Utbildning som leder Dig in i framtiden! Budget 2011

Utbildning som leder Dig in i framtiden! Budget 2011 med

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 3 Gymnasieskolan... 3 Vuxenutbildning... 9 VAD HÄNDER SEDAN!...12 Gymnasieutbildning i framtiden...12 Vuxenutbildning i framtiden...13 RESULTATBUDGET...14 DRIFTBUDGET 2011...15 INVESTERINGSBUDGET...16 EKONOMI...17 Hur vi beräknat budget...19 Plan 2012 och 2013 är beräknade enligt följande antaganden...20 UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG...21 FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PER KOMMUN...22 STUDERANDE INOM OLIKA VERKSAMHETER...23 UTVECKLING AV ELEVUNDERLAG 2011-2014...24 FÖRBUNDETS LEDNING...25 ORGANISATIONSSCHEMA...26

INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund, NVU, bildades för tretton år sedan av Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och är ett av de äldsta i landet. Syftet med förbundet är att under en huvudman erbjuda invånarna i alla tre medlemskommunerna ett brett och allsidigt utbud av utbildning, från gymnasiet till högskola. Vårt uppdrag och olika Verksamheter De lagstadgade uppdragen är att erbjuda utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolans år 9, gymnasial vuxenutbildning, vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning (Särvux) samt Svenskundervisning för invandrare (Sfi). De frivilliga uppdrag som förbundet ansvarar för är att vara huvudman för Lärcentra där uppdragsutbildning och högskoleutbildning på distans erbjuds medlemskommunernas invånare. Gemensamt för förbundet Vi vill ha en skola dit elever och personal går med en känsla av trygghet, tillhörighet och upplevelse av personlig utveckling. Vi erbjuder välutbildad behörig personal, i ljusa moderna lokaler och en för eleverna och personalen lugn och trivsam miljö. Vi satsar på individuella lösningar så att varje elev kan få den utbildning som han eller hon önskar. Den pedagogiska verksamheten hos oss skall kännetecknas av pedagogisk mångfald och lärarna i de olika program-, ämnes- och verksamhetsgrupperna har stor frihet att utifrån styrdokumenten anpassa sättet att undervisa efter elevgruppernas sammansättning och önskemål. Våra rektorer har det övergripande pedagogiska ansvaret och följer kontinuerligt arbetet i gymnasieprogrammen och vuxenverksamheterna. 1

Utbud Planering av utbud och dimensionering av utbildningar i regionen är av yttersta vikt om man vill behålla konkurrenskraften mot centralorterna runt oss. Vi konstaterar att dagens utbud och dimensionering inom gymnasiet är för stort för den kommande elevutvecklingen och kommer därför till hösten 2011 att erbjuda fler program i samverkan och några nya program hos oss. Genom ett förbättrat arbetsmarknadsläge har söktrycket till utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning sjunkit något. Däremot har antalet sökande till grundläggande vuxenutbildning ökat. En betydande del har utomnordiskt ursprung och kommer från studieformen svenska för invandrare (Sfi). Antalet studerande som sökt plats på Sfi har gradvist ökat under hela 2010 och ryms nu inte inom medlemsbidraget, då rätten till studier finns inskriven i skollagen. Diskussioner kring annat finansieringssätt har tagits upp med kommunerna. Vår vision NVU ska uppfattas av samhälle, medborgare, arbetsliv och medarbetare som nytänkande och viktig för regionen. NVU är det självklara valet vad gäller de frivilliga skolformerna. Strategi NVU är en smältdegel för tankar och idéer från elever, lärare och samhället som helhet. Här utvecklar vi gemensamt vår region genom att hela tiden vara kreativa och professionella i vårt sätt att arbeta. Hur budgeten är upplagd I beräkningsmodell för medlemsbidrag har beslutats att utgå från en basnivå med ett pris per elev som räknas upp varje år med en faktor. Till 2011 begärde vi, för att kunna erbjuda samma nivå som tidigare, medel motsvarande 124 Mkr. Ägarkommunerna fastställde medlemsbidraget till 120,6 Mkr vilket medför ett sparkrav motsvarande 3,8 Mkr. En direkt åtgärd blev att reducera utbudet av program som motsvarar det minskade elevunderlaget. Plan för budget 2011 och 2012 ligger vad vi kan se idag i nivå med beräknat medlemsbidrag. Budget 2013 ligger däremot 2 Mkr högre än beräkningsmodellen med anledning av att eleverna går tre till fyra år i gymnasiet. De tidigare stora elevkullarna går ut först 2014. Inledningsvis i budget beskrivs övergripande väsentliga delar inom förbundet. I den efterföljande verksamhetsberättelsen ges en beskrivning av varje skolform för sig. I den ekonomiska delen behandlas resultat-, drift- och investeringsbudget. Sist beskrivs vilka som har uppdrag som direktionsmedlemmar och revisorer under perioden, och slutligen förbundets organisationsuppbyggnad. Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelning av det ekonomiska ansvaret finns reglerat i förbundsordningen. 2

