Användning av kol och energikällor



Relevanta dokument
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Översikt metabolismen

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Kapitel Var är vi i kursen???

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Grunder i elektrontransportfosforylering (Alberts, kap. 14)

Översikt metabolismen

Integrerad metabolism

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Institutionen för Laboratoriemedicin

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Modifierat av ÅRö , ÅRö+BiA VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT Introduktion till cellens och organismers metabolism (sid )

Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17)

Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning.

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Lite basalt om enzymer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Biologi 2. Cellbiologi

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Cellen och biomolekyler

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%).

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Det gäller att vara tydlig!

Kunskapsmål ht (reviderade )

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH COOH (0.5p); vid ph 9: NH COO - (0.

Skriv namn, program och personnummer på alla inlämnade blad.

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Petter Holme. 8e September, 2008

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Tenta i växtfysiologi (BL3005)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

Näringsämnena och matspjälkning

Fotosyntes i ljus och mörker

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

Omtentamen KE0026, 10p, Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p.

Tentamen NME T2 (datum: 22/ ) maxpoäng (84p)

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Transkript:

Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka den genetiska koden för att bygga upp rätt byggstenar Ta upp kol för att bygga upp cellmaterial Ta upp energi och överföra den till användbar form Jäst Bakterier Alger Växter Djur Användning av kol och energikällor Flöde av kol i cellen kolmetabolism För att bygga upp cellmaterial En källa för kol utifrån Omvandla kolkällan i metabolismen till lämpliga byggstenar Använda byggstenarna i metabolismen för att bygga upp cellmaterial från dessa Flöde av energi i cellen Bioenergetik För att driva metabolismen En källa för energi utifrån Överföra energin till en användbar form (energibärare) i metabolismen Se till att tillgång och efterfrågan av energibärarna är i balans Metabolism de kemiska reaktionerna i en cell Innefattar kemin samt samordning/reglering av reaktionerna Bioenergetik flödet av energi i biologiska system Enzymer används för att katalysera reaktioner En molekyl omvandlas genom en serie av kemiska reaktioner till en annan molekyl intermediär metabolism Intermediära molekyler metaboliter 1

Metabola nätverk/reaktionsvägar Metabolismen består av flera reaktionsvägar (pathways) Reaktionsväg serie av reaktioner som har en specifik funktion Reaktionsvägarna grupperas i: Katabolism nedbrytning av föreningar för att få byggstenar och energibärare Socker, fett (källa för både kol och energi) Anabolism uppbyggnad av cellmaterial Bygga upp cellmaterial kostar energi Organismer med olika typer av metabolism Aeroba Anaeroba organismer Bioenergetik och energibehov i cellens processer Den del av biokemin som behandlar flödet av energi i biologiska system Många processer energikrävande Biosyntes, dvs uppbyggnad av cellmaterial Förvaring och utryck av genetisk information, dvs Replikation, transkription, translation Transport Rörelse Homeostas (hålla förhållanden konstanta: ph, temperatur) 2

Kemiska reaktioner och energi G Gibbs fria energi Under en reaktion ändring i Gibbs fria energi, ΔG ΔG = ΔH TΔS ΔG o vid standard förhållanden och ph=7 ΔG o ΔG o och jämvikt A + B C + D Jämviktskonstant K eq = [C][D]/[A][B] ΔG o = 2.303 RT log K eq Vid jämvikt är ΔG o = 0 (ΔG o < 0, spontan reaktion) Livets processer kopplade reaktioner Många reaktioner i cellen är energimässigt ofördelaktiga, ΔG o positiv A + B P Energin (A+B) < Energin (P), reaktionen långsam Få bildning av sådan produkt om två reaktioner sker samtidigt, en som använder energi + en som frigör energi 3

Viktiga energireaktioner ATP ADP + Pi Kemisk energi NADH NAD + + 2e (redox reaktioner) Reducerande energi ATP och NADH är energibärare i cellen Bärare av energi i cellen ATP NADH och NADPH Viktigt balansera tillgång/efterfrågan cellen är ett slutet system X NAD + NADH B A ATP (adenosintrifosfat) som energimolekyl Hydrolys av fosfoanhydridbindningen ΔG o = 30.5 kj/mol Frigör Pi eller överför fosfatgruppen (fosforylering) 4

ATP bildning Fosforylering ADP + Pi ATP Substratnivå fosforylering Oxidativ fosforylering Fotofosforylering Energin som behövs för att skapa de energirika bindningarna i ATP kommer från Organiska molekyler med högt energi innehåll Reducerade elektronbärare (NADH, FADH 2 ) Ljus (fotoner) Redoxreaktioner och standard reduktionspotentialer Redoxreaktioner A (red) e + A (ox) Molekylen finns i oxiderad eller reducerad form, elektroner avges/tas upp av formerna Standard reduktionspotentialen, E 0 mått på hur bra elektroner tas emot Två redoxreaktioner sker alltid tillsammans, elektroner kan inte finnas fritt i cellen För en kopplad reaktion med två redoxpar, ΔE o Korrelerad med Gibbs fria energi för reaktionen ΔG o = nf ΔE o Cellens användning av reducerande energi Reducerande energi elektronbärare som är i sin reducerade form Elektronbäraren verkar som elektrondonator till en kopplad reaktion Flera reaktioner kan använda samma elektronbärare En viss reaktion kan använda sig av olika elektronbärare genom olika specifika enzym 5

