande analyser av sambandet mellan samhällsutvecklingen och den ekonomiska brottsligheten Undanröjer brottsliga hot mot samhällsekonomin, näringslivet och enskilda Motsvarar högt ställda krav på kvalitet i den operativa verksamheten och en mångsidig kompetens Ekobrottsmyndighetens prioriterade områden för 2012 är: Grov organiserad brottslighet Brottslighet på finansmarknaden Återförande av brottsvinster Internationellt samarbete Utöver ovanstående har myndigheten också uppdraget att fungera som expertmyndighet beträffande kunskapen om ekonomisk brottslighet. Med detta som bakgrund är det av högsta vikt att myndigheten har en god och uppdaterad kunskap om den ekonomiska brottsligheten. Beställning och syfte Den nationella underrättelsebilden 2012 är en strategisk rapport som tagits fram av Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst på beställning av generaldirektören och polischefen. Rapportens huvudsyfte är att utgöra en del av verksamhetsplanen och tillämpas som beslutsunderlag för myndighetens inriktningar och åtgärder under nästkommande år. Underrättelsebilden syftar också till att upprätthålla den samlade kunskapen om grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Frågeställningar Frågeställningarna avser dels de ekobrott som utreds och hanteras på EBM, dels ekonomisk brottslighet i stort. Baserat på de strategiska inriktningarna är fokus för 2012 års underrättelsebild grov organiserad brottslighet, brottslighet på finansmarknaden, utbyte av brottsvinster och den internationella dimensionen. Frågeställningarna som besvaras är: Hur påverkas ekobrotten av händelser i omvärlden och vad betyder det för Ekobrottsmyndighetens verksamhet? Hur har den grova ekonomiska och den organiserade ekonomiska brottsligheten utvecklats det senaste året? Vad tror vi om den kommande utvecklingen?
5 (23) Metod och material Rapporten omfattar en omvärldsanalys som baseras på både operativ och strategisk information från ett antal samverkande myndigheter och aktörer såsom Skatteverket, Polisen, Kronofogden, Tullverket, Finansinspektionen, Lotteriinspektionen, Åklagarmyndigheten, Bolagsverket och Brottsförebyggande rådet. Dessutom ingår information från kriminalunderrättelsetjänsten på Ekobrottsmyndigheten och andra underrättelsetjänster samt information från Ekobrottsmyndighetens omvärldsfunktion. Material från intervjuer med personal på myndighetens kamrar och enheter ingår samt diverse extern och öppen information. I nulägesbeskrivningen ingår en kvantitativ del som kompletteras med intervjuer i ett kvalitativt avsnitt. Den kvantitativa delen utgår från skäligen misstänkta under helåret 2011. För de 3433 skäligen misstänkta har information bland annat inhämtats om folkbokföringsadress, taxerad inkomst och skulder. Dessutom har information inhämtats från diverse interna och externa register. Den kvantitativa undersökningen syftar till att försöka få en bild av vilka slags aktörer som utreds på EBM samt deras kopplingar till annan brottslighet. För att komplettera denna bild har intervjuer genomförts på samtliga tre huvudorter med representanter för myndighetens olika funktioner, dvs. åklagare, utredare, finansmarknadsanalytiker, ekoadministratörer och polisoperativ personal. Intervjuerna har utgått från en gemensam frågemall. Extra fokus har lagts på frågorna grov organiserad brottslighet, brottslighet på finansmarknaden, utbyte av brottsvinster och den internationella dimensionen. Disposition Underrättelsebilden inleds med en omvärldsanalys av faktorer som på sikt kan påverka brottsligheten och Ekobrottsmyndighetens möjlighet att motverka och utreda den (del A). Därefter följer en nulägesbeskrivning med en redogörelse om kriminella aktörer, brottsupplägg, underlättande faktorer och den geografiska spridningen. Ett avsnitt avser grov organiserad brottslighet (del B). Därefter presenteras slutsatser, trender och tendenser (del C). DEL A OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Detta kapitel baseras utöver Ekobrottsmyndighetens egna uppgifter på analyser från samverkande myndigheter. Syftet är att identifiera trender och tendenser inom området för ekonomisk brottslighet samt redogöra för några övergripande samhällsfenomen och deras påverkan på framtidens ekobrottsbekämpning.
