Öppethus ett magasin FRÅN SPECIALISTEN PÅ FÖRSVARSFASTIGHETER nr.1 2007 Vita vidder på Vidsel sid 16 Kina sid 4 Internationella camper sid 6 Skyddsteknisk kompetens sid 8 Nytt servicecenter i Arvidsjaur sid 22
Öppet Hus är en tidning som Fortifikationsverket ger ut två gånger om året. Här berättar vi om aktuella händelser i vår verksamhet. Stig in i vår värld Foto: Fotograf Niclas Fortifikationsverket utvecklas just nu starkt. Internationella uppdrag hamnar mer i fokus och vår alldeles särskilda kompetens vad gäller skyddsteknik blir allt viktigare för samhället, både nationellt och internationellt. Vi är på offensiven. Detta sker samtidigt som vi arbetar vidare med att effektivisera verksamheten, bland annat genom att införa ett verksamhetsledningssystem. Vi fortsätter att utveckla kundrelationerna, vårt servicecenter i Arvidsjaur är ett exempel på att vi vill göra oss mer tillgängliga för våra kunder. Vi förbereder också en miljöcertifiering. Vi kommer att lyckas bra med att fullfölja vårt uppdrag från regeringen, att vara med i arbetet med att skapa en effektiv statsförvaltning. Jag hoppas att vi i Öppet Hus kan ge dig som läsare en liten inblick i vår verksamhet! Sören Häggroth, Generaldirektör 2
Innehåll Nr. 01 2007 Fortifikationsverket blickar ut över världen Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets magasin Öppet hus anses inte nödvändigtvis som Fortifikationsverkets officiella ställningstagande. Hör gärna av dig med kommentarer och innehållsförslag. Telefon: 010-44 44 000 Fax: 016-13 37 02 www.fortv.se E-post: fortv@fortv.se Postadress: Fortifikationsverket, 631 89 Eskilstuna Redaktion: Eva Hetting, ansvarig utgivare Catharina Millmarker, redaktör Projektledning och produktion: Trafalgar Repro och tryck: Eskilstuna Offset AB Upplaga: 3000 ex ISSN 1653-9982 Omslagsbild: Catharina Millmarker Bilden visar en del av det 18 mil långa vintervägnätet på Vidsel skjutfält i Lappland en dag i februari 2007. Vi ska ända till KINA sid 4 Internationella CAMPER sid 6 Nystartat kompetenscentrum - SKYDDSTEKNIK sid 8 Ny strategifunktion sid 10 Centrallager sid 11 FFU sid 11 Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik sid 12 ENERGIOPTIMERING på Såtenäs sid 14 Skrivelser till Regeringen sid 14-15 Vita vidder på Vidsel sid 16 Byggnadsminnen vårdas sid 18 Upp till ytan sid 20 Arvidsjaur SERVICECENTER sid 22
4
Kinesiska muren Vi ska ända till Kina Mycket av Fortifikationsverkets arbete sker av sekretesskäl i det tysta, men nu har verket på Regeringens uppdrag startat ett samarbete med Kina. Arbetet är i sin linda men förhoppningsvis kommer en kinesisk delegation till Sverige i sommar för att titta på våra oljedepåer under jord. Text och bild: Catharina Millmarker Catharina arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Produktionsvolym ger högre kompetens För att bli riktigt bra och behålla en hög kompetensnivå inom skyddsteknik, räcker det inte med enbart forskning, säger Karl- Erik Hagström, ställföreträdande GD på Fortifikationsverket. Vi måste också upp i produktionsvolym, alltså ha fler kunder än det svenska försvaret. Internationellt samarbete är lösningen. Ju mer erfarenhet vi kan få, desto högre kompetens kan vi uppnå. Dessutom ligger det i svenskt intresse att vi, som representanter för den svenska staten, öppnar dörrar för ytterligare samarbete och kan bidra till att ge svensk kompetens möjlighet till etablering i Kina. Maud Olofsson bjuder in Kina Näringsminister Maud Olofsson bjuder in Kinas representanter till att besöka