BILAGOR Kurs på avancerad nivå i Antikens kultur och samhällsliv, program s. 28 Kurs i konstvetenskap, program s. 30 Religious Roots of Europe s. 33 Redogörelser från storstipendiater och andra forskare s. 34 Institutets aktiviteter: affischer, inbjudningskort mm. s. 42 URBS poster s. 47 Bokgåvor s. 48 Fotografier s. 49 27
Kurs på avancerad nivå i antikens kultur och samhällsliv vid Svenska Institutet i Rom (15 hp) 30 mars 5 juni 2009 Lärare: Barbro Santillo Frizell (BSF), Simon Malmberg (SM), Hans Bjur (HB), Håkan Hökerberg (HH), Frederick Whitling (FW), Linda Öhman (LÖ). Vecka 1 M 30.3 T 31.3 O 1.4 T 2.4 F 3.4 Etruskerna (BSF) Presentation av kursen, program och uppgifter (BSF & SM) Introduktion till biblioteket (Astrid Capoferro) Presentation av institutets forskare Introduktion till etruskerna Introduktion till museologi Villa Giulia Introduktion till det etruskiska språket (Karin Tikkanen) Seminarium Det pastorala landskapet Filmvisning Om utgrävningarna på S. Giovenale och Acquarossa Cerveteri Vecka 2 M 6.4 T 7.4 O 8.4 T 9.4 F 10.4 Exkursion till Etrurien (BSF) S. Giovenale och Blera Viterbo, Tarquinia Tuscania, Vulci Orvieto Föreläsning: Det antika Roms utveckling (SM) Musei Capitolini, Crypta Balbi (SM) Introduktion Boende (SM) Handledning inför redovisningsuppgifter (SM) Vecka 3 M 13.4 T 14.4 O 15.4 Boende (SM) Inläsning Casa dei Grifi, Casa di Augusto, Domus Augustana Insula Capitolina, tabernae Clivus Argentarius, hus på Forum Transitorium, case romane del Celio Inläsning Examinatoriskt seminarium: Människan i staden Introduktion till Kampanien (SM & LÖ) Filmvisning: Pompeii: the last day T 16.4 F 17.4 Vecka 4 M 20.4 T 21.4 O 22.4 T 23.4 F 24.4 L 25.4 Kampanien (SM, LÖ) Pompeji Pompeji Puteoli & Neapel Pompeji Herculaneum & Oplontis Paestum Vecka 5 M 27.4 Vatten, underhållning & ekonomi (SM) Introduktion Vatten Forum Boarium, Tiberön, Caracallas thermer Föreläsning: Ancient Roman water: supply, use and disposal (Duncan Keenan-Jones) Introduktion Underhållning Colosseum, Circus Maximus Introduktion Ekonomi Med Finska Institutet på Monte Testaccio Porticus Aemilia, Trajanus marknader Besök på Norska och Finska instituten Chiostro del Bramante, utställningen Giulio Cesare (BSF) Examinatoriskt seminarium: Slaveri i staden T 28.4 O 29.4 T 30.4 F 1.5 28
Vecka 6 M 4.5 T 5.5 O 6.5 T 7.5 F 8.5 Museologi (BSF&FW) Inläsning Inläsning Seminarium: Antikens polykromi igår och idag (BSF) Seminarium: Klassisk arkeologi och den klassiska traditionen (FW) Stadsvandring: Roma, caput mundi (FW) Seminarium: Introduktion till det fascistiska arvet (FW) Filmvisning: L Orchestra di Piazza Vittorio Filmvisning: La Roma di Mussolini Stazione Termini, Foro Italico, Stadio dei Marmi, Ponte Duca d Aosta (FW) Vecka 7 M 11.5 T 12.5 O 13.5 T 14.5 F 15.5 Museologi, redovisningar (BSF) Inläsning Ara Pacis Museo dei Fori Imperiali Museo della Civiltà Romana Palazzo Massimo Vecka 8 M 18.5 Ceremoni & Ostia (SM) Introduktion Ceremoni Forum och Santa Maria Antiqua Introduktion till Ostia Ostia Seminarium: Ravenna Capitale Ostia Augustus Forum (Jeremy Hartnett) Examinatoriskt seminarium: Bilden av staden T 19.5 O 20.5 T 21.5 F 22.5 Vecka 9 M 25.5 T 26.5 O 27.5 T 28.5 F 29.5 Vecka 10 M 1.6 T 2.6 O 3.6 T 4.6 F 5.6 Periferi (SM) Inlämning av skriftliga uppgifter om den romerska staden Inläsning Introduktion Periferi Priscilla-katakomberna (Olof Brandt) Inläsning Examinatoriskt seminarium: Den romerska staden Seminarium: Via Tiburtina (BSF, HH) Via Tiburtina (BSF, SM, HB, HH) Ravenna (SM) Introduktion till senantiken och Ravenna Seminarium: Staden i filmen Ravenna Ravenna Ravenna Utvärdering, avslutning 29
SVENSKA INSTITUTET I ROM KURS I KONSTVETENSKAP HT 2009 VECKA I Det antika Rom Mån. 28 september Introduktion 09.00 Kaffe med personalen, därefter visning av tvättstuga och gemensamma utrymmen (Margareta Ohlson Lepscky) Samling i sällskapsrummet (Parlatoriet), 1 tr 10.00 Genomgång av kursen (Sabrina Norlander Eliasson) 11.30 Visning av biblioteket (Astrid Capoferro) 18.00 Presentation av kursdeltagare och storstipendiater i Auditoriet 19.00 Middag hos institutets direktör i föreståndarbostaden Tis. 29 september Forum Romanum och Palatinen (Simon Malmberg) Ons. 30 september Arkitektur och funktion: Colosseum, Kejsarfora och bostadshus vid Ara Coeli (Simon Malmberg) Tors. 1 oktober Konst och propaganda: Konstantinbågen och Ara Pacis Augustae Fre. 2 oktober Måleri i det antika Rom: Utställningen Roma. La pittura di un impero vid Scuderie del Quirinale VECKA II Rom under senantiken och medeltiden Mån. 5 oktober Arkitektur och mosaik: S. Agnese fuori le Mura och S. Costanzas mausoleum Tis. 6 oktober Arkitektur och mosaik: S. Sabina, S. Maria in Cosmedin och S. Prassede med Cappella S. Zeno Ons. 7 oktober Arkitektur och bildkonst: S. Clemente och och Cappella S. Silvestro i SS. Quattro Coronati. Tors. 8 oktober Bildkonst: Pietro Cavallini i S. Cecilia och S. Maria in Trastevere Fre. 9 oktober Exkursion: Klostren Sacro Speco och S. Scolastica i SUBIACO. VECKA III Exkursion till Siena och Florens Mån. 12 oktober Siena: Piazza del Campo och Domen tider anges på plats Tis. 13 oktober Siena: Palazzo Pubblico och Museo dell Opera del Duomo (Duccio) tider anges på plats Ons. 14 oktober Florens: F m, Santa Maria del Fiore, Baptisteriet och Museo dell Opera del Duomo (valda verk) E m Santa Croce, Orsanmichele Tors. 15 oktober F m San Marco (Felicia Tolentino) och Santa Maria Novella E m Galleria degli Uffizi Fre. 16 oktober F m Cappelle Medicee VECKA IV Rom under renässansen Mån. 19 oktober Egen studiedag Tis. 20 oktober Arkitektur och måleri: Palazzo Venezia, Palazzo della Cancelleria och Santa Maria sopra Minerva: Capella Carafa Föreläsning i auditoriet: Konstnärliga insatser i Vatikanen under 1400- och 1500-talen 30