6 (23) Ett sätt att garantera bredden i omvärldsanalysen är att metodiskt granska utvalda delar av det omgivande samhället. Det kan ske genom att analysera det som brukar kallas EPISTEL utifrån begynnelsebokstaven i de olika faktorer som granskas: Ekonomi, Politik, Institutioner, Sociala förändringar, Teknik, Ekologi och Lagar. I följande avsnitt analyseras dessa faktorer översiktligt och kortfattat för Ekobrottsmyndighetens vidkommande. Ekonomi Krisen i den globala ekonomin kommer att påverka incitamenten för ekonomisk brottslighet de kommande åren, men på vilket sätt och i vilken utsträckning är svårt att bedöma. Nedan resoneras därför kring hur en ekonomisk kris av denna historiska omfattning rimligtvis bör kunna påverka den ekonomiska brottsligheten. På grund av finanskrisen har banker och etablerade kreditinstitut stramat upp kreditgivningen. En lag om anstånd med inbetalning av skatt har emellertid införts på grund av att kreditmarknaden inte fungerade normalt. Syftet med dessa åtgärder var att i möjligaste mån hjälpa företag som på grund av bristfälligt fungerande långivning har svårt att hantera uppkomna likviditetsproblem och att förhindra att problemen sprider sig genom att betalningarna till underleverantörer senareläggs. Läget på kreditmarknaden är fortfarande svårbedömt till exempel vad avser utvecklingen av konkurser. Risken finns att det kan ha begåtts eller kommer att begås brott i vissa av de företag som beviljats anstånd och sedan går i konkurs och att dessa brott upptäcks först när konkursen inträffar. Den ekonomiska krisen har medfört att antalet konkurser har ökat kraftigt och tidigare erfarenheter visar att var tredje konkurs brukar medföra en brottsanmälan. Kronofogdemyndigheten har de det senaste året sett en markant ökning av personer som begär skuldsanering. Enligt KFMs beräkning är 400 000 svenskar svårt skuldsatta och detta har koppling till lågkonjunkturen, något som förväntas påverka skuldsättningen även framöver. Risken finns att många av dessa skuldsatta överväger svartarbete i syfte att få en inkomst. Ett annat scenario bygger på att kriminella element utnyttjar den utsatta situation som vissa företagare hamnat i på grund av lågkonjunkturen. Företagare kan komma att blir mer mottagliga för att samarbeta med kriminella för att överleva krisen genom att till exempel ta lån av kriminella till ockerräntor. Detta kan i sin tur vara ett sätt för kriminella aktörer att ta över legala företag. Vidare kan det, vilket var vanligt under krisen i början av 1990-talet, förekomma att företag köps upp för en symbolisk summa varefter bolagen plundras på sina tillgångar innan de går i konkurs. Kreditrestriktionerna gör även att det blir färre som får lån och kan investera i företag. Det betyder att risken ökar för att företag, som sedan kan användas för penningtvätt eller som målvaktsbolag, säljs mer lättvindigt till de som kan ordna finansieringen på illegal väg. Rådande lågkonjunktur, med ett ökat tryck på företag att behålla marknadsandelar och minska kostnaderna, kan också leda till att företag i ökad utsträckning kan tänkas sig att använda svart arbetskraft. I sämre tider ökar också pressen på företagen, både inifrån och
7 (23) utifrån. Detta brukar innebära att fler bedrägerier och större ekonomiska brottshärvor upptäcks och anmäls. Vad gäller de finansiella marknaderna har finanskrisen medfört att marknaderna blivit känsliga för ryktesspridning och reagerar kraftigare på ny information. Idag har en större andel stora rörelser på börsen en naturlig förklaring i en turbulent marknad, vilket gör det svårt för kontrollsystemen att identifiera misstänkt handel. En annan effekt av finanskrisen är att det finns fler varianter av insiderinformation än normalt i samband med rapportperioder eftersom det är större fokus på finansiella rapporter och sådant som gäller prognoser, vinstvarningar och varsel. Ökad förekomst av insiderinformation kan ge incitament till brott. Finanskrisen har också medfört att misstänkt insiderhandel oftare gäller handel i närtid före negativa nyheter snarare än inför företagsförvärv. Det finns således starka skäl att förutse att finanskrisen riskerar att medföra en ökning av ekonomisk brottslighet. Politik Den otvetydigt största politiska förändringen handlar om globaliseringen. Den gränsöverskridande brottsligheten, i form av internationella konstellationer av yrkeskriminella som rör sig över nationsgränser och inom länder, antas ytterligare komma att öka i omfattning. Grupperna har ofta en landsman bosatt i Sverige som agerar huvudman eller kontaktperson. De ägnar sig åt olika typer av brottslighet, bland annat ekonomisk brottslighet. Grupperingarna är välorganiserade och anpassar brottsligheten till de förutsättningar som råder. Vidare finns problem kring personer som kommer till Sverige och med hjälp av falska identiteter folkbokförs i riket och sedan förekommer som företrädare i registrerade företag. Det finns också exempel på nystartade företag som används för att uppgivna företrädare lättare och kanske på falska grunder ska få uppehållstillstånd i Sverige. En oväntad effekt av globaliseringen är att Sverige i vissa aspekter blivit något av ett skatteparadis. Det svenska regelverket har på senare år visat sig ge en mycket förmånlig skattemiljö för utländska övertaganden av företag i landet. Kombinationen av interna regler, EU-anpassningen och vissa föråldrade skatteavtal ger underlag för att trenden med den förmånliga skattemiljön fortsätter. Antalet utlandsägda företag i Sverige ökar och man kan tänka sig att fler svenskar väljer att äga företag i andra länder. Det finns en risk att regelverket utnyttjas på ett sätt som liknar transaktioner med lågskatteländer och att Sverige används som transitland för utländska ägares skattereducerande syften. Härtill kommer att indrivningsbestämmelser saknas i vissa skatteavtal. Inom Sverige påverkar det politiska beslutet att Ekobrottsmyndigheten ska delges ett riksansvar i mycket stor utsträckning myndighetens arbete framöver. Beslutet påverkar myndigheten genom en utökning av geografiskt ansvar, ökad personalstyrka och en större andel anmälningar och inkomna handlingar och underrättelser.