Sverige och fortsatt samarbete vad gäller oljelagring. Sverige erbjuder sina tjänster som expert på planering, byggande och drift av denna typ av anläggningar. Karl-Erik Hagström har blivit utsedd att som ordförande leda den svenska delegationen i samarbetet. Övriga deltagare är Andres Muld, avdelningschef på Energimyndigheten, konsulten Hans Liljeström från näringslivet, Lennart Kjellin chefsjurist på verket samt Tony Clark, ambassadråd på svenska ambassaden i Beijing, med ansvar för handel och investeringsfrämjande. Miljö och säkerhet Vår svenska modell, som vi säljer, innebär fokus på miljötänkande och säker arbetsmiljö. Kompetensen handlar om säker lagring av olja. Skydd av grundvatten, vattenkraft och telenät är andra viktiga delar av vår kompetens, liksom säker lagring av sprängmedel för att skydda civilbefolkning. Att utnyttja skydd i berg kombinerat med en filosofi om hur man utnyttjar oljan är en helhetssyn som är viktig. Vi kan komma in i ett tidigt skede, föreslå typ av anläggning, leda projektering, byggfas, drift och controllerfunktion. Kinesiskt besök under 2007 Karl-Erik Hagström hoppas på ett besök av en kinesisk delegation till sommaren. Uppdraget för svensk del kan handla om 20-25 oljelagringsanläggningar i Kina. Besök kommer att göras bland annat på Scanraff i Göteborg. 5
Internationella camper I Fortifikationsverkets regleringsbrev för 2007 får verket uppdraget att bygga, förvalta och avveckla camper för Försvarsmaktens internationella fredsfrämjande verksamhet. Text: Catharina Millmarker Catharina arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Bild: Kari Gråsten Kari arbetar på Fortifikationsverkets markavdelning Försvarsmakten och Fortifikationsverket har under slutet av 2006 och i början av 2007 arbetat på en delöverenskommelse om styrning, roller och ansvarsfördelning. Genom detta renodlas ytterligare verkets roll som förvaltare åt försvaret, både Försvarsmakten och Fortifikationsverket kan fokusera på sina respektive kärnkompetenser. Peter Johansén, chef för internationella staben på Fortifikationsverket, har samarbetat bland annat med överste Per Örtengren från Försvarsmakten med detaljerna i delöverenskommelsen som undertecknades i mars. I styrgruppen fanns verkets ställföreträdande GD Karl-Erik Hagström och 6 generallöjtnant Jan Salestrand vid Försvarsmaktens högkvarter. Arbetet med camper innebär projektledning, byggande, drift, kontroll och avveckling. Fortifikationsverket arbetar med utveckling av nya skydds- och anläggningstekniska lösningar. Vi står för brandskyddskompetens, juridisk kompetens och kompetens om att anskaffa rätt mark - bärighet, struktur, omgivning och annat. Under tiden som arbetet med delöverenskommelsen fortgått har verket tagit fram ett förslag till intern handbok. Utlandskontrakt Fortifikationsverket har nu identifierat de befattningar och nyckelpersoner som blir aktuella för internationella uppdrag i arbetet med camperna. Det kommer att behövas byggprojektledare, specialister på skydds- och anläggningsteknik, personal som tar hand om drift och dokumentation och många fler. Processen med internrekrytering beräknas vara klar under våren. 160 personer har utsetts som möjliga kandidater, ett tjugotal av dessa kommer att utses för utlandstjänstgöring. Perioderna utomlands kommer att vara sex månader och för detta skrivs utlandskontrakt. I första hand handlar det om att tjänstgöra vid de befintliga camperna i Kosovo och Afghanistan, men på sikt kommer även nyetableringar av camper att bli aktuella.