Ons. 21 oktober Michelangelo och Rafael i Vatikanen Tors. 22 oktober Il Tempietto vid S. Pietro in Montorio och Agostino Chigis Villa Farnesina. Fre. 23 oktober Exkursion Palazzo Farnese i Caprarola och Villa Lante i Bagnaia VECKA V Rom under renässansen och motreformationen Mån. 26 oktober Egen studiedag Tis. 27 oktober Julius II:s gravvård i S. Pietro in Vincoli, Campidoglio (Michelangelo) och Palazzo Farnese Ons. 28 oktober Arkitektur: il Gesù, och Santa Maria in Valicella "Chiesa Nuova" Föreläsning i auditoriet: Klassicism och naturalism: måleri i Rom under 1600-talet. Tors. 29 oktober Galleria Farnese Fre. 30 oktober Takmåleri I: S. Andrea della Valle, S. Ignazio och S. Carlo al Corso. VECKA VI Barockstaden Rom Mån. 2 november Fasadanalys: S. Susanna, SS. Vincenzo e Anastasio, S. Maria in Via Lata, S. Agnese in Agone och S. Maria della Pace Tis. 3 november Takmåleri II: Casino dell Aurora i Villa Ludovisi och Palazzo Barberini Ons. 4 november Egen studiedag med tema Caravaggio: S. Maria del Popolo, S. Agostino och S. Luigi dei Francesi Tors. 5 november Textseminarium i auditoriet: Det historiografiska arvet: Giorgio Vasari och Giovanni Pietro Bellori Fre. 6 november F m: Deltagarna studerar på egen hand 1600-talspalats: Borghese, Mattei di Giove och Barberini Föreläsning i auditoriet: Den romerska elitens bostad under tidigmodern tid VECKA VII Barockstaden Rom Mån. 9 november Tema Gianlorenzo Bernini: Ponte S. Angelo, Piazza S. Pietro och Peterskyrkans skulpturala utsmyckning. Tis. 10 november Tema Gian Lorenzo Bernini: S. Andrea al Quirinale och Cappella Cornaro i S. Maria della Vittoria. Ons. 11 november Galleria Borghese Tors. 12 november Tema Francesco Borromini: Lateranens långhus, S. Andrea delle Fratte, Collegio di Propaganda fide Fre. 13 november Tema Francesco Borromini: S. Carlo alle Quattro Fontane S. Ivo della Sapienza och Oratorio dei Filippini VECKAVIII Rom under 1700-talet Mån. 16 november Egen studiedag Tis. 17 november Vad är barockklassicism? S. Maria in Campitelli, Gesù e Maria och Cappella Cybo i S. Maria del Popolo. Ons. 18 november Chiesa della Maddalena al Pantheon, Piazza S. Ignazio, Piazza di Spagna och Fontana di Trevi Tors. 19 november Arkadernas teater i Bosco Parrasio Föreläsning i auditoriet: Drömmen om Italien under 1700-talet: Rom som idé och myt för en social elit 31
Fre. 20 november 1700-talsvåningen i Palazzo Barberini. VECKA IX Rom under 1700-talet Mån. 23 november Museitankens kontext : Museo Pio Clementino i Vatikanen Tis. 24 november Museitankens kontext: Palazzo Doria Pamphilj. Ons. 25 november Villa Borghese med Giardino del Lago och Piazza del Popolo (Felicia Tolentino) Tors. 26 november Föreläsning i auditoriet: Att forska i Rom : det konstvetenskapliga fältet och den italienska konsthistoriens historia Fre. 27 november Seminarium i auditoriet : Caravaggio VECKA X Huvudstaden Rom Mån. 30 november Egen studiedag Tis. 1 december 1800-talsstaden: Viktor Emanuel-monumentet, Via Nazionale, Piazza della Repubblica och Ludovisikvarteren. Ons. 2 december 1900-talets första decennier, jugend och rationalism: Gino Coppedés kvarter och Città Universitaria. Tors. 3 december Socialt bostadsbyggande: S. Saba (1906-14), Garbatella (1920-tal) (Håkan Hökerberg). På kvällen middag hemma hos kursföreståndaren Fre. 4 december Avslutning och utvärdering 32
Religious Roots of Europe Rome programme Sun 13 Sep Arrival Mon 14 Sep 9.30 12.00 Religion and Society Lecture I: Roman deities and religious institutions 15.00 Visit to Forum Romanum and the Palatine Tue 15 Sep 8.30-9.30 General introduction to the programme 9.30 12.00 Religion and Society Lecture II: Roman religious rituals 15.00 Visit to the Ara Pacis and the Campus Martius Wed 16 Sep 9.30 12.00 Religion and Society Lecture III: Religions of the Roman Empire 15.00 18.00 Text seminar I, based on BNP vol. 2. 18.00-19.00 Introduction to Aula (e.-learning platform), students from Aarhus, Bergen and Copenhagen Thu 17 Sep 9.30 12.00 Visit to the Colosseum, the Arch of Constantine and S. Clemente 15.00 18.00 Text seminar II 18.00-19.00 Introduction to Aula (e.-learning platform), students from Helsinki, Lund and Oslo Fri 18 Sep 8.30-9.30 Election of two student representatives for the Programme Committee; general questions regarding the programme 9.30 12.00 Method and Theory Lecture I 15.00 18.00 Method and Theory Seminar I Sat 19 Sep Day off Sun 20 Sept Excursion to Pompeii Mon 21 Sept 10.30 12.00 Method and Theory Lecture II 15.00 18.00 Method and Theory Seminar II Tue 22 Sept 9.30 12.00 Method and Theory Lecture III 15.00 18.00 Method and Theory Seminar III Wed 23 Sept 9.00 13.00 Visit to the Palazzo Massimo alle Terme and Palazzo Altemps 15.00 18.00 Visit to the Capitoline Museums Thu 24 Sept 9.30 12.00 Visit to the Catacombs of Priscilla Afternoon free Fri 25 Sept Morning free 13.00 17.00 Presentations of projects by students 19.30 Concluding dinner 33
REDOGÖRELSER FRÅN STORSTIPENDIATER OCH ANDRA FORSKARE HÅKAN HÖKERBERG - Kulturvård Jag var storstipendiat i kulturvård vid Svenska institutet under läsåret 2008/09. Under stipendieåret hade jag möjlighet att påbörja ett forskningsprojekt om urbana periferier. Med begreppet urbana periferier avses i detta sammanhang den bebyggelse i stadens utkanter som är placerad vid motorvägar och andra stora trafikleder. Den verkar ha uppstått närmast planlöst och tillfälligt och framstår som diffus och svår att orientera sig i. Eftersom stadsutvecklingen idag huvudsakligen äger rum i dessa periferier, finns ett stort behov av kunskap om detta nya inslag i stadslandskapet och inte minst om vilka kulturvärden som kan identifieras här. Nu tillgängliga analysmetoder för bebyggd miljö är främst anpassade för statiska stadsstrukturer med tydliga avläsbara bebyggelsemönster, som t.ex. finns i de historiska stadskärnorna. Vidare bygger de på en hierarkisk uppfattning av staden, där periferin är underordnad stadskärnan symbolmässigt och funktionellt. Avsikten med mitt projekt är att utarbeta en modell för analys av de nya urbana periferierna som utgår från deras egna förutsättningar. Under stipendieåret ägnades en stor del av tiden åt litteraturstudier i det aktuella ämnet. Jag hade också kontakt med forskare vid universiteten i Rom som arbetar med frågor kring urbana periferier, främst vid Dipartimento di Studi Urbani, Università degli Studi Roma Tre. Vid denna institution har jag under läsåret 2009/10 ett post dok-stipendium och har därigenom möjlighet att ytterligare fördjupa mig i mitt projekt. Några fältstudier av romerska periferier genomfördes under året, framförallt området kring Via Tiburtina. Vidare följde jag en föreläsningsserie vid universitetet i Tor Vergata som handlade