8 (23) Institutioner En av samhällets viktigare institutioner handlar om betalningsväsendet och de institutioner som det finansiella systemet vilar på. Genom att direkt eller indirekt kontrollera företag som ingår i det finansiella systemet kan kriminella grupperingar underlätta sin penningtvätt. Kontanthantering innebär en särskild risk för penningtvätt. Det finns indikatorer på att kriminella i Sverige har inflytande över vissa företag som sysslar med kontanthantering, som valutaväxling och betalningsförmedling. Företagens tjänster riskerar att utnyttjas för att föra in svarta pengar i det legala systemet och sedan flytta runt pengarna och/eller blanda dem med vita för att dölja ursprunget. För att svarta pengar ska kunna användas som vita krävs att de blir så integrerade i den vita ekonomin att det inte går att hävda att de är annat än vita. Penningtvätt kommer med största sannolikhet under de närmaste tre åren att ha mer internationella inslag, där mindre nogräknade banker och institut är en underlättande faktor. Möjligheten att transferera pengar mellan länder, via till exempel internet, medför att det blir lättare att tvätta pengar eftersom pengarnas egentliga ursprung lätt kan döljas i transaktionskedjan. Brott med punktskatter är ett fortsatt stort problem. Det är mycket vinstgivande att undanhålla punktskatter vid införsel och försäljning av cigaretter, alkohol och mineraloljeprodukter. Svårigheten att ingripa mot denna typ av brottslighet beror på att luckor i lagstiftningen utnyttjas. Finansmarknaden har blivit allt mer internationell och det mesta tyder på att internationaliseringen kommer att öka ytterligare framöver. Det har blivit enklare att handla med värdepapper över nationsgränserna och detta leder till att fler marknadsplatser bedriver handel med svenska aktier och andra instrument. Detta kommer på sikt öka konkurrensen på värdepappersmarknaden och stärka skyddet för den som investerar i värdepapper. Dock leder en ökning av antalet marknadsplatser till minskad överblick av marknaden och risk för att marknadsplatserna hanterar reglerna om anmälningsskyldighet olika. Andra länder måste kontaktas för att inhämta uppgift om hur handeln gått till vilket medför en viss tröghet i kontrollsystemen och fördröjda brottsutredningar. Det finns viss risk att detta utnyttjas av den ekonomiska brottsligheten. Sociala förändringar Den ekonomiska brottsligheten tenderar att bli allt grövre och kan vara ett led i organiserad multikriminell verksamhet. Drivkrafterna är pengar, makt och inflytande och det förekommer att den organiserade brottsligheten finansierar sin övriga verksamhet genom olika typer av ekonomisk brottslighet. Föreställningen hos många som begår grova brott är att det finns färre risker, kortare straff och mer pengar i ekonomisk brottslighet än inom andra brottsområden. Vad gäller ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet har ett antal övergripande trender och tendenser identifierats. Olika brottsliga verksamheter blir alltmer sammanlänkande och de som begår grova ekonomiska brott samverkar i allt större utsträckning med personer som begår annan grov brottslighet. Kriminella konstellationer har
9 (23) en flexiblare sammansättning och en högre kapacitet än tidigare och traditionellt hårdföra kriminella personer har etablerat sig i näringsverksamheten. Den grova organiserade brottsligheten fortsätter att använda traditionella ekobrottslingar som konsulter. I Sverige har man kunna koppla flera uppgörelser i den undre världen till illegalt spel. I kölvattnet av det illegala spelet följer många chanser för den organiserade brottsligheten att tjäna pengar. Den svarta ekonomin inom illegalt spel föder och göder med andra ord annan brottslighet. Skatteverket har identifierat tre olika kategorier av skattefusk. Den första är aktörer som begår avancerat skattefusk, huvudsakligen genom oredovisade intäkter, momsfusk och organiserat svartarbete, särskilt inom arbetskraftsintensiva tjänstebranscher som bygg, städ och transport. Den andra kategorin är grov organiserad brottslighet som förekommer inom vissa riskbranscher (t.ex. bygg- och entreprenad, restaurang) och vid gränsöverskridande handel med vissa punktskattepliktiga varor (alkohol, tobak och dieselolja). Den ökande utförsäljningen av offentliga tjänster medför risk för att detta utnyttjas av organiserad brottslighet. Den tredje kategorin är spekulanter som skattefuskar om möjlighet och tillfälle ges. Risken avser skattebetalare som fuskar med mindre eller större belopp om möjligheter finns, dock inte i organiserad form. Dessa agerar i samma branscher som avancerat skattefusk men även till stor del i kontantbranscherna. Teknik Internet är idag en arena för ekonomisk brottslighet, kanske i första hand i egenskapen av ett gränslöst informationssystem med snabbt informationsflöde. På internet finns förutsättningar att snabbt knyta kontakter och skapa nätverk, använda varandras kunskaper och möjlighet att med relativt enkla medel skapa en infrastruktur för ekonomisk brottslighet. Det finns en väl fungerande marknad på internet där man kan köpa och sälja information, exempelvis stulna kreditkorts- och bankkontouppgifter, koder och möjliga attackvägar. Utbudet av olika typer av servicetjänster för ekonomisk brottslighet har också ökat och logistiken för ekobrottslingar har blivit mer lättillgänglig. Ett problem är att duktiga hackers utvecklar program som vanliga användare kan utnyttja för att begå brott på internet. Dessa program läggs ofta ut gratis för vem som helst att använda. Under det senaste året har rapporteringen om bedrägerier på internet ökat. Hittills har främst privatpersoner drabbats men nu ökar även bedrägerierna mot företag. Internetbedrägerier är resurskrävande brott att såväl förebygga som att utreda. Leverantörer får inte spara trafikuppgifterna längre än vad som behövs för förhållandet mellan kund och leverantör och anmälningsbenägenheten är också låg eftersom det rör sig om små summor. Dessutom rör bedrägerierna ofta köp av pornografi, droger, piratkopior och liknande som ytterligare minskar anmälningsbenägenheten. Vidare är internetbrottsligheten gränsöverskridande och brotten utförs ofta via servrar i länder med annan lagstiftning. Brottslingarnas förmåga att utnyttja tekniken och landsgränserna till sin fördel bidrar ytterligare till svårigheten att utreda brotten, eftersom svenska brottsutredande myndigheter då är beroende av andra länders möjligheter och vilja att ta sig an ärendena. Teknikutveckling på internet påverkar också den ekonomiska brottsligheten ur ett utredningsperspektiv.
