Statyer och minnesmärken i Vasa
Minnesmärket över finländska flyget Finlands flygvapens minnesmärke står invid Vasklots brobank vid det s.k. Halkokari. Minnesmärket är gjort av Kalervo Kallio (1909-1969) och stenarbetena av Finska Stenindustri Ab. Statyns sockel är 7 meter hög och den är gjord av röd granit från Vemo. På sockeln finns sex granitstenar och den väger över 63 ton. På sockelns övre del, 13 meter från havsytan, finns en havsörn som håller på att landa med sina vingar utbredda. Fågelns vingbredd är 5,6 meter och den väger cirka 3 000 kg. Bronsörnen har fästs i sitt underlag med fyra rostfria och syrafasta stålbultar. På sockeln står det ingraverat: SUOMEN ILMAILULLE - TILL FINLANDS FLYG Minnesmärket avtäcktes 12.10.1969. Havsörnen är den enda fågeln som landar med fötterna isär liksom också de första flygplanen. Medlen till statyn fick man in från olika håll av hemlandet och 8 % från Sverige. De totala kostnaderna för statyn var 230 000 mk. Insamlingens beskyddare var republikens president Urho Kekkonen. Statyns grundläggningsarbete gjordes av Vasa stad. Tanken på ett minnesmärke föddes våren 1964 vid Luonetjärvi under kvällsunderhållningen bland officerarna i flygregemente 4:s gille. Till en början var det diskussion om en minnesplatta. Projektet växte till en staty, med vilken avsikten var att sätta guldkant på vårt flygvapens 50-årsdag 6.3.1968. För att driva statyprojektet grundades föreningen Suomen Ilmailun Muistomerkki ry. Flygstatyn är en hyllning inte bara till luftstridskrafterna, utan även till alla som arbetat och arbetar för Finlands flygvapen.
Minnesmärket över barn som dödats i trafiken Minnesmärket över barn som dödats i trafiken finns i den s.k. Ingersparken på Sandviksbacken nära början av motorvägen. Statyn är planerad och huggen av skulptör Tea Helenelund (1917 ). Statyområdets helhetsplan har gjorts av konstnären, grafiker Tauno (Tanu) Manninen. Stenarbetena är gjorda av gravstensfirman Tmi Vaasan Hautakivi. Minnesmärket är tvådelat: en i brons gjuten flicka i naturlig storlek (130 cm) håller varsamt en vingbruten fågel i sin hand. Bredvid finns ett 190 cm högt trafikmärke i röd granit som varnar för farlig korsning. På sidorna av trafikmärket har man ristat in namnen och dödsdagarna för de barn under 15 år som dött i trafikolyckor i Vasa åren 1945-1953. Totalt är det 14 namn. Texten är på latin: Protege crescentem parvis esto via tuta! (Skydda de växande - Säker sin väg de minsta må hava!) Minnesmärket avtäcktes 11.5.1955. Minnesmärket är en privat donation till staden. På sin studentdag föreslog Vasa flicklyceums studenter år 1961 i en anhållan till stadsdirektören att den ifrågavarande parken skulle ändras till Ingersparken. Stadsfullmäktige godkände förslaget vid sitt sammanträde 14.6.1961. Omgivningen runt statyn har tidvis rustats upp under åren. Den senaste större grundrenoveringen gjordes år 2006. Då förnyade man helt och hållet den perenngrupp som omringat statyn. Parkinventarierna förnyades och man lade till ljuspunkter mellan trapporna och perenngruppen. Planeringsarbetet gjordes av hortonom Leila Roivainen från stadens grönområdesenhet.