om bostadsbyggande i Roms ytterområden från efterkrigstiden fram till idag och deltog även i konferenser och föreläsningar på andra institut och akademier i Rom. Den 4 december undervisade jag på den konstvetenskapliga kursen och visade bebyggelsen i S. Saba och Garbatella, två bostadsområden från tidigt 1900-tal med sociala och miljömässiga ambitioner. I december hade jag också ett tisdagsseminarium, Lex Malraux och förvaltningen av det urbana kulturarvet. Le Marais i Paris, där jag redovisade iakttagelser och resultat från en månads studiebesök i Le Marais och hur utnämningen till sk. secteur sauvegardé påverkat utvecklingen i stadsdelen. Den 26 februari höll jag ett seminarium om de städer som anlades i Pontinska träsken under fascismen på 1930-talet, Ett politiskt landskap. Koloniseringen av Pontiska träsken. Dagen därpå ledde jag en exkursion till området med deltagare från institutet. Vi besökte städerna Latina, Sabaudia och Pontinia samt en borgo, Vodice. Under en vecka i april var deltagarna i en doktorand- och fortbildningskurs på Arkitekturskolan, KTH, på studiebesök i Rom. På denna kurs höll jag två föreläsningar, en om romersk stadsplanering, Det moderna Roms förutsättningar, och en annan om vår tids förhållningssätt till fascismens byggnadsverk, Det problematiska kulturarvet. Jag ledde också några exkursioner på kursen, då vi besökte EUR och Ostiense, det gamla industriområdet vars byggnader nu omvandlas till universitetslokaler och kulturinstitutioner. Jag visade också Auditorium och det nya kulturstråk som håller på att etableras, bl.a. med MAXXI, det ännu ej invigda museet för samtidskonst. För den arkeologiska kursen hade jag i slutet av maj ett seminarium med temat Integrerat kulturarv. Jag deltog också vid kursens exkursion utmed Via Tiburtina, där vi bl.a. gjorde nedslag på några platser som behandlas i ett kapitel i den nyutgivna boken om Via Tiburtina. Till sist, ett varmt tack till all personal på Svenska Institutet som hjälpt till med både stort och smått och som bidragit till att mitt år som stipendiat blivit så givande och minnesrikt. JESPER MEJILING - Arkitektur Projektet jag bar med mig till Rom handlar om marknaden detta begrepp som används så vårdslöst att det slipats ner till ett abstrakt och matematiskt ingenting. Kanske är det i själva verket djupt problematiskt när något så grundläggande blir så tomt på konkret analys? Uppgiften jag arbetar med är, väldigt kortfattat, att analysera marknadsbegreppet som rumslig ordning, som situation. Därigenom får det en relation till planering och stadsbyggnad och därigenom kan marknadsplatsen bli åtkomlig som en konkret historisk situation. Om man söker rumsliga källor (städer, platser) till den moderna marknadsekonomin, snarare än 34
idéer i författares huvuden, vad kan man då upptäcka? Och var hamnar man? Spåren såg ut att leda till Italien: ett antal stadsbyggnadsprojekt under 16- och 1700-talen av typen porti franchi, frihamnar, till exempel Kyrkostatens hamnstad Ancona, men kanske även andra italienska exempel. För att komma vidare på dessa spår var det nödvändigt att bege sig till Italien, lämpligast Rom. En inledande studie hade presenterats i september 2008 på Landskapsplanering vid SLU Alnarp (Marknaden ett rumsligt problem?). Kort efter anlände jag, via Schnabelwaid och Mantua, i bil till Via Omero den 10 oktober och fick genast mycket positiva föraningar om det kommande Romåret genom en ytterst sällskaplig konstkurs varma mottagande. Men arbetet sattes igång omgående med en snabb exkursion till Archivio di Stato di Livorno och ett möte med en historiker på orten (som med list lyckades få sig och stipendiaten på bild i lokaltidningen: Stort samarbete mellan Sverige och Livorno ). Sedan vidtog mer tålmodig inventering och studier av italiensk och annan litteratur om porti franchi och de utvalda objekten/platserna och som av en förunderlig slump visade sig det bästa urvalet finnas på de institutbibliotek som låg allra närmast till hands (eller snarare till fots): det danska, det holländska och det brittiska. Parallellt med biblioteken tvärs över gatan intensifierades också kontakterna på 200 mils avstånd med KTH i Stockholm för den planerade men inte garanterade fortsättningen på projektet. (Det skulle bli flera resor på den sträckan under året, bl a med hjälp av Ethiopian Airlines, det nya trendflyget på institutet: billigt med klassisk service, om än med obekväma avgångstider.) Rörelserna ut från institutet hade också ett mellanläge: ner på stan med konstkursen och Sabrina Norlander Eliasson, där Romarkitekturens hemligheter avtäcktes. Jag hade förmånen att få hålla en av de avslutande föreläsningarna (3 december) för kursen: då var den framme i nästan nutid, och mitt ämne det utbyte inom den moderna arkitekturen mellan Sverige och Italien som Silvio Berlusconi förmedlade (!). Konstkursen försvann från stan samtidigt som Tibern nästan svämmade över, och de boende på institutet bytte katastrofbilder med varandra. Vid mitt första seminarium, den 2 december, presenterade jag mitt projekt för institutet, Free ports in 18thcentury Europe Porti franchi nell Europa del Settecento, och försökte svara bland annat på frågan What really was a free port? Det hade jag nu redan hunnit läsa aningen för mycket för att kunna svara enkelt på, och auditoriet var något avvaktande. Men viss skepsis har en sporrande effekt. Framåt jul var det emellertid nödvändigt att tillfälligt lägga all forskning åt sidan och börja skissa på det officiella pepparkakshuset. Jag tänkte att det nya biblioteksmagasinet under direktörsvåningen borde vara det mest värdiga föremålet för året men det var en utmaning både formalt (exteriörlösheten) och konstruktivt (sackande pepparkakshyllplan). Under januari och februari fortsatte arbetet med projektet i form av en ansökan om s.k. excellenstjänst vid KTH, i samarbete med professor Sverker Sörlin, fil dr Bosse Bergman och docent Lars Marcus (tidigare stipendiat på institutet), en mycket sällsynt chans att med stor självständighet kunna fullfölja vad jag nu med hjälp av stipendiet börjat utveckla. Denna ansökan betydde det första konkreta steget i sammankopplandet av italienska och svenska forskarnätverk för mitt projekt, då jag reste till Venedig och engagerade professor Donatella Calabi vid Storia dell Architettura på IUAV som biträdande handledare. Maskeradbal på Villa Medici följde 28 februari, och tjänsten tillföll annan av de över hundra sökande men ett förarbete var gjort som skulle visa sig vara en tillgång för fortsättningen. 