Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2013/ Kommunstyrelsen Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsens antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till Landstinget i Kalmar län som Kalmar kommuns yttrande över Folkhälspolitisk plan för Kalmar län Bakgrund Landstinget i Kalmar län har berett Kalmar läns kommuner möjlighet att avge yttrande om Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län Planen har varit på remiss hos samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun. År 2009 bildades en politisk styrgrupp med representanter från länets samtliga kommuner och landstinget i Kalmar län för att revidera den folkhälsopolitiska planen. Styrgruppen har enats om tre målområden som det länsövergripande folkhälsoarbetet ska fokusera kring. Dessa är delaktighet och inflytande, barns och ungas uppväxtvillkor och tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Yttrande Att Kalmar län har en gemensam plan för folkhälsoarbetet med gemensamma fokusområden är en styrka. Detta både ökar och underlättar samverkan på olika nivåer och med olika aktörer. Det ökar också förutsättningarna att uppnå en långsiktig hållbarhet. De prioriterade områdena som lyfts fram i dokumentet har hög prioritet för Kalmar kommun och ett intensivt arbete inom dessa bedrivs sedan flera år. Kalmar kommun instämmer i stora delar i förslaget men konstaterar samtidigt att delar av Kalmar kommuns remissvar 2010 fortfarande gäller till stora delar. Kalmar kommun saknar beaktande av denna i det fortsatta arbetet. Som exempel kan nämnas vikten om samordningen mellan Landstinget i Kalmar län, Länsstyrelsen och Regionförbundet för ett framgångsrikt regionalt folkhälsoarbete. KL Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Louise.Weidolf@kalmar.se

2 KS 2013/ (3) Vision En större tydlighet i framför allt en gemensam vision för folkhälsoarbetet vore önskvärd. I inledningsstycket står det att planen, och därmed arbetet, bygger på att Kalmar län ska vara attraktivt att leva, arbeta och bo i. Detta kan ses som en vision och borde betonas mer i dokumentet. Mål, regionalt respektive kommunalt perspektiv Mycket i planen speglar tidigare insatser inom målområdena mer än en önskad framtida riktning. Detta kan ha sin förklaring i att arbetet bygger på vad länets kommuner redan arbetar med i sina lokala planer och inte hur utmaningarna ser ut utifrån de regionala förutsättningarna. En analys av hur Kalmar läns befolkning mår och dess förutsättningar skulle inspirera mer till insatser och samverkan mellan de olika kommunerna. Den ojämlika hälsofördelningen bygger på flera parametrar, bland annat, som nämns i inledningstexten, om vilket land man är född i men också på skillnader mellan landsbyggd och tätort. Fördel vore om den folkhälsopolitiska planen för Kalmar län utgick tydligare från regionen som helhet. En socioekonomisk bakgrundsanalys av länet torde alltså vara central för det fortsatta arbetet. En analys som omfattar demografi, utbildning, ekonomisk tillväxt, näringslivsdynamik, arbetsmarknadsförstoring och länets hållbara utveckling skulle bidra till att länets utmaningar identifierades och därmed också ge en mer förankrad prioritering i folkhälsoarbetet då dessa faktorer i hög grad påverkar människors hälsa och välfärd. Förslaget på folkhälsoplan har stort fokus på barn och unga. Äldre saknas helt. Detta är en grupp som inte får glömmas bort med tanke på att länets befolkning, precis som rikets, blir både äldre och är aktiva längre. Även andra områden saknas som exempel kulturens betydelse för hälsan och jämställdhetperspektivet. Kalmar kommun redovisar alla statistik genusuppdelad och skulle gärna se att detta skulle gälla även i länets arbete. Sammanfattningsvis är skrivelsen mycket vag i sina målformuleringar. Indikatorer Flera av indikatorerna är inte mätbara och speglar inte heller det övergripande länsmålet. Kalmar kommun använder inte LUPP, Lokal ungdomspolitisk uppföljning, där man mäter ungdomars vanor i åk 8. Kalmar kommun framförde synpunkter på LUPP, då den inte går att rikta mot elever med olika funktionsnedsättningar. I stället använder Kalmar kommun enkäten Ung livsstil med en särskild enkät riktad till dessa ungdomar som gör det möjligt att jämföra resultaten med övriga ungdomar. Kalmar kommun använder också CAN-enkäten och en egen enkät, Elevernas och föräldrarnas syn på verksamheten. Detta gör att flera gemensamma indikatorer för målen försvinner. Delaktighet och inflytande i samhället Länsövergripande mål: Känslan av delaktighet och inflytande i samhället ska öka hos länets medborgare oberoende av ålder, kön, etnicitet, klass, bostad, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Valda indikatorer speglar endast några av ovan nämnda grupper. Dessutom är det svårt att mäta en känsla av delaktighet. Kanske frågan om i vilken omfattning barn och unga upplever att de har haft inflytande ska vara med? Barns och ungas uppväxtvillkor