En specialiserad hyresvärd Välkommen in i vår värld Våra byggnader har tiotusentals dörrar tillsammans. Dörrar som ska öppnas för de människor som arbetar, besöker eller gör sin värnplikt i husen. Vi inom Fortifikationsverket vill att dörren ska leda in människor till goda arbetsmiljöer och anpassade utbildningslokaler. Vi vill att våra kaserner, verkstäder, kontor, förråd och anläggningar ska erbjuda kunderna inom försvaret precis det de vill ha till en skälig hyra. Många har vandrat ut och in genom våra dörrar genom åren. Officerare, värnpliktiga, repgubbar, föräldrar, kungar och andra dignitärer. Vi finns där försvaret finns. Vårt uppdrag är att förse myndigheter inom försvarssektorn med mark, anläggningar och lokaler av hög kvalitet till ett lågt pris. Vi arbetar för att hålla kundnöjdheten hög och kostnaderna låga. Försvarsmakten är vår största kund, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Pliktverket är exempel på andra kunder. Stora förändringar pågår Försvaret går igenom stora förändringar. Det gamla invasionsförsvaret är borta. Ett nytt flexibelt försvar med förmåga att göra insatser över hela världen håller på att byggas upp. Fortifikationsverket har en viktig roll i den här utvecklingen. Kraven på våra fastigheter och vår kunskap ökar hela tiden. En viktig del i rollen som försvarets hyresvärd är ansvaret för utvecklingen av säkerhetsteknik. Sverige är i dag världsledande beträffande tekniska lösningar i försvarsanläggningar och försvarets lokaler. Från och med 2007 erbjuder vi vår unika kompetens kring skydds- och anläggningsteknik även till kunder utanför försvarssektorn. Det är spännande utmaningar och det ställer krav på vår kompetensutveckling och kreativitet. De kraven är vi redo att möta. 7
8
Anders Parmér Text: Eva Hetting Eva arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Fortifikationsverket har sedan många år levererat skydds- och anläggningsteknisk kompetens till Försvarsmakten. Den förändrade hotbilden i samhället gör att våra erfarenheter och kunskaper bör komma många fler till del. Av detta skäl bildades den 1 januari 2007 ett skydds- och anläggningstekniskt kompetenscentrum vid Fortifikationsverket. Syftet med centrat är att det ska stödja även andra myndigheter, verk och företag inom landet. Eftersom behovet av skyddade anläggningar minskat i Sverige under senare år och ett flertal aktörer gjort sig av med anläggningar har det också medfört problem att bibehålla egen kompetens inom området. Vi vill med etableringen av kompetenscentret skapa en plattform för den svenska kompetensen att bevaras och utvecklas, berättar Anna Saga Jannsen, chef för avdelningen för skyddsteknik. Vi har även etablerat ett samarbete med Mälardalens högskola för att utveckla framtida kompetens inom området, fortsätter Anna Saga. En första utbildning kommer att ges under 2007. Utbud av produkter I början av 2007 togs en katalog fram för att visa på vilka tjänster verket kan erbjuda. Hot-, risk- och sårbarhetsanalys, projektledning för anskaffning och avveckling av anläggningar, utveckling, förvaltning, underhåll och drift av anläggningar, samt säkerhet i berganläggningar är exempel på tjänster som verket kan erbjuda. Vi kommer till en början att gå ut och erbjuda våra tjänster i liten skala, berättar Carl Elfving som är chef för teknikenheten inom avdelningen. I slutet av mars genomfördes ett seminarium för en grupp intresserade personer som ville veta mer om vilken typ av kompetens verket kan tillhandahålla. Från och med den 5 mars finns även en marknadsansvarig anställd. Anders Parmér har uppgiften att sälja den skyddsoch anläggningstekniska kompetensen till intressenter i samhället. Anders, hur kommer du att gå tillväga i ditt arbete? Jag kommer till att börja med att genomföra en rad kundbesök för att presentera verket och vår kunskap och även lyssna till presumtiva kunders behov. Jag ömmar särskilt för att befintlig kompetens inte ska försvinna. Vi har ett antal personer som kommer att gå i pension och det gäller att göra en riktig kompetensinventering och plan för att även framöver kunna tillhandahålla och utveckla rätt kompetens så att vi kan serva våra kunder på ett bra sätt. Det är för mig en hjärtefråga, avslutar Anders.