Havsvinden-springbrunnen Minnesmärket av skulptör Eero Hiironen (1938 ) finns på Brändö torg. Minnesmärket har anskaffats av Vasa stad år 1975 till heder för stadsfullmäktiges 100-årsjubileum. Idén med havsvinden är ett segel som spänns ut av vinden. Statyn är 5,3 meter hög och den har en diameter på 2 meter. Den är till största delen tillverkad som hantverk av 5 mm starkt syrafast rostfritt stål. Statyn väger cirka 2 000 kg. Den betonggjutna vattenbassängen har en diameter på 6 meter. Havsvinden var på sin tid det största konstverket som hade gjorts av syrafast rostfritt stål tillverkat av Outokumpu. Bakom springbrunnen mot Båtmansgatan har det byggts en terrass med formen av en amfiteater av 130 st stenar från Molnträsket. På avsatserna planterade man bergtallar och pimpinellrosor. Avtäckningsceremonin firades 10.6.1979 i Unicefs barnårs tecken. Mr. Unicef, skådespelaren Danny Kaye från Förenta Staterna förrättade invigningen. På invigningsdagen fungerade springbrunnen som önskekälla. Även de följande åren hittade man rikligt med mynt i vattenbassängen. Det första förslaget om att få en springbrunn till Brändö torg fanns med i stadsfullmäktiges protokoll år 1962 då man behandlade Toivo Kuulastatyprojektet. År 1975 överlät stadsfullmäktiges 100- årsfestkommitté planerandet av en springbrunn till arkitekt Jaakko Vainionpää som varit i stadens tjänst. Vainionpää utformade två förslag; tjärtunnor och en stickmaskin. Före det slutgiltiga beslutet eller beställningen föreslog Vasa konstnärsgille för stadsstyrelsen att man skulle utlysa en tävling. Efter omröstning godkände stadsstyrelsen Eero Hiironens förslag Merituuli som juryn hade valt ut. En minoritet hade understött Karl G. Nylunds Keulakuva
Vera Konstverket finns i Metvikens centralpark i ändan mot Brändö bro.verket är gjort av Lucien den Arend, född i Holland. Verket består av en stor cirkelformad stålskiva som är kluven på mitten och halvorna är böjda isär. Verket har en storlek på 424 x 849 x 424 cm och det är av rödmålat stål. Verket kopplas väsentligen samman med punktljus.verket avtäcktes och överlämnades till Vasa stad 5.2.1999. Skulpturens gestalt förändras fullständigt medan man passerar den. Från söder eller norr har den formen av en triangel, från väster och öster ser den ut som en cirkel. Uppfattar man denna cirkels mittpunkt som en axel kan man i skulpturen också se början på en spiral. Skulpturen innehåller många hänvisningar till geometrins formspråk, till variationer som är besläktade både med Arkimedes matematiska spekulationer, med Leonardo da Vincis mänskliga proportionslära och med barockarkitekturens rörelsemotiv och styrka.
Isvägen Verket finns i Tiklasparken nära Tiklasdammen. Konstverket är ett minnesmärke för vinterkrigets isväg, en mottagande hand i guld. Verket är en hand av guld med handflatan uppåt och handen sträcker sig mot väst. Handens storlek är cirka 0,4 x 1,10 m. Handen vilar på en ljusgrå granitsten. Stenens storlek är 1,74 x 1,74 m och höjden är 0,4 m. Skulpturen är gjord av skulptör Pekka Jylhä. Verket avtäcktes 13.3.2000 i samband med 60- årsjubileumsfestligheterna sedan vinterkriget slutade. Under vinterkriget (1939-1940) överraskades Finland av bristen på matvaror. En isväg öppnades från Vasa till Umeå och denna hölls öppen ett par månader mitt i vintern. Under den tiden transporterades över 2 000 billaster med varor över Kvarken från Sverige till Vasa och Finland. Under vinterkriget var vintern mycket kall och den stränga kölden gjorde det omöjligt att bygga en isväg. Vägarna började plogas av reservister vid den tidens vägverk. Isvägen bestod av många vägar intill varandra, för det lönade sig inte att ta samma väg om snön hade begravt vägen. Lastbilarna från Sverige transporterade fältkanoner, granater, cellulosa, kläder och matvaror. Utan olyckor klarade man sig inte, för innan kriget var slut sjönk sex lastbilar med sina laster i Kvarken.
Uppgifter Initiativ till en ny staty - Bekanta dig med materialet om statyer och minnesmärken i Vasa - Fundera över vem eller vad du tycker att borde få en staty; skriv initiativet - Initiativet kan vara ett initiativ till stadsfullmäktigen, en insändare till en tidning el.dyl. Gör en relief - Se bifogat material om den handledda verkstaden Text- och bildkälla: Vasa statyer och minnesmärken. (PDF) Vasa stad. Hänvisat 2.2.2011.