10 (23) Ekologi De globala miljö- och klimathoten blir allt mer uppenbara. För att komma till rätta med problemen behövs stora insatser från samhällets sida, bland annat effektivare och mer krävande internationell lagstiftning. Insatser inom EU har gjorts mot handel med utsläppsrätter och restriktioner finns mot att föra ut avfall från EU till tredjeland. Handel med utsläppsrätter och ökande kostnader för att omhänderta avfall på ett lagligt och miljömässigt godtagbart sätt har skapat marknader för miljöbrottslighet med ekonomiska motiv. Miljöbrottslighet nämns allt oftare som ett område dit kriminella söker sig. Vinsterna är höga i relation till insatserna. Brotten är svåra att kontrollera och straffen är låga. Brottens effekter kan i en del fall komma att påverka inte bara vår generation, utan även kommande generationers miljö och hälsa. Systemen för att reglera utsläppen i världen blir alltmer komplexa. Kring dessa system växer det upp svårkontrollerade marknader där det finns pengar att tjäna och därmed incitament för brottslighet som bedrägerier, korruption och förfalskning av dokument. Vidare har oseriösa företag funnit en lönsam marknad inom handeln med avfall, rester från industriprocesser, kemikalier, elektroniskt skrot och liknande. Tullverket har noterat en betydande ökning av antalet stoppade sändningar av gränsöverskridande avfallstransporter från Sverige. Om det ökade antalet stoppade sändningar beror på att det skickas mer eller om det beror på att fler kontroller genomförs är en fråga som är svår att svara på då det är svårt att ha en uppfattning om mörkertalet. Det vanligaste avfallet som stoppats har varit olika former av bildelar, tidigare har det varit kylskåp. Gissningsvis är mörkertalet stort då endast ett fåtal transporter kontrolleras av myndigheterna. Brottslingarna utnyttjar de svagheter som finns i lagstiftningen genom att bland annat deklarera avfall som begagnade produkter för att undgå kontroll. Lagar Flera lagändringar har gjorts under de senaste åren i syfte att förenkla för dem som startar och driver företag. Bland dessa finns en lag som underlättar tilldelning av F-skattsedel och gör det lättare att starta näringsverksamhet. Vidare har kravet på att inge styrelseprotokoll vid registrering av firmateckningsrätt eller val av verkställande direktör tagits bort. Revisionsplikten har avskaffats och kravet på aktiekapital i privata aktiebolag har sänkts till 50 000 kronor. Den förändringen gör det billigare och därmed enklare även för brottslingar att registrera ett aktiebolag som kan användas som brottsverktyg. Majoriteten av aktiebolagen kan välja om de ska ha kvalificerad revision. Erfarenheterna hittills är att ovanstående inneburit ett ökat intresse för aktiebolagsformen och att färre bolag väljer att ha revisor. Risken är att fler aktiebolag kommer att lämna in undermåliga eller försenade årsredovisningar. Vidare diskuteras förenklingar i aktiebolagslagen som ett avskaffande av kravet på att minst halva antalet företrädare måste vara bosatta inom EES-området samt kravet på att bolagsstämmoprotokoll ska ges till Bolagsverket för att styrka val av ny styrelse och revisor. Andra förenklingsförslag som är på gång gäller redovisning och innebär bland annat att reglerna om vanliga årsbokslut slopas och att alla företag som inte behöver upprätta en
11 (23) årsredovisning får upprätta vad som idag benämns ett förenklat årsbokslut samt att mindre företag inte behöver upprätta någon förvaltningsberättelse. Dessa förslag ger sämre möjlighet till insyn kring ägandet av aktiebolaget. Dessa förenklingsförslag sker, om de beslutas, under senare delen av år 2013. Regelförenklingar är i huvudsak en positiv utveckling, då det medför att företagens administrativa börda minskar och det blir lättare att driva företag. Dock går det inte att komma ifrån att vissa av dessa regeländringar som syftar till att underlätta företagandet har en baksida genom att lättnaderna kan utnyttjas för att genomföra och dölja ekonomisk brottslighet. Parallellt med förenklingsarbete har dock annan lagstiftning skärpts på flera områden. Med avsikten att minska fusket och svartarbetet i restaurang- och frisörbranscherna har krav på särskilda personalliggare införts och det finns förslag på att ställa samma krav på företag inom bygg- och tvätteribranscherna. För företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning har det från och med den 1 januari 2010 införts krav på certifierade kassaregister. I slutet av augusti 2012 lämnades ett lagförslag i syfte att minska möjligheten att använda bilmålvakter. Lagförslaget innebär bland annat att stat och kommun ges rätten att flytta och beslagta felparkerade bilar om det finns obetalda felparkeringsböter på mer än 1000 kr. Transportstyrelsen ges rätt att vägra möjligheten till att registrera nya fordon på en person med omfattande obetalda fordonsrelaterade skulder. Om lagen införs är det i syfte att komma åt bilmålvakter, där den värste idag har 2000 bilar skrivna på sig och skulder hos Kronofogdemyndigheten på 25 miljoner kronor. 1 Slutsats omvärldsanalys Slutsatserna från ovanstående avsnitt är att möjligheten att begå ekobrott i allra största utsträckning påverkas av händelser i omvärlden. I nuläget är det framförallt finanskrisen, den tekniska utvecklingen samt lagstiftning som inverkar. Andra myndigheters inriktningar är också av största betydelse då deras kontroller resulterar i anmälningar till Ekobrottsmyndigheten. Att flagga för i nuläget är att mängdbrotten skulle kunna öka i och med fler konkurser till följd av finanskrisen och fler vardagsbrott i och med borttagandet av revisorskravet. Tullverket ska från den 1 januari 2013 få möjlighet att genomföra transportkontroller när punktskattepliktiga varor förvaras i en lokal för på-, av- och omlastning under en pågående flyttning något som också kan påverka upptäckten av dessa brott och därmed belastningen. Diskussioner om att införa personalliggare även för personer i byggbranschen skulle kunna öka upptäckten av svartarbete även i denna bransch. För myndighetens organisation, framtida roll, inflöde och arbetsbelastning är det framförallt beslutet om ett riksansvar som kommer att påverka Ekobrottsmyndigheten under 2013. 1 Expressens tidningsupplaga sidan 10, 120823
12 (23) DEL B BILD AV DEN GROVA EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN OCH DEN ORGANISERADE EKONOMISKA BROTTSLIGHETEN Generell beskrivning Totalt inkommer årligen mellan 3 800 till 4 900 anmälningar till Ekobrottsmyndigheten. År 2011 uppgick antalet anmälningar till knappt 4900 stycken, en ökning med 12 procent i jämförelse med år 2010. Antalet brottsmisstankar var drygt 38 000 varav 53 procent skattebrott och 30 procent bokföringsbrott. Bedrägerier uppgick till nio procent av brottsmisstankarna och finansmarknadsbrotten till en procent. Av brottsmisstankarna leder en procent, cirka 400 till åtalsunderlåtelse medan strafföreläggande utgår vid dryga 1400 tillfällen. Anmälningarna inkommer i huvudsak från konkursförvaltare och Skatteverket. Under de senaste åren har allt fler ärenden initierats till följd av myndighetssamverkan eller kriminalunderrättelsetjänst. Antalet ärenden av denna typ är dock litet i förhållande till vad som genereras av Skatteverkets kontrollverksamhet och konkursförvaltarna. 3433 MT personer 2011 Ca 7000 personer kända för ekonomisk brottslighet Mörkertal I triangeln till vänster visas fördelningen mellan ett uppskattat mörkertal, antalet kända personer av underrättelsetjänsten och antalet skäligen misstänkta personer.