3 KS 2013/ (3) Att barnkonventionen beaktas i beslut som berör barn och unga är en viktig demokratisk fråga och är ett av Kalmar kommuns mål. Att mäta andel kommuner och landsting som alltid beaktar barnkonventionen i beslut som rör barn och unga är dock svårt att mäta. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Detta område tar mest utrymme i planen. Hela 20 indikatorer är uppsatta. Av dessa är de fyra sista inte mätbara. Dessa fyra är mer av karaktären viljeinriktning vilket är nog så bra men kanske inte ska räknas som indikatorer. Louise Weidolf Strateg social hållbarhet Kerstin Björklund Samordnare social hållbarhet Bilagor Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län Följebrev om folkhälsopolitisk plan för Kalmar län Remiss folkhälsopolitisk plan Kalmar län

4 Dnr Remissgenomgång av förslag till ny Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län Bakgrund Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län år är nu klar och bifogas detta följebrev på remissgenomgång. År 2009 bildades en politisk styrgrupp med representanter från länets alla kommuner och Landstinget i Kalmar län, för att revidera den folkhälsopolitiska planen. Det nya förslaget resulterade i en folkhälsopolitisk strategi samt 13 lokala folkhälsopolitiska planer som utgår från lokala prioriteringarna av folkhälsoarbetet inom kommunerna och landstinget i Kalmar län. Styrgruppen har enats om tre målområden med regionalt nedbrutna mål som det länsövergripande folkhälsoarbetet ska fokuseras kring, se bifogad plan. Styrgruppen ansvarar för att följa upp den folkhälsopolitiska planen. Remissvar För att ge tid för tillräcklig beredning av ärendet önskar styrelsen ha ska skriftliga synpunkter på förslaget via brev eller mail senast den 23 maj 2013 till: Malin Nicklasson Folkhälsocentrum Garvaregatan Oskarshamn eller malin.nicklasson@ltkalmar.se Frågor besvaras av Malin Nicklasson: malin.nicklasson@ltkalmar.se eller tfn Med vänlig hälsning, Jessica Rydell (ordf.) och Gudrun Brunegård (vice ordf.), styrgruppen för Folkhälsopolitisk plan i Kalmar län Sändlista Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Kalmar läns råd för funktionshinderfrågor (KLRF) Landstinget i Kalmar län Landtingets pensionärsråd (LTR) Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Folkhälsocentrum Tfn Landstinget i Kalmar län Mob Garvaregatan Oskarshamn

5 Dnr Nybro kommun Oskarshamns kommun Regionförbundet i Kalmar län Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Folkhälsocentrum Tfn Landstinget i Kalmar län Mob Garvaregatan Oskarshamn

6 Dnr: Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

7 Tillsammans för en god och jämlik hälsa i Kalmar län Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband mellan människors hälsa, levnadsvanor och de livsvillkor som vi lever under. Sett ur ett samhällsperspektiv har befolkningens hälsa en stor betydelse för den regionala utvecklingen. Att sätta gemensamma mål för folkhälsoarbetet är ett led i arbetet med att Kalmar län ska vara attraktivt att leva, arbeta och bo i. Regelbundna kartläggningar av hälsoläget i Kalmar läns befolkning har under åren visat att hälsoläget verkar förbättras men att det finns stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män samt mellan de olika kommunbefolkningarna. I större nationella undersökningar har man också upptäckt att vissa grupper är mer utsatta för ohälsa än andra och då kan det handla om vilket land man är född i eller hur många års utbildning man har genomgått. Denna ojämlika hälsofördelning och systematiska hälsoskillnader är oacceptabla inom vårt län och vi jobbar för att minska den ojämlika hälsan. Med en vilja att förbättra folkhälsoarbetet och i en förlängning folkhälsan i Kalmar län har Landstinget och de tolv kommunerna i länet framställt föreliggande folkhälsopolitiska plan. Denna plan är den sista delen i en trestegsprocess som har pågått sedan år 2009 och som utöver detta dokument även omfattar en tidigare Strategi för folkhälsoarbetet i Kalmar län samt 13 lokala folkhälsopolitiska planer, en i respektive kommun samt en för Landstinget. För att minska den ojämlika hälsofördelningen i hälsa krävs en bred samverkan från samhällets alla aktörer då folkhälsofrågorna hänger ihop med övriga regionala utvecklingsfrågor. Planen gäller för folkhälsopolitiken i Kalmar län under åren Nationell folkhälsopolitik Den nationella folkhälsopolitiken finns beskriven i Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. I Propositionen finns också 11 målområden för folkhälsoarbetet som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det nationella folkhälsoarbetet strävar efter att utjämna ojämlika villkor för hälsa i samhället och för detta krävs en stark samhällsgemenskap som präglas av solidaritet mellan människor. Folkhälsopolitiken påtalar att kommuner och landsting har ett direkt ansvar för folkhälsan genom sina respektive ansvarsområden för befolkningen. Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Genom att föra ett strategiskt folkhälsoarbete via kommunala och landstingsbaserade verksamheter nås alla invånare på något sätt och arbetet anpassas efter lokala och regionala förutsättningar. I regeringens proposition (Prop. 2007/08:110) nämns också att ett förbättrat samarbete mellan huvudmännen på lokal nivå är av stor vikt för folkhälsoarbetet och då i synnerhet det arbete som har en förbindelse till primärvården. 2

