Främja framtida tillväxt med miljöteknik. Maria Wetterstrand: Vi måste skära ner på vår elförbrukning för att få ett mer hållbart samhälle.



Relevanta dokument
Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

ett nytt steg i energiforskningen

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Nationell besökshantering

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Bioenergin i EUs 2020-mål

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Ren energi för framtida generationer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun

Sverigedemokraterna 2011

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer?

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn,

Energisituation idag. Produktion och användning

Sysselsättningseffekter

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Sol(s)ting Innovatum Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

- från idé till export

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Vattenkraften i kraftsystemet

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

För en bred energipolitik

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

Transportutmaningen om att enbart köpa och utföra fossilfria inrikestransporter senast 2030

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

Genväg till energilösningar.

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

GAME-dagen 14/ Hållbara transporter (Grön logistik)

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Förnybara energikällor:

Vinden. En framtidskraft.

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Vindpark Töftedalsfjället

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Energi, klimat och miljö

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Ø Rekommendation avseende nischer för olika fordon

RAPPORT 1 (8)

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Infrastruktur för biogas

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Energi- och miljöteknik

Stadens utveckling och Grön IT

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Stadens utveckling och Grön IT

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Framtidens transporter sker med biogas och el

Transkript:

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nr 4 DECEMBER 2013 CLEANTECHBränslen Alternativa Missa inte VATTENRENING En exportmöjlighet med stor potential VÄTGASEN ÄR HÄR FÖR ATT STANNA MILJÖTEKNIK Regional samverkan möjliggör arbete VATTENRENING En exportmöjlighet med stort potential FOTO: FREDRIK HJERLING Främja framtida tillväxt med miljöteknik Maria Wetterstrand: Vi måste skära ner på vår elförbrukning för att få ett mer hållbart samhälle. LÄS MER PÅ WEBBEN!

2 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Nya länder kliver in och tar allt större plats i den globala ekonomin Kina och Indien är goda exempel på detta. Kunskapen att bidra med hållbar utveckling Daniel Johansson Statssekreterare hos itoch energiministern. FOTO: PATRIK TRÄDGÅRDH För att verkligen lyckas ta en del av en växande efterfrågan globalt på miljöteknik måste vi alla anstränga oss mera. Hundratals miljoner fler människor eftersträvar i dag den levnadsstandard som vi i väst under en längre tid har haft och därmed uppstår också nya handelsflöden. Till 2050 väntas 70 procent av jordens befolkning vara bosatta i städer, vilket ska jämföras med dagens 50 procent. I antal människor är det en ökning från 3 till 7 miljarder. Även om urbaniseringen medför en rad ekonomiska fördelar innebär det också höga krav på infrastruktur för till exempel energiförsörjning, trafikplanering och vatten- och avfallshantering. Behovet av att utveckla smarta, ekonomiskt försvarbara och miljömässigt hållbara system är i dessa länder enormt. Hållbar utveckling Sverige är i det här sammanhanget ett grönt och innovationsstarkt föregångsland. Det är något som jag i allra högsta grad också fått uppleva under mina år som statssekretare på Näringsdepartementet. Dagligen besöker delegationer från världens alla hörn vårt land för att lära mer om de svenska erfarenheterna kring hur vi utvecklat våra system och om vad som ligger bakom framväxten av svensk miljöteknik och hållbar utveckling. Detta är ett utmärkt utgångsläge för att stärka den svenska miljöteknikexporten. För mig är utveckling och spridning av miljöteknik viktigt av flera skäl. Inte enbart för att minska vårt ekologiska fotspår utan även för att främja framtida tillväxt och sysselsättning. Regeringen vill att Sverige även fortsatt ska vara ett grönt föregångsland, och har därför under den här mandatperioden valt att utöver redan pågående insatser ta fram en särskild miljöteknikstrategi. Med strategin tar vi ett samlat grepp om styrningen av de statliga myndigheter och organisationer som arbetar med att främja miljöteknik. Därtill har vi initierat ett antal regeringsuppdrag för att möta några av de utmaningar och hinder som identifierats i forskning och analys samt i dialog med berörda aktörer. Nya lösningar Regeringen har gett i uppdrag till ett antal offentliga aktörer att öka förmågan att stödja utvecklingen från innovation till hemmamarknad och därifrån ut på internationella marknader. Det handlar om att utveckla bättre förutsättningar för att testa och verifiera produkter och om att det offentliga kan gå före och driva på efterfrågan på nya lösningar genom innovationsupphandling. Det handlar också om att stärka dialogen mellan företag inom miljötekniksektorn och olika finansiärer, och som ett resultat av detta arrangeras investeringskonferensen European Cleantech Forum i Stockholm i maj 2014. Ytterligare en insats som ska bidra till att stärka kapitalförsörjningen inom miljötekniksektorn är den gröna investeringsfond som nu är under uppbyggnad. Viktigt att inse vad som krävs För mig är det viktigt att statens aktörer utåt sett uppfattas som en samordnad aktör. Vart du än kommer som entreprenör, investerare eller forskare, ska det vara enkelt att få råd och stöd. För att ytterligare underlätta detta har vi även gett i uppdrag till Tillväxtverket att utveckla webbplatsen swedishcleantech.se. Samtidigt är det inte staten som gör affärer. Vi ska se till att de statliga aktörerna kan bidra på bästa möjliga vis. Men i slutändan är det företagen som måste ta sig an de utmaningar som finns. För små och medelstora företag är det viktigt att inse vad som krävs av den som strävar efter att expandera. Personligen skulle jag gärna se att flera av våra större företag bröt ny mark och såg nya affärsområden. En hållbar utveckling För att verkligen lyckas ta en del av en växande efterfrågan globalt på miljöteknik måste vi alla anstränga oss mera. Vi måste hitta våra roller och formera oss på ett sätt så att flera av våra svenska erfarenheter även kan nå ut i världen och bidra till en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling på andra platser. Vi har kunskapen. Hampus Lundin Projektledare, Clean Tech. FOTO: PRIVAT Miljö är en ständigt aktuell fråga som involverar oss alla. Detta är en tidning för dig med intresse för och som bryr sig om Sveriges framtida miljö. Du kan läsa om allt från nyttan med miljöteknik till olika lösningar, forskningsprojekt och produkter. Trevlig läsning! Läs mer på webben! Vi får våra läsare att lyckas! CLEAN TECH NR 4, DECEMBER 2013 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Hampus Lundin Tel: 08-510 053 00 E-post: hampus.lundin@mediaplanet.com Verkställande direktör: Joanna Rydbeck Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Richard Waller Layout: Daniel Di Meo Distribution: Svenska Dagbladet, December 2013 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Richard Waller Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Mared levererar utrustning - lönsam för både kunder och miljö - - Många företag får egna rest- och biprodukter eller hanterar andras, dessa kan i regel vidareförädlas, säger Mats Mared, andra generationen på J Mared i Jönköping. Det är en sak att köpa en utrustning för att förädla en råvara till exempelvis ett bränsle, men en helt annan sak vad man får ut. Det blir i regel dyrt om man inte får det som man har förväntat. Just nu är det många som behöver konvertera från olja och kol till biobränslen. Vi har flexibla bränslehanteringssystem som inte bara gör själva konverteringen förhållandevis enkel utan också efterföljande drift bekymmersfri och lönsam. För övrigt kan det handla om diverse olika fasta material som träråvara, industriavfall, rivningsmaterial, insamlat avfall och mycket mer som skall hanteras, sorteras eller vidareförädlas. Vi tar ansvaret hela vägen genom att satsa på kvalitet och driftsäkerhet i de anläggningar vi levererar. Vi har egna tekniker som är specialiserade på de aktuella anläggningarna. Vi lägger mycket fokus på att hjälpa våra kunder att snabbt få lönsamhet i sina anläggningar. Som systemleverantör komponerar vi skräddarsydda helhetslösningar, anläggningar anpassade till kundens behov och idéer, samt levererar det bästa från den internationella marknaden, säger Mats Mared. Det handlar om kostnadseffektiva anläggningar som återvinner och förädlar material på ett sätt som ger kunderna ökad konkurrenskraft och ekonomiska fördelar samtidigt som de också gynnar miljön.