13 (23) Skäligen misstänkta personer Antalet personer som registrerats som skäligen misstänkta var under 2011 3433 personer. Av undersökningen framgår att endast 17 procent av gärningspersonerna är kvinnor. Den största andelen misstänkta återfinns i åldersspannet 40-49 år. Hälften av de misstänkta personerna är folkbokförda i Stockholms län och på Gotland, en fjärdedel i Västra Götaland eller Halland och en femtedel i Skåne eller Blekinge. Övriga 200 misstänkta är folkbokförda i andra delar av landet. Det innebär att cirka sex procent av de som misstänks för ekonomisk brottslighet är hemmahörande i län utanför Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. Var femte misstänkt person är nolltaxerare eller saknar uppgift om taxering. 2 Varannan misstänkt person har en taxerad inkomst under 200 000 kr. Var tredje person har en taxerad inkomst mellan 200 000 kr och 500 000 kr. Endast var tionde misstänkt person har en taxerad inkomst över 500 000 kr. Hälften av de misstänka har skulder som varierar från tre till dryga 119 miljoner kronor. De flesta har skulder under 100 000 kronor medan 17 personer är skyldiga över 10 miljoner kronor. Snittskulden är drygt en miljon kronor. Den bransch som är vanligast förekommande är bygg. Därefter följer handel och restaurang som är kontantintensiva branscher, något som underlättar vid svartarbetsupplägg. De två 2 Taxerad uppgift saknas för 68 personer.
14 (23) branscher som följer därefter är dock konsulter, där IT är vanligt förekommande, samt media/reklam/film och TV. Noteras bör att de två sistnämnda är branscher som inte vanligtvis nämns som verksamheter där ekonomisk brottslighet är vanligt förekommande. Beträffande konkurser så gjordes en undersökning av vilka personer som under perioden 2004-2010 varit inblandade i fler än två konkurser. Detta gjordes eftersom undersökningar visat att var tredje konkurs innehåller felaktigheter. Personer som upprepade gånger förekommer vid konkurser kan därmed vara inblandad i brottslig verksamhet. Resultatet visar att en begränsad skara; 40 personer av samtliga 3433, förekom i två konkurser eller fler under perioden. Olika aktörstyper Olika aktörstyper som utreds vid myndigheten har identifierats genom intervjuer samt till viss del genom det statistiska materialet. I den första kategorin en/fåmansföretagare som är vanliga näringsidkare placeras majoriteten av de misstänkta. Dessa personer kan både vara personer som tar chansen och vardagsfuskar genom att ändra lite i bokföringen eller de som av slarv eller andra omständigheter hanterar bokföringen felaktigt eller underlåter att lämna in deklarationen. Vissa har inte medvetet utfört brottsliga handlingar för att tjäna pengar utan har av olika anledningar såsom att de inte haft råd att betala en bokförare eller personliga problem inte fullgjort sina plikter. Här återfinns också den ofrivillige företagaren som blivit konsult inom exempelvis IT eller mediabranschen då de inte fått andra anställningsformer. Erfarna näringsidkare med ekobrott som affärsidé är nästa aktörstyp. Detta är en planerande brottsling som använder företag som brottsverktyg. För dessa aktörer är det vanligt att inte upprätta någon bokföring alls och att verksamheten genomförs helt svart i syfte att dölja inkomster och utgifter. I denna grupp återfinns de som upptäcker ett lyckat tillvägagångssätt och sedan upprepar detta. Experter/möjliggörare är ytterligare en aktörstyp. Detta avser personer som har expertkompetens inom bland annat bank/fastigheter /revision eller att de möjliggör för andra att utföra brott, bland annat genom att köpa och sälja företag. De återkommer också ofta och i flera utredningar. I denna kategori ingår även insiders som kan agera till exempel vid bankbedrägerier eller finansmarknadsbrott. Slutligen har aktörstypen yrkeskriminella/grov organiserad brottslighet identifierats. Dessa personer är ofta multikriminella och ägnar sig åt blandbrottslighet. GOB-aktörer och de som ingår i självmarkerande gäng kan med sitt våldskapital skapa förutsättningar för ekonomisk brottslighet, exempelvis genom att med hot om våld pressa företagare på pengar eller tvinga någon att agera målvakt. Inom finansmarknaden finns det tendenser, både nationellt och internationellt, på att detta är en ny arena för dessa aktörer.