8 Mer information om den nationella folkhälsopolitiken finns att läsa på regeringens hemsida. Folkhälsopolitik i Kalmar län För att öka samverkan mellan huvudmännen har föreliggande plan lagt fokus på de områden där länets kommuner och landstinget har hittat gemensamma folkhälsoproblem som prioriteras i de respektive lokala folkhälsopolitiska planerna. Ur perspektivet att så många aktörer som möjligt i landstinget och kommunerna ska vinna på att samverka så har länets politiker valt att prioritera följande nationella målområden i Kalmar län under perioden år : Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället innebär att människor upplever att de kan påverka den egna livssituationen, vilket har ett starkt samband med hälsa. Därför har detta målområde prioriterats i de lokala folkhälsopolitiska planerna i 8 av kommunerna samt i Landstinget. Länsövergripande mål: Känslan av delaktighet och inflytande i samhället ska öka hos länets medborgare oberoende av ålder, kön, etnicitet, klass, bostadsort, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Indikatorer för målet: Valdeltagande Andel med socialt deltagande i samhället Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som aktivt deltar i föreningsverksamhet Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som är medlem i någon förening Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som har engagerat sig politiskt genom insändare, medborgarförslag, deltagit i demonstration eller bojkott m.m. Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som anser att de har möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet och området har prioriterats i samtliga 13 lokala planer. Länsövergripande mål: Öka förutsättningarna för att alla barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Kalmar län Barnkonventionen ska vara styrande i beslut som kan påverka barn eller ungdomar i samtliga kommuner och i landstinget Indikatorer för målet: Andel familjer med låga inkomster Antal anställda årsarbetande i kommunal och privat förskola Andel barn med låg födelsevikt Andel överviktiga 4-åringar Andel rökande blivande mödrar 3

9 Andel rökande småbarnsföräldrar Andel elever i åk 9 med behörighet till gymnasiet Andel tonårsaborter Andel ungdomar, år, med nedsatt psykiskt välbefinnande Antal skadade barn, 0-24 år, per invånare Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som tränar regelbundet Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som hoppar över frukost Andel kommuner och landsting som alltid beaktar barnkonventionen i beslut som rör barn och/eller ungdomar Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Beroendeframkallande medel och spelberoende påverkar hälsan på ett negativt sätt och därför har målområdet prioriterats i 11 av de kommunala folkhälsopolitiska planerna samt i Landstinget. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i länet varför ett tätt samarbete med denna myndighet kommer att föras. Länsövergripande mål: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn ska utvecklas Indikatorer för målet: Andel med riskabla alkoholvanor Antal vårdade på grund av alkoholförgiftning Alkoholrelaterad dödlighet Antal rattfylleribrott Antal narkotikabrott Andel som röker dagligen Andel som snusar dagligen Antal döda i KOL Antal döda i lungcancer Andel som har försökt minska sitt spelande under det senaste året Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som blir berusade av alkohol Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som använder dopning Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som använder narkotika Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som röker Andel ungdomar i åk 8 och gymnasiet år 2 som snusar Antal personer som får stöd på livsstilsmottagning för sina tobaks-, eller alkoholvanor Stöd- och vårdinsatser vidareutvecklas som är särskilt anpassade för kvinnor Former utvecklas för att tillvarata brukarnas erfarenheter Ökad samverkan mellan Landsting, kommuner, Länsstyrelse och näringsliv kring tillsyn av alkohol- och tobak Intensifiera arbetet med att stödja tillämpningen av effektiva metoder i tillsynsarbetet och skärpa krav på tillståndsgivning 4

10 5