PLATON 'Staten', kritisk betraktelse UTVECKLINGEN MOT DEMOKRATI I VÄSTVÄRLDEN ARISTOTELES 'Politiken' Demokratins vagga De flesta statsvetare är överens om att demokratins vagga finns i antikens Grekland. Antiken varade mellan 700 f. Kr. 500 e.kr.. Välfärd lockade befolkning Välfärd möjliggjorde uppkomsten av 'yrkesfilosofer' samt 'yrkespolitiker' Aten, 500 talet f.kr Kleistenes 'direktdemokrati' Perikles, demokratins 'guldålder' även fattigare kunde delta i förvaltningen FÖRUTSÄTTNINGAR Samhällets medlemmar delar synen på vad som behövs för alla och envar Samhället skall vara mycket homogent (språk, ekonomi,religion) Max. 10 000 alla måste kunna känna alla (beslutsfattare) Direkt demokrati, alla måste kunna delta åttminståne en gång under sitt liv Självförsörjande stadsstat, enbart förbund i krigssituationer jan 6 16:51 ROMARRIKET Inget folkstyre men vissa demokratiska drag såsom friheter (religions) och lagstiftning. Roms ledande politiska filosof Cicero ansåg 1. 2. 3. 4. 5. jan 6 16:58 Maktkamp mellan regent, kyrka, adel och den övriga befolkningen I kampen mellan regenter, kyrka och adel försökte alla tre förstärka sin maktställning. Detta var också bakgrunden till frihetsbrevet MAGNA CHARTA 1215 i England. I slutet av 1100 talet hade regenterna framgångsrikt inskränkt både adelns och kyrkans maktbefogenheter. Detta gav bakslag då kung Johan utan land tvingades kuva sig och underteckna Magna Charta som begränsade kungamakten. Kungen blev underställd lagen. Att universum är ett system som styrs av en rationell kraft. Att människan står mellan gud och djuren. Att mänsklig potential bara kan förverkligas inom samhällen. Att människan är en särskild art. Att lag är grundad på naturen, inte på opinionen. I Magna Carta står det bland annat: Ingen fri man må gripas, fängslas, berövas sin egendom. Rätt eller rättvisa skall ej förvägras eller undanhållas någon. Detta innebar att kungen inte skulle stå över lagen utan lagen över kungen. Lagen tillhörde folket inte kungen. jan 6 17:07 De medeltida italienska stadsstaterna Demokratin återuppstod igen i de medeltida italienska stadsstaterna som t. ex. Florens och Venedig. Den medeltida stadsstaten Florens Florens var redan på 1200 talet en republik men år 1328 infördes viktiga reformer som var bestående till år 1434 då familjen Medici tog makten. En av dessa reformer var en kombination av omröstning och lottningsprocedur vid ämbetstillsättningar. jan 6 17:11 Marsilius från Padua Marsilius menar att det finns två typer av lagar de världsliga lagarna och de gudomliga lagarna. De världsliga lagarna kan och bör vara olika i olika stater eftersom de skall spegla den enskilda statens särdrag. Han anser att lagarna i en stat har godkänts när folket på något sätt har enats om dem. Straffet för brott mot dessa lagar verkställs efter de beslut som statens myndigheter har beslutat. Däremot kan de gudomliga lagarna vara giltiga i alla stater, anser Marsilius. Dessa lagar är stiftade av Gud och för ett framtida liv. Inget straff för brott mot dessa lagar kan ske på jorden utan straffet verkställs efter döden. Bannlystes av påven jan 6 17:13 jan 6 17:21 1
Direktdemokratier i Schweiziska kantoner 1513 bildades det schweiziska statsförbundet av tretton kantoner. Sex av dessa var direktdemokratier där alla fria medborgare deltog i en årlig församling. Statsförbundets styrelse bestod av representanter från de tretton kantonerna. En social förändring Feodalismen och de fria stadsstaterna var så gott som borta i Europa. På grund av ökad handel och industiellt nytänkande började dock en rik köpmannagrupp och borgare medelklass bildas som började ställa krav på delaktighet i styrelsesättet inom länderna och i denna grupp såg kungarna en ny bundsförvant mot adeln. Inspirerade Rousseau jan 6 17:23 Men under 1500 talet försökte några personer att reformera själva katolska kyrkan. De främsta reformatorerna var Martin Luther och Jean Calvin. Deras kamp handlade om en religiös frigörelse från påvens makt som innebar att göra den enskilda människan religiöst myndig. Båda var