VERKSAMHETSBERÄTTELSE NVU skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Utbildningen är ett led i det livslånga lärandet och därför skall NVU vara en skola man minns med glädje. Vår fokus ligger alltid på dig som individ. Förutom fakta är vårt mål att du ska lära dig mer om dig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa dig upptäcka dina talanger och med hjälp av dem uppnå dina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för dig, både för stunden och för framtiden. Vi vill att Du efter dina år på NVU ska minnas oss med glädje och det tänker Vi jobba för! Gymnasieskolan Den pedagogiska verksamheten hos oss kännetecknas av pedagogisk mångfald. Det innebär en skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Vi arbetar ständigt med ett målinriktat och medvetet kvalitetsarbete i syfte att göra gymnasie- och vuxenutbildningen hos oss attraktiv och att alla skall nå en examen. Gymnasieskolan är konkurrensutsatt och de fristående skolorna utövar en lockelse på många elever och föräldrar och kraven på oss ökar när det gäller att informera och marknadsföra oss till olika intressenter. För att möte detta måste vi ligga i framkant och utveckla moderna, kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. En del i detta arbete är att vi redan hösten 2010 genomförde en stor satsning inom den pedagogiska utvecklingen och IT-området. Vi startade införandet med att alla elever skall ha en egen netbook under sin studietid här hos oss och i slutet av förra året hade alla elever en egen dator. Målsättningen är att utveckla och öka kvaliteten på utbildningen, skapa moderna och nya metoder och arbetsformer samt öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. För att möta dessa nya metoder har kompetensutveckling för lärarna påbörjats och denna satsning fortsätter under hela 2011. 3

Teknikcollege Teknikcollege Bergslagen är en gymnasieutbildning som sammanför skolan med näringslivet. Det innebär att eleverna får vistas i större utsträckning ute på arbetsplatserna för att få kontinuerlig uppdatering av branschens utveckling. Två yrkesprogram, Industriprogrammet och Elprogrammet samt det studieförberedande Teknikprogrammet ingår. Programmen har många sökanden och eleverna från yrkesprogrammen får ofta sommarjobb som senare leder till anställning efter avslutande studier. Vård- och omsorgscollege Detta utbildningskoncept är detsamma som ovan och innefattar utbildning på vårdoch omsorgsprogrammet. Vi är certifierade i Västmanland sedan 2009 och samarbetet fortsätter att utvecklas mellan skolan och avnämarna. Med detta utbildningssätt med arbetsplatsförlagd del får eleverna djupare kunskaper som anpassas till arbetslivets behov. Ständig dialog förs mellan skolan och de olika nivåerna ute i verksamheterna och antalet elever som söker fortsätter att vara högt. Idrotts/Hälsoprofil Vi vill fortsätta att satsa på att ungdomar ska leva ett sundare och hälsosammare liv och erbjuder flera lag- och individuella idrotter till de ungdomar som är extra idrottsintresserade. För att fortsatt aktivera alla elever under sin studietid här kommer vi att schemalägga kursen idrott och hälsa under alla tre åren. Vi vill också stärka skolans utbildningar med kurser som innehåller hälsofrämjande inslag. På sikt arbetar vi för att få skolan hälsodiplomerad. Internationalisering Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer oss åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer i olika länder. Vi vill öka intresset för språkstudier och höja språkens status för våra elever. I vår utbildningsplan står att internationalisering ska utvecklas och i linje med detta finns planer på att åter öka kontakterna såväl med skolor inom som utom EU-området. Vår personal har utifrån denna bild själva initierat språkresor där de har ansökt om EU-bidrag samt medel från olika fonder. Resultatet har blivit att skolan har samarbete med både Estland och Tyskland och även kontakter i de nordiska länderna har etablerats. 4

Introduktionsprogram Det individuella programmet avskaffas från hösten 2011. Det kommer att ersättas av fem nya program som kommer att vara utformade för elever som saknar behörighet enligt de nya behörighetskraven till nationella program. Dessa program är utformade för att vara flexibla och kunna anpassas efter de olika behov och förutsättningar som eleverna har. De nya programmen är: Preparand utbildning, syftar till att eleven ska läsa in behörighet till de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Programinriktat individuellt val, eleven läser in det som saknas från grundskolan för att nå behörighet till ett yrkesinriktat program samt läser kurser från ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion, eleven läser kurser från ett yrkesprogram eventuellt i kombination med arbetsplatsförlagt lärande. Individuellt alternativ, syftar till att motivera samt ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning alternativt gå ut på arbetsmarknaden. Språkintroduktion, syftar till att ge nyanlända flyktingungdomar kunskaper i det svenska språket så att de kan gå vidare till ett nationellt program. På grund av de nya behörighetskraven till de nationella programmen kommer verksamheten vara mer komplex än tidigare. En nödvändig förutsättning är kunnig och engagerad personal. Under nuvarande läsår har vi tillsatt resurser som arbetar med att utveckla arbetet för att vara förberedda för denna förändring. Vi har redan inom förbundet dessa studievägar bland annat genom verksamheten i Studiero, där lärare och specialpedagoger finns som ska hjälpa eleverna vidare till fortsatta studier på ett nationellt gymnasieprogram och senare till högskolan eller till att komma in på arbetsmarknaden. 5

Ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Som ett led i uppdraget deltar vi med personal i samverkansprojektet Navigatorcentrum där flera aktörer från kommunerna ingår. Interkommunala elever elever som går på andra orter Elever som väljer andra utbildningsanordnare är fortsatt hög men vi ser att fler och fler väljer att återkomma, under framför allt höstterminen. Kraven friskolorna ökar till nästa höst och skall vara desamma som de kommunala och vi vet inte vad detta medför till kommande år. Vi har satt som mål att erbjuda alla elever som söker oss sitt förstahandsval och att de som väljer oss skall nå en examen. Utveckling och information För att ytterligare informera om vår skola och utbudet av bra utbildningar genomför vi en rad marknadsföringssatsningar. För att visa att vi är i en fas av förnyelse och nytänkande har vi under hösten 2010 lanserat en ny logga. Samtidigt släppte vi vår nya hemsida, som är den väg våra elever oftast söker sin information. Den nya hemsidan har framstått som lyckad och vi uppdaterar den kontinuerligt med nyheter inom vår verksamhet. Under tidigare år har en rad informationssatsningar genomförts, såsom elevbesök här och på grundskolorna samt Öppet hus där vi även vänder oss till allmänheten, våra politiker och föräldrar. Vårt uppdrag med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har haft flera möten med dessa. Vi erbjuder grundskolorna våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Projekt som pågår är satsning på vad vi kallar Science-profilering samt ett matematikprojekt där elever i grundskolan som vill gå fortare fram i sina studier erbjuds möjligheter av oss. Elevinflytande Vi har gjort en nystart med arbetet att engagera elever som vill påverka deras egen arbetssituation och ett elevråd har bildats, vilket vi anser är navet i elevsamverkan. Elevrådet har arbetat intensivt och har startat olika underkommittéer inom verksamheten t.ex. matråd, trivselgrupp, skyddsombud osv. Grupperingarna gör att elevinflytandet växer och rektorerna verkar för att elevinflytandet skall berika skolan ytterligare och erbjuder därför fortbildningar för intresserade. 6

Lärlingsutbildning Utbildning kan ske på många olika sätt och för de elever som är drivna och praktiskt lagda finns möjligheten att utbilda sig via lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning påbörjades hos oss höstterminen 2008 men är nu permanent från 2011. Utbildningen bygger på mycket praktik och är till minst hälften, eller 1250 gymnasiepoäng, arbetsförlagd. Elever som går hos oss har stora möjligheter att delta eftersom många företag är positiva till lärlingsutbildningen. Kontaktnäten mellan oss och näringslivet är sedan flera år inarbetade. Vårt mål inför framtiden är att det finns en tydlig koppling mellan branschens kompetenskrav och lärlingsutbildningens kursmål. De här gymnasieutbildningarna erbjuder vi hos oss hösten 2011: Barn- och Fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Fordon- och transportprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Lärlingsutbildning Introduktionsprogrammen 7

Framtidens gymnasieskola Vi vet att antalet ungdomar i gymnasieålder blir färre de kommande åren och ligger från år 2014 på en nivå med ca 850 elever. Vi kommer därför de närmaste åren fortsätta anpassning av utbildningar i regionen och det vi erbjuder skall vara modernt och pedagogiskt spetsat med olika studieformer. Samtidigt som vi anpassar vårt utbud av utbildningar till GY-11 så har efterfrågan på ny yrkesutbildning i regionen ökat och vi startar därför VVS- och fastighetsprogrammet. Programmet ska ge en grundläggande yrkesutbildning för arbete med installation, drift och underhåll inom VVS, ventilations-, kyl- och värmepump- eller fastighetsskötarbranschen. Ekonomiprogrammet är en annan satsning och är ett brett högskoleförberedande program som i första hand är avsett att förbereda för högskoleutbildningar i ekonomi, men som också förbereder för i princip alla samhällsvetenskapliga högskoleutbildningar. Utbildningen handlar bl.a. om hur företag och organisationer fungerar, regler och etiska överväganden på affärsområdet samt entreprenörskap. Inriktningen är den näst största på samhällsvetenskapsprogrammet. Dagens ekonomiinriktning är en tämligen självständig del av samhällsvetenskapsprogrammet. Introduktionsprogrammen ska på ett bättre sätt än dagens system tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställda programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. De fem introduktionsprogrammen, preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, programinriktat individuellt val och språkintroduktion införs samtidigt som den nya gymnasieskolan börjar gälla, alltså hösten 2011. 8

Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning, som motsvarar år 7 till 9 inom grundskolan, har i snitt 60 studerande inskrivna. Flera av eleverna har utomnordiskt ursprung och kommer från studieformen svenska för invandrare (Sfi). Vi har normalt två intag under året och klarat bemanningen genom ökade gruppstorlekar. För att förbättra och rationalisera verksamheten togs beslut att samlokalisera vuxenutbildningen till Norberg för att där bygga upp ett gemensamt komvux. Därmed blir det lättare för de studerande att läsa kurser både på grundläggande som gymnasial nivå. Gymnasial vuxenutbildning Den gymnasiala delen av komvux har nått en verksamhetsvolym som motsvarar de 135 helårsplatser vi har att producera. Fortsatt märks en ökning på efterfrågan av kärnämnen vilket gjort att våra ämneslärare fått en hög arbetsbelastning och att vi i vissa fall blivit tvungna att mäkla in lärare på vissa kurser från andra utbildningsanordnare. Vi har två intag per år, för att bättre kunna kontrollera efterfrågan. Vi märker att det förbättrade arbetsmarknadsläget har medfört att söktrycket sjunkit. Lärling Inom vårt lärlingsprogram har vi flera utbildningar inom Vvs, el, bygg, hotell- och restaurang, fastighetsskötare, bageri, fordon samt administrativ service. Utbildningen i flera branscher är betydligt dyrare än nivån på statsbidraget som är 50 000 kr per elev och år. För att klara detta har vi utvecklat ett samarbete med samtliga yrkesprogram på gymnasiet så att våra lärlingar kan nyttja lokaler. För att bredda och utveckla våra lärlingsutbildningar har vi byggt upp ett administrativt centra på Lärcenter i Fagersta. Yrkesvux Den statliga satsningen på yrkesvux fortsätter 2011 och vi har ansökt om 46 platser motsvarande 2,3 miljoner kronor i statligt stöd. Vår målsättning är att etablera en årlig volym av lärlingsplatser motsvarande cirka 50 platser för vuxna. Finansieringen av utbildningen efter 2011 är idag oklar och vet vi inte huruvida staten tänker fortsätta ge statligt stöd. Utbildningens utformning hos oss är mycket framgångsrik och vi får inbjudningar från andra kommuner i landet att berätta om vårt upplägg. Vård- och omsorgscollege - vuxenstuderande Vårdutbildningen inom vuxenutbildningen har samlokaliserats med särvux och gymnasiesärskolan på Brinellskolan för att där bilda en enhet inom ramen för vårt Vård och omsorgscollege. Antalet sökande till vårdutbildningen var högt förra året och vi fick då avvisa ett tiotal sökande. 9

Sfi svenska för invandrare. Antalet studerande som sökt plats på Sfi ökade kraftigt under hösten 2010 och i slutet av året hade vi över 200 studerande i skolformen. Skälet till ökningen har varit flera och vi noterar att det är fler som kommer utanför kommunernas avtalade flyktingmottagande. Vi har inga möjligheter att på ett säkert sätt planera framåt eftersom vi inte kan ställa prognoser på vilka nyanlända som kommer och när. Med den lagstiftning vi har idag är det nästan omöjligt att parera ökningen ekonomiskt då rätten till studier finns inskriven i skollagen. För att hitta lösningar för detta har diskussioner inletts med medlemskommunerna kring en förändring av finansieringsformen för Sfi. Särvux Särvux har i genomsnitt mellan 15 20 inskrivna elever. De flesta ligger på träningsskolans nivå vilket innebär att de har flera svåra funktionsnedsättningar. För att ytterligare förbättra för de studerande har vi flyttat verksamheten till Brinellskolan. Här kommer verksamheten nära gymnasiesärskolan som finns på samma våning samt får bättre tillgänglighet då lokalerna är anpassade fullt ut till personer med funktionsnedsättning. Vi fortsätter vi arbetet med att bredda vårt kursutbud till denna elevgrupp. Lärcentra med högskola och uppdragsutbildning Våra lärcentra ger service åt högskole- och universitetsstuderande som valt att läsa kurser på distans. Antalet studerande på högskolenivå har under några år stabiliserats på en nivå kring 100 inskrivna. Av dessa har polis- och sjuksköterskeutbildning haft cirka 30 deltagare, vilka studerar på distans. För samtliga kurser gäller att antalet studietimmar och genomförda tentamina har ökat under med åren. Uppdragsutbildningen har fått en ökande efterfrågan. Under förra året genomförde vi ett 20-tal uppdragsutbildningar både åt medlemskommunerna och företag i regionen. Vi har avtal som innebär att vi bland annat kan erbjuda både uppkörningsprov och körkortsprov här i Fagersta. Vi omarbetar och kommer att ta fram nytt förslag till lärcenterplan för åren 2011 2013 och en förutsättning för att den kan genomföras är att medlemskommunerna finansierar densamma. 10