15 (23) Målvakter/bulvaner är också en typ av aktör av som förekommer, de har olika bakgrund men samma syfte och mål; att agera i någon annans ställe så att denna person inte kan dömas för brott. Grov organiserad brottslighet GOB Innehållet i nedanstående avsnitt är inhämtat från omvärldsanalysen samt statistik och intervjuer. Personer med kopplingar till grov organiserad brottslighet förekommer ofta i utredningar även om det kanske inte alltid är den dimension som är mest relevant för själva brottet eller brottsupplägget. Det är oftast dessa personer som självinitierade ärenden riktas mot eftersom GOB är en nationell inriktning och framförallt avser detta samverkansärenden. I de fall som det finns kopplingar till GOB är den påverkande faktorn framförallt att det finns ett våldskapital och ett hot om våld. Detta används för att få igenom exempelvis uppdrag inom byggbranschen eller hota någon till att fungera som målvakt eller gångare. Inom finansmarknaden finns det tecken på att fler insiders agerar på uppdrag av aktörer inom GOB-miljön. Detta är också vanligt förekommande internationellt. I Malmö har personer ur den grova organiserade brottsligheten börjat ägna sig åt blufföretag som utfärdar bluffakturor till småföretagare och därefter kräver betalning. Även om dessa är hemmahörande i Skåne så återfinns målsägare i hela landet och detta är ett växande problem. De branscher som förekommer är spridda, men återigen förekommer främst bygg och handel. Generellt sett återfinns ofta företag med kontanthantering, som restauranger, företag inom hår- och hudvårdsbranschen och valutaväxlingsföretag i ärenden som rör GOB. Det är möjligt att dessa företag används för att införliva kontantvinster. I vissa fall står de kriminella inte som ägare själva, men har lånat ut pengar till den som förvärvat företaget och får på så vis indirekt kontroll över företaget. Brottsligheten bland de undersökta aktörerna är spridd mellan bedrägerier, lönegarantier, svart arbetskraft och trolöshet mot huvudman. Flera är misstänkta för att ha överträtt sitt näringsförbud. Finansmarknaden Majoriteten av de brott som anmäls på finansmarknaden är otillåten marknadspåverkan (OTM). Detta har förändrats över tid då insiders var mer vanligt tidigare. EBM upptäcker inte själva dessa brott utan är beroende av anmälare såsom marknadsplatser och värdepappersinstitut och därför är det dessa som styr inflödet. Tillvägagångssättet för OTM är mycket varierande men innebär i stort att en kurs eller volym påverkas på ett sätt som inte är tillåtet. Ett klassiskt tillvägagångssätt är att en person agerar både köpare och handlare och på så sätt kan påverka värdet, något som ger vilseledande signaler till andra aktörer. Insiderbrott är den andra formen av finansmarknadsbrott och det innebär att en person agerar på en information som inte är allmän känd. Detta kan vara en person som arbetar på exempelvis berört företag och har direkt access till informationen eller sådana som kommer över den av en slump, till exempel vaktmästare eller taxichaufförer. Informationen kan avse kommande köp, försäljningar, fusioner etc som ska göras kända för aktörer på branschen. I insiderfall så agerar dock insidern på informationen genom exempelvis att snabbt sälja av
16 (23) sina aktier innan värdet sjunker, innan kunskapen är allmänt känd. Insiders kan agera ensamma eller tillsammans med andra i organiserade upplägg. Marknadsplatserna finns i Stockholm och där återfinns även flest säten för företag. Däremot är de personer som utreds spridda över landet. Det finns också internationella aktörer och handeln kan också ske via andra länder. De personer som ägnar sig åt otillåten marknadspåverkan har inga gemensamma nämnare utan kan vara i princip vem som helst. Insiderbrotten utförs däremot främst av personer som är högt uppsatta inom företag och som har medel att investera med. De aktörer som förekommer återfinns inte i någon särskild bransch. Beträffande brottsvinster kan pengar beslagtas genom förverkanden men vinsterna spåras vanligtvis inte. Noteras ska dock att det vanligtvis rör sig om små summor och framförallt i förhållande till många aktörers förmögenhet. De vinster som plockas ut går till lyxkonsumtion eller sparande. De underlättande faktorerna är att det är många olika aktörer som ska göra kontroller och att det råder brist på ett gemensamt kontrollsystem. Det finns också en obenägenhet att anmäla då instituten är ovilliga att anmäla sina egna kunder, något som kan ge dålig publicitet och lägre lönsamhet. De trender som kan skönjas är att OTM ökar samt att fler metoder skapas i syfte att undvika skatt. Dessa brott påverkas till stor del av skattelagstiftningen. Inom finansmarknadsbrotten skönjs tecken på alltfler kopplingar till grov organiserad brottslighet, till exempel genom att insiders agerar på uppdrag av aktörer inom denna bransch, eventuellt på grund av hot om våld. Internationellt finns också exempel på hur GOB-aktörer använt sitt våldskapital för att förmå andra att begå finansmarknadsbrott. Även inom denna brottskategori finns det begränsad kunskap om aktörer och tillvägagångssätt då det finns en mängd sätt att utföra brotten och upptäcktsrisken är liten. Det finns en utvecklingspotential i att själva identifiera oegentligheter och initiera utredningar. Brottsupplägg Genom intervjuer samt till viss del också genom manuell bearbetning av anmälningar har nedanstående brottsupplägg identifierats. De brottsupplägg som förekommer är till stor del samma som tidigare och avser bokföringsbrott som uppkommit av slarv alternativt i syfte att dölja skattebrott. Skattebrotten avser både svartarbetshärvor och då framförallt inom byggbranschen men även inom taxi och restaurang. Inom ramen för svartarbete ingår osanna fakturor, moms, svarta löner och obetalda arbetsgivaravgifter. Osanna fakturor är ett mycket viktigt brottsverktyg för att den ekonomiska brottsligheten ska kunna fortgå. Kopplingar till GOB återfinns inte sällan i svartarbetsutredningar. I Göteborg har man även noterat klassiska svartarbetshärvor med
