Kartering av marina arter och naturvärden Miljöövervakningsdagarna Ronneby Brunn 2012-09-19 Martin Isæus 08-5223 0241 martin.isaeus@aquabiota.se Foto Martin Isaeus AquaBiota
AquaBiota Water Research AB Forsknings- och konsultföretag, startade augusti 2006 Dotterbolag till stiftelsen NIVA Norsk institutt for vannforskning Non profit research SME (small and medium size enterprise) Bedriver bred verksamhet med koppling till marin miljö Specialitet: rumslig modellering i marin miljö Idag 16 anställda varav 10 disputerade
Syfte med länsmodelleringsprojekten Att ta fram underlag i kartform för förvaltning av marin miljö Delmål 1. Utbredningskartor för organismer (olika i olika län) för länens totala marina miljö. Kartorna skall ha en geografiskt beskriven kvalitetsnivå. 2. EUNIS habitatkartor för länets marina miljö (om färdigt system). 3. Naturvärdeskartor för länets kustvatten. Dessa är baserade på art- och habitatkartorna, och framtagna i diskussion med forskare och myndigheter.
Rumslig modellering Fältdata 1. Statistiskt analys Miljövariabel Abundans GAM, random forest, Maxent Kvalitet prediktion 4. Extern validering Modell 2. Korsvalidering Kvalitet modell 3. Prediktion
Area under curve (AUC) validering Förekomstmodellering Andel korrekta klassificeringar False positive rate Andel inkorrekta klassificeringar AUC-värde Kvalitet 0,9 1,0 Utmärkt 0,8 0,9 Bra 0,7-0,8 Intermediär 0,5-0,7 Undermålig Ny utvärderingsskala för deltamodellering på gång
Sammanställning av befintliga data Fisk i Blekinge
Befintliga data dykninventeringar Västernorrland
Data för modellering och validering fytobentiska arter 1168 punkter 289 punkter
Data för modellering och validering mjukbottenlevande djur 300 punkter 98 punkter
Ny metod: dropvideo + hugg på nästan varje station
Rumslig spridning av data - Blekinge Tidigare Bottenfauna-inventeringar Tidigare Dyk/Video AquaBiota Hugg 2011 AquaBiota Dropvideo 2011
Hydroakustik pelagisk fisk
Fisk Hydroakustik pelagisk zooplankton Limnocalanus
Utvärdering visuella inventeringsmetoder Visuella metoder + MARMONI + WATERS + Hav möter Land Artantal Täckningsgrader Små skillnader artantal Små skillnader täckning Artantal + täckning Små skillnader Inga skillnader 5m Artantal + täckning 5m OBS, ej så lämpliga bilder. Göteborgs universitet, Artdatabanken, NIVA, HAFOK, Sveriges Vattenekologer, Marine monitoring, AquaBiota, Västerbottens länsstyrelse,
Fågeldata i Blekinge/Skåne Leif Nilsson, Lunds Universitet, MARMONI
Organismgrupper som modelleras i olika län 1. Östergötland: Vegetation 2. Västernorrland: Vegetation, mjukbottenfauna 3. Södermanland: Vegetation, fiskyngel, adult pelagial fisk 4. Stockholm: Vegetation, fiskyngel, adult pelagial fisk, mjukbottenfauna 5. Blekinge: Vegetation, fiskyngel, adult pelagial fisk, mjukbottenfauna, (sjöfågel), (zooplankton) (MARMONI) 6. Skåne: Vegetation, mjukbottenfauna, X? (MARMONI)
Batymetri (m) Grid baserad på sjökort 100 m Skriv rubrik här
Batymetri (m) Grid baserad på digitaliserade mätdata 200 m Skriv rubrik här
Digitalisering av historiska lodningsdata (a) (b) (c)
Djupdata av olika kvalitet, Västernorrland Sjökortsunderlag Digitaliserade lodningar mm
Djupdata av olika kvalitet, Södermanland Sjökortsunderlag Digitaliserade lodningar mm
Utvärdering av djupdata, Östergötland Griddning 25 x 25m Valideringsdata uppmätt vid inventering av biota, främst 0-30 m djup Metod Interpoleringspunkter Valideringspunkter Standardavvikelse (m) Handlod 1880-1900 2676 7814 2,32 Handlod 1930-1960 25 802 9015 1,53 Singellod 4786 12 015 1,19 Parallellod 559 722 3,36 Multibeam 1 422 105 1349 0,94 Laserbatymetri 1 793 052 188 1 1,44 1 Sjökort Punkter och linjer 20 000 7,27 Bra Ej bra
Djup och djupderivat Vinkel solbotten
Övriga miljövariabler
Siktdjup via satellit
Antropogena faktorer täthet av bebyggelse
Antropogena faktorer täthet av miljöfarlig verksamhet (MIFO)
Antropogen påverkan på mjukbottenfauna - Blekinge Exjobb Tom Staveley
Mänsklig påverkan 1. Helcom HOLAS 2. Polluted areas 3. Fishing intensity 4. AIS boat traffic 5. Harbours and jetties 6. Secchi-depth (satellite) från WWF (2010) Future trends in the Baltic Sea
Miljövariabler som används i olika län 1. Östergötland: Djup, strömmar, salinitet, vågexp, substrat 2. Västernorrland: Djup, salinitet, vågexp, substrat, antropogent 3. Södermanland: Djup, salinitet, vågexp, substrat, antropogent, siktdjup 4. Stockholm: Djup, salinitet, vågexp, substrat, antropogent, siktdjup 5. Blekinge: Djup, salinitet, vågexp, högupplöst substrat, antropogent, siktdjup 6. Skåne: Djup, salinitet, vågexp, substrat, antropogent, siktdjup
Modelleringsresultat Mer än 40 sannolikhetskartor för olika art- eller artgruppskartor hittills per län. I Blekinge sannolikt bortåt 100 st. Kärlväxter Blåstång Kräkel Blåmussla
Hur kan man använda sannolikhetskartor i förvaltningen? Peka ut områden med förväntade naturvärden Peka ut områden med låg sannolikhet för naturvärden I ärendehantering: vägledning om ytterligare undersökningar bör göras. I planering: Peka ut områden som verkar intressanta att skydda. Storskalig översiktsplanering.