övertygade om att varje individ kunde finna vad som är rätt och fel. Ingen religiös eller världslig överhet skulle föreskriva auktoritativa lösningar. Med detta menas protestantismens speciella individualism. Varje individs egen tro är det centrala i deras teologi. jan 6 17:25 Grunden till USA:s demokratiska samhälle 1620 slöt 150 immigranter puritaner från England, män kvinnor och barn, ett fördrag att organisera sig i ett samhälle. Redan i dessa samhällen var moderna demokratiska principer erkända och sanktionerade av New Englands lagar New England består av USA:s nuvarande sex delstater, Connecticut, Rhode Island, Massachusetts, Vermont, New Hampshire och Maine : Folkets deltagande i de offentliga angelägenheterna Självbeskattning Makthavarnas ansvarighet Individuell frihet Rättskipning med juryförfarande I Connecticuts författning 1638 var samtliga medborgare röstberättigade. 1641 fastslog Rhode Islands generalförsamling enhälligt att statens styrelseskick var demokrati och att makten vilade på alla fria människor tillsammans. jan 6 17:24 Den naturvetenskapliga revolutionen Även ett vetenskapligt nytänkande den naturvetenskapliga revolutionen har nu inträffat med början redan under 1300 talet. Nikolaus Kopernikus 1473 1543 bok "Om de himmelska kretsloppen" De revolutionibus orbium coelestium,1543 beskriver den revolutionerande idén att det är solen som är mittpunkten i vårt solsystem och inte jorden. Jorden är rund och snurrar runt solen. Denna naturvetenskapliga revolution får sin kulmen under 1600 talet i och med Isaac Newtons 1642 1727 gravitationsteori i boken "Principia", 1687. En ny syn på naturen och vetenskapen är resultatet. Man upptäckte på nytt Platon och Aristoteles teorier Man återgick under 1600 talet att studera antikens och romarrikets teoretiker. Man upptäckte på nytt Platon och Aristoteles teorier, nu utan religiösa baktankar. Tack vare detta såg man samtiden på ett annat sätt, vilket fick utlopp i nya politiska tankar. jan 6 17:26 DEN ÄRORIKA REVOLUTIONEN 1688 P.g.a rädslan för en katolsk motreformation och inbördeskrig störtades Englands kung Jakob II 1688. Ny regent blev Vilhelm III som lovade respektera parlamentets lagstiftande makt, religionsfriheten och domstolarnas oavhängighet. Därför har man daterat den moderna demokratins ursprung i England till detta år. Mayflower jan 6 17:28 jan 6 17:31 2
Declaration of Rights I England beslutade parlamentet 1689 om Declaration of Rights. Dessa rättigheter innebar bland annat att: Kungen var bunden av lagen och kunde därför inte sätta den ur kraft eller göra undantag från den Kungen kunde inte driva in skatt och heller inte i fredstid hålla stående här utan parlamentets samtycke Det folkvalda parlamentet skulle ha inflytande över lagstiftning och beskattning Ingen undersåte i riket fick fängslas och kvarhållas i häkte utan laglig rättegång Regeringen fick inte blanda sig i parlamentsvalen I parlamentet skulle ledamöterna ha full yttrandefrihet Även om Schweiz egentligen är det europeiska land där traditionen med folkstyre var äldst så blev England ändå förebilden efter 1688. Dels beror det här på Englands växande ekonomiska och politiska makt men också på att de politiska filosoferna här fritt kunde publicera de tankar om maktutövning som kom att ha så stor betydelse Konstitutionellt statsskick som 'marknadsfördes' av J Locke John Locke jan 6 17:33 UPPLYSNINGEN Sambandet till Antiken och Renässansen En 1700 tals kulturrörelse som betonade individens förnuft Man ville UPPLYSA befolkningen och förmedla kunskap jan 6 17:34 USA:s oavhängighetsförklaring 4 juli 1776 antog en kongress, med ledamöter från USA:s tretton stater, sin självständighet från Storbritannien. I denna oavhängighetsförklaring finns, för första gången, principer om människans relation till staten. 1. Jämlikhetsprincipen. Alla människor är skapade lika. 2. De mänskliga rättigheterna. Alla människor har vissa rättigheter bland dessa märks liv, frihet och strävan efterlycka. 