Daniel letar mönster i omvärlden Ny strategifunktion Text och bild: Catharina Millmarker Catharina arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Mycket har hänt i vår omvärld under senare år och det är viktigare än någonsin att titta på framtiden. Försvarsmakten har en perspektivplanerig, en långsiktig planering 20-30 år framåt, som också blir rättesnöre för Fortifikationsverket. Omvärlden - och vårt lands förhållande till den - påverkar givetvis även verkets planering inför framtiden. Nog så viktigt är då att vi följer de planeringscykler som finns hos vår i särklass största kund Försvarsmakten som vi lämnar underlag till beträffande perspektivplaneringen. 10 Projektet Infrastruktur har pågått under 2006. Det handlar om att fokusera mer långsiktigt på strategiarbete vad gäller infrastruktur, som i detta sammanhang innebär mark, anläggningar och lokaler även övnings- och skjutfält, camper och andra basfunktioner vid internationella insatser. I projektet har en arbetsgrupp tagit fram ett utkast som förslag på hur man kan jobba vidare med Fortifikationsverkets planering med siktet 20-30 år framåt i tiden. Tanken är att detta projekt ska övergå i en strategifunktion där representanter från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Försvarsmakten blir inhyrda för att tillsammans med en samhällsplanerare/arkitekt på verket titta på långsiktig planering när det gäller infrastruktur. Internationellt samarbete blir allt viktigare och strategifunktionens analyser av utvecklingen inom EU och FN kommer att vara centrala. Operationsanalytiker Daniel Torstensson, som är operationsanalytiker inlånad till verket från FOI, kommer att hjälpa till med metodutveckling och omvärldsanalyser i det fortsatta strategiarbetet. Det blir allt viktigare att arbeta långsiktigt med fysisk planering, naturmiljö och miljötillståndsfrågor för att i framtiden kunna försäkra sig om goda övningsmöjligheter för Försvarsmaktens räkning, säger Daniel. I infrastrukturprojektet har man bland annat tittat på hur Fortifikationsverkets fastighetsbestånd kan komma att se ut i framtiden. Mycket kommer troligen att kopplas till övningsverksamhet, både nationellt och internationellt. Det kommer att bli viktigt att kunna anpassa och variera kapaciteten på beståndet i framtiden, fortsätter Daniel. Allt fler hot finns i samhället samtidigt som det blir allt svårare att skydda människor, materiel och system mot dessa hot. Fortifikationsverkets kunskaper inom skyddsområdet kommer att efterfrågas allt mer.
