1 TEMAGRUPPENS RAPPORT 2.5.2008 Nordiska språk (Nordica) och svensk översättning och tolkning (Kouvola) Temagruppens sammansättning (9 medlemmar) Johan Franzon, ordinarie medlem Ritva Hartama-Heinonen, ordinarie medlem Karita Kerkkä, suppleant för Johan Franzon Pirjo Kukkonen, ordinarie medlem, ordförande Pilvi Lehto, studentrepresentant, ordinarie medlem, sekreterare Lieselott Nordman, ordinarie medlem Margareta Sipinen, suppleant för Ritva Hartama-Heinonen Heli Tanni, studentrepresentant, ordinarie medlem Milkamaija Vesanen, studentrepresentant, suppleant för Heli Tanni Möten Temagruppen har hållit fyra möten, tre i Helsingfors (14.2., 5.3., 15.4.), ett i Kouvola (28.3.), diskuterat mötesrapporterna och den slutliga rapporten per e-postmöten samt deltagit i fakultetens allmänna planeringsmöten 29.1.2008 och 15.4.2008. Material Material i anslutning till planeringen har funnits tillgängligt både på Nordicas BSCW-resurs (Nöt_Nkt_Nsö_Nordisk översättning och tolkning, www.helsinki.fi/bscw) och på Alma (www.helsinki.fi/alma). Temagruppen har också aktivt följt med de övriga arbets- och temagruppernas PM och rapporter. På seminariet 15.4.2008 presenterade temagruppen en översikt av det som diskuterats (PK:s PowerPoint-presentation 15.4.2008). Uppdraget har varit att ta ställning till allmänna riktlinjer ( opetussuunnitelmien suuntaviivoiksi 22.1.2008) samt följande punkter i den nya översättarutbildningen: Kieli- ja teemaryhmä 2. ruotsin kääntäminen ja tulkkaus + pohjoismaiset kielet opetussuunnitelmien suuntaviivat ja yhteinen opetus (esim. kielitieto, kielitaito, kulttuuritieto) miten pohjoismaisten kielten kääntäjälinja integroidaan ruotsin kääntämisen ja tulkkauksen oppiaineen kanssa valinnaisten opintojaksojen suorittaminen yli oppiainerajojen (kääntäjänopiskelija voisi suorittaa valinnaisia opintojaksoja vastaavan kieliaineen puolelta ja päinvastoin) miten tulkkauksen opetus tulisi järjestää auktorisoidun kääntäjän tutkinnon huomioonottaminen opetussuunnitelmissa kääntäjille tarkoitetun ruotsin kielen (A-työkieli) opetuksen järjestäminen ja opintokokonaisuuden nimi opintojen erilaisten kombinaatioiden tuottamat valmiudet (aineenopettaja, auktorisoitu kääntäjä) pääaineen vaihtaminen laitoksen sisällä mahdollisimman vähin siltaopinnoin (miten ja missä vaiheessa) (Kääntäjänkoulutuksen uudelleenorganisointi: ohjeistus kieli- ja teemakohtaisille työryhmille, Humanistinen tiedekunta, dekaanin päätös 22.1.2008.) valintakoe 2009
2 1. Namn och identitet kvalitet och mångsidig översättarutbildning och översättningsforskning Temagruppen har diskuterat den nya översättarutbildningen genom noggranna jämförelser av de båda institutionernas examensfordringar, dvs. vad sammanslagningen innebär då läroämnet svensk översättning och tolkning i Kouvola flyttas till Helsingfors och Nordicas översättar- och språkvårdarlinje integreras med det. Temagruppen föreslår att det nya läroämnet får namnet nordisk översättning och tolkning. Temagruppen har preliminärt diskuterat tre nya ämneshelheter med följande arbetsnamn: Nkt Pohjoismaiset kielet kääntäminen ja tulkkaus studenter med finska som modersmål Nöt Nordiska språk översättning och tolkning studenter med svenska (möjligen danska, norska, isländska, färöiska) som modersmål Nsö Grundstudier i svenska för översättare och språkvårdare, biämne studenter med svenska (nordiska) som modersmål. Temagruppen har diskuterat tolkningens roll i utbildningen och i ämnets namn, dvs. om ämnet ska heta nordisk översättning och tolkning eller nordisk översättning. Gruppen menar att tolkningen är en central del av den nya mångsidiga och kvalitativa översättarutbildningen och vill därför ha tolkning i läroämnets nya namn samt inkludera tolkningskurser redan i grundstudierna (med tanke på t.ex. biämnesstudenter som eventuellt bara avlägger grundstudier) och på ämnesoch fördjupad nivå. Tolkning profilerar det nya ämnet och ger studenterna t.ex. utöver tolkningsrutiner och -teori också bl.a. centrala muntliga och kommunikativa färdigheter. Behovet av nordiska tolkar gör att utbildningen av dem för det nordiska samarbetet och EU är en central fråga. 