NÄR SOLEN GÅR UPP, RENAS VATTNET OCH HOPPET OM FRAMTIDEN KAN GRO. Good Water Project är ett konkret sätt för oss på Midroc att bidra till en bättre framtid Christer Wikström VD Midroc Miljontals människor saknar tillgång till rent vatten. Vilket både leder till personliga tragedier och hindrar samhällets utveckling. Att försöka hitta en lösning på stora mänskliga problem är något som engagerar oss på Midroc. Därför kändes det naturligt att gå in som partner i vattenreningsprojektet Good Water Project. Det är ett samarbetsprojekt med det svenska företaget SolarWave, vars vattenreningsteknik renar och avsaltar smutsigt vatten genom solceller. Tack vare projektet har två grundskolor och en sjukstuga i Morogororegionen, sedan oktober 2013 blivit utrustade med vattenreningsanläggningar. Nu renas upp till fyra miljoner liter vatten per år. Det innebär att nära tiotusen människor varje år får tillgång till rent dricksvatten. Vilket är en förutsättning för hälsa och utveckling. Midrocs vision är att bidra till en bättre framtid. Vi tror på teknik, innovation och entreprenörskap för att kunna nå dit. För att göra en skillnad investerar Midroc i banbrytande teknologier inom cleantech och biomedicin, som exempelvis solceller. KLIMATSMARTA FÖREBILDER Radscans anläggningar återvinner nästan 700MW värme till fjärrvärmesystem vilket motsvarar behovet för nästan 200 000 normalstora villor! Aroseken har sparat in 1 000 000 kwh sedan 2008, bland annat genom att modernisera ventilationsanläggningarna i sina fastigheter. I Västerås stad har vi ambitiösa och kaxiga klimatmål Ett steg mot målen är projektet Climate Challenge Västerås som arbetar för ett klimatsmart näringsliv. Vi lyfter västeråsföretag som stärker varumärket, minskar kostnaderna och skapar konkurrensfördelar genom sitt klimatarbete. Var smart du också! Läs mer om våra förebilder och projektet på ccvasteras.se Kontakt ccv@vasteras.se Tack vare energieffektiviseringar i butiken sparar ICA Grytan runt 350 000 kr per år.

4 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Det är i teorin fullt möjligt för industrin att genomföra en omställning till grön energi. EN OMSTÄLLNING.. TILL.. ENERGI BOR SKE NU MILJÖ GRÖN EL Det gäller att agera nu av flera anledningar, det menar Maria Wetterstrand, fristående grön samhällsdebattör och skribent. Det tar lite tid att ställa om, men det är värt besväret. Väntar man kommer det bli dyrare, kampen om resurserna kommer att öka och kravet från kunder och medborgare kommer att bli större, förklarar hon. I mångt och mycket är det en ekonomisk fråga att lämna fossila bränslen för förnyelsebara energikällor. Sverige kan vara ett föredöme Fossila bränslen är alldeles för billigt i dag och detta är förhoppningsvis något som politikerna kommer att ta mer ansvar för framöver, för även om det talas mycket om att de ska stiga i pris så går det trögt för tillfället. Det finns dessutom en konservatism och en allmän förändringsobenägenhet som förhindrar att ett beslut tas i denna fråga. Men faktum är att omställningen måste göras någon gång och vi har tekniken i dag, det finns alltså ingen anledning att skjuta på det. Maria Wetterstrand är helt övertygad om att vi kommer att möta en framtid som är helt fri från både fossila bränslen och kärnkraft. Hon menar även att Sverige, genom att avveckla sin kärnkraft, kan vara ett föredöme och hjälpa till och ta fram de lösningar som behövs i resterande världen när det gäller att eliminera ohållbara energikällor. Vi skulle kunna bidra till att andra länder kan befria sig från fossil energi genom att vara med i framkant och ta fram de tekniker som behövs. Alla vill i slutändan nå en tillvaro utan fossil energi Sverige skulle kunna sända ut en viktig signal genom att ta första steget. Bra förutsättningar Hon påpekar även att vi i dagens Sverige använder alldeles för mycket el, och måste skära ner på vår förbrukning för att få ett mer hållbart samhälle. Där ligger vi efter, vi använder onödigt mycket el och även om produktionen av den inte ger så värst mycket De tekniska förutsättningarna för ett kärnkraftsfritt samhälle har aldrig varit bättre än nu.. Maria Wetterstrand koldioxidutsläpp så är det viktigt att vi inte slösar på vår el. De tekniska förutsättningarna för ett kärnkraftsfritt samhälle har aldrig varit bättre än nu, och dessutom är kärnkraft väldigt ute det är ytterst få länder som har kärnkraft och det är ingen teknik som det finns någon exportnytta med, konstaterar hon. Lönsamt på sikt På 70-talet var det inte någon som trodde att vi skulle klara av att värma upp våra hus utan fossilt bränsle i dag står vi med den tekniken i våra händer och det finns inget egentligt hinder för en omställning. Även om de nuvarande priserna på utsläppsrätter är låga och att det i dag är skattefritt så bör man räkna med att det kommer bli dyrare så fort det kommer ett politiskt beslut. Det blir med andra ord lönsamt på längre sikt att ställa om redan nu, avslutar hon. LINDA KANTE FOTO: MILJÖPARTIET DE GRÖNA KOMPLETT BIOOLJELEVERANTÖR TILL STORA OCH SMÅ ANVÄNDARE. www.vegoil.se Sopsug - klimatsmart miljöteknik Envac löser avfallsinsamlingen från hushåll, gator och parker på ett enkelt och miljövänligt sätt Insamlingssystemet minskar mängden transporter och ger också en bättre arbets- och boendemiljö Envac Scandinavia AB - info@envac.se - www.envac.se - Cortus Energy tar industrin från fossil till grön energi Processindustrier, men även europeiska marknaden för småskalig kraftvärme är jätteintressant, säger Cortus Energys VD Rolf Ljunggren. Cortus Energy lyfter fram fyra viktiga punkter som utmärker bolagets teknik när det kommer till att prouducera en så ren förnybar energigas som möjligt. Vi är flexibla i vårt val av bränsle, har ett högt energiutbyte, producerar en riktigt ren energigas som gör det kostnadseffektivt. Dessutom bygger vi vår verksamhet på en kommersiellt och industriellt beprövad teknik, konstaterar Rolf Ljunggren. Cortus Energy AB (publ) erbjuder förnybar energigas för både process- och kraftindustrier. Bolagets patenterade förgasningsteknik, WoodRoll, har blivit uppmärksammad internationellt.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER 2013 5 Där ligger vi efter, vi använder onödigt mycket el och även om produktionen av den inte ger så värst mycket koldioxidutsläpp så är det viktigt att vi inte slösar på vår el. RELEVANT SAMARBETE. Samarbetet mellan näringsliv och akademi säkerställer att forskningen är både högkvalitativ och relevant, säger Fredrik Lundström. FOTO: THINKSTOCK Svenska kraftsystemet vässas genom forskning För att rusta Sverige för utvecklingen och omställningen av kraftsystemet krävs att både näringsliv och akademisk forskning utvecklar rätt kunskap och kompetens för framtidens elsystem ELSYSTEM Nu satsar samverkansprogrammet Elektra 24,9 miljoner kronor i 21 forskningsprojekt inom elkrafttekniska området.projekten har en tydlig spridning över flera forskningsområden inom elkraftsteknik från material till komponent och system. Elkraftsystemet genomgår för närvarande stora omställningar med ett snabbt ökande inslag av IT, kraftig tillväxt av förnybar elproduktion samt förändringar i elanvändningen. Samarbetet mellan näringsliv och akademi säkerställer att forskningen är både högkvalitativ och relevant, säger Fredrik Lundström på Energimyndigheten. På materialområdet finns bland annat projekt som forskar på nanokompositer som kan förbättra effektiviteten och funktionen i framtidens elnät. Här finns potential att i framtiden ersätta dagens isolationsmaterial och förbättra möjligheterna till energieffektiva elöverföringar vid högre spänningar. Elkraftsystemet genomgår för närvar-ande stora omställningar med ett snabbt ökande inslag av IT. Gynnar flexibiliteten Projekt inom systemområdet tittar på vad som krävs för att integrera en ökad andel förnybar elproduktion från till exempel vindkraft, med bibehållen stabilitet i kraftsystemet. Det kan även röra sig om hur optimering av vattenkraften kan öka reglerkraftförmågan och gynna kraftsystemets flexibilitet. På komponentnivå forskas det exempelvis på högspända likströms-växelströmsomriktare som kan förbättra energieffektiviteten och funktionen i framtidens elnät. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN OMSTÄLLNING. På 70-talet var det inte någon som trodde att vi skulle klara av att värma upp våra hus utan fossilt bränsle i dag står vi med den tekniken i våra händer och det finns inget egentligt hinder för en omställning, säger Maria Wetterstrand. Om Elektra Elektra är ett program i samverkan mellan industrin, genom Elforsk AB, och Energi myndigheten med syfte är att finansiera industrirelevanta forskningsprojekt för att vidareutveckla och vidmakthålla goda elkrafttekniska forskningsmiljöer på universitet och högskolor. Miljöbränsle Stockholms Stads, liksom andra storstäders stora miljöproblem är för höga värden av kvävedioxid (NO2). Vi har lösningen använd EcoPar, syntetiskt drivmedel för dieselmotorer. EcoPar kan halvera NO 2 -utsläppen och minskar utsläppen av sot och cancerogena kolväten kraftigt. Passar alla dieselmotorer. Kommer nu även att finnas framställd av biomassa. VIND 1500 VINDKRAFTVERK 860 MEDARBETARE 6,7 GW PLANERAT PÅ LAND 10 GW PLANERAT TILL HAVS 20 LÄNDER www.wpd.se Mer info på www.ecopar.se eller ring 031-711 50 20