Centrallagret byggs i Arboga Försvarsmaktens centrallager byggs i Arboga. Det planeras stå klart 2009 och vara i full drift 2010 eller 2011. Försvarsmakten har med stöd av Fortifikationsverket gjort den sammanvägda bedömningen att Arboga är den lämpligaste orten för en etablering av Försvarsmaktens centrallager. Förmånliga villkor, bra förutsättningar för samordning vad gäller logistik och reservdelshantering är några av skälen till varför Arboga valdes. Arboga ligger strategiskt placerat i förhållande till Försvarsmaktens etableringar. Eftersom Försvarsmakten är angelägen om att bidra till att Regeringens miljömål kan nås och dessutom anser att järnvägen kommer att få ökad betydelse i framtiden har stor vikt lagts vid bedömningen att det finns järnväg i anslutning till etableringsplatsen. FFU-arbetet Efter Försvarsförvaltningsutredningen (FFU) 2005 har Fortifikationsverket och Försvarsmakten samarbetat i FFU-projektet som pågått under 2006 och fram till 31 januari 2007. Arbetet går nu vidare i nästa fas, där ansvaret vilar på linjeorganisationerna i respektive myndighet. Uppdraget är att spara 100 miljoner genom omstrukturering och effektivisering av anläggnings- och fastighetsförsörjningsprocesserna fram till den 31 december 2008. Viss verksamhet och personal flyttas från Försvarsmakten till Fortifikationsverket. Genom detta fokuserar båda organisationerna ytterligare på sin respektive kärnverksamhet. Försvarsmakten bestämmer vad som ska göras, säger generallöjtnant Jan Salestrand på Försvarsmakten. Fortifikationsverket ska visa hur det ska göras. Vi måste bygga vår relation på tillit och förtroende för varandra. Förutsättningen är att vi bjuder varandra på fri insyn så att vi ständigt och snabbt kan lyfta upp problemområden och ta tag i dem. Pågående delprojekt inom FFU-arbetet överförs under första kvartalet 2007 till linjeorganisationen. Rapporter som beskriver förändringar och gemensamma processer för fastigheter respektive anläggningar/slutet bestånd samt förslag till utvecklingsprojekt är utarbetade men inte fastställda. När det gäller överenskommelser kvarstår arbete bland annat med ekonomisk redovisning. Överföring av externa avtal är genomfört och en preliminär delöverenskommelse är tecknad. Skärgårdsdriften, fortifikatorisk utveckling samt kontroll- och analysgruppen är överförd. Överföring av väg/mark/park är planerad till 1 juli 2007. En specialiserad hyresvärd verksamhet med hemliga försvarsanläggningar. Det innebär anläggningar som används i krigsorganisationen. De finns i skog och mark runt om i landet. Vår värld består av många spännande områden Fortifikationsverket finns över hela landet och är indelat i tre verksamhetsområden; mark, skyddsteknik och lokaler. Dessutom finns en särskild byggprojektavdelning. Natur- och kulturvård Avdelningen Mark säljer fastigheter och mark som försvaret inte längre behöver. Ibland ska fastigheter föras över till andra myndigheter istället för att säljas, till exempel när kultur- eller naturvärden ska bevaras. Markavdelningen sköter också inköpen av fastigheter. På våra ägor finns höga berg och djupa dalar och en väldig massa skog. Just skogen kräver speciell omvårdnad. Vi driver ett skogsbruk som är anpassat efter försvarets speciella behov ibland kombinerat med naturreservat. Uthyrningar och arrenden, så kallade nyttjanderätter, sköts också från markavdelningen. Det handlar om allt från jaktoch fiskerätter till jordbruksarrenden och uthyrning av fritidshus. På markavdelningen finns även vårt fastighetsregister och vår expertis på övnings- och skjutfält. Hemliga anläggningar Inom området Skyddsteknik bedrivs vår Inom avdelningen arbetar man också mycket med att utveckla moderna skyddstekniska lösningar för försvarets och övriga kunders bruk. Inte bara förvaltning Vi tar hand om lokalerna och marken i det öppna beståndet på bästa sätt, för kundernas skull och för att värdet på fastigheterna ska vara så högt som möjligt. Detta sker i verksamhetsområdet Lokaler. Merparten av de anställda inom verket arbetar med fastighetsdriften. Men vi bygger även nytt och förädlar befintliga byggnader och utbildningsanordningar när sådana behov finns. Byggprojekt Byggprojektavdelningen ansvarar för utförande av Försvarsmaktens investeringar med teknikstöd, projektledning och byggande såväl nationellt som internationellt. Avdelningen hanterar projekt- och byggledning av internationella camper. 11