Framtid Vi tror att antalet sökande till komvux kommande period kommer att sjunka något, om arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras. Vi ser en stor arbetslöshet bland regionens ungdomar och vi har fått säga nej till sökande i enlighet med den prioriteringsordning som gäller. Vi bedömer att vi om möjligen skall kunna erbjuda även denna grupp sökande vidareutbildning behövs mer resurser än idag. Utvecklingsområden blir att starta flexibla studievägar på distans. Vi tror att det kommer att behövas som komplement till reguljära kurser på dag och kvällstid. Utvecklingen sker genom vår nya lärplattform Fronter. Utbildning och fortbildning för vår personal i lärplattformen Fronter kommer att ha högsta prioritet de närmaste åren och vi siktar på att kunna erbjuda kurser på disatans i samtliga skolformer. Vi fortsätter arbetet med att kombinera lärlingskurser mellan vuxenutbildningen med gymnasieskolan. Vår målsättning är att kunna etablera en volym om cirka 50 utbildningsplatser per år inom yrkesutbildningen för vuxna. 11

VAD HÄNDER SEDAN! Gymnasieutbildning i framtiden Ungdomars intresse för de olika gymnasieprogrammen varierar mycket från år till år och det medför svårigheter att långtidsplanera programutbudet. Ett av de väsentligaste kvalitetsmålen för vår gymnasieskola är att andelen elever som lämnar oss med slutbetyg skall ligga över medelvärdet för riket. Detta mål är högt satt med kännedom om att eleverna som kommer till oss från medlemskommunernas grundskolor har fortsatt låga genomsnittsbetyg och att andelen elever som är obehöriga till gymnasiet fortfarande är för högt. För att öka och snabba på den pedagogiska utvecklingen och höja resultaten har vi tillsatt tre nya rektorer, med ansvar för gymnasieskolan. Förbundet avser att fortsätta arbetet med att attrahera fler elever som har för avsikt att gå vidare i sina studier att söka till de studieförberedande programmen. En del i vår satsning är att alla elever under sin studietid här skall ha en egen dator. En annan är att ge undervisning på distans via lärplattformen Fronter. Dessa satsningar tillsammans erbjuder en flexiblare studiemiljö för våra elever. Ny gymnasiereform 2011 Till hösten har vi en ny reform för gymnasieskolan vilket innebär flera nyheter. Nämnas kan att antagningskraven till de olika gymnasieprogrammen kommer att skärpas. Yrkesprogrammen blir 12 till antalet och de högskoleförberedande programmen blir 6 stycken. Ytterligare en studieväg blir möjlig, lärlingsutbildning, som är en alternativ väg till yrkesexamen. Generell högskolebehörighet ges inte längre, men möjligheten att välja kurser så att denna behörighet ska garanteras. För att vår region på ett kvalitativt bra sätt skall kunna möta allt detta kan en utökad fördjupad utbildningssamverkan med medlemskommunerna ge möjlighet för hela regionen att erbjuda ungdomar ett brett utbildningsutbud med mycket god kvalitet. 12

Vuxenutbildning i framtiden Perioden framåt kan komma att innehålla flera viktiga nationella beslut som naturligtvis påverkar även vuxenutbildningen. Ett tänkbart beslut av regering och riksdag handlar om en rättighetslagstiftad gymnasial vuxenutbildning som om den beslutas får konsekvenser för vuxenutbildningen och ökade resurser skulle bli nödvändigt. Volymen för vuxenutbildningens gymnasiala del de närmaste åren är därför något osäker. Behoven av att kunna läsa in kurser på gymnasial nivå mot högskolebehörighet kvarstår samtidigt som yrkeskurser kommer att efterfrågas i större utsträckning. Utredning om ansvarsfördelning inom flyktingområdet, som innebär en Sfi-peng och full valfrihet för studerande, kommer naturligtvis att på olika sätt påverka förutsättningarna för verksamheten och vi följer noga utvecklingen. 13

RESULTATBUDGET Belopp i kkr Budget Plan Plan 2011 2012 2013 Verksamhetens externa intäkter 11 130 7 800 6 800 Verksamhetens kostnader 130 850 125 794 118 800 Avskrivningar 1 000 900 900 Verksamhetens nettokostnader -120 720-118 894-112 900 Medlemsbidrag 120 620 118 794 112 800 Finansiella intäkter 100 100 100 Resultat före extraordinära poster 0 0 0 Resultat 0 0 0 14

DRIFTBUDGET 2011 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Externa intäkter Interkommunala intäkter -5 000-3 000-3 000 Statbidrag yrkesvux -2 300-1 000 0 Lönebidrag/personaltjänster -1 130-1 000-1 000 Uppdragsutbildning -750-1 000-1 000 Övriga intäkter -1 950-1 800-1 800 Summa intäkter -11 130-7 800-6 800 Kostnader Personalkostnader 58 900 55 000 51 000 Interkommunala kostnader 36 000 35 000 34 000 Inackorderingsbidrag 900 850 800 Lokalkostnader 17 605 17 000 17 000 Skolmåltider 3 400 3 200 3 000 Skolskjutsar 3 450 3 200 3 000 Undervisningskostnader 5 000 4 750 4 500 Köp av tjänster 2 000 2 000 2 000 Övriga kostnader 2 300 2 000 2 000 Återbet Underskott 2008 o 2009 1 295 1 294 0 *Återbet prognos 2010 0 1 500 1 500 Summa kostnader 130 850 125 794 118 800 Avskrivningar 1 000 900 900 Finansiella intäkter -100-100 -100 Netto 120 620 118 794 112 800 * Med prognos efter budgetuppföljning II har vi räknat med i plan för återbetalning 2012 och 2013 15