2. Riktlinjer Temagruppen vill poängtera att översättarstudierna ska vara tydligt profilerade, nationellt jämförbara och därtill jämförbara med de övriga översättningsämnena vid Helsingfors universitet. En tydlig profilering i översättning och tolkning har huvudsakligen en struktur och kärnsubstans som den nuvarande utbildningen i svensk översättning och tolkning eftersom den bygger på ett grundligt utvecklingsarbete sedan 1990-talet med utgångspunkt i översättningsforskning, översättningsdidaktik och arbetslivsrelevans. Även det internationella planeringsarbetet gällande översättarutbildning har lyfts fram (se EMT = European Masters of Translation; Competences for professionals in multilingual and multimedia communication). Svensk översättning och tolkning är självfallet en primär del av utbildningen med översättning till och från finska som nu (språkparet finska svenska). Temagruppen föreslår dock att läroämnet i sin profilering tar hänsyn till samtliga nordiska språk. Den nordiska dimensionen och utvecklingen inom undervisning, forskning, samhällelig växelverkan och internationellt samarbete är inskriven i Nordicas målbeskrivning, vilket är ett centralt argument för intensifiering av översättarutbildningen och forskningen till att gälla nordisk översättning och tolkning. Eftersom resursfrågan ännu är öppen kan några detaljerade planer i det här skedet inte presenteras (examensfordringarna, tjänstestrukturen, utrymmesfrågan). Även om vissa synergieffekter gör att resursinbesparingar sker, vill temagruppen dock poängtera att en ny,
3 kvalitativ och mångsidig översättar- och tolkutbildning kräver tillräckligt med (person)resurser på grund av t.ex. ett ökat behov av handledning (grundutbildningen och doktorandutbildningen). Temagruppen har jämfört examensfordringarna och kunnat enas om att kurser i språkfärdighet, -teori och kulturkännedom kan vara delvis gemensamma på grund-, ämnes- och fördjupad nivå. När det gäller färdighetskurser behövs flera parallellgrupper i synnerhet för Npo och Nkt vilket innebär ett behov av lärarresurser (kvalitetssäkring). Detsamma gäller den nya biämneshelheten svenska för översättare och språkvårdare (Nsö, 25 sp) som föreslås bli obligatorisk för alla översättarstudenter med svenska som modersmål vid andra språkinstitutioner vid Helsingfors universitet (i linje med finskans planer och det nuvarande ämnet käännösviestinnän suomi). Temagruppen anser att en tydlig profilering i översättning och tolkning samt översättningsforskning naturligt kräver egna specialkurser (som nu) och därmed lärarresurser (kvalitet). Hit hör studieavsnitt där översättarstudenterna kan utnyttja specialiseringskurser inom Nordicas linjer (allmän nordistik, språket i bruk-linjen, lärarlinjen) och inom nordisk litteratur men också kurser i facköversättning, tolkning och AV-översättning. 3. Obligatoriska biämneshelheter Temagruppen anser att studier i finska/svenska för översättare och käännöstiede översättningsvetenskap ska vara obligatoriska biämneshelheter för alla översättarstudenter och utgår från att översättarstudenter därmed har två obligatoriska biämnen: den teoretiska helheten käännöstiede översättningsvetenskap (25 sp,) som sköts av institutionen för allmän språkvetenskap och suomen kielen perusopinnot kääntäjille (25 sp), alternativt Nsö svenska för översättare och språkvårdare (25 sp), som tas om hand av institutionen för finska språket och inhemsk litteratur resp. Nordica. Svenskspråkiga studenter som studerar översättning vid Nordica rekommenderas att inkludera finska studier som biämne (som nu). De svenskspråkiga översättarstudenterna i Kouvola och på Nordica är få men när alla svenskspråkiga översättarstudenter avlägger biämneshelheten Nsö (utom de med nordisk översättning och tolkning som huvudämne) är det viktigt att den svenska översättarutbildningen får tillräckliga resurser. 4. Urvalsprovet 2009 Humanistiska fakultetens planeringsmöte Kääntäjänkoulutuksen rakennemuutos 27.3.2008 har bestämt att urvalsproven år 2009 hålls i stort sett som tidigare, vilket innebär att vår temagrupp inte har behövt ta ställning till innehållet i urvalsprovet 2009 annat än att gruppen föreslår att intervjudelen slopas (också fr.o.m. 2010) eftersom den kräver extra tid och (person)resurser. Kvoten 10 12 nya studenter/år Svensk översättning och tolkning (Iru) har en kvot på 10 nya studenter, Nordica sammanlagt 61 (Npo, Nns, Nli). Temagruppen föreslår en kvot på 10 12 studenter för Nöt + Nkt med stöd i fakultetens statistik och i genomströmningen (antalet översättarstudenter (kvoterna)/läsår och utexaminerade/läsår). Behovet av professionella översättare och tolkar (t.ex. nordiska tolkar danska finska) är stort i dag (i det två- och flerspråkiga Finland, i nordiska och internationella sammanhang, i EU etc.). Antalet biämnesstudenter bör också beaktas i resursfrågan.
