Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande

Relevanta dokument
Vad är stadsattraktivitet och hur kan den byggas?

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

Kulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet

Effektiv och värdeskapande samhällsbyggnad att utmana och utveckla traditionella arbetssätt och processer Ability Conferences den 16 mars 2016

egna erfarenheter av samverkansprojekt

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Yttrande över samrådsförslaget till Mål och riktlinjer för bostadsförsörjning i Vaxholms stad

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

Anteckningar Kommunberedningen

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE

Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till?

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Anteckningar Kommunberedningen

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Förslag till revidering av Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uppsala kommun

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016


SKL den 22 oktober Göran Cars Samhällsplanering och miljö Tekniska Högskolan i Stockholm

Ämne Hållbart samhälle

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Vad händer inom plan- och byggområdet?

Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

När människor möts! integration segregation social hållbarhet. Talieh Ashjari Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

REGIONAL ANALYSGRUPP FÖR FLYKTINGSITUATIONEN

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Hållbar planering inspiration och nya perspektiv. Workshop 1: Spelregler och omvärldsfaktorer

Foto: P Leonardsson. Kulturarv för framtiden Strategiskt program för kulturarv i Halland

Arbetsgruppen för social hållbarhet

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande

Överenskommelsen Värmland

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Besöksnäringsstrategi

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Program Bensträckare Erfarenheter och goda exempel från arbete med sociala risker

Bidrag till kulturmiljövård

Välkommen till Det digitala Malmö

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

Regional planlegging i Sverige - Kiruna Kommuneplankonferansen Narvik den 10 februari

Vägen till framtidens skola och mötesplats i Dalby. Sammanställning från workshop den 5e mars 2013.

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Översiktsplan för Borås

Utmaningar på bostadsmarknaden

Museer och kulturarvsarbete 19/11

Program för social hållbarhet

Jag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Planering? samhällsplanering. Svårigheter med. Planering = styrning = maktutövande. Planering handlar om att premiera särintressen.

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Aktuellt i bygg- och bostadspolitiken SKL:s presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder 4 april 2017

Regionala utvecklingsnämnden

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Nätverksdag samordnare

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

Transkript:

Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande Den 13 september bjöd Länsstyrelsen in till Samhällsutvecklingsforum ett årligen återkommande möte som fokuserar på frågor som rör hållbar samhällsutveckling. Under årets tema, som var bostadsbyggande, ställde man frågan hur bygger, utvecklar och förnyar vi länet på ett socialt hållbart sätt i tider av bostadsbrist? Med på mötet som hölls på Residenset fanns ett 60-tal deltagare från kommuner, myndigheter och privata aktörer alla på något sätt involverade i länets samhällsbyggande. Landshövding Ingrid Burman hälsade alla deltagare välkomna. Därefter tog Carin Karlsson, enhetschef för Samhällsutvecklingsenheten på Länsstyrelsen vid, och pratade om hur vi kan belysa samhällsutmaningar ur ett bredare perspektiv. Hon gav också exempel på hur Länsstyrelsen jobbar tvärsektoriellt mellan funktionerna för att se till samhället som helhet. Utmaningen för dagen är att se bostadsbyggandet ur ett helhetsperspektiv med målet att skapa en bättre livsmiljö och ett bättre samhälle för människorna i vårt län. Funktionscheferna för Social hållbarhet, Skydd och beredskap, Kulturmiljö och Hållbar samhällsplanering berättade sedan om aspekterna på just boende utifrån sina perspektiv. Social hållbarhet kan beskrivas som målet för utvecklingen av våra samhällen, att människor ska ha ett gott liv, sade Carin Karlsson som också vikarierar som funktionschef för Social hållbarhet.

Skydd och beredskaps roll i samhällsplaneringen förklarades av funktionschef Max Hector. Det kan exempelvis vara att titta på riskerna när det gäller olyckor på väg och järnväg i förhållande till bostäder eller att se hur anläggningar där man hanterar miljöfarliga ämnen påverkas av bostadsbyggandet. Andra exempel är att undersöka hur man ur ett räddningstjänstperspektiv når fram till bostadsområden som ligger långt ut. Heidi Vassi, funktionschef på Kulturmiljö, berättade att kulturarvet och kulturmiljöer är resurser i en hållbar samhällsutveckling. Exempelvis genererar bostäder med kulturhistoriska värden högre ekonomiska värden. Boende, men även turister, vill i högre utsträckning besöka kyrkor, slott och historiska stadskärnor än andra besöksmål, vilket skapar inkomster. Vi har också kulturlandskap som vi vill värna och som bidrar till de miljömässiga värdena. Kulturmiljöarbete är en tvärsektoriell fråga och griper in i alla hållbarhetsaspekter. Det är viktigt att organisationer har kulturmiljökompetens för att klara balansen mellan dessa perspektiv. Vid bostadsbyggande har man ofta upplevt att arkeologiprocessen är ett hinder, men det gäller att komma in tidigt och framför allt att man har kunskap om processen hur den går till och varför den är viktig. Kulturmiljöfrågorna är av allmänt intresse och genom den arkeologiska processen får vi en möjlighet att dokumentera allas vår gemensamma historia innan nya hus kommer på plats. Funktionschef Gunnel Henriksson förklarade att inom Hållbar samhällsplanering så menar man att boende är mer än en bostad. Vi behöver ha tillgång till service, skola, arbetsplatser, grönområden med mera och kunna hantera alla intressen samtidigt. Vi ska jobba med den fysiska planeringen och behöver ha en helhetssyn samt jobba tvärsektoriellt. Det är också viktigt att samverka och jobba över förvaltningsgränser. Vi behöver förstå helheten allt från planering, byggande, boende och förvaltning till att tänka långsiktigt. Det är också viktigt med tidig dialog för att få igång den viktiga samverkan. Ett bra sätt är att jobba med översiktsplaner för att få en helhetsbild, något som dessutom skapar en handlingsberedskap.