INVESTERINGSBUDGET Med en anläggningstillgång eller investering menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett samlat värde överstigande 10 000 kronor. Investeringsvolymen bestäms av volymen avskrivningar då investeringarna inte får överstiga avskrivningarna för varje år. Investeringsönskemål från program- och verksamhetsansvariga har stabiliserats till ett minimum. Årets investeringsram är en fortsatt satsning med en dator till varje elev och trådlöstnästverk i alla våra lokaler samt införandet av lärplattform för möjlighet till distansundervisning Samtliga övriga reinvesteringar och investeringsönskemål från gymnasie- och vuxenverksamheterna behandlas och prioriteras i ledningsgruppen, allt eftersom de inkommer. Bruttoinvesteringar utfall 2008-2009 samt budget 2010-2013. Belopp i kkr Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1 137 1 023 1 000 1 000 900 900 16

EKONOMI God ekonomisk hushållning De finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll för den ekonomiska förvaltningen, allt enligt kommunallagen. En avgörande faktor för hur väl förbundet kommer att leva upp till god ekonomisk hushållning kommer att handla om respekten för och acceptansen av dessa mål. Ledningen och ekonomiavdelningen arbetar kontinuerligt för att nå en förankring och acceptans i de olika verksamheterna och hos program- och verksamhetsansvariga. De finansiella målen för förbundet omfattar hur mycket den löpande verksamheten får kosta, investeringsnivå och finansiering av den samt att förmögenhetsutveckling skall vara minimum ett nollresultat. Mål och riktlinjer för verksamheten Målen ska vara tydliga och mätbara och utvärderas kontinuerligt. Förutom lagstadgade mål finns politiska mål för verksamheterna angivna i Förbundsordning för NVU samt i budgetdokumenten. Det väsentligaste kvalitetsmål som ledningen och medlemskommunerna satt för gymnasieskolan är att andelen elever som lämnar skolan med slutbetyg skall ligga minst i nivå med medelvärdet för riket. Ekonomistyrning Arbetet med att fortsatt anpassa utbudet till nya gymnasiet, elevunderlag och efterfrågan har de senaste åren komplicerats med nya lagar och rättighetslagstiftningar inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Uppföljning av ekonomi och verksamhet samt avvikelsehantering är länkar i budgetoch styrprocesser. I botten krävs en realistisk budget där verksamhet och ekonomi hänger ihop i alla led. Mer detaljerad budget och redovisning förutsätts och ställer krav på alla inblandade. För att möta dessa omständigheter utvecklar vi arbetet med att skärpa ekonomistyrningen genom mer detaljerad internkontroll, tätare budgetuppföljningar och prognoser. Det innebär att minst varje månad mäts hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna och kompletteras med verksamhetsanalys, vilket ger en bild av det aktuella läget och blir en del i informationen inför eventuellt nya beslut. Pensionsåtaganden I förbundet är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade i det medlemsbidrag som kommunerna anvisar. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. 17

Därmed kostnadsförs inte uppräkningen för värdesäkringen av avsättningar. Denna del har genom avtal med medlemskommunerna, överlåtits till desamma att hantera. Då flera av våra medarbetare, har och inom de närmaste åren kommer att uppnå pensionsålder, ökar kostnaderna för pensioner. Finansieringsprincip Samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar skall vara finansierade, vilket innebär att budgetmedel skall vara anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid olika tillfällen under budgetåret. Finansieringsbeslut skall då tas av Direktionen, innan åtgärden genomförs. Ekonomiskt resultat Resultatbudgeten skall gå jämt ut eller ge ett litet överskott. Detta är i linje med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Vi har de närmaste åren att i budget arbeta in tidigare underskott. Om Förbundet ändå saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga fylla bristen (KL 8 kap 23 ). Kostnads- och intäktsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt redovisas på rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Ekonomichefen rapporterar varje månad till Ledningen, AU och Direktionen det ekonomiska utfallet. Vid samtliga uppföljningar gäller att ansvarig chef redovisar och vidtar åtgärder för att hålla given budget. Kvartalsuppföljning med årsprognos skall upprättas efter varje kvartal. Delårsbokslut upprättas efter 6 månader, vilket motsvarar ett halvt läsår. Internränta Internräntan är beräknad efter Kommunförbundets rekommendation och prognos för år 2011 är 4,3 %. Personal Varje verksamhet förutsätts göra konsekvensanalys över personalsituationen (tjänstefördelning) med utgångspunkt från den efterfrågade utbildningen. I augusti varje år görs beräkning och sammanställning till kommande läsår och budgetår. Lönekostnader Lönerna för budgetåret är uppräknade i enlighet gällande avtal med 1,5 % för all personal. Ingen lönekostnadsreserv finns budgeterad. Arbetsgivaravgifterna är beräknade till 39,0 %, enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ekonomisk reserv Förbundet saknar i enlighet med förbundsordningen eget kapital och det finns därmed inga egna reserver att täcka eventuella avvikelser eller uppkomna underskott. 18