4 5. Synergi och samarbete Specialkurser som AUKT (auktorisation för translatorer) (minst 60 sp, varav minst 6 sp AUKT-studier) Om ämnet käännöstiede översättningsvetenskap erbjuder en introduktionskurs (3 sp) inriktad på auktorisering bör ämnet nordisk översättning och tolkning erbjuda minst 3 sp språkspecifika studier på fördjupad nivå inom denna specialisering, dock gärna fler. Tolkning (25 sp) Temagruppen anser det nödvändigt att läroämnet kan erbjuda språkspecifika tolkningskurser på alla nivåer. Men en FM-specialisering i olika tolkningsgenrer kan utarbetas i samarbete med käännöstiede översättningsvetenskapen t.ex. i rättstolkning (25 sp). AV-översättning (25 sp) AV-översättningens andel i ämnet nordisk översättning och tolkning har diskuterats. Inom käännöstiede översättningsvetenskap erbjuds en biämneshelhet i AV-översättning (25 sp) men temagruppen anser att det är viktigt att de språkspecifika problemen inom det här specialområdet också kan behandlas på Nordicas egna AV-översättningskurser. Valfria studier I stället för att samordna samtliga grundstudier föreslår temagruppen ökat samarbete mellan nordisk översättning och tolkning, nordiska språk (inkl. nordiska grannspråk) samt nordisk litteratur för att erbjuda större valfrihet mellan de olika läroämnena när det gäller specialkurser inom ämnes- och fördjupade studier. Doktorandutbildning och forskning Temagruppen vill också lyfta fram den samverkan, den interaktion och det samarbete som sker vid Nordica inom doktorandutbildningen och forskningen inom en stor forskningsgemenskap med flera lärare, forskare och doktorander. Huvudämnesbyte Huvudämnesbytet ska göras så lätt och praktiskt som möjligt och det här beaktas i planeringen av examensfordringarna hösten 2008. Kompetenser De olika kompetenserna som studenterna skaffar sig genom studier i nordisk översättning och tolkning ger möjlighet att skaffa behörighet i specialiseringen auktoriserad översättning (AUKT). Också studenter i ämnet nordisk översättning och tolkning har möjlighet att avlägga t.ex. pedagogiska studier. 6. Den två- och flerspråkiga arbets-, studie- och forskningsmiljön Man bör tillvarata den expertis inom olika specialområden, den praktiska arbetslivsorienterande utbildningen och den två- och flerspråkiga studie- och forskningsmiljö som finns i Kouvolas översättarutbildning och på Nordica. Flytten till Helsingfors ger utbildningen bredd i och med att studenterna kan navigera mellan olika läroämnen, vilket betyder att studierna görs flexibla. Utbildningen i översättning och tolkning får ökat djup och ökad bredd. Kvalitet och mångsidighet kräver resurser.
5 Temagruppen har diskuterat planeringen av den nya översättarutbildningen med flera språkpar och menar att det är en väsentlig öppning (jfr FN:s år för språk 2008). I diskussionen kring det globala har temagruppens diskussioner lyft fram den lokala nordiska dimensionen som bör ha en plats i det tvåspråkiga Finland och vid det tvåspråkiga Helsingfors universitet där våra två officiella språk är lika starka. Helsingfors universitet som ett tvåspråkigt universitet bär ett stort ansvar för att trygga utbildningen av professionella översättare från och till svenska och finska i Finland men därtill också i att möjliggöra det utbildningsansvar som den nya översättarutbildningen vid Nordica kan erbjuda inom nordiska språk, översättning och tolkning. Helsingfors den 2 maj 2008 På temagruppens vägnar Pirjo Kukkonen, ordförande