6 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Det som behövs är kraftsamling, samordning och fokus. RENT VATTEN Johan Wennerberg Vd på SolarWave. FOTO: PRIVAT FOTO: THINKSTOCK Vattenrening en exportmöjlighet Utnyttjar vi det försprång vi faktiskt har i dag och kraftsamlar våra resurser så är vattenrening och vård av vattentillgångarna en exportmöjlighet med enormt stor potential. EXPORT VATTEN Ovanpå vattenreningsverket i Henriksdal ligger Hammarby Sjöstadsverket, en pilotanläggning för forskning och utveckling av ny teknik inom vattenrening. Den ägs och drivs av IVL och KTH och ingår i nyligen lanserade SWIC (Swedish Water Innovation Center) som ska samordna svensk forskning och expertis för den globala marknaden. Redan i dag lockar anläggningen besökare från hela världen. Det internationella intresset är så stort att vi tvingas tacka nej till många. Att det är en försöksanläggning i stor pilotskala där vi kan FAKTA Oscar Samuelsson Uppsala Universitet. FOTO: OLA HANSON Hammarby Sjöstadsverk är en unik anläggning som erbjuder: Utveckling, tester och verifiering av innovativ miljöteknik och hållbara systemlösningar Flera försökslinjer för allt inom vatten- och slamhantering Genomförande av demonstrationer och referensprojekt simulera förutsättningar som gäller i exempelvis ett visst område i världen, gör oss unika. Bland andra kommer många besök från Kina där intresset för eko-städer växer. Vi kan ta vårt vatten direkt från Hammarby Sjöstad, som är ett till del slutet system, för att simulera småskaliga reningsverk för dessa eko-städer, förklarar Staffan. Det går att komma längre Mycket forskning handlar om att optimera system som finns i dag. Vattenrening kräver mycket energi men genom effektiv styrning finns stor potential till mer effektivt utnyttjande. I framtiden ser man nya lösningar som snarare producerar energi, samtidigt med effektivare användning av de restprodukter som uppkommer. Vi har kommit långt vad gäller produktion och användning av biogas men det går att komma längre. Vi måste även bli mer effektiva och rena vattnet beroende Staffan Filipsson IVL. FOTO: OLA HANSON Optimering och modellering Utbildnings- och visningsverksamhet inklusive examensoch doktorandarbeten Samverkan och nätverkande mötesplattform Stöd längs innovationsprocessen för nya produkter Internationella kontakter Tillgång till kompetens inom vattenområdet på till vad det ska användas. Att exempelvis rensa bort näringsämnen i vatten som ska användas i jordbruket är onödigt, olönsamt och inte speciellt miljövänligt. Samtidigt kan vi bli bättre på att få bort läkemedelsrester och andra prioriterade ämnen som påverkar ekosystemet, säger Oscar. Långt fram inom utveckling Staffan och Oscar trycker på betydelsen av att vi tar till vara det försprång vi har. Sverige har gott renommé inom området och det finns stor internationell efterfrågan på teknik och kunnande. Det som behövs är kraftsamling, samordning och fokus. I dag är det många små initiativ och små projekt. Det behövs också, som alltid, pengar. För att möta utvecklingsbehoven skulle anläggningen här behöva vidareutvecklas för cirka 50 miljoner kronor. Pengar som givetvis är svåra att ta ur projektfinansieringen. Lyckas vi med utvecklingen av nya tekniker och system ser vi en potential på att tredubbla exporten av svensk miljöteknik till cirka 36 miljarder kronor årligen. Det skulle skapa 3 000 nya arbetstillfällen, säger Staffan. IVL och KTH erbjuder: Uppdragsprojekt Deltagande i IVLs samfinansierade forskning Hjälp med ansökningar I Sverige har vi gott om vatten men i stora delar av den tätbefolkade världen är det inte så. Även behoven av förnyelsebarenergi och recirkulering av näringsämnen är enorma. Det som behövs är därför att utveckla dagens reningsverk till att bliproduktionsanläggningar av energi, näringsämnen och åtevunnet vatten. En mängd utmaningar Ett exempel är produktion av biogas för bussar och bilar som vi ser ökat intresse för i Kina samt återanvändning av renat vatten som ett alternativ till de investeringar som nu, i allt snabbare takt, görs i mycket energikrävande avsaltningsanläggningar. Vårt samtal visar på en mängd utmaningar, samtidigt som det finns potential till stora vinningar för både människa och miljö. Att det också finns möjligheter till kommersialisering av det kunnande och den teknik som finns och utvecklas i Sverige gör så att framtiden känns extra spännande. OLA HANSON Exempel på pågående projekt: Vinnovaprojektet Morgondagens kommunala vattenrening en produktionsanläggning för vatten, näringsämnen och bioenergi Rening av läkemedelsrester EXRT utökat biogasutbyte vid slam- och samrötning Anammox 2.0 - resurseffektivare kväverening REUSE återanvändningssystem för avloppsvatten med absolut minsta möjliga miljöpåverkan Rent vatten med hjälp av solen SolarWave bidrar till försörjning av rent vatten i utsatta delar av världen med en teknik som bara kräver en vattenkälla och tillgång till sol. Rent vatten är en bristvara för cirka 800 miljoner människor, säger Johan Wennerberg, Vd på SolarWave. Därför har vi utvecklat en reningsutrustning som är portabel, solcellsdriven och ekonomisk. Vi har fokuserat på Afrik a som marknad med kontor i Tanzania. Vattenreningsutrustningen är solcellsdriven och behöver varken elektricitet, vattenledningar eller vägar. Det enda som krävs är tillgång till sol och en vattenkälla. Det innebär att driftkostnaderna är mycket låga. Produkten är paketerad i ett smidigt och lätthanterligt format. Kombinerat med solens alla möjligheter är anläggningen outstanding och användbar världen över. En utmärkt möjlighet Många människor har tillgång till vatten genom ledningar eller brunnar, men det är ofta odrickbart. Traditionellt kokar man vattnet, en effektiv metod men som kräver energi. Ved ska samlas in, vilket tar tid och bidrar till skogsskövling. Med SolarWaves teknik garanteras ett säkert dricksvatten. Tekniken producerar 3000 liter vatten per dygn och ett ton koldioxidutsläpp sparas per dygn jämfört med att koka vatten. Problemet är inte tekniken, den finns redan. Problemet är att hitta en affärsmodell då användarna ofta inte har något investeringskapital. Vi lanserar i dagarna en modell som vi kalllar Good Water. Den innebär att företag i Sverige kan investera i en vattenreningsutrustning som vi installerar i en by i Afrika. Att delta i Good Water-projekt i Afrika är en utmärkt möjlighet för svenska företag att stärka sitt varumärke genom att visa på ett långsiktigt samhällsengagemang. Många storföretag använder mycket vatten. Detta kan man kompensera genom att köpa vattenutrustning från oss, säger Johan Wennerberg. Miljöteknikföretaget Solar- Wave startades 2009. Grundtanken är att använda grön teknologi för att förändra världen i en positiv riktning. Säkert, drickbart vatten blev ursprungsuppgiften för företaget. MARIE LOUISE AARÖE

