Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare
Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets syfte... 3 1.2 Medverkande... 3 1.3 Privata verksamheter... 4 1.4 Projektorganisation... 4 1.5 Arbetssätt, metoder och verktyg... 4 2 Måluppfyllelse 5 2.1 Tidplan... 5 2.2 Ekonomi... 5 3 Sammanfattning erfarenheter 5 3.1 Framgångsfaktorer... 6 3.2 Rekommendationer... 6 2014-12-03 1.2 2 (6)
1 Bakgrund till projektet Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom Socialtjänsten är en överenskommelse för 2014, mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Parterna har genom överenskommelsen enats om att under 2014 genomföra insatser till stöd för en evidensbaserad praktik och utveckling av ehälsa inom socialtjänstens område. Insatserna ska syfta till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de gör bäst nytta. Utgångspunkten är lagstiftningens krav på en god kvalitet i socialtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Det övergripande målet är att brukare, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning, ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap samt att öka tillgänglighet, kvalitet och effektivitet genom ehälsa. Genom överenskommelsen fördelas medel för 2014 om sammanlagt 213,55 miljoner kronor för utveckling av evidensbaserad praktik (84,05 miljoner kronor) och ehälsa (129,5 miljoner kronor) i socialtjänsten. Ett av de grundkrav som ska uppfyllas för att kommunerna och länet ska få behålla de beslutade stimulansbidraget är att länet lämnar in en konkret projektplan över vad som ska genomföras inom de målområden som man avser satsa på, i namngivna kommuner, och på vilket sätt detta förväntas bidra till nytta för den enskilde eller möjlighet till effektivisering hos huvudmän och utförare. Nedan projekt är ett av de sex olika samverkansprojekt inom ehälsa som bedrivits i Kalmar län under 2014. 1.1 Projektets syfte Projektet ska ta fram förslag till mall för rutiner och policys för trygghetslarm samt identifiera tekniska möjligheter som kan användas vid avsaknad av mobil täckning och bredband. 1.2 Medverkande Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västerviks kommuner har samtliga medverkat i projektet. Privata aktörer som finns i kommunerna och som vill delta i projektet ska även involveras (enligt överenskommelsen) i arbetsgruppen. Mats Edström, mats.edstrom@borgholm.se, Borgholms kommun Siv Gustafsson och Monica Fransson, siv.gustavsson@emmaboda.se, monica.fransson@emmaboda.se, Emmaboda kommun 2014-12-03 1.2 3 (6)
Marie Pihl, Lise-Lotte Bertilsson och Gunvor Wigren marie.pihl@hultsfred,se, lise-lotte.bertilsson@hultsfred.se, gunvor.wigren@hultsfred.se, Hultsfreds kommun Lennart Engström och Catrin Gustavsson, lennart.engstrom@hogsby.se, catrin.gustavsson@hogsby.se, Högsby kommun Johan Carlström, johan.carlstrom@kalmar.se, Kalmar kommun Martin Hansen och Camilla Fransén, martin.hansen@monsteras.se, camilla.franzen@monsteras.se, Mönsterås kommun Helena Mertner, helena.mertner@nybro.se, Nybro kommun Siv Alge och Catharina Sabelström, siv.alge@oskarshamn.se, catharina.sabelstrom@oskarshamn.se, Oskarshamns kommun Åsa Svensson, asa.svensson@vimmerby.se, Vimmerby kommun Robert Ekbergh, robert.ekbergh@vastervik.se, Västerviks kommun Pär Ahlgren, par.ahlgren@torsas.se, Torsås kommun Till nätverksträffen för alternativ till mobiltäckning blev samtliga kommuner i länet inbjudna och deltog. 1.3 Privata verksamheter Några privata aktörer har inte varit aktuella att involvera då trygghetslarmen sköts av kommunerna. 1.4 Projektorganisation Projektets arbete har samordnats av inlånad resurs från Torsås kommun. Deltagande kommuner utgör arbetsgrupp. Det har varit stor entusiasm och bra diskussioner på våra träffar. Det har sedan förekommit både mail och telefonkontakter mellan träffarna. Kanske inte så mycket om rutiner och riktlinjer utan mer runt arbetet med trygghetslarm och upphandlingar. Allas aktiva deltagande visar på att rätt personer har deltagit. Styrgrupp är gruppen för Nätverket för social- och omsorgschefer i Kalmar län. Referensperson är ehälsosamordnaren. 1.5 Arbetssätt, metoder och verktyg Vi har haft två träffar en under våren och en under hösten. Vi utgick från det material Karlskrona kommun har i sitt ledningssystem. Vi har sedan anpassat det inom arbetsgruppen. Nyckelkvittensen fanns i länet och justerades bara till att bli mer specifik för trygghetslarm. Alfresco har använts för att lägga upp material och för att ha deltagarförteckning. 2014-12-03 1.2 4 (6)