17 mars följde ett andra seminarium, där jag presenterade min nya bok, Påståenden om framtiden, med kopplingar till mitt projektämne och till italienska förhållanden. Vid den här tidpunkten hade projektets fokus börjat styra över mot Livorno, mediceernas porto franco, som allt tydligare visade sig vara det viktigaste exemplet. Begreppsvärlden och diskursanknytningen hade också utvecklats (ekonomihistorisk debatt, inspirerad av författare som exempelvis Emma Rothschild och Lars Magnusson), och en ny, tydligare form kunde den 21 april presenteras långt ute i de farliga förorterna, på Tor Vergata, där Håkan Hökerberg erbjöd en etablerad kontakt med den årliga konferensen Grand Tour del Terzo Millennio, ledd av bland andra Antonello Alici och Claudia Conforti. Återstoden av stipendiattiden kunde därför ägnas åt verkligt koncentrerade plats- och dokumentstudier. Först genom ett nytt besök i den farliga hamnstaden Livorno 6 10 maj, som jag nu insåg ägde vad som måste vara ett av Europas bäst bevarade hamnkvarter från förra delen av 1700-talet ett arv av dess porto franco, och tillkomna något sekel för tidigt i förhållande till etablerad historieskrivning. Nu stiftade jag 35
också bekantskap med livornoexperten Lucia Frattarelli Fischer, som ägnat sig både åt bebyggelsehistorien och minoritetsgruppernas roll (holländare, britter, judar m fl) i handelsplatsens utveckling, och som skulle öppna nya dörrar för mig. Ett viktigt spår av förbindelserna till den svenska utvecklingen dök upp när arkivchefen Massimo Sanacore plötsligt exploderade av energi sista dagen och skakade fram den svenske konsuln i Livorno under 1700-talets sista decennier, Peter Wilhelm Törngren, ur de tjocka Governoluntorna. En avslutande studie kring Ancona (med resa 10-11 juni) gav en tydligare bild av Vanvitelli-projekten därstädes bl a lazzaretto-byggnaden för den porto franco som Clemens XII instiftade. Mer om detta märkliga möte mellan gammal påvestat och modernt ekonomiskt tänkande började strax därpå träda fram i en samling handskrifter i Biblioteca Corsiniana, en sista lyckträff jag tyvärr var tvungen att lämna mitt i en mening för hemresa och alltså hoppas kunna återkomma till så snart som möjligt. Året vid institutet har varit av helt avgörande betydelse för att etablera detta forskningsprojekt, och gav mig dessutom möjlighet att komma en bra bit på väg med grundläggande undersökningar och inventeringar, och också vidare till de första resultaten i form av presentationer och texter. En utomordentligt viktig faktor är institutets koncentrerade arbetsmiljö, de enastående sammanlagda biblioteksresurserna och ständig kollegial, social och kulinarisk stimulans. Stipendietidens arbete har lett direkt vidare till två viktiga framgångar. Den 5-6 november var jag inbjuden på ett wild card till en konferens vid universitetet i Pisa, I porti franchi nell Europa d Antico Regime, inom ramen för ett internationellt projekt och nätverk, och gjorde en presentation om sambanden mellan italienska och svenska porto franco-projekt som väckte stort intresse. Senare under samma månad kom besked från forskningsrådet Formas om finansiering för avhandlingsprojektet Marknadsrummets ordning och den hållbara staden: Porti franchi och marknadens planeringshistoria (KTH, handledare Sverker Sörlin). KARIN TIKKANEN - Filologi Året som storstipendiat i fiologi vid Svenska Institutet i Rom blev min andra vistelse i den eviga staden, efter min tid som Lericistipendiat året tidigare. Detta andra år var fokus för min del att skriva färdigt min doktorsavhandling i latin, A Comparative Grammar of Latin and the Sabellian Languages. Jag kom ned till Rom i mitten av september -08, efter en tids vistelse i Sverige och England, och återvände till Uppsala i början av augusti sistliden sommar. Jag lämnade in mitt manus till tryck i mitten av oktober, och disputerade den 12:e december. Varje doktorand skulle väl hålla med om att det sista året på avhandlingsarbetet är det mest tidskrävande, och samtidigt den tid då man presterar som allra mest. Jag är, enkelt sagt, mycket tacksam för detta andra år i Rom, och är övertygad om att jag inte hade kunnat jobba lika bra om jag återvänt till Sverige i detta skede. Det enkla faktum att jag redan spenderat en tid vid Instiutet gjorde att jag lätt kunde återvända till mina tidigare arbetsrutiner, och utan övergång eller inskolningsperiod, vilket jag säkerligen skulle ha behövt om jag återvänt till Uppsala. Det blev därför möjligt för mig att komma igång med arbetet efter sommaruppehållet på effektivast möjliga vis. Den mesta tiden spenderade jag i biblioteket på Svenska Insitutet, men jag hade sedan tidigare kontakt med och arbetade på British School at Rome, American Academy, Finska Institutet samt Instituto Svizzero, allt beroende på vad jag för tillfället fokuserade på och de handböcker jag behövde för just detta. Under året höll jag två olika presentationer på institutet. I början av november presenterade jag mitt forskningmaterial i och med föreläsningen Språkarkeologi på den italiska halvön 650 50 f.kr.: de sabelliska språken i deras historiska och geografiska kontext. Detta var en något modifierad upprepning av en föreläsning jag hållit vid Klassiska Föreningen i Göteborg tidigare under hösten. Onsdagen den 13:e maj föreläste jag på nytt, denna gång med större fokus på mitt avhandlingsarbete, och jag presenterade då hela avhandlingen som ett avslutat moment, på engelska och med två särskilt inbjudna gäster, prof. Paolo di Giovine (Università La Sapienza) och prof. Paolo Poccetti (Università Tor Vergata). Jag knöt kontakt med båda dessa professori redan tidigt under mitt första år i Rom, för själva avhandlingens skull lika väl som med avsikt på framtida samarbete. Prof. di Giovine har hjälpt mig med referensbrev i samband med stipendieansökningar under hösten, och prof. Poccetti satt med i betygsnämnden vid min disputation i december. Då jag är relativt ensam om mitt forskningsområde i Skandinavien är dessa kontakter mycket viktiga för 36