Årets bostadsmarknadsanalys för länet presenterades av Johanna Vinrot, handläggare på Länsstyrelsen. Det händer mycket i länet, det byggs väldigt mycket men man ser också problem med en fortsatt bostadsbrist ganska långt tid framöver. Vi behöver framåt fundera på vad, utöver själva bostadsbyggandet, som kan lösa de här problemen. Tidiga dialoger kan vara ett sätt för att komma på bra lösningar. Gisela Andersson, integrationsdirektör på Länsstyrelsen gav en bild av integrationsläget i länet. Länsstyrelserna har i årets regleringsbrev fått i uppdrag att fortsätta följa flyktingsituationen och dess påverkan på samhället. Utmaningar finns fortfarande kvar i samhället, i kommunerna och inom Region Kronoberg. En enkät har skickats ut och har besvarats av alla länets kommuner och av Region Kronoberg. Den beskriver hur situationen såg ut våren 2017 som en spegling av effekterna efter flyktingsituationen 2015. Som exempel angav Region Kronoberg en allvarlig påverkan på barn- och mödravården. I kommunernas kommentarer sades bland annat att socialtjänsten har drabbats av en stor arbetsbörda och att risk för undanträngningseffekter finns inom andra delar av verksamheten. Fördröjda handläggningstider, den svåra personalsituationen och ett stort efterarbete var andra kommentarer. Svårigheter inom skola/förskola har exempelvis varit att få lokaler att räcka till, att det inte finns tillräckligt med personalrum, långa kötider i förskolan och att det kan vara svårt att tillgodose modersmålsstöd.

Göran Cars, KTH, sedan 2013 verksam i Kiruna kommun, fortsatte dagen med sitt inspirationsföredrag Boende, bostäder och social hållbarhet. Han menar att vi måste bli mycket tydligare med vad vi menar med begreppet hållbar utveckling. Vi har alla våra egna bilder om vad hållbarhet är och vi behöver därför väga samman de olika aktörernas perspektiv i ett projekt för att få en sammanhållen bild av en hållbar utveckling. När man kartlägger andra aktörers förväntningar så ser man också var konflikterna finns. Vi måste precisera vad vi menar med hållbarhetsbegreppet. Om man har en väl genomförd process, systematiskt försöker väga de olika perspektiven och inser att konflikter kan dyka upp, då kan man komma långt. Genom att skapa en gemensam målbild som är tydlig, exempelvis genom en utvecklingsplan, så kan man driva processen på ett bra sätt. Målbilden kan till exempel redovisa kvaliteter, ambitioner och riktlinjer och användas som ett underlag för förhandlingar och detaljplanering. Det är viktigt att planen inte är detaljreglerad. Detta arbete kan göra att man får en kreativitet i processen som kan leda till hållbara lösningar.

Inger Sellers, Region Skåne, pratade om Social hållbarhet i fysisk planering för mindre kommuner i sitt föredrag. Region Skåne har tagit fram ett så kallat Tema-PM med syfte att öka kunskapen om och tydliggöra kopplingen mellan social hållbarhet och fysisk planering både på regional och kommunal nivå. Det innehåller goda exempel och verktyg som inspiration för hur kommuner konkret kan arbeta med dessa frågor.

Därefter samlades deltagarna i workshops. Här diskuterades bland annat: Socialt hållbar planering sociala aspekter i vår fysiska miljö, samt hur befintliga kommunala verktyg kan användas för att gå från vision till verklighet i arbetet med social hållbarhet i fysisk planering. Workshopen utgick från det Tema-PM som Inger Sellers, berättade om i sin föreläsning. Workshopen bestod till stor del av diskussioner mellan deltagarna, men även av information från workshopledaren Johanna Vinrot. Den arkeologiska processen hur kan man, så långt möjligt, undvika att fornlämningar, arkeologi och tillstånd enligt Kulturmiljölagen, blir ett hinder i eller fördröjer planeringsprocessen? Hur och när kommer fornlämningar och arkeologi lämpligast kommer in i planeringen. Moa Lorentzon, arkeolog på Länsstyrelsen, ledde workshopen. Bostadsstöd information och samtal om befintliga bostadsstöd för nybyggnation, ombyggnation och renovering av bostadshus. Miljöskyddshandläggare Madeleine Ullerhed informerade om Länsstyrelsens möjligheter att lämna stöd till sanering av förorenad mark för bostadsbyggande. Information om det nya bostadsstödet lämnades av bostadsdirektör Lennart Grimsbo.

För mer information, kontakta: Carin Karlsson, enhetschef Samhällsutvecklingsenheten carin.karlsson@lansstyrelsen.se 010-223 71 48 Max Hector, funktionschef Skydd och beredskap max.hector@lansstyrelsen.se 010-223 74 94 Heidi Vassi, funktionschef Kulturmiljö heidi.vassi@lansstyrelsen.se 010-223 74 88 Gunnel Henriksson, funktionschef Hållbar planering gunnel.henriksson@lansstyrelsen.se 010-223 74 49 Johanna Vinrot, handläggare johanna.vinrot@lansstyrelsen.se 010-223 74 34 Gisela Andersson, integrationsdirektör gisela.andersson@lansstyrelsen.se 010-223 74 19 Moa Lorentzon, arkelog moa.lorentzon@lansstyrelsen.se 010-223 74 84 Madeleine Ullerhed, miljöskyddshandläggare madeleine.ullerhed@lansstyrelsen.se 010-223 71 49 Lennart Grimsbo, bostadsdirektör Lennart.grimsbo@lansstyrelsen.se 010-223 77 27