Hur vi beräknat budget Den bild vi redovisar i budgetarbetet omfattar en bedömning av vilka resurser vi förfogar över och hur stort anpassningsbehov vi står inför de kommande åren. Den kommande treårsperioden har aldrig varit viktigare att snabbt få igång ett hållbart omställningsarbete i relation till elevunderlag och söktryck. Erfarenheten visar att alla förändringar tar tid och förändringarna måste därför även vara långsiktiga. Budget beräknas dels på de elever som valt att gå inom förbundet och de programval de gjort och dels på ett antagande om elevers val till kommande läsår. Osäkerheten i beräkningsunderlaget har ökat med anledning av den nya möjligheten till elevers fria val samt effekten av den nya gymnasiereformen som kommer till hösten 2011. En första indikation och säkrare prognos över gymnasieelevers val till kommande läsår finns först efter slutintag som sker i slutet av juni. Då ligger redan en grund gjord under våren för tjänstetillsättning och driftvolymer för de olika verksamheterna. Vuxenutbildningen har intag av studerande till de olika skolformerna vid flera olika tillfällen under året. Utbildningsutbudet begränsas till i första hand obligatoriska åtaganden och därefter till frivilliga åtaganden. Rättighetslagstiftningar och nya nyanlända gör även dessa beräkningar osäkra och med tanke vad som hänt det senaste halvåret så är det i princip omöjligt. Grunderna till beräkningarna är följande för budget 2011: att nya behörighetskrav till gymnasiet inte förändrar antalet icke behöriga elever att studie- och yrkesvägledningen blir effektivare så att eleverna gör rätt val från början och därmed minska antalet elever som går fler än tre år i gymnasiet att öka marknadsföringen för att bli attraktivare så att fler elever väljer att gå hos oss att alltid erbjuda lärarledda lektioner för bästa möjliga studieresultat för våra elever att nya eller väsentligt utökade verksamheter som uppkommer under budgetåret finansernas med medel utöver medlemsbidraget 19

Budget 2011 Plan 2012 och 2013 är beräknade enligt följande antaganden Den nya gymnasiereformen och vårt utbud inverkar varje år på vår planering. Vi har i budget tagit hänsyn till kända förändringar och det vi kan se i dagsläget I plan för de nästkommande åren har följande beräkningsgrunder använts: att utbudet inom gymnasiet och vuxenutbildningen ytterligare anpassas till elevunderlag och efterfrågan att personalkostnadsökningen ökar med max 2,0 % per år att lokalkostnader uppräknas i de nya avtalen med i genomsnitt max 2 % att gymnasieelevers och vuxenstuderandes förändrade rättigheter enligt lag inte ger ytterligare ökande kostnader att hela eller delar av fler gymnasieprogram och inriktningar sker i samverkan med andra aktörer inom arbetslivet och kringliggande utbildningsanordnare. Elever på samhällprogrammet som också läser ekonomi. 20

UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG Enligt förbundsordningens 9 skall de betalande medlemskommunerna bidra till förbundets nettokostnader enligt följande grunder. Gymnasie- och gymnasiesärskolan: antalet ungdomar i åldrarna 16-19 år i respektive kommun den 30 juni året före verksamhetsåret. Komvux och särvux: invånare 20-55 år från respektive kommun den 30 juni året före verksamhetsåret I Komvux ingår grundläggande- och gymnasie- och särvuxutbildning. Övrig verksamhet: antalet invånare i respektive kommun den 30 juni året före verksamhetsåret. I övrig verksamhet ingår Sfi grundorganisation med 100 studerande, studerande mot högskola och universitet samt Uppdragsutbildning. Invånare Antal % Fagersta 12 348 54,6 Norberg 5 721 25,3 Skinnskatteberg 4 535 20,1 Summa 22 604 Kategori 16-19 år Antal % Fagersta 613 51,7 Norberg 334 28,1 Skinnskatteberg 239 20,2 Summa 1 186 Komvux Antal % Fagersta 5 316 56,7 Norberg 2 307 24,6 Skinnskatteberg 1 758 18,7 9 381 21

FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PER KOMMUN Kostnaderna för förbundets verksamhet ska i den mån de inte täcks på annat sätt erläggas av medlemskommunerna genom medlemsbidrag för respektive år. Belopp i kkr Budget Plan Plan 2011 2012 2013 Kommun Fagersta 63 265 61 684 60 021 Norberg 33 261 34 658 30 388 Skinnskatteberg 24 094 22 452 22 391 Medlemsbidrag 120 620 118 794 112 800 Underlag till fördelning 2012-2013 Fördelningen i är beräknad utifrån SCB-statistik per 30 juni 2010. Nettokostnaden är preliminärt fördelad med 85 % på gymnasiet och 15 % på vuxenutbildningen. 2011 2012 2013 % % % Gymnasiet Fagersta 51,7 51,1 52,7 Norberg 28,1 30,0 27,3 Skinnskatteberg 20,2 18,9 20,0 Vuxenstuderande Fagersta 56,7 56,6 56,1 Norberg 24,6 24,5 24,9 Skinnskatteberg 18,7 18,9 19,0 22