mig, och tiden i Rom har definitivt varit av ovärderligt värde för kvalitèn på mitt arbete. De sabelliska språken, en grupp förromerska italiska, indo-europeiska språk bevarade i inskrifter ca 650 50 f.kr., är fokus för forskning av en liten grupp jämförande språkforskare runtom i världen, och det i särsklass största nätverket finns i Italien. Att ha lyckats intressera dessa båda professori för mitt arbete är mycket värdefullt för mig. Utöver dessa två är min närmaste arbetskontakt min biträdande handledare Dr. John Penney, vid Wolfson College i Oxford, dit jag rest med jämna mellanrum under hela läsåret, i december, februari och juli. Med avsikten att skaffa mig flera kontakter och tack vare den effektivitet jag uppnådde i mitt arbete vid Institutet i Rom, kunde jag även frigöra tid för att delta i konferenser runtom i Europa. I anslutning till min återkomst till Rom i september närvarade jag vid XII. Fachtagung der Indogermanischen Gesellschaft vid Paris-Lodron-Universität i Salzburg (21-27 september). Jag samtalade där med Prof. Dr. Heinrich Hettrich vid Universität Würzburg, med vilken jag har stått i kontakt under de sista två åren av mitt avhandlingsarbete. Vid detta tillfälle fick jag även kontakt forskarna i projektet Indo-European Case and Argument Structure in a Typological Perspective under ledning Jóhanna Barðdal, vid universitetet i Bergen, dit jag blev inbjuden att delta i en workshop den 11-12 december. I Rom närvarade jag regelbundet vid skiftande offentliga föreläsningar vid de olika instituten, och vill där särskilt nämna februarikonferensen på Villa Lante för att högtidlighålla 170-årsjubliéet av Wolfgang Helbigs, arkeologen och förste sekreteraren av Deutsches Archäologisches Institut, födelse. Den sista konferens jag deltog i under läsåret var 2nd International Conference on Philology, Literatures and Linguistics i Aten (13-16 juli), där jag presenterade ett första utkast till ett möjligt postdoc.-projekt, Societies Without Epics the Lost Literatures of the Early Cultures on the Italian Peninsula. Föredraget kommer även att publiceras i konferensvolymen, vilken förhoppningsvis utkommer under 2011. Utöver denna artikel skrev jag även två ytterligare texter för publicering, med mer populärvetenskaplig inriktning. Till vårnumret av Classica (Svenska Klassikerförbundet) skrev jag en recension av utställningen om Julius Caesar på Chiostro del Bramante, och till juninumret av Hellenika (Vänföreningen Svenska Ateninsitutitet) skrev jag artikeln Grekiska dialekter men italiska språk, en utvärdering av språksituationen i de två länderna som grund till skillnaderna i politisk nationsbildning. Den förra artikeln satte mig i sin tur i kontakt med personerna bakom den nya svenska tidskriften Militär Historia, och vi samtalar i nuläget om möjliga framtida artiklar om romersk arméhistoria. Den senare artikeln representerar ett försök från min sida att skriva om min forskning för en annan läsekrets än den rent akademiska, och jag kommer att utveckla dessa tankar ytterligare i samband med en forskarskola jag avser att delta i, i Aten, i början av februari 2010. Sammanfattningvis vill jag säga att min tid som storstipendiat vid Rominstitutet varit mycket värdefull för mig, av många olika anledningar. Först och främst fick jag tid och utrymme att fokusera på att skriva färdigt min avhandling, och kunde fortsätta mina arbetsrutiner från året innan, mer eller mindre utan avbrott, i en miljö som jag redan lärt känna på ett mycket nära sätt. Svenska Insitutet i Rom, liksom varje forskningsinstitut, erbjuder en stimulerande omgivning med ett stort utbyte av tankar och reflektioner mellan olika forskningsdiscipliner. Sett från perspektivet den svenska forskarvärlden var tiden i Rom mycket värdefull för mig när det gäller att lära känna och möta andra svenska forskare inom olika ämnesområden, t.ex. arkeologer, konstvetare och arkitekter, på ett sätt som jag är säker på att jag inte skulle ha gjort inom samma tidsramar i Sverige. Därtill fick jag tid att bygga vidare på mina kontakter med de italienska forskare jag lärt känna året innan. Eftersom jag arbetade hårdare och mer fokuserat under året som storstipendiat, i slutskedet av avhandlingsarbetet, var jag något mindre aktiv i kontakten med de övriga internationella instituten än året innan. Jag uppehåll däremot vänskapen med de stipendiater jag lärde känna under mitt första år i Rom, personer som antingen befann sig i Rom på tvååriga stipendier, eller de som återvände på kortare, fristående projekt. Jag har på så vis etablerat mycket nära vänskapsband med stipendiater på de amerikanska, finska, spanska och schweiziska instituten. När jag nu ser tillbaka framstår de två är jag spenderade i Rom, och då särskilt det andra året som storstipendiat, som en ytterst betydelsefull tid i mitt liv. Utöver det enkla i att ha lärt känna staden Rom och det italienska kultur- och språkklimatet har jag även etablerat mig som forskare i en internationell miljö, och har skaffat mig kontakter långt utanför Sveriges gränser. Till detta kommer mina många nya 37
förbindelser över disciplins- och fakultetsgränser inom den svenska forskarvärlden, som även spänner från universitetet till populärvetenskapliga publikationer. I mina ögon är det är en väsentlig del av forskargärningen att dels offentliggöra och sprida sina rön både inom och utom det egna landets gränser, på så många olika nivåer som möjligt. Mycket i detta handlar självfallet om personlighet, men det främjar även om man kan vistats i en föränderlig miljö där människor möts. Svenska Insitutet i Rom är en ypperlig adress för detta, och jag är, som redan sagt, mycket tacksam för den tid jag kunnat spendera på denna plats. AMANDA WERGER - Anna Ahrenbergs stora Romstipendium Vi ses under träden en jakt på ett vardagligt stadsliv i Rom och en studie av träd som rumsskapande element. När det nyinrättade Anna Ahrenbergs Romstipendium utlystes våren 2008 var jag snabb att söka det. Anna Ahrenbergs stipendium ger en arkitektstuderande vid Chalmers möjlighet att komma till Rom för att genomföra sitt examensarbete. Efter många år av resor, utbytesstudier och ett allmänt kärleksfullt förhållande