WIN Water Innovation Accelerator Snabbväxande länder kräver effektiva vattenlösningar. På initiativ av Sydvatten AB startade WIN vattenacceleratorn i januari 2012 för att stödja vatteninnovationer med hjälp av ett antal ledande branschaktörer och projektplatsen Ideon Open i Lund. Sen januari 2012 har elva spännande innovationsbolag tillkommit och fler väntar. WIN:s arbetssätt har exporterats i SIDA-finansierade innovationsprojekt i Botswana och Namibia. WIN:s partnerbolag är för närvarande Brann AB, Eslövs kommun, Kemira Kemi AB, LTH, Lunds Energikoncernen AB, Malmberg Water AB, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB, Purac, Starka AB, Sustainable Business Hub, Sweco Environment AB, Sydvatten AB, VA SYD och Xylem AB. Läs mer på www.ideon.se eller kontakta Kenneth M Persson kenneth.m.persson@ideon.se Patrik Söderlund patrik.soderlund@ideon.se Maria Sätherström Lantz maria@win.ideon.se för mer information om WIN vattenacceleratorn. Känner ni till era möjligheter att få EU-stöd till miljö- och energiprojekt? Sverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera av dessa stödprogram beviljar upp till 75% av investeringskostnaden i bidrag och lån till miljöinvesteringar och innovativa demonstrationsprojekt. Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1998 varit rådgivare till fler än 1 000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt. Mer information hittar du på www.giasweden.com GIA Sweden AB Ulf Castenfors, VD Tel: 08-440 93 31 Saltmätargatan 5 113 59 Stockholm Cerlic ett svenskt miljöteknikföretag sedan 1977 CERLIC GIVARE FÖR DIN PROCESS WWW.CERLIC.SE Med givare från Cerlic kan polymeroch energianvändningen i avloppsreningsverk sänkas. Vi har nämligen ett av marknadens bästa och mest kompletta produktprogram för att mäta och styra slamnivån. Med hjälp av vår unika transmitterande teknik, stationära och portabla givare samt stora erfarenhet av processoptimering är vi en partner för en lägre förbrukning - och en bättre miljö. Vi är stolta över vår kompetens, utnyttja den! Sveriges modernaste & smartaste avloppslösningar! Över 11 000 reningsverk i Norden Kompakt reningsteknik byggt för det Nordiska klimatet! Vi har samarbetspartners i hela regionen och kan erbjuda allt från enbart produkterna, till kontakten med kommunen och färdig entreprenad! www.biovac.se Bra Miljöteknik Sverige AB Tel: 0522.13 000

8 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER På Chalmers Tekniska Högskola bedrivs forskningsprojektet Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordonsapplikationer. FOTO: JAN-OLOF YXELL NANOMATERIAL FÖR BRÄNSLECELLER MÖJLIGGÖR EFFEKTIV ELPRODUKTION ELFÖRBRUKNING Syftet är att, med hjälp av intelligenta nanomaterial, utveckla bränslecellslösningar som kan minska bränsleanvändningen i lastbilar som står på tomgång för att förse förarhytten med el. I många länder där lastbilsförare använder sina lastbilar som övernattningsplats står motorn på tomgång för att förse hytten med den el som behövs till luftkonditionering, värmesystem och elektrisk utrustning. Jan-Erik Svensson Forskningsledare och professor i materialkemi på institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers. FOTO: JAN-OLOF YXELL Motiverar ett behov Att använda en stor lastbilsmotor för att förse hytten med el innebär ett resursslöseri som motiverar ett behov av miljövänliga och kommersiellt gångbar a alternativ. Materialet kan tillämpas på såväl mobila som stationär utrustning, exempelvis i naturgasnät, säger Jan-Erik Svensson, forskningsledare och professor i materialkemi på institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers. Den övergripande visionen för projektet är att bidra till ett uthålligt energisystem genom att utveckla material som kan underlätta övergången till hållbara energiformer. Forskningen bygger på ytbehandlingsprocesser för högtemperaturbränsleceller som kan drivas av de flesta bränslen. Gynnar miljön Om tekniken får ett brett kommersiellt genomslag är synergieffekterna många. När lastbilsförares tomgångskörning kan minimeras eller rentav upphöra minskar koldioxidutsläppen markant, vilket förstås gynnar miljön. Bränslecellösningen är dessutom en bättre affär rent ekonomiskt eftersom den bidrar till en bättre driftsekonomi och längre livslängd, oavsett vilket bränsle som används. Forskningen finansieras dels av näringslivspartners i form av Volvo, Sandvik Materials Technology och det danska bränslecellsföretaget Topsoe Fuel Cells, dels av Energimyndigheten. Kommersiellt gångbart En bipolär platta utgör nyckelkomponenten i bränslecellerna. När man använder nanoskikt kan materialegenskaperna skräddarsys utifrån användarnas behov. Vår målsättning är att utveckla bränsleceller som kan tillverkas på ett kostnadseffektivt sätt och därmed är kommersiellt gångbara som eloch värmeproducenter till stillastående lastbilshytter, säger Jan- Erik Svensson. Det keramiska ytskikt som används i dagsläget är relativt kostsamt. Det nanometertunna kobolt och ceriumskiktet som Chalmersforskarna utvecklat tillsammans med Sandvik är lättare att tillverka, mer kostnadseffektivt och har dessutom bättre ledningsförmåga och motståndskraft mot både kromförångning och korrosion. ANNIKA WIHLBORG Andra har känt kraften i Ekode Har du? Vi vill alla ha hållbar utveckling. Samtidigt vill vi ha en konkurrenskraftig industri. Ekodesign är ett sätt att nå båda dessa mål. Genom att kombinera hållbarhetskompetens med teknisk kompetens utvecklar vi lösningar där miljön och industrin går hand i hand. Vi erbjuder bland annat teknikutveckling, livscykelanalyser, miljövarudeklarationer och utbildning i syfte att lyfta svensk industris förmåga att arbeta med hållbarhet. Swereakoncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produktionsteknik samt produktframtagning. www.swerea.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER 2013 9 FOTO: THINKSTOCK Materialet kan tillämpas på såväl mobila som stationär utrustning, exempelvis i naturgasnät. Vid Uppsala universitets forskningsstation i Lysekil arbetar forskare med att under realistiska förhållanden testa ett nytt koncept för att generera vågkraft med hjälp av direktdrivna linjärelgeneratorer som är belägen på havsbotten. Vågkraft en förnyelsebar energikälla med framtiden för sig Vågkraft tar vara på vågornas energi genom en boj som placeras på vattenytan. Bojen ansluts till ett aggregat på havsbotten och genererar på så vis vågkraft som kan distribueras via elnätet. Vågkraft är en förnyelsebar energikälla med stor potential, på ett par års sikt erbjuds den via det svenska elnätet. ELFÖRBRUKNING En av vågkraftens främsta fördelar är dess långa utnyttjandetid, som gör vågkraften till en ekonomiskt fördelaktig energikälla. En vågkraftanläggning genererar energi mellan uppemot 80 procent av tiden, vilket är betydligt mer än sol- och vindkraftsanläggningar som genererar el mellan 10 och 25 procent av tiden, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Inom två år finns vågkraftsenergi förmodligen tillgängligt via elnätet. Med tanke på dess många Mats Leijon Professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. FOTO: STAFFAN CLAESSON Via standardkablar på sjöbotten grupperas generatorerna. Den alstrade växelströmmen omvandlas till likström som transporteras till en växelriktare och därifrån förs ut i elnätet. fördelar är vågkraft en energiform med stor framtidspotential, anser Mats Leijon, som för närvarande forskar på material som kan göra vågkraften mer lättillgänglig. Kräver mindre utrymme En vågkraftsanläggning har en låg ljudnivå jämfört med exempelvis en vindkraftsanläggning och energi tätheten är uppemot 1 000 gånger högre än exempelvis vindkraft. Vågkraften genereras på anläggningar ute i havet, vilket innebär att de tar betydligt mindre utrymme i anspråk än exempelvis ett vindkraftverk. Att bygga en vågkraftanläggning kräver en del ingenjörskonst och beräkningar för att generera mesta möjliga energimängd på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. På lång sikt bedömer Mats Leijon dock att vågkraft är en mycket god investering, inte minst eftersom anläggningen kan utvinna stora mängder energi. Forskning från Uppsala universitet visar att vågkraft har en relativt liten påverkan på miljön. Forskningen visar att vågkraftverk tenderar att skapa artificiella rev där många olika djurarter kan leva. Miljömässiga aspekter Det bedrivs förvånansvärt få vågkraftprojekt runtom i världen. I Europa är Storbritannien det land som för närvarande investerar mest i vågkraftsanläggningar, men Sverige ligger också fram vad gäller kompetens och forskningsprojekt kring den här spännande energiformen. För att öka kommersialiseringsgraden krävs forskningsanslag som ligger i paritet med de som beviljas för vindoch solkraft, säger Mats Leijon. På västkusten finns två intressanta satsningar som på olika sätt kan bidra till att föra vågkraften framåt i Sverige och världen. Nordens största forskningsstation för vågkraft finns i Lysekil. Den drivs av Uppsala universitet, här bedrivs flera parallella forskningsprojekt som syftar till att utveckla tekniken och underlätta vågkraftens kommersialisering. Forskning bedrivs bland annat kring vågkraftens miljömässiga, marinbiologiska och marinekologiska aspekter. Tålig och robust utrustning I Sotenäs nordväst om Smögen byggs en vågkraftsanläggning som levereras av Seabased och ska drivas av Fortum. Här installeras totalt 420 vågenergiomvandlare som kommer att generera vågkraft ut i elnätet. Anläggningen är unik i sitt slag och har genererat en del uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt. Målsättningen är att anläggningen årligen ska producera 25 GWh el per år. För att klara av de tuffa och påfrestande väderförhållandena till havs krävs robust och tålig utrustning med lång livslängd. Den utrustning som används i Sotenäs är kostnadseffektiv, tålig och miljövänlig. ANNIKA WIHLBORG sign. Med Ekodesign går du från ord till handling till en stärkt konkurrenskraft som vilar på en hållbar grund. Mindre företag har nu möjlighet att få subventionerat stöd genom ELEENprojektet. Vill du vara en del av det hållbara samhället? Gör din resa tillsammans med oss. Har du frågor, kontakta mig Anna Karin Jönbrink på e-post anna-karin.jonbrink@swerea.se eller besök www.swerea.se/ekodesign