STUDERANDE INOM OLIKA VERKSAMHETER Antal elever är ett snitt under året av antal helårsstuderande. Verksamhet Budget Prognos Budget Utfall 2011 ht 2010 2010 2009 Gymnasieelever 700 710 865 893 Gymnsär, interkommunalt 18 18 19 12 Övriga interkommunala elever 325 359 290 307 Summa gymnasieelever 1 043 1 087 1 174 1 212 Budget Delår Budget Utfall 2011 2010 2010 2009 Komvux/Kunskapsbygget 158 175 162 334 Särvux 16 16 20 16 Sfi basorg, antal studerande 100 148 100 127 Uppdragsutbildning, antal studerande 100 102 100 195 Högskola/Universitet, antal studerande 100 132 100 102 Summa vuxenelever 474 573 482 774 Totalt antal elever 1 517 1 660 1 656 1 986 23

UTVECKLING AV ELEVUNDERLAG 2011-2014 Befolkningsprognos från Statistiska Centralbyrån 2010-06-30 visar andelen eleven i olika elevkategorier inom upptagningsområdet Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Observera att elevunderlag 2010 är enligt budget och SCB 2009-06-30 Kategori gymnasiet 16-19 år 2010 2011 2012 2013 2014 Fagersta 679 613 544 509 485 Norberg 364 334 320 263 238 Skinnskatteberg 250 239 201 193 168 1 293 1 186 1 065 965 891 Andel i % Fagersta 52,5 51,7 51,1 52,7 54,4 Norberg 28,2 28,1 30,0 27,3 26,7 Skinnskatteberg 19,3 20,2 18,9 20,0 18,9 Kategori vuxenutbildning 20-55 år 2010 2011 2012 2013 2014 Fagersta 5 246 5 316 5 331 5 315 5 314 Norberg 2 331 2 307 2 306 2 361 2 370 Skinnskatteberg 1 825 1 758 1 785 1 795 1 802 9 402 9 381 9 422 9 471 9 486 Andel i % Fagersta 55,8 56,7 56,6 56,1 56,0 Norberg 24,8 24,6 24,5 24,9 25,0 Skinnskatteberg 19,4 18,7 18,9 19,0 19,0 24

FÖRBUNDETS LEDNING Direktionen är förbundets högsta beslutande och förvaltande organ och har ansvar för utveckling och ekonomi. Ledamöter och ersättare väljs av medlemmarnas fullmäktige för en period om fyra år. Direktionen har i huvudsak följande uppdrag av medlemskommunerna utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för verksamheten samråda med medlemskommunerna i syfte att främja en bra skolgång för regionens ungdomar och vuxna ta initiativ och göra framställningar till medlemskommuner och de statliga myndigheter som erfordras för verksamhetens utveckling tillse att verksamheten inom förbundet bedrivs enligt gällande bestämmelser och av direktionen fastställda planer fastställa budget och ansvara för förbundets ekonomiska förvaltning Direktionen får inom sig utse ett Arbetsutskott där alla medlemskommuner är representerade. Ordföranden skall närmast under direktionen ha uppsikt över förbundets förvaltning, med uppmärksamhet följa och ta initiativ i frågor av betydelse för förbundets verksamhet och ekonomi. Ordföranden ska även främja samverkan mellan förbundet och medlemskommunerna. Förbundschefen skall närmast under direktionen ha ansvar för förbundets förvaltning och ekonomiska intressen och verka för effektivitet i verksamheten och ta erforderliga initiativ i dessa avseenden. Förbundschefen skall även tillse att direktionens ärenden behandlas och beslut verkställs. Denne är även chef för förbundets samtliga anställda. I Delegationsordning för förbundet förtecknas sådana ärenden vari beslutanderätten enligt gällande bestämmelser egentligen ankommer på Direktionen men där man uppdragit åt annan att fatta beslut på direktionens vägnar. Rektor ansvarar som pedagogisk ledare för skolan och har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Förbundet är indelat i fyra rektorsområden och ansvarig rektor har till sin hjälp olika specialistkompetenser inom olika områden. Revisorer är tre till antalet och väljs på fyra år av medlemskommunerna. 25

ORGANISATIONSSCHEMA Direktion Adm. service Förbundschef Ekonomiservice Rektorsområde B Rektorsområde M Rektorsområde H Rektorsområde Vuxenutbildning Rektor A IT-service Programlag Komvux Elevhälsa Vaktmästeri Ämneslag SFI Bibliotek Reception SYV Särvux Lärcentra Resursteam 26