till Italien tänkte jag att detta får jag inte missa. Jag sökte och fick stipendiet och under 2009 tillbringade jag hela våren och delar av hösten på Svenska Instituet i Rom. Mitt arbete handlar om träd, men också om staden och om människorna som lever i staden. Träden blev ett bra sätt för mig att ta mig an och lära känna den stora staden Rom, och Rom fick bli den begränsning jag behövde för att kunna diskutera träd. Större delen av min tid i Rom har jag tillbringat vandrandes på gator och i parker, över torg och i gränder. På jakt efter det vardagliga liv som pågår vid sidan om turismen, och på jakt efter rum som inte skapas av byggda väggar och tak, utan skapade av lövverk och silande ljus. Det har varit ett ständigt sökande efter nya platser och kvarter, träd med historier att berätta. Jag har tränat mig på att verkligen se hur saker ser ut, jag har tecknat och samtalat med människor i varje gathörn. Hemma på institutet har jag använt mig av litteratur och kartor för att kolla sanningshalten i berättelserna jag samlat på mig. I källaren fick jag arbeta på de stora borden där jag gjorde modeller i ståltråd och glas, kollage av papper eller tygapplikationer för att analysera och omtolka det jag sett, och kommunicera det till andra. I april höll jag ett seminarium på institutet. Där förklarade jag bland annat alla sätt på vilka jag tittar på träd och varför jag aldrig tröttnar på att titta på träd. Våren avslutades med konstutställningen Spazi Aperti på Rumänska Akademin där jag ställde ut mina taktila tolkningar av träden jag mött i Rom. Jag är glad och tacksam över den fina tid jag fick tillbringa i Rom och tänker ofta på de vänner jag fått i schackspelarna på Piazza del Fico och i trädens vänner, Amici degli Alberi. Jag tänker på la valle dei cani i Villa Borghese och de 400 år gamla platanerna. Knotiga och knöliga som trollpackor står de där, ur stammarna sticker djurlika varelser ut sina huvuden och stora hål ger plats både åt fantasin och lekande barn. Och jag tänker på pinjetallarna som reser sig höga och mäktiga, på kronorna som ser så tunga och kompakta ut på håll men som liksom löses upp när man kommer under dem, och bara blir till moln högt uppe på himlen. Där under tyckte jag om att vara. LINDA ÖHMAN - Arkeologi Jag tillbringade läsåret 2008-2009 vid Svenska Institutet som innehavare av det större stipendiet i arkeologi. Sedan 2005 är jag doktorand i Antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet och arbetar på en avhandling som behandlar frågor rörande romerskt boende och lokalt stadsliv i Pompeji. Mitt fokus är det urbana grannskapet och dess såväl spatiala som sociala uppbyggnad. En studie av ett lokalt grannskap i Pompeji i stadens regio I utgör utgångspunkt för avhandlingen. Detta grannskap, som grävdes ut under 1900-talets första hälft, består av tre angränsande kvarter. Det innebär att mitt primära studiematerial omfattar en stor mängd arkeologisk dokumentation (utgrävningspublikationer, rapporter etc.) samt att jag själv tillbringar tid på plats i Pompeji, för egna studier av området. Under läsåret 2008-2009 ägnade jag mig framförallt åt fortsatt avhandlingsskrivande och arbetade till stor del med det ovannämnda materialet. Därmed hade jag mycket stor nytta av Svenska Institutets bibliotek, där den största delen av den arkeologiska dokumentation som ligger till grund för mitt arbete finns tillgänglig. Det är en stor fördel att ha en sådan komplett och enkel tillgång till detta material, vilket i Sverige kräver beställning från magasin och läsesalslån på flera olika bibliotek. Svenska Institutets bibliotek omfattar en stor samling Pompejirelaterad litteratur även i vidare bemärkelse. Även övriga institutsbibliotek i Rom har varit viktiga i min forskning. 38
Under min vistelse hade jag möjlighet att vid flera tillfällen göra resor till Pompeji, för att på plats studera det lokala område som ligger till grund för avhandlingen. Jag fick med tillstånd från Soprintendenza Archeologica di Pompei tillträde till ett flertal hus, som annars är stängda för besökare, i de tre kvarter jag förlagt min studie till (t.ex. Casa del Criptoportico, Casa del Fabbro, Casa dell Ephebo). Detta var mycket betydelsefullt, då det gjorde det möjligt för mig att genomföra inledande studier av dessa specifika hus, liksom deras förhållande till sitt omgärdande grannskap. Mitt stipendieår inleddes med deltagande på den stora AIAC-kongressen (XVII Congresso Internazionale di Archeologia Classica). Kongressen hölls 22-26 september 2008, med ett stort antal föredrag på FAO i Rom, samt posterutställningar på ett flertal institut. Den 18 november 2008 höll jag ett seminarium vid Svenska Institutet, med titeln Grannskap och gemenskap: former för lokal samverkan i Pompeji, där jag presenterade delar av mitt pågående avhandlingsarbete. Institutets egen seminarieverksamhet har givit intressanta inblickar i övriga forskares och stipendiaters projekt. De fortlöpande sammankomsterna för AIAC (Associazione Internazionale di Archeologia Classica) bjöd på en rad spännande arkeologiska föredrag under året. I december 2008 höll jag ytterligare ett seminarium: The experience of local city life in Pompeii, men denna gång på min hemmainstitution i Uppsala. För Romhorisont, där nummer 50 (2009) ägnade ett uppslag åt Pompeji, bidrog jag med en presentation av mitt arbete. Vid vårterminens arkeologiska kurs på institutet bistod jag i undervisningen i samband med Kampanienexkursionen. Det rörde sig om såväl planering, föreläsande på institutet och undervisning i fält. I förberedelserna inför exkursionen ingick att planera upplägget för de tre dagarnas undervisning i Pompeji och en dag i Herculaneum, samt förberedande av de muntliga gruppuppgifter studenterna skulle genomföra i Pompeji. Jag höll även en introduktionsföreläsning om Pompeji på institutet, med inriktning mot topografi, historisk utveckling och utgrävningshistorik. Väl på plats i Kampanien undervisade jag framförallt om bostaden och interaktionen med det lokala stadsrummet. Möjligheten att få delta i både planering och genomförande av undervisning på den arkeologiska kursen har varit en givande erfarenhet och inneburit viktig pedagogisk meritering. För övrigt hade jag nöjet att komma i