2 Måluppfyllelse Målet är uppfyllt i och med de bifogade dokumenten rutiner larm och ansvarsförbindelse för trygghetslarm. Ett heldagsmöte har hållits genom Regionförbundet med Rakel, Caretech, Tunstall och SKL. Rekommendationen från SKL är att kommunerna upphandlar larm med gsm och ip kommunikation hellre än bara gsm kommunikation. Rakel har visat att de kan vara alternativ där mobiltäckning saknas och där extraantenner inte räcker till. De är dyrare än de vanliga larmen men kan vara värt att ha med sig som alternativ. Några andra alternativ har inte funnits. Erfarenhet från andra län säger dock att det är fåtalet larm som inte kan ordnas med mobiluppkoppling och extern antenn. 2.1 Ekonomi Budget Samordnare från deltagande kommun 10% x 5 mån 24 000 kr Workshop, fika x 5 x 10X a60kr 3 000 kr Summa 27 000 kr Projektets initiala budget om 27 000 kr har överskridits med 18 616 kr. Utfallet beror på att det inte fanns budgeterat för en Nätverksdag där alternativ till mobil täckning förelästes av MSB tillsammans med larmens leverantörer. Nätverksdagen godkändes av Uppdragsgivarna via mail-växling. På grund av för hög arbetsbelastning hos ordinarie PL arrangerades nätverksdagen av ehälsosamordnaren. Denna har också bidraget med initiering och dokumentation för projektet. Resultat Samordnare från deltagande kommun 10% x 5 mån + resor 24 750 kr ehälsosamordnare 12900 2 x Workshop, fika 451 Nätverksdag "Rakel" 7 515 kr Summa 45 616 kr 3 Sammanfattning erfarenheter Det viktigaste att ta med sig efter detta arbete är att det är lätt att förringa att arbetet med trygghetslarmen i kommunerna är bitvis ensamt och nyttan av ett kontaktnät som detta är ovärderligt. Kunskapsutbytet har varit stort vid träffarna inte bara gällande larmen utan också om tillämpning av avtal och erfarenheter 2014-12-03 1.2 5 (6)
av leverantörerna. Nätverksdagen med SKL och leverantörerna var väldigt givande då vi fick input från SKL om vårt arbete. Dagen visade också att Rakel kan vara ett fungerande alternativ när mobiltäckning inte finns vilket SKL även verifierade. 3.1 Framgångsfaktorer I och med projektet träffades länets ansvariga för trygghetslarm vid tre tillfällen under året vilket har lett till ökad kompetens. Kontaktnätet blir starkt mellan kommunerna då man vet vilka man kan kontakta i närområdet om frågor finns eller man vill bolla ideer med någon. Att få ta del av den sakkunnige på SKL, erfarenheter av trygghetslarm via Nätverksdagen gav länet en ökad kompetens på området. Att få bekräftat att Rakel är ett alternativ då mobiltäckning inte finns och få SKLs intygande om att det fungerar ger en trygghet om problem skulle uppstå vid installation. 3.2 Rekommendationer Huruvida de framtagna rutinerna antas är upp till kommunerna. Underlaget från arbetsgruppen är gott med rutiner, förslag på nyckelkvittens/överenskommelse. En rekommendation är att gruppen fortsätter att träffas en gång per termin för erfarenhetsutbyte. Det är också viktigt att det vid dessa träffar ges möjlighet att bjuda in andra kompetenser på föreläsningar då mycket händer inom området. Som ex kan nämnas SKL som arbetar med frågan men även Myndigheten för delaktighet med flera. Vi har mycket att lära av varandra både vad vi lyckats med men också för att inte alla ska behöva gå på samma minor. Tilläggstjänster på larmen som larmkvittering från larmcentral via sms är något där vi kan arbeta vidare. Andra möjliga samarbetspunkter mellan kommunerna och länet är gemensam upphandling och eller lagerhållning för andra larmgivare som larmmattor. Skall kommunerna tillhandahålla brandvarnare som kan kopplas till trygghetslarmen och till i sådana fall vilken kostnad? 2014-12-03 1.2 6 (6)