Cellens elektronbärare Viktiga elektronbärare: NADH, NADPH NAD(P)H + H + 2e + NAD + + 2H + Användningsområden NADH bilda mer ATP NADPH (viss del NADH) driva redoxreaktioner i biosyntes Bildning av NADH och NADPH Bildning av reducerade elektronbärare sker vid nedbrytning av kol och energikällan, oxidativa processer Olika reaktionsvägar bildar de olika elektronbärarna NADH Glykolysen Citronsyracykeln (från pyruvat), NADPH Pentosfosfatvägen (från intermediär i glykolysen) Metabolism katabolism och anabolism Katabolism Nedbrytning av biomolekyler, först bryta ner polymerer till monomerer Den är en oxidativ process och det bildas reducerade kofaktorer (NADH, NADPH, FADH 2 ) Frigör kemisk energi och ATP produceras från ADP Anabolism Syntes av biomolekyler Den är en reduktiv process och det bildas oxiderade kofaktorer (NAD +, NADP +, FAD), främst NADPH används Kräver tillförsel av energi och ATP används 6

Metabolismvägar för katabolism Citronsyracykeln NADH ATP NADH e acceptor: O 2 ATP NAD + Glukos Glykolys Pyruvat e acceptor: organisk molekyl NAD + CO 2 Laktat/Etanol Elektrontransport och Oxidativ H 2 O fosforylering Fermentering Katabolism ska ockå ge förutsättning för anabolism: ATP, NADPH, byggstenar (precursors) ska bildas Koppling anabolism katabolism Glukos Glykolys Precursors CitronsyraPrecursors cykeln CO 2 Pyruvat NADPH Precursors Pentosfosfat vägen Glykolysen Oxidativ nedbrytning av glukos till pyruvat, 10 reaktionsteg Enzymkatalyserade reaktioner, i cytoplasman Intermediärer med fosfatgrupp, Kostar ATP i början av glykolysen, får ut mer ATP i slutet, substratnivåfosforylering Anaerob process Resultat av glykolysen: pyruvat, ATP, och NADH Glukos Investering av ATP 2 ATP 2 ADP 2 GAP Glyceraldehyd 3 fosfat Återbäring av ATP 2 Pyruvat 4 ADP, 2 P i, 2 NAD + 4 ATP, 2 NADH 2 H +, 2 H 2 O 7

Glykolysen ATP investeringsfasen Två irreversibla steg där ATP används (1 och 3) Avslutas med att FBP spjälkas till 2 GAP ATP återbäringsfasen Ett irreversibelt steg då pyruvat bildas 2 GAP omvandlas till 2 pyruvat Elektroner överförs till NADH Pyruvat reagerar vidare Substratnivåfosforylering Fermentering Resultat av glykolysen: pyruvat och NADH Återbildning av NAD +, överföra elektronerna från NADH till en acceptor I närvaro av O 2 : I elektrontransportkedjan Utan syre: Organisk molekyl är elektronacceptor Fermentering: organisk molekyl är elektronacceptor Laktatfermentering (mjölksyra från pyruvat) Etanolfermentering Etanolfermentering 8

Industriell etanolproduktion Jäst, Saccharomyces cerevisiae Etanolproduktion, biobränsle Råvara lignocellulosamaterial Olika processteg flisning/sönderdelning, förbehandling, hydrolys, fermentering, destillation Trähydrolysat med socker hexoser och pentoser Glukos, galaktos, mannos Xylos, arabinos Sekab Örnsköldsvik Demoanläggning 300 400 l/dygn 2 ton träflis Hydrolys med syra, ca 200 C eller enzymer Fermentering Fortsättning av glykolysen Transport av pyruvat till mitokondrierna Pyruvat till AcCoA Citronsyracykeln, TCA cykeln, Krebs cykel Oxidation till CO 2 Får ut NADH, FADH 2, ATP Cytoplasman Mitokondriens matrix 9

Citronsyracykeln Också få ut precursors för biosyntes 8 reaktioner som katalyseras av enzym, cyklisk reaktionsväg Metaboliterna är di eller trikarboxylsyror Summering citronsyracykeln AcCoA + 3 NAD + + FAD + ADP + P i + 2 H 2 O 2 CO 2 + 3 NADH + 3 H + + FADH 2 + ATP + CoA NADH och FADH 2 överförs till oxidativ fosforylering för att ge mer ATP Nedbrytning av fett och vissa aminosyror ger AcCoA, leds in i citronsyracykeln Pentosfosfatvägen Katabolisk reaktionsväg för att få NADPH, används i biosyntes, regenerera antioxidanten glutation Precursors (nukleotider, aminosyror mm) 5 reaktioner i en oxidativ del som startar från glukos 6 fosfat och en ickeoxidativ del som leder tillbaka metaboliter till glykolysen Regleras via behov av NADPH (halter av NADP/NADPH) 10

Elektrontransportkedjor och ATP bildning kemiosmotisk mekanism Sker i respirationen och fotosyntes Frigjorda elektroner transporteras mellan olika enzymkomplex som sitter i membranet till en elektronacceptor ( ) Under elektrontransporten överförs protoner från ena sidan till den andra (skillnad i protonkoncentration) ATP syntaset låter protoner strömma igenom för att bilda ATP ATP e H + H + H + ADP H + H + H + H + H + Fotosyntes Växter och alger använder fotosyntes för att bygga upp cellmaterial och få tillgång till ATP Kolkälla luftens koldioxid Energikälla ljus Reduktiv process, elektroner måste avges från donator (H 2 O) Energiinfångningen är kopplad till ATP bildning fotofosforylering Sker i kloroplaster med hjälp av klorofyll Reglering av metabolism Justera flödet av kolmolekyler genom systemet Påverka metabolitkoncentrationer Halter av substrat/produkt påverkar reaktionshastigheten Påverka enzymerna Mängd: bildning, nedbrytning Aktivitet: effektorer, kovalent modifiering (fosforylering, metylering), proteolytisk klyvning Isoenzym med olika egenskaper, affinitet, specificitet, olika effektorer, lokalisering 11