17 (23) inslag av insiders då mellan chefer på olika bolag, bland andra kommunala sådana, har varit involverade. Punktskattebrotten avseende alkohol och tobak är överlag få till antalet men omsätter stora summor pengar. Uppläggen är enkla och kontrollsystemet bristande varvid detta är ett lukrativt upplägg som lockar kriminella. Brottsligheten förekommer på samtliga orter och det upplevs ha ökat i Stockholm där också kopplingarna till GOB blir allt tydligare. Momskaruseller och momsbedrägerier med bland annat elektronik är brottsupplägg som förekommit under längre tid men de varor som omsätts varierar. I Göteborg begås momsbedrägerierna av personer som inte varit tidigare aktivt kriminella. Anledningen kan vara att detta upplägg är mycket enkelt och samtidigt inkomstbringande, faktorer som kan innebära en ökning av denna typ av brott även i andra delar av landet. Bluffakturor är ett problem som ökat mycket kraftigt i Malmö det senaste året, utan samma ökning i vare sig Stockholm eller Göteborg. Denna brottslighet engagerar GOB-aktörer. För samtliga orter är bedrägerier med koppling till företag ett stort problem, trots att det inte ingår i EBMs målområde. ROT- och RUT, assistans, lönegarantier, lönebidrag, handel med hyresavtal, kreditbedrägerier, investeringsbedrägerier och bostadsrättsföreningar är olika slags bedrägerier som alla i viss omfattning utreds på myndigheten. Det kan vara stora summor som omsätts och möjligheten att lagföra är begränsad då samordningen mellan myndigheter till viss del är bristande. Det är också tydligt att den ordning som idag råder angående var utredningarna ska hanteras inte alltid är tillfredsställande ur ett brottsbekämpande perspektiv. Utmärkande för investeringsbedrägerier är dessutom att den kräver komplicerade utredningsåtgärder, ofta i samarbete med rättsliga myndigheter i andra länder. Dessa brott uppskattas i de nordiska länderna omfatta miljardbelopp. Andra myndigheter har också noterat ovanstående brottsupplägg. De framhåller dock även bedrägerier inom friskoleverksamheten. Penningtvätt förekommer via spelinrättningar såsom casinon men även via spelsajter på Internet där personer medvetet förlorar pengar till andra spelare som de känner. Inom denna bransch vidtas dock många åtgärder. Dagskassehantering, där kriminella personer lånar eller köper dagslivskassor mot en viss ränta, som faktureras med falska fakturor via underbolag är ett annat sätt att omvandla svarta pengar till vita. Underlättande faktorer De underlättande faktorer som redogörs för nedan har framkommit genom intervjuer på samtliga tre huvudorter. De kriminella aktörerna är skickliga på att missbruka samhällssystemets svagheter t.ex. genom att utnyttja statliga utbetalningssystem, olika typer av experter och möjliggörare samt kryphål i lagen och bristande samarbete mellan myndigheter. De kriminella aktörerna ändrar och förfinar sina upplägg i takt med att myndigheterna utför sina försvårande åtgärder. Följande underlättande faktorer har identifierats:
18 (23) Bristande kontrollsystem Åtgärder som syftar till att förenkla för företagare och privatpersoner Brist på samordning Tekniska lösningar Brist på kontroll som till exempel att Sverige inte har något nationellt övervakningssystem för punktskattepliktiga varor, i likhet med det europeiska EMCS 3, innebär betydande svårigheter att följa transporter som importeras. Bilmålvakter är en annan faktor som underlättas då det idag är möjligt att vara registrerad ägare på tusentals bilar. Penningtvättslagen efterföljs inte i den utsträckning som är tänkt, något som underlättar för personer att omvandla svarta pengar till vita. Exempelvis avbryts inte alla affärsförbindelser med personer som uppenbarligen är oseriösa. Kontantintensiva branscher såsom växlingskontor, tobakshandlare etc är därmed fortfarande ett stort problem. Åtgärder som vidtas för att förenkla för företagare och privatpersoner såsom regler om EU:s fria rörlighet och bestämmelser kring skatteavdrag utnyttjas också. Andra länder inom EU används exempelvis för att försvåra upptäckt och utredning av penningströmmar. Trots att det finns etablerade rutiner och samverkansformer är det omständligt och tidsödande att inhämta information från andra länder. Brist på samordning nyttjas framförallt som en underlättande faktor avseende bedrägerier där olika myndigheter har information som inte delas samt att det kan uppstå fördröjning då det ska beslutas vem som ska hantera ärendena. Tekniska lösningar är en faktor som kan underlätta för kriminella och försvåra för utredare. Kriminella aktörer har också fler platser att kommunicera på idag genom exempelvis olika chatrum eller Skype, platser som är svårare att inhämta information från för utredande personal. Till en begränsande faktor hör också att även om lösenord och användarnamn säkras genom tvångsåtgärder så förbjuder Cybercrime-konventionen oss att använda dessa för att logga in på virtuella utrymmen. Branscher Informationen om vanligt förekommande branscher har framtagits genom intervjuer samt genom det statistiska materialet för samtliga skäligen misstänkta 2011. Brotten som begås är framförallt olika varianter av skattebrott. Byggbranschen är fortsatt den mest förekommande branschen och det gäller samtliga orter, något som framkommer vid intervjuer och också bekräftas av det statistiska materialet. Restaurang förekommer också för samtliga orter vilket är överensstämmande med såväl det statistiska som kvalitativa materialet. Det uppstår därefter vissa skillnader mellan orter samt i uppfattningen hos de intervjuade och statistiken om vilka branscher som är vanligt förekommande. Exempelvis visar det kvantitativa materialet att konsulter och media/tv är 3 Excise Movement Control System, elektroniskt system för att övervaka transporter av punktskattepliktiga varor inom EU.