Förvaltningsverktyg för kartinformation Biologiska sammanställningskartor, t ex naturvärden eller diversitetskluster Kriterieutsökningar, t ex Natura 2000 naturtyper, EUNIS Scenarieanalyser för påverkan/mkb, t ex worst case Specialverktyg för olika syften, t ex föreslå områdesskydd, rumslig planering för att undvika konflikter mellan verksamheter och naturvård, sammanställa påverkansfaktorer, hantera naturkapital etc
CBD Kriterier för naturvärden - utsjöbankar Kriterium Raritet/unikhet Mått % av bottenytan som täcks av biotop Antal rödlistade arter (bentos, fisk) Antal sällsynta arter i grupper som inte täcks av rödlistan Livshistoriskt viktigt område Hotade/minskande arter Sårbarhet Yttäckning av biotop som är viktig för fisklek/uppväxt Abundans av uppväxande fisk Abundans av lekmogen fisk Abundans av fågel i relation till total population Abundans av hotad/minskande art Sårbarhet hos biotop (bedömning) Abundans av sårbara arter/andel av arterna som är sårbara Densitet/ekologisk funktion Diversitet Abundans/täthet och/eller yttäckning av habitatformande arter (Fucus, tare, musslor ) och arter som utgör en viktig födoresurs (Mytilus) Total abundans fisk Total abundans piscivorer Totalt antal arter av alger, zoobentos, fisk Medelantal per prov?
Kriterier för bevarande - utsjöbankar Steg 2 : För urval av områden för bevarande Kriterium Representativitet Konnektivitet Replikerade ekologiska företeelser Adekvata och livskraftiga områden Mått Bevara ett representativt urval av biotoper och arter, täcka in alla biotoper och arter Flera exempel av biotoper och habitat för arter Storlek? Kumulativa effekter (hur mycket av en miljö måste bevaras för livskraftiga populationer)?
Sammanvägning av naturvärden
Naturvärdestyper MMÖG/MMVN Identifierade fem strukturbildande naturvärdestyper Blåmussla Blåstång Icke fintrådiga rödalger Höga kärlväxter Ålgräs
MMÖG naturvärdesområden
Naturvärden som förvaltningsverktyg Kan användas för att motivera t ex områdesskydd Karterade naturvärden bygger på modellerade sannolikheter. Bra för att ta fram kandidater för områdesskydd. Viktigt att kunna relatera olika naturvärden till specifik störning eller hot i ärendehantering
Skillnad upphöjningar beroende på batymetrins kvalitet, Västernorrland 984 mot 171 st
Förslag Natura 2000 rev (1170) i Västernorrland
Skillnad upphöjningar Hanöbukten (MARMONI) 2785 mot 8 st
Litteraturstudie om verktyg för marin förvaltning - utvärderingskriterier Hantera marin miljö Rimlig kostnad Inkludera artutbredningar och aktiviteter Hantera scenarion konflikter & kostnader Transparanta viktningar Sensitivitetsanalys Enkelt & tidseffektivt
Verktyg för marin förvaltning - rankning NatureServe Vista Marxan & Marxan with zones Cumulative Impact Assessment Tool Zonation InVest Atlantis MarineMap
Marxananalys i Östergötland (MESMA) Complexity map. Naturvärdeskartorna tillkommer.
Rapporter www.aquabiota.se
Tack för att ni lyssnade! Svartmunnad smörbult Hanöbukten 2011. Foto Martin Isæus, AquaBiota Martin Isæus 08-5223 0241 www.aquabiota.se