12
Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd Vår vision är att vara bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik. Vi ska tillgodose försvarets behov av mark, anläggningar och lokaler på ett effektivt sätt samtidigt som vi stödjer samhället med skyddsteknisk kompetens. Vi är en av landets största fastighetsägare. Totalt rör det sig om cirka 3,7 miljoner kvadratmeter lokaler. Vi tar hand om 8 400 byggnader, 7 900 befästningar, 11 flygfält och 381 000 hektar mark. Det är stort. På många sätt. Ytan, ansvaret och möjligheterna. Vi kommer att arbeta inte bara nationellt utan också internationellt. Med allt från utbildningslokaler till hemliga anläggningar. Vi hjälper också det civila samhället med olika typer av skyddsteknik. Omvärlden förändras och vi med den. 13
nyheter korta fakta Begäran om utökad låneram Fortifikationsverket har tillskrivit regeringen för begäran om utökad låneram. Anledningen till detta är att Försvarsmaktens behov av mark och byggnader för 2007 överstiger de behov som Försvarsmakten tidigare anmält till verket. Försvarsmakten har tidigarelagt vissa investeringar för att påskynda omställningen av försvaret samtidigt som nya oförutsedda behov tillkommit. Riksdagens beslut om försvarspolitiken i december 2004 innebär att Försvarsmaktens investeringar under perioden 2005 2008 ska hållas inom en ram av 4 300 mkr. Utöver detta tillkommer behov av mindre investeringar till en summa av cirka 300 mkr. Fortifikationsverket har begärt en ökning av låneramen med 300 mkr för 2007. Om regeringen tillstyrker begäran innebär det ändå att Försvarsmakten behöver göra en kraftig prioritering av vilka investeringar som ska göras under året. Verket kan bistå Försvarsmakten i dessa bedömningar. 14
Energioptimering på Såtenäs På Såtenäs bedriver Fortifikationsverket och Försvarsmakten tillsammans ett projekt för att på ett bättre sätt spara energi. Syftet med projektet är att sänka energianvändningen för Försvarsmaktens verksamhet. Text: Eva Hetting Eva arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Detta ska göras genom ett brett brukarstyrt angreppssätt och med ett utvecklat samarbete mellan brukarna inom respektive garnison samt mellan brukarna och Fortifikationsverket. Beteenden, attityder, planerings- och samarbetsformer ska utvecklas och moderna tekniska lösningar prövas i ett pilotområde. Mycket handlar om sunt förnuft, berättar Lennart Johansson, fastighetsenhetschef på Såtenäs. Det handlar om att med enkla medel få brukarna att ändra beteende, till exempel genom att meddela när de är ute på övning så att vi kan sänka värmen några grader. Bakgrunden till arbetet är en överenskommelse angående energibesparing som verkets generaldirektör Sören Häggroth och ÖB Håkan Syrén undertecknat. Överenskommelsen fastslår att de båda myndigheterna tillsammans ska arbeta för att minska energiförbrukningen med tio procent under en treårsperiod. Sänkta temperaturer och bättre dialog nödvändigt Ett av de mest effektiva sätten att spara på uppvärmningsenergi är att sänka rumstemperaturen. En grads temperatursänkning leder i genomsnitt till fem procent lägre uppvärmningskostnader för byggnader. Vi har också ett samarbete där brukaren själva identifierar förbättringsåtgärder som de lämnar till oss på verket, fortsätter Lennart. Vi ska då analysera