kontakt med ett flertal andra Pompejiforskare, från bland annat Australien (Macquarie University), USA (American Academy in Rome, Intercollegiate Center for Classical Studies och Wabash College) och England (British School at Rome och Swansea University), som även de spenderade läsåret på olika institut i Rom. Ett annat trevligt inslag under året var institutets mycket intressanta och givande dagsutflykt den 27 februari 2009 under ledning av Håkan Hökerberg, till de städer, såsom Latina och Sabaudia, som ligger i de så kallade Pontinska träsken söder om Rom. Jag är mycket tacksam för att ha tilldelats institutets arkeologiska stipendium, vilket har gett mig en ovärderlig möjlighet att fördjupa aspekter inom mitt avhandlingsarbete, samt lett till många givande möten och kontakter under året. Jag vill slutligen passa på att tacka institutets personal för en trevlig tid i Rom! GRÄVSTIPENDIATER FANNY KÄRFVE - POMPEJI Under sex höstveckor 2009 deltog jag som fältarbetare i det Svenska Pompejiprojektet. Fältkampanjen pågick mellan 7 september och 16 oktober, i Pompeji, Italien, och mitt deltagande finansierades huvudsakligen av det grävstipendium som hade tilldelats mig av Svenska Institutet i Rom. Svenska Pompejiprojektet ansvarar för arkeologisk dokumentation i Pompejis regio V, insula 1, och sedan år 2000 har större delen av detta kvarter och dess hus blivit noggrant dokumenterade på nytt. Eftersom kvarteret grävdes ut, huvudsakligen, under andra hälften av 1800-talet, och frågorna till materialet sedan dess har skiftat fokus, krävs ny och mer ingående dokumentering. Projektet studerar kvarterets hus och deras inbördes relationer, så som de kan ha sett ut vid tiden för Vesuvius utbrott år 79, vilket även inkluderar studier i hur äldre strukturer kan ha sett ut. 39
I centrum för årets fältkampanj stod husen Casa del Torello, V,1.3, V,1.31 (taverna) samt Casa di Tofelanus Valens, alla belägna i det sydvästra hörnet av kvarteret, längs Via del Vesuvio och Via di Nola. Som en fortsättning på 2008 års fältkampanj låg fokus på vatten- och avloppsledningarna i dessa hus, och hur den lokala vattenförsörjningen kan ha sammanlänkat de olika husen till varandra. De uppgifter som stod mig tillhanda var dels att frilägga golvytor i sökande efter vattenledningar, dels att skriftligt och bildligt dokumentera detta. Vid sidan av de grävande momenten ingick även mätningar av golv, väggar och fynd samt keramikbearbetning (rengöring och dokumentering i form av bild och skrift). Att få möjligheten att delta i Svenska Pompejiprojektet har inneburit en bildande och lärorik upplevelse, där utrymme har funnits för både självständigt och gemensamt arbete. Under hela kampanjen har en levande bild av Pompeji upprätthållits utifrån studier i byggnadsarkeologi, romersk arkitektur och vattenförsörjning, men även genom studiebesök i andra hus i Pompeji samt besök hos andra internationella projekt i staden, såsom de brittiska och franska projekten. ANNA PIHLSTRÖM - VILLA DELLE VIGNACCE Villa delle Vignacce tillhörde Hadrianus vän Quintus Servilius Pudens och byggdes under 100-talet e.kr., man kan även se spår av restaureringar från 300-talet e.kr. Antingen var det en privat villa med tillhörande bad eller ett offentligt bad, det senare alternativet skulle innebära någonting mycket ovanligt med tanke på dess placering utanför Rom. Idag återfinns resterna i den offentliga parken Parco degli Acquedotti. Som namnet förtäljer finns här akvedukter, närmare bestämt två. Den som ligger närmast VDV gick en gång i tiden gick längsmed Via Appia Antica. Intill denna akvedukt finns det välbevarade nymfeum som försåg badet med vatten. Alla marmorytor ovan jord är borta, man ser enbart tegelruiner samt nyss nämnda nymfeum som knappast kan benämnas ruin. När The American Institute for Roman Culture började sina utgrävningar 2006 var det första gången som parken grävts ut ordentligt, tidigare har bland annat Thomas Ashby utfört en topografiskt undersökning 1907. Vi var ca. 30 studenter på två schakt, A och C. Schakt A hade grävts ut till antik golvnivå med maskiner innan vi anlände medan mitt schakt, C, grävdes ut manuellt med hacka och spade från humuslagret och ner. Min grupp hade Chris Renard (professor i classics vid Carthage College) som handledare samt Matt Mandich (masterstudent i classics ) som assistent. I schakt C grävde vi intill en vägg (nr. 2) som var synlig ovan jord. Den var ca. 2,5 3 meter hög och böjd. Denna återstående del (ca. 1/4 1/5 av ursprunget), såg ut att en gång ha varit en rotunda. Det resterande taket var kupolformat och man kan kunde se att de använt sig av Dresselamforor för att jämna ut trycket. Vi började att gräva på båda sidor om väggen, med fokus på den nordöstra sidan, där även rum C2 kom att finnas. Då parken fungerat som avfallshög vid byggandet av de närliggande bostadshusen under 1960-talet hittade vi i de yngre jordlagren rester från modern tid men även antika marmorbitar och stämplade tegelstenar, främst halvmånsstämplar. Detta var ett tecken på att området tidigare grävts ut och fyllts igen med det man grävt upp. Ashby hade ritat en plan av den här byggnaden, så som han trodde att den sett ut, vilket var en rotunda med små absider runtom, ungefär som en feldimensionerad blomma. Ganska snabbt märke vi att detta inte var ett korrekt antagande då vi stötte på väggar som inte överensstämde med hans plan. De vi hittade var istället raka och inte absidformade. Dock kunde man se spår att ett valv på den yttre, konvexa delen av vägg nr. 2, det var kanske det Ashby grundade sina antaganden om absider på. I takt med att fler väggar dök upp kallade fil. dr. i arkeologi Dora Cirone som övervakade det hela för The strangest site in Rome. I väggarna hittade vi dels originaldörröppningar, dels hål gjorda av tjuvar. Det mest intressanta väggfyndet var hål för marmorpluggar, en del med marmor och spikar kvar som visade att byggnaden en gång varit marmorbeklädd. Vi hittade även delar av fresker, både på en vägg (nr. 14) och fragment i jorden, de verkar ha bestått av dekorativa sektioner i rött, blått och gult. Marmorpluggar och fresk återfanns på samma vägg, de har dock inte samexisterat. Framemot den sista veckan nådde vi golvnivå (i form av ett mosaikgolv) i det rum vi koncentrerat oss på, C2, vilket visade sig vara rikt på fynd. I själva golvet hittade vi en vattenledning, därutöver bl.a. ett ägg från en ägg och pil-fris, delar av en fontän, ett kerubhuvud, två fingrar samt en fot på en låg sockel, allt i vit marmor. Huvudfyndet i schakt C var en nästan intakt staty av Marsyas i antico rosso, där händer och fötter saknades. Glasmassan i ögonhålorna fanns t.o.m. kvar. Troligtvis har materialet räddat denna staty eftersom man använde vit marmor vid tillverkningen av murbruk. Det bör tilläggas att man i schakt A hittade en källarvåning som troligtvis sträcker sig under större delen av parkområdet, något som indikerar att Villa delle Vignacce faktiskt var ett offentligt bad och i och med detta någonting unikt. 40