10 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Vätgassamhället är här Vätgas är en energibärare som varit förbisedd under många år men som nu ser ut att få sitt genombrott. EXPORT För att motverka klimatpåverkan på jorden krävs nya krafttag. Minimera utsläppen är ett mantra som hörts ända sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005. Sedan dess har många länder verkat för att hitta bra lösningar på problemet. I år har flera bilfabrikanter tydliggjort mål att inom en snar framtid börja serietillverka bilar med bränsleceller som drivs av vätgas. När sådana fordon börjar dominera trafiken kan resan börja mot en tillvaro där fordon inte bidrar med negativ påverkan på vårt klimat genom utsläpp. Inga restprodukter, inga utsläpp bara rent vatten. Påverkan på hälsan Förbränningsmotorer kommer också kunna byggas om för att helt gå på vätgas. Lantbrukare kan redan nu reformera biogas till vätgas. Detta kan göra dem till ledande leverantör av fordonsenergi, säger Tord Lindgren på Vätgas Norr. Många har idag insett hur våra dagliga aktiviteter påverkar klimatet på jorden. Vi nås också av rapporter om trafikens påverkan på vår hälsa genom utsläpp av skadliga partiklar och buller. Frågan är vad vi kan och är beredda att göra för att påverka detta i en positiv riktning? Transporter behövs i ett modernt samhälle. Med ny teknik kan de utföras utan att behöva göra så stor påverkan på vår hälsa och miljö som dagens lösningar. Vätgas Sverige är en nationell ideell förening bestående av ett fyrtiotal medlemmar, både offentliga och privata aktörer, som samlas för att bygga kunskap om vilken roll vätgas och bränsleceller kan fylla i vårt energisystem. Föreningen stöttar och koordinerar de aktörer som vill få igång en tidig användning av vätgasfordon och hjälper medlemmarna att finna samarbetspartners inom och utanför nätverket. Alternativa bränslen Det pågår idag flitig aktivitet inom flera EU-projekt. Vätgas Sverige samarbetar med många liknande organisationer och i Skåne drivs redan nätverket H2 Skåne sedan flera år tillsammans med Energikontoret Skåne. Det är stora krafter som nu rullar igång. Bilbranschens tio största företag utvecklar serieproducerade bränslecellsfordon och de första kommer att kunna köpas till attraktiva prisnivåer redan 2015. Det ska tilläggas att EU vill besluta om ett krav på infrastrukturutbyggnad i alla medlemsstater, där vätgas är ett av de alternativa bränslena, reflekterar Björn Aronsson, Vätgas Sverige, kring framtiden. Fordon som inte släpper ut skadlig koldioxid borde intressera politiker och beslutsfattare. Men hur ser den politiska miljön på användandet av vätgas? Det har varit ett svalt intresse på det nationella planet. Desto större har intresset varit i vissa regioner som jobbat aktivt med frågorna. Vätgas är en energibärare som kan användas inom vindkraft, solenergi och biogas. Aktiva workshops Det fungerar bra som ett komplement till många energislag. Vi kan nu se att det kommande EU-direktivet för alternativa bränslen börjat skapa ett intresse kring vätgasfrågorna även på det nationella planet, säger Björn Aronsson. HIT, Hydrogen Infrastructure for transportation, är ett transnationellt projekt som syftar till att utveckla de infrastrukturella möjligheterna att använda vätgasbränsle. Cecilia Wallmark från SWECO berättar: Det är oerhört intressant att arbeta med aktörerna i HIT-projektet där vi bland annat genomför en serie aktiva workshops runt om i landet kring frågan om kommande utmaningar inom vätgasinfrastrukturen i Sverige. I projektets första del arbetar vi med ett faktabaserat kunskapsunderlag för att beskriva kommersiell status för avgörande komponenter för vätgasinfrastruktur och bränslecellsfordon produktion, distribution och lagring. ALTERNATIVA BRÄNSLEN. Nu rullar bränslecellsbilar in i landet. Lokalproducerad vätgas ger drivmedlet. Effektivt för alla. Bilen körs av Verksamhetschefen för Vätgas Sverige, Björn Aronsson. FOTO: VÄTGAS SVERIGE Välkommen ambition I denna del av projektet är målet att lyfta kunskapsnivån. Det är tydligt att många blir överraskade över att utvecklingen kommit så långt, berättar Cecilia Wallmark och fortsätter: I den andra delen av projektet arbetar vi utifrån projektaktörernas intresse att skapa ett förslag till implementationsplan för vätgasinfrastruktursutbyggnad. Dels för att möta direktivförslaget till 2020, men också för att integrera Sveriges specifika energi - och transportsystemförutsättningar i planeringen. Projektaktörerna representerar myndigheter, regioner, industri, forskare och branschorganisationer, och fler välkomnas att delta eftersom arbetet fortsätter under hela våren 2014. Bilindustrins ambition att tillverka fordon drivna av bränsleceller är välkommen men är deras strategi realistisk? Roger Andersson, AGA Gas ser med förhoppning på framtiden: Det är positivt att så många ledande bilföretag nu har offentliggjort sin produktionsstart av serietillverkade vätgasdrivna bränslecellsbilar. Serietillverkade bilar har normalt en lägre kostnad än de pilotseriebilar som hittills funnits vilket kan innebära genombrottet för vätgas och bränsleceller inom fordonsmarknaden. Ingenstans att tanka Men det återstår många andra utmaningar för att vätgas ska kunna bli ett realistiskt alternativ som bränsle inom framtidens fordonstrafik det finns ännu inga tankstationer. Bilar och tankstationer är en typisk hönan och ägget situation. Det finns tre vätgasdrivna bilar i Malmö och en tankstation är på gång. Vi har inom Linde, AGA:s moderbolag, utvecklat tankstationer för vätgas i 15 år och har än så länge levererat 100 tankstationer. Dock måste ny miljövänlig infrastruktur så här i startfasen få stöd för nyinvesteringar eftersom den konkurrerar med gammal infrastruktur, bensin och diesel, som redan är betald. JAKOB KAAE Vätgasinfrastruktur för transporter i Sverige Vätgas en energibärare och ett av flera drivmedel, som blir allt mer aktuellt i och med att bränslecellsfordon blir kommersiella. En bränslecellsbil tankas på 3-4 min. och har samma räckvidd som dagens bilar, men den ger inga lokala utsläpp. Flera av de största bilfabrikanterna planerar att leverera bränslecellsbilar i större antal från och med 2015-2017. Vätgas kan bl.a. produceras från förnybar el eller biomassa. Tyskland ska ha ett nätverk av 400 vätgastankstationer redan år 2023. TEN-T, det transeuropeiska transportnätet med ansvar att planera för Europas framtida transportkorridorer, utreder nu drivmedelsalternativ för den kommande 7- årsperioden. EU-kommissionen har samtidigt kommit med ett förslag på ett nytt direktiv med krav en vätgasinfrastruktur till 2020. I TEN-T- projektet HIT utreds strategier för ett nätverk av vätgastank-stationer i Europa. Den svenska delen av projektet syftar till att i en bred process med svenska aktörer ta fram ett faktabaserat kunskapsunderlag kring vätgas som fordonsbränsle, samt att ta fram ett förslag på en plan för framväxten av infrastruktur i Sverige för åren 2014-2020. Delta i den svenska delen av EU-projektet Vätgasinfrastruktur för transporter. Upplägget är interaktivt inkluderande samtliga projektaktörer (mer än 25 privata och offentliga aktörer) under ledning av Sweco. Anmäl din organisation också och bidra med de saker som är mest relevanta för er. Genom TEN-T ger EU medfinansiering av projektet. Fler aktörer välkomnas! Cecilia Wallmark, Sweco cecilia.wallmark@sweco.se tel. 08-696 50 03 Björn Aronsson, Vätgas Sverige bjorn.aronsson@vatgas.se tel. 031-334 37 73