förslagen och se vad vi eventuellt kan göra åt dem. Projektet handlar till stora delar om en bättre dialog oss emellan och att diskussionerna tränger ända ner i organisationen. Inom projektet planerar man att delta vid årets stora energi & driftkonferens som går av stapeln i maj. Det är ett av de större seminarierna i landet inom energibranschen, berättar Morgan Eriksson, som är media- och underhållsutvecklingsledare vid Fortifikationsverket. Vi ser det som en mycket bra möjlighet för både Fortifikationsverket och Försvarsmakten att visa gemensamt engagemang kring energi- och miljöfrågor. Sveriges unika befästningar Fortifikationsverket har tillsammans med Statens Fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet skrivit till regeringen för att få besked om befästningar som riskerar att förfalla. Ett stycke av vår historia kan gå förlorad om inte regeringen fattar beslut om bevarande. Anläggningar som riskerar avveckling inom kort och som föreslås som statliga byggnadsminnen: Arholma (Norrtälje) Landsort 15,2 cm batteriet och Erstabatteriet (Nynäshamn) Värmdölinjen med Byviksfortet och 7:e batteriet (Rindö/Värmdö) Siknäs-batteriet (Kalix) Östra Hästholmen (Karlskrona) Besked om ägande och förvaltning: Enholmen (Gotland) Marma läger (Älvkarleby) Karlskronaanläggningarna Jutudden (Aspö), Ellenabbens fort (Aspö), Nya Ellenabben (Aspö), KSRR-gruvan (Aspö) och Stenbrottsbatteriet (Tjurkö) Besked om hantering av: Tingstäde Skans I (Gotland) Västra Hästholmens fort (Karlskrona) Oscar II Fort (Göteborg) Vabergets fästning (Karlsborg) Sävebasen och Axvalla hed var tidigare med i diskussionen om anläggningar som skulle föras över till Statens Fastighetsverk och bli byggnadsminnen. Dessa föreslås nu istället få annan ägare. 15
Vita vidder på Vidsel Fortifikationsverket är en av Sveriges största mark- och skogsägare. Totalt har verket 381 000 hektar mark, varav bara Vidsel skjutfält i Lappland står för nästan hälften - 160 000 hektar - vilket till ytan ungefär motsvarar Öland. Text och bild: Catharina Millmarker Catharina arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Större delen av Vidsel skjutfält består av fjällskog och är naturreservat. Kombinationen skjutfält och naturreservat kan tyckas märklig. Men egentligen är det perfekt. Här vill försvaret ha ostörd verksamhet med provskjutning av robotar, vilket kräver enorma ytor i riskzon. Bara en liten del av ytan blir direkt påverkad av skjutningarna, resten blir fantastisk orörd natur. Udtja naturreservat heter området och här är marken dessutom delad mellan tre samebyar som har sina renar i området. Fortifikationsverket äger marken och byggnaderna på skjutfältet och vår hyresgäst här är Försvarets Materielverk (FMV). Sverige samarbetar internationellt på detta område och många av testerna som genomförs på Robotförsöksplats Norrland (RFN) Vidsel skjutfält sker tillsammans med specialister från andra länder. 18 mil vintervägar När södra Sverige andas vårluft ligger snön kvar i Lappland. Snöröjningsperioden kan sträcka sig mellan oktober och april, alltså mer snö än barmark på ett år. Stora delar av skjutfältet måste dagligen vara tillgängligt för alla som är involverade i provskjutningarna. Radar-, telemetri- och teodolitstationerna för olika slags mätning av hur robotarna beter sig måste vara åtkomliga. På vintern innebär det snöröjning av stora mått. Av totalt ungefär 25 mil väg på skjutfältet ska 18 vintermil hållas öppna, en nog så krävande uppgift när vädret här ofta innebär både rejält snöfall och hårda vindar som orsakar snödrev snön kan i princip strax efter plogning korka igen vägarna om det vill sig illa. 36 snösvängar, alltså antal rundor över hela området, räknar man med i snitt under en vintersäsong. Två plogbilar per dag, varje dag, om det behövs. Med känsla för snö Kent Sundström, som är ingenjör och drifttekniker på Fortifikationsverkets