Det mest intressanta för egen del var att få komma så nära de antika fynden. Dessutom var mina handledare, Chris och Matt väldigt duktiga på att undervisa om dels arkeologiska tillvägagångssätt, dels aktuella aspekter på de fynd vi gjorde. FREDRIK TOBIN - POGGIO CIVITATE (MURLO) Under sex veckor av sommaren 2009 hade jag förmånen att, med stöd av Svenska Institutet, delta i de pågående utgrävningarna av kullen Poggio Civitate i närheten av Murlo utanför Siena. Utgrävningarna började redan 1966 och har skett årligen sedan dess, om än i skiftande skala. Platsen och fynden som gjorts där är oerhört speciella och tar fortfarande stor plats i forskningen kring etruskerna. Framför allt är det den orientaliserande fasen och den arkaiska fasen som rönt mycket uppmärksamhet i den vetenskapliga debatten. Under den förstnämnda fasen fanns det åtminstone tre stora byggnader på platån. En av dem har identifierats som ett aristokratiskt bostadshus, en annan som en produktionslokal av närmast industriell skala och den tredje tolkas som en byggnad med någon slags rituell funktion (några går till och med så långt att de kallar det ett tempel). Dessa tre byggnader verkar ha brunnit ner vid samma tillfälle någon gång under slutet av 600-talet f.kr. Efter branden jämnades marken till och en jättelik kvadratisk byggnad (60 gånger 60 meter stor) med en stor innergård uppfördes. Det råder fortfarande delade meningar om denna byggnads natur, men de flesta verkar ense om att den måste haft en multifunktionell prägel. Denna byggnad förstördes på vad som verkar vara ett mycket medvetet sätt någon gång mellan 550 och 530 f.kr. då den jämnades med marken och byggnadsrester dumpades i schakt grävda i omgivningen. Vid samma tid fylldes en brunn på platsen med trasigt taktegel. Vilken konflikt som ledde fram till detta dramatiska skeende är fortfarande oklart, men materialet ger en mycket spännande inblick i en formativ och dynamisk period av den italiska halvöns historia. Utgrävningarna leds sedan ett antal år av Dr. Anthony Tuck, University of Massachusetts Amherst, tillsammans med personal från ett antal olika institutioner. Som deltagare i arbetet fick jag inte bara delta i utgrävning och fyndbearbetning utan gavs också möjlighet att knyta värdefulla kontakter med i första hand amerikanska etruskologer. Speciellt roligt var att uppleva det intresse som de svenska utgrävningarna i Aquarossa och San Giovenale fortfarande tilldrar sig. Många, både studenter och personal, var mycket nyfikna på det svenska materialet och några av oss fick till och med tillfälle att åka ner och besöka det svenska lagerutrymmet i Viterbo där vi mycket vänligt togs emot av svenska arkeologer. Mitt deltagande hade knappast varit möjligt utan ekonomiskt stöd, och jag är mycket tacksam för att ha mottagit ett av Svenska Institutets grävstipendier för år 2009. STEFANO FOGELBERG ROTA - WENNER-GREN STIFTELSERNAS POSTDOKTORSSTIPENDIUM TILL UTLANDET Under 2009 har jag verkat inom ramen för mitt forskningsprojekt Från episod till kunglig handling. Den svenska hovteaterns litterära utveckling under 1600-talets första hälft. Projektet är finansierat av WennerGren Stiftelserna ( postdoktorsstipendium till utlandet ) och förlagt till LUMSA (Libera Università Maria Santissima Assunta) i Rom i anslutning till professor Rossana Cairas undervisning i Letteratura Italiana och Letteratura Comparata. Under en stor del av stipendietiden har jag förlagt mitt arbete till Svenska Institutet i Rom, där jag haft förmånen att kunna använda mig av bibliotekets stora samling i konstvetenskap och litteraturen angående drottning Kristina. Jag vill därför tacka Institutets personal för möjligheten att förlägga min verksamhet där. Den 12 juli 2009 tog jag emot i Pescara priset Premio Flaiano di Italianistica för min doktorsavhandlig i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna (Nordic Academic Press, Lund 2008). Under året har jag också deltagit i några konferenser. Den 5 juli deltog jag i Kristiansand på konferensen Italian renaissance literary theory anordnad av University of Agder där jag höll ett föredrag med titeln Seventeenth-century echoes of the quarrel over Battista Guarini s Pastor Fido. Den 16 november, deltog jag i konferensen Baroque Devotional Poetry in the North Sea Area på Norska Institutet i Rom med föredraget Heroic virtue s religious, cultural and propagandistic implications in poetry before and after Queen Christina s conversion to Catholicism. 41
42
Gruppo Utenti MARC21 2 Incontro Roma, Istituto Svedese di Studi Classici 7 ottobre 2009 Programma 9.45-10.00 Registrazione Partecipanti 10.00-10.05 10.05-10.10 10.10-10.20 10.20-10.30 10.30-11.00 11.00-11.30 Benvenuto di URBS, dott.ssa Germana Graziosi Presentazione del 2 Incontro del Gruppo Utenti MARC 21, Angela Contessi Rapida autopresentazione dei Partecipanti Relazione introduttiva, Alejandro Gadea Raga Proposte operative GUMAARC 21 : una rilettura Attività svolte durante il primo anno 2008-2009 11.30-11.45 Pausa caffè 11.45-13.00 Catalogazione derivata da SBN in MARC21 - Confronto Pranzo 14.30-14.40 Formato MARC 21 conciso per dati di autorità 14.40-15.30 Codifica dei campi per la serie a seguito dei cambiamenti nel Formato MARC 21: esperienza condivisa delle varie realtà 15.30-16.30 Formato MARC21: nuovi cambiamenti in funzione di RDA, futuro del formato - Confronto 16.30-17.00 Iniziative 2009-2010 - Chiusura Unione Romana Biblioteche Scientifiche Via Omero, 18 Roma 43
44
45
46
47