3. Folksuveränitetsprincipen. Ett lands styrelse har sin makt och kan berövas makten av folket. Naturvetenskapliga framsteg stärkte tron på det mänskliga förnuftet Optimistisk syn på mänskans möjligheter samt mänsklighetens framtid Antiken var inte längre idealet utan NUET och FRAMTIDEN UTILISM det viktiga var det som var NYTTIGT för individen och mänskligheten Vetenskapsakademier jan 6 17:35 Den lagstiftande makten tillföll kongressen parlamentet uppdelad på senaten med två representanter från varje stat och representanthuset till vilket varje stat skickade representanter i proportion till folkmängd. Den verkställande makten gavs till presidenten, som valdes på fyra år och endast kunde väljas om för ytterligare en period. Den förste blev George Washington, som således kom att styra i två perioder. Den dömande makten oberoende domstolar jan 6 17:41 DEMOKRATI I NATIONALSTAT 1787 infördes representativ demokrati i USA Idén om direkt demokrati i en liten stadsstat med en homogen befolkning överlämnades. Nationalstaten med en stor heterogen befolkning krävde representativ demokrati. Delstaterna fick bestämma rösträttsvillkoren ex. Pennsylvania, alla fria män som bott där min. 1 år Virginia rösträtt enbart för jordägare Yttrande och tryckfrihet i USA, Bill of rights 15 december 1791 beslutade USA:s kongress att göra tio tillägg till konstitutionen. De första tio tilläggen kallas, bill of rights och fastställer bland annat att USA:s invånare har yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet och rätt till en rättvis och snabb rättegång. jan 6 17:42 jan 7 09:06 3
I Frankrike genomfördes 1789 en revolution under mottot frihet, jämlikhet Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen. Nationalförsamlingens åtgärder 1789 91 Oroligheterna i landet skyndade på nationalförsamlingens arbete och resultatet blev: ståndsprivilegierna avskaffades alla adelstitlar avskaffades kyrkan förstatligades armén upplöstes och ersattes av nationalgardet ny författning Ökad rösträtt för män i Frankrike 1789 sänktes rösträtten i Frankrike till 21 år för män med fast bostad och som inte var tjänstefolk. Det innebar att 4,4 miljoner personer ( 61,5% av de vuxna männen) hade rösträtt. Det varaktigaste resultatet av revolutionstidens många experiment med folkstyre blev den norska författningen från 1814. Rösträtten begränsades där genom förmögenhets och egendomskriterier till 45,5% av alla män över 25 år, vilket var fler än i något annat land i Europa. jan 7 09:13 Öppenhet vid parlamentsmöten I Storbritannien, USA och Frankrike började parlamenten att ha öppna möten så att politisk information kunde spridas. Detta fick till följd att opinionsbildning var möjligt. Tidigare var dessa möten i Storbritannien stängda för att inte kungen skulle kunna påverka parlamentets beslut. jan 7 09:19 Under 1800 talet gick den ena delstaten efter den andra över till allmän rösträtt för män t.ex. New York 1826. I Wyoming infördes, som första delstat, även allmän rösträtt för kvinnor 1869. Nya Zeeland 1893. Som första land införde Schweiz 1848 allmän rösträtt för män. Den hemliga valsedeln infördes 1872 vid parlaments och kommunalval i Storbritannien efter att den först användes vid val i Sydaustralien 1858. jan 7 09:23 jan 7 09:28 Seymour Martin Lipset I sin bok "Den politiska människan", 1959 (Political Man) skriver Seymour Martin Lipset att "ju mer välbärgad en nation är, desto större chanser att den kommer att upprätthålla demokratin". Han visar att stabila demokratier når högre tal som inkomst per person, läs och skrivkunnighet och urbaniseringsgrad (andel av befolkningen som bor i städer). För ekonomisk utveckling och utbildning befrämjar en stor medelklass som motsätter sig extremism. Det första världskriget dödsstöten för demokratins motståndare. Fredsavtalen demokrati infördes i de flesta länder i Europa men 'krashade' eftersom förutsättningarna inte existerade. jan 7 09:36 jan 7 09:42 4
Den svarta befolkningen i USA:s sydstater hade formellt rösträtt men förhindrades att utnyttja sin rösträtt fram till dess medborgarrättslagarna antogs 1964/65. Kvinnorna i Schweiz fick rösträtt först 1971. jan 7 09:34 5