fastighetsgrupp i Vidsel, måste rätta in hela sitt jobb efter vädrets okynniga kast. Han har erfarenhet av verksamheten sedan 1988 och har följt med i flera omorganisationer och flyttat mellan olika myndigheter, nu sist 1997 från FMV till Fortifikationsverket. Snöröjning kräver både planering och känsla för väder. Prognoser både från SMHI och Vägverket är naturligtvis nödvändiga, men man måste också kunna läsa av naturen, himlen och vädret. Hur ser det ut runt omkring? Vad säger horisonten? Hur hög är molnbasen? Är det grynigt i luften? Kent gör bedömningar och känner väl till vilka delar av fältet som drabbas hårdast. Grinigt väder Det kan vara väldigt grinigt, säger Kent om vädret. 20 grader kallt, vind på 20 sekundmeter och snö, då är inte så roligt. Om det är dåligt väder, då är det dåligt väder! Karmskära vallar och slåss mot svallis Det räcker inte med att ploga bort snö från vägbanan, nästa moment är att karmskära vallarna, alltså gå ett varv till med vägskrapa ett snäpp upp på snövallarna som byggts upp för att ytterligare skjuta undan 16
En specialiserad hyresvärd Udtja naturreservat, en stor del av Vidsel skjutfält Hyresgäster på jorden snön. Snön måste långt bort från vägen och då kan bandtraktor behövas. Det byggs lätt upp en flera meter hög och bred snömur som kan sätta stopp för efterföljande plogningar och senare under våren göra vägarna till veritabla flodfåror att när allt smälter. Svallis ställer också till det. Trummor där vatten ska ledas under vägen fryser igen, vattnet letar sig över vägen och fryser till enorma tvättbräden. Att köra över ett sådant parti kan innebära avåkning eller punktering om man inte hinner sakta ned till krypfart. Grävare behövs för att få bort svallisen. På lastbil fraktas ett aggregat med ångpanna ut för att tina frysta trummor så vattnet tar rätt väg igen. Ibland kör plogbilarna fast och måste dras loss med hjullastare. Blir vädret plötsligt bättre under tiden plogbilarna är i området kanske de måste avbryta för att snabbt bege sig ut ur riskzonen, om provskjutningar ska starta. Udda uppdrag Vackra Vidsel är inte bara robotskjutningar, det är renar också. För att skilja djuren åt sträcker sig mil efter mil med renstängsel som hålls efter av Fortifikationsverket. Snöskoter, renstängsel och uthållighet är ingredienserna för ett lyckat arbete. Utöver att i vår roll som hyresvärd se till att snöröjning fungerar och att kontor, kamerahus, möteslokaler och andra byggnader på området hålls efter, kan verket på FMV:s uppdrag utföra tilläggstjänster. Bygga mål för robotprovning, ta ut positioner i naturen inför skjutningar eller lägga ut målpresenning är exempel på uppgifter. Improvisation nästan jämt. Ett av de mer udda uppdragen Kent fått var när ett robotprov i efterhand analyserades och han anlitades för att mäta in placering och höjd på en snöhög som inte längre fanns. När behovet kom hade snön för länge sedan smält bort, så Kent stod ute på vidderna i sommarsolen och mätte in en fiktiv snöhög där den enligt utsago skulle ha funnits. En bra hyresvärd tar inte bara hand om sina kunder. En bra hyresvärd tar ansvar för sin omgivning också. Därför arbetar Fortifikationsverket mycket med miljöfrågor. Vi försöker hela tiden att bli bättre på vårt arbete med miljön. Det viktigaste målet är att alla arbetsmoment vi utför sker med så liten miljöpåverkan som möjligt. Vi vill driva en verksamhet som varken skadar miljön eller slösar på naturresurserna. En ren miljö Verket har en miljöpolicy där vi slår fast att vi ska använda så lite energi som möjligt i fastigheterna, att vi ska hushålla med allt material vi använder och att vi alltid ska följa miljölagstiftningen. Det är tuffa mål som kräver mycket arbete, oftast i nära samarbete med hyresgästerna. För varje år som går blir vi lite bättre. Inom kort ska vi vara certifierbara, alltså klara hårda granskningar av