19 (23) branscher där det förekommer ekonomisk brottslighet, något som inte framhålls vid intervjuer. GOB förekommer inom bygg men också inom handel där de hanterar punktskattepliktiga varor. De företag som hanterar bluffakturor är också ofta förknippade med aktörer inom GOB. Brottsvinster var tar pengarna vägen? Information om var pengarna tar vägen är baserad på intervjuer. Det är svårt att spåra tillgångar och framförallt då dessa omvandlas till kontanter. Möjligheten att spåra brottsvinsterna begränsas också av att kriminella överför pengar till en partner eller annan anhörig. Generellt påträffas sällan större tillgångar i utredningarna. Uppfattningen är dock att i normalfallet blir det inte så mycket pengar över för de personer som är inblandade i brottsuppläggen eftersom genomförandet medför stora kostnader. Det kan dessutom vara många som ska dela på vinsterna, som därav inte blir så stora. Vinster återförs också ofta till nya eller befintliga brottsupplägg vilket innebär att vinsterna från ett brott finansierar nya. Det är inte ovanligt att nya brottsupplägg kan vara inom en helt annan bransch såsom att vinster från svartarbete finansierar punktskatteupplägg. Förutom återinvesteringar i brott så används också vinster till konsumtion, antingen för ren familjeförsörjning eller lyxkonsumtion i form av köp av klockor, resor, bilar. Det finns också ett fåtal exempel på att pengar förts utomlands för investeringar i exempelvis lägenheter eller stiftelser. Detta kan ske via växlingskontor men det förekommer också att kontanter förs ut över landsgränsen i fysisk form, nedpackade i väskor. Internationell dimension Den internationella dimensionen gör sig påmind i många fall och framförallt i den planerade brottsligheten. Teknisk utveckling och den fria rörligheten inom EU öppnar för stora möjligheter att begå brott över landsgränser. Exempelvis innebär så kallade limitedföretag, som blir allt mer vanligt förekommande, att företaget verkar i Sverige men är registrerat utomlands varvid beskattning i Sverige undviks. Datatrafik sparas på servrar utomlands och pengar placeras i så kallade skatteparadis. I punktskatteärenden samt momsbedrägerier och momskaruseller härstammar ofta varorna från andra länder i EU och arbetskraften vid svartarbete är ofta utländsk, antingen från andra EU-länder men också från andra delar av världen. Upplägg med växlingskontor innebär att pengar förs utomlands och även brottsvinster kan placeras eller föras utomlands. Den internationella dimensionen försvårar brottsbekämpande myndigheters kartläggningar och utredningar då det exempelvis krävs internationell rättshjälp, något som kan ta lång tid. Det är också svårare att spåra pengar och misstänkta som flyttat sig över landsgränsen. En annan konsekvens i den alltmer globaliserade världen är att det blir vanligare att svenska aktörer utnyttjar personer med anknytning till grannländer som avtalspartners, bolagsmän
20 (23) eller målvakter i diverse brottsliga verksamheter. Aktörerna använder sig av landsgränser för att utnyttja regler och luckor i regelverken i brottsliga syften. Konsekvensen är att även relativt enkla ärenden blir besvärliga och mer tidskrävande att utreda. DEL C PROGNOS, TRENDER OCH TENDENSER Slutsatser, trender och tendenser De frågeställningar som ska besvaras är: Hur påverkas ekobrotten av händelser i omvärlden och vad betyder det för Ekobrottsmyndighetens verksamhet? Hur har den grova ekonomiska och den organiserade ekonomiska brottsligheten utvecklats det senaste året? Vad tror vi om den kommande utvecklingen? Hur påverkas ekobrott av händelser i omvärlden? Slutsatserna från omvärldsanalysen som baseras på information från andra myndigheter samt de regionala underrättelsebilderna är att ekobrott i allra största utsträckning påverkas av händelser i omvärlden. I nuläget är de framförallt finanskrisen, teknisk utveckling, inflyttning och etablering av företag samt lagstiftning och andra myndigheters inriktningar som påverkar EBM. Konsekvenserna av finanskrisen som sprider sig i Europa är ännu svår att helt förutsäga. Risken finns dock att antalet konkurser i Sverige ökar samt att en större mängd arbetslösa från andra EU-länder söker sig hit. Risken med detta är dels att antalet anmälningar avseende felaktigheter i konkursbolag ökar samt att det finns fler människor att anställa som svart arbetskraft. Arbetskraftsbrist inom vissa sektorer påverkar också. Arbetskraftsinvandringen är exempelvis redan idag ökande och berör personer utanför EU såsom Bolivia, Uzbekistan och Kina. Enbart i Stockholm uppskattas antalet utlandsrekryterade byggarbetare uppgå till 10 000. Risken för att många av dessa anställs inom svartarbete uppfattas vara stor. 4 Den tekniska utvecklingen innebär att bevisspårning och tillgångsutredningar kan bli mer komplicerade att utföra och även möjligheten till övervakning av kommunikation, exempelvis via forum på internet. Detta kommer att ställa högre krav på IT-personal, utredare och analytiker. Arbetskraftsinvandringen och en ökad etablering av företag innebär fler personer och fler företag vilket kan öka antalet mängdanmälningar. Detta dels på grund av fler personer som kan tänkas avlönas med svarta löner, dels på grund av det slopade revisorskravet som kan resultera i mer slarv och felaktigt ifylld bokföring. Om förslaget att införa personalliggare för personer i byggbranschen skulle genomföras kan detta öka upptäckten av svartarbete i denna redan problemtyngda bransch. 4 Bemanningsföretagens roll i rekryteringen av utländsk arbetskraft, Stockholms Universitet Linnécentrum för integrationsstudier, Rapport 2012:1 samt Nya regler har lett till rovdrift på invandrad arbetskraft, artikel i Dagens Nyheter 2011-11-24