Perstorp bidrar till Fossilfri fordonsflotta (FFF) med Verdis Polaris biodiesel Biodiesel som ersättning för diesel är det idag mest tillgängliga biodrivmedlet i Sverige för tunga fordon. Perstorps produkt, Verdis Polaris är en ren biodiesel som revolutionerat marknaden för biodrivmedel i Sverige. Hög kvalitet, enkelhet, driftsäkerhet och inte minst hållbarhet långt över snittet har gjort att marknaden ständigt växer för Perstorps unika biodiesel. Under överskådlig tid kommer biodiesel att ha stor betydelse som biodrivmedel, såväl i ren form som låginblandat, och starkt bidra till att uppfylla FFF-utredningens målsättnig. B100, och då speciellt vår produkt Verdis Polaris, är det mest tillgängliga färdiga biodrivmedlet för tunga fordon som finns på marknaden just nu, säger Lars Lind, VD på Perstorp BioProducts AB. Biodieseln är tillverkad av nordisk rapsolja och erbjuder ett enkelt alternativ för de åkerier och bussoperatörer som vill göra skillnad redan idag. Klimatnytta I jämförelse med andra biodrivmedel står sig Verdis Polaris väl och minskar klimatpåverkan med mer än 60 procent idag och med målet 75% inom räckhåll. Biodiesel står väl rustat att möta de klimatinriktade kvoter som föreslås. Hög kvalitet Det krävs inga stora ombyggnader eller anpassningar av fordonen för att kunna köra på Verdis Polaris. Vi ser en ständigt ökande efterfrågan då det är ett drivmedel som ger snabb klimatnytta och samtidigt ger kostnadsfördelar säger produktchef Susanne Eckersten. Tack vare den höga kvaliten kan vi garantera hög driftsäkerhet och goda vinteregenskaper. Varan genomgår en unik patenterad efterbehandlingsprocess och vi upplever en mycket hög kundnöjdhet. Dessutom är Verdis Polaris skonsam för den yttre miljön, något som inte gör produkten sämre. Skattelättnader Ren fossilfri biodiesel i form av Verdis Polaris kan starkt bidra till en snabb minskning av användning av fossil diesel i tunga fordon och det nuvarande systemet med skattebefrielse för rena biodrivmedel bidrar till den goda utvecklingen vi har sett för Verdis Polaris kan fortsätta. Indirekt markanvändning (ILUC) EU-kommissionen lade under förra hösten ett förslag om ändringar i Förnybarhetsdirektivet avseende indirekt markanvändning och begränsningar av grödebaserade råvaror. Förslaget har debatterats flitigt och stor oenighet råder om huruvida denna teori är illa underbygg och verkligen skapar en försämring av klimatsituationen. I nuläget finns ingen enighet inom EU. Perstorp menar att förståndig användning av Europeiska grödor inte bidrar till matbrist eller avskogning utan istället bidrar till både klimatnytta och utvecklat jordbruk, en syn som stöttas av FFF. Utveckling Perstorp bedriver ett aktivt utvecklingsarbete för att successivt ersätta rapsolja med andra generationens råvaror; t.ex lipider utvunna ur mikroalger och skogsbaserade alkoholer. Redan idag erbjuder vi helt fossilfri biodiesel där metanoldelen är baserad på koldioxid omvandlad med geotermisk energi. Vi vet att konventionell biodiesel har en stor potential och aktivt kan bidra till att uppfylla FFF-utredningens målsättning. Perstorp BioProducts AB startades i början av 2008, och idag är vi Sveriges ledande biodieselproducent. Vi arbetar med att utveckla nya, förnybara fordonsbränslen för transportsektorn, och förnybara produkter för kemiindustrin. Vi är en del av Perstorpskoncernen, en av världens ledande specialkemikoncerner. Perstorp står för fokuserad innovation, pålitlighet och ansvarstagande och med det kemikunnande som finns inom Perstorp finns det stor potential att utveckla olika typer av förnybara bränslen med smarta och lönsamma biprodukter. Telefon +46 435 380 00 www.perstorpbioproducts.com PowerCell Ett bränslecellssystem som genererar el från diesel på ett miljövänligt och effektivt sätt. PowerPac ett miljövänligt bränslecellssystem är här. PowerCell, ett före tag med 20 års erfarenhet av forskning och utveckling inom innovativ bränslecellsteknik, med rötterna i Volvo-koncernen, har utvecklat ett bränslecellssystem som omvandlar diesel till el på ett mer effektivt och miljövänligt sätt än vad traditionella dieselgeneratorer gör. PowerPac kan optimeras för många olika applikationer och leverera ren energi med hjälp av befintligt bränsle. För försvarssektorn, mobiloperatörer och ägare av telekombasstationer världen över som är i behov av el förväntas använda sig utav systemet. Detta är även goda nyheter för lastbilstillverkare och chaufförer. Med PowerPac får de sina egna små kraftverk ombord som skapar tillräckligt med el för att driva AC och övrig utrustning då fordonets huvudmotor stängts av. Vår teknik är inte bara effektivare än andra, den är också mycket renare. PowerPac producerar endast en bråkdel av den CO 2 som andra jämförbara system och avger inga partiklar. Mycket sällan kan ny teknik ge både lägre driftskostnader och minskad negativ miljö påverkan, säger Magnus Henell, VD på PowerCell Sweden AB. info@powercell.se www.powercell.se MINSKA UTVECKLINGSTIDEN ÖKA PRESTANDAN Är du en tillverkare av arbetsfordon som vill utforska möjligheterna med elhybridteknik? Hör då av dig till oss för en förutsättningslös diskussion. Vi är ett teknikkonsultföretag med specialistkompetens inom elhybridteknik, som har utvecklat ett eget drivsystem. Vi erbjuder kompetens, komponenter och licenser. Tillsammans ökar vi prestandan på ditt arbetsfordon. Kontakta oss redan i dag! www.elforest.se 0660 37 53 20 Specialistkompetens inom elhybridteknik År 2006 bildades Elforest för att utveckla världens första skogsmaskin med elhybridteknologi, i samarbete med Energimyndigheten och skogsbolagen. På vägen har allt fler insett det kloka i att satsa på elhybridteknik. Nu fokuserar Elforest Technologies på att sälja framtidens drivteknik i form av kundspecifika elhybridlösningar.

12 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION FOTO: THINKSTOCKS FOTO: CREATIVE.COMMONS NYHETER Erik Brandsama Generaldirektör. FOTO: PRESSBILD UTVECKLING. Umeå Energis roll är att fungera som en katalysator i miljöteknikföretagens tidiga utvecklingsfaser, säger Göran Ernstson, Vd på Umeå Energi. UMEÅ- ETT NORDLIGT NAV FÖR MILJÖTEKNIK Kompetensspridning i Umeå är ett kommunalt bolag som marknadsför och försäljer kompetens i samverkan med det regionala näringslivet. Royne Söderström Projektledare på Kompetensspridning i Umeå FOTO: NAMN EFTERNAMN Vi är stolta över att kunna erbjuda våra kommunala anläggningar och resurser till miljöteknikföretag som befinner sig i en intressant utvecklingsfas De senaste tre åren har flertalet projekt bedrivits inom ramen för satsningen, vars övergripande mål är att positionera Umeå som ett nordligt nav för miljöteknik. Vi har bland annat, i samverkan med Umeå universitet, utvecklat en modell för tekniska studiebesök där vi tar emot internationella gäster och förser dem med grundläggande kunskap kring hur det svenska systemet för hållbar samhällsutveckling är uppbyggt, säger Royne Söderström, projektledare på Kompetensspridning i Umeå. Stark regional samverkan Vi ser också det som värdefullt att samverka med andra miljöteknikhubbar i Sverige och det sker ett bra samarbete genom Business Sweden och Miljöteknikföreningen Asset som samordnar den svenska besöksnäringen inom CleanTech-sektorn, säger Royne Söderström. En stark regional samverkan har möjliggjort arbetet med att göra Umeå till ett nordligt nav för miljöteknik. Tillväxtverket, Umeå kommun, Region Västerbotten och UMEVA är några av projektfinansiärerna. Ett av de miljöteknikföretag som använt sig av den kommunala infrastrukturen som testbädd är Hybricon, ett företag som utvecklar snabbladdningsbara elbussar som testats i Umeås kollektivtrafik. Ytterligare ett exempel är Sorubin, ett företag som utvecklat ett energieffektivt system för rening av avloppsvatten. Företaget har bland annat använt kommunens reningsverk som testanläggning. Utvecklat en ny teknik Vi är stolta över att kunna erbjuda våra kommunala anläggningar och resurser till miljöteknikföretag som befinner sig i en intressant utvecklingsfas. Det bidrar till att behålla tillväxten i regionen, säger Royne Söderström. Ett exempel på framgångsrik lokal samverkan för tillväxt är Umeå Energis samarbete med miljöteknikföretaget Bioendev. Umeå Energi är partner med BioEndev men även hälftenägare av företaget. Tillsammans har de båda företagen utvecklat en teknik för framställning av grönt kol som produceras genom en så kallad torrefieringsprocess. Torrefiering innebär att man i en syrefri miljö omvandlar biomassa till ett förädlat bränsle med flera värdefulla egenskaper. Umeå Energi och Bioendev har tillsammans byggt en pilotanläggning och arbetar aktivt för att Bioendev ska nå en kommersialiseringsfas. Ett effektivt verktyg Vi arbetar nu med att utveckla samarbetsallianser med potentiella finansiärer, delägare och samarbetspartners som kan bidra till att utveckla Bioendev när företaget har nått en kommersialiseringsfas. Umeå Energis roll är att fungera som en katalysator i miljöteknikföretagens tidiga utvecklingsfaser, säger Göran Ernstson, Vd på Umeå Energi. Umeåandan är verkligen ett effektivt verktyg i arbetet för lokal tillväxt. Här finns en naturlig vilja till samverkan mellan näringslivet och universitet, kommunen och andra offentliga aktörer, säger Göran Ernstson. ANNIKA WIHLBORG ENERGIUTBLICK 2014 Ett hållbart energisystem Energiutblick 2014 går av stapeln den 13-14 maj på Stockholm Waterfront Congress Centre och temat är Bortom 2020 ett hållbart energisystem. Tanken med det nya Energiutblick är att höja kvaliteten ytterligare och öka möjligheten till dialog med de som besöker konferensen. Vi räknar med nästan 2000 deltagare på en plattform som erbjuder dialog mellan forskare, näringsliv och beslutsfattare. En viktig milstolpe Nu samlar vi energisverige igen och den här gången ska vi titta längre än till 2020. Vad måste göras för att nå ett långsiktigt tryggt och konkurrenskraftigt energisystem utan negativ påverkan på människor, klimat och miljö? Energiutblick 2014 kommer att bli en viktig milstolpe i den resan, säger generaldirektör Erik Brandsma. Värt att notera är också att konferensen kommer tillbaka till Stockholm efter att ha varit placerad i Göteborg i ett par år. Waterfront är en spännande lokal för Energimyndigheten att arrangera Energiutblick i. Anläggningen ligger centralt i Stockholm, nästan vägg i vägg med Centralstationen, och de har innovativa lösningar för sin energianvändning, säger Energiutblicks projektledare Katarina Bruno. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN Training in sustainable awareness Visit Umeå and learn more about sustainable awareness. Attend our three day training program and take one step closer to a sustainable world. Over these three days, you will learn how we have created one of the most sustainable countries in the world. The program combines talks and field trips, and includes meetings with representatives from municipalities, academia and industry. The goal is understand what is needed to create a sustainable society. You will also meet with consultants and companies that have been involved in the process from the very beginning in Sweden. They can provide valuable expertise that will help you achieve your goals faster, more cost-effectively and with better results. We can modify the program to suit your needs and wishes. For more information visit the website www.technicalvisitsumea.se or contact us: Royne Söderström royne.soderstrom@umea.se Tel: +46 90 71 80 65 Fredrik Lundmark fredrik.lundmark@emg.umu.se Tel: +46 90 786 76 20

Bergvärme och frånluftsåtervinning Gerox totalentreprenör bergvärme & frånluftsåtervinning Låt oss diskutera hur er fastighet kan få förnybar energi i form av bergvärme och gratis komfortkyla. Per Melin 0705-38 02 98 per@gerox.se Johan Nyholm 0733-43 99 59 johan@gerox.se Gerox arbetsmodell flerbostadshus Bland våra referenser hittar du: Gerox AB (publ) www.gerox.se I ÅR FYLLER NORBA 100 ÅR Välkommen att ta del av vår breda erfarenhet MF300 FULL VALFRIHET FÖR FLERFACKS FORDON LITHIUM PLUG-IN, ÄNNU GRÖNARE MILJÖ! MAXIMAL MÅNGFALD FRÅN SKAPAREN AV HYBRID PLUG-IN. UNDERJORDISKA CONTAINERS VI HAR DEN ULTIMATA LÖSNINGEN NU ÄVEN MED KRAN PÅ TAKET 5-ÅRS GARANTI Q5 ETT UNIKT GARANTIPROGRAM HJÄLPMEDLET FÖR DET MODERNA FÖRETAGET. MINSKADE KOSTNADER OCH ÖKAD KUNDSERVICE Kontakta oss Försäljning Reserdelar Original Support Service Berth 0480-427474 Leif 0480-427427 Magnus 0480-427450 Kalmar 0480-427467 Håkan 0480-427492 Stefan 0480-427426 Stockholm 08-511 74 836 Johan 0480-427457 Göteborg 070-5315026 www.geesinknorba.com/se WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS Norba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Fax 0480-427401

14 DECEMBER 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Håkan Knutsson Yrke: VD, Sustainable Business Hub FOTO: PRIVAT MISSA INTE! Det hävdas ofta att svenska miljöteknikföretag exporterar alltför lite, men hur många har egentligen fakta om vilka våra styrkeområden är och vad som exporteras Framtidens teknik är redan här Miljöteknikbranschen finns inte specificerad hos SCB. Sverige har väl fungerande energi - och miljötekniklösningar på hemmaplan. Fjärrvärme och värmepumpar har bidragit till att vi i Sverige har gått från totalt beroende av eldningsolja för uppvärmning till nästan helt oberoende av fossila bränslen. Elproduktionen är nästan helt fossilbränslefri. Andelen avfall som deponeras är försumbar. Energieffektiv miljöteknik Nationella styrmedel och kommunalt systemtänkande har dessutom bidragit till att vi kan utvinna el, värme, fordonsbiogas och fosfor ur avlopp och avfall. Det handlar alltså om urbana försörjningssystem med koppling till tätorternas byggnader. Svenska företag har utvecklat energieffektiv miljöteknik för större byggnader, främst automation samt ventilationsteknik. Trendsättande fastighetsägare har ofta varit offentligt ägda, till exempel sjukhus. Framtidens teknik Teknik som i Sverige klassas som mogen är i de flesta länder framtidens teknik. Den globala urbaniseringstakten är hög, vilket gynnar den svenska exporten. Hur ser då den svenska miljöteknikexporten ut? Rimligen borde den korrelera med styrkeområdena hemma. Så är fallet vad gäller teknik för fjärrvärme, värmepumpar, avloppsrening, biogas samt automation och ventilation för byggnader. Däremot är exporten av förnyelsebar el- och avfallsteknik liten. Hur kan export främjas och växa? Fokusera på styrkeområden och företag som har kraft att växa. Stärk hemmamarknaden och uppfyll målen att reducera växthusgaser. Byggnadssektor och elproduktion är redan i världsklass medan transportsektorn är urkass. En satsning på Framtidens Urbana Försörjningsystem ger jobbtillväxt och klimatmåluppfyllelse. Våra politiker gör gemensam sak med danskar och finnar och övertygar EU-länderna att satsa på liknande system som vi har. Idag är det tvärtom. Många länder, till exempel de Anglosaxiska saknar ägare som har kompetens att investera i infrastruktur. Svenska pensionsfonder borde ha kompetens och intresse att investera. Statliga Vattenfall borde investera i system som man har erfarenhet ifrån på hemmaplan och som bidrar till minskning av växthusgasutsläpp. Ej kol. Satsa på miljöturism. Våra svenska lösningar väcker stort utländskt intresse. Politiker och tjänstemän är utmärkta värdar. Bra om besöksavgift tas ut, såvida inte svensk leverantör är direkt involverad. Lillemor Svensson Vd, Connect öst FOTO: NAMN EFTERNAMN Strukturerade satsningar krävs för att öka miljöteknikföretagens fi nansieringar Miljöteknikföretag är forskningsintensiva och har ofta en lång startsträcka innan de når en kommersialiseringsfas. Samtidigt sitter många svenska miljöteknikföretag inne på ett stor affärsmässig potential och investerarnas intresse för dessa företag är överlag högt. För att förbättra förutsättningarna för miljöteknikföretagen att få finansiering bör man fokusera på affärsutvecklande insatser snarare än att initiera fler innovationstävlingar. Många miljöteknikföretag behöver kvalificerad vägledning under hela kommersialiseringsprocessen, säger Lillemor Svensson, Vd på Connect Öst. Hon menar att det finns många potentiella affärsänglar som skulle kunna vara intresserade av att investera i nystartade miljöteknikföretag, om kunskapen om investeringar i allmänhet och miljöteknikföretag i synnerhet. Många miljöteknikföretag behöver kvalificerad vägledning under hela kommersialiseringsprocessen. Motivera fler Riskkapitalavdraget som introduceras den 1 december i år hjälper oss i arbetet med att motivera fler privatpersoner att engagera sig som affärsänglar. På så sätt ökar andelen privat kapital i de svenska miljöteknikbolagen. Det kan i sin tur öka graden av samfinansiering mellan det privata och det offentliga kapitalet, säger Lillemor Svensson. ANNIKA WIHLBORG 69 % av CONNECTs Investerare är intresserade av svensk miljöteknik Connects investerarnätverk består av drygt 450 medlemmar och är störst i Sverige. En ny undersökning visar att 69 % av investerarna är intresserade av svensk miljöteknik. För att möta efterfrågan initierade Connect och Energimyndigheten. Connect Green, en mötesplats för svenska miljöteknikföretag och investerare. - - S V E R I G E

Ett lyft för förnybar energi och ett smart val för ett hållbart samhälle Forskningen inom förnybara energikällor som sol-, vind-, våg- och marin strömkraft är exempel på världs ledande forskning vid Uppsala universitet. Genom samarbeten med näringsliv och andra länder kan forskning och utveckling löpa parallellt. Det ger resultat. Gemensamt för våra satsningar är att omsätta forskningens resultat till reell nytta. Den teknik vi har ut- Vill du utvecklas inom förnybar energi i en forskningsmiljö i världsklass? Gå in på vår webb. I ett av Sveriges mest välutrustade laboratorier analyseras och utvecklas solceller som mer effektivt kan producera elektricitet direkt ur solljus. Dagens batterier består nästan uteslutande av inorganiska, resurskrävande material. Vi utvecklar nya miljövänliga batterier som helt består av förnybara material. Jubileumskyrkan i Rom ett exempel på hur smarta material i husfasader kan användas både för att rena den omgivande luften och för att hålla byggnaden ren. I Malmö visar försök att liknande ytmaterial på gatsten kan användas för att rena luften i gatumiljön. Teknikvetenskap för ett bättre och hållbart liv Vid Institutionen för Teknikvetenskaper bedrivs forskning av världsklass. Några av fokusområdena vid våra nio forskningsavdelningar är solceller, våg- och vindkraft, supraledare, nanoteknologi och mikrosystemteknik, signalbehandling, industriell utveckling, magnetism och biomaterial. Våra forskare undervisar de 3300 studenterna på våra 13 ingenjörsprogram. Den nära kopplingen mellan forskning och undervisning ger studenterna kunskaper som håller länge, även i branscher som ständigt förändras. www.teknik.uu.se

Hållbarhetsdagarna 28 29 januari i Stockholm Teaterskeppet, Skeppsbrokajen 104 Under två halvdagar samlas politiker, experter, entreprenörer och beslutsfattare för att dela tankar och innovationer med fokus på hållbarhet. PROGRAM & ANMÄLAN PÅ SUST.SE Välkommen till rappa debatter och djupgående analyser med bland andra Nyamko Sabuni, Per Bolund, Ola Alterå och Maria Wetterstrand. forskning vid linnéuniversitetet Hållbar byggd miljö SBER - Forskargruppen för en hållbar byggd miljö - forskar på bred front om hur resurseffektiva system med liten miljöpåverkan kan designas, analyseras och implementeras i den byggda miljön. Gruppen är tvärvetenskaplig och internationellt sammansatt med ett tiotal forskare. Forskarna har presenterat en mängd resultat om energi- och resurshushållning, klimatpåverkan och spridning av innovationer i byggd miljö. Det vetenskapliga materialet finns samlat i mer än 100 tidskrifts- och konferensartiklar. För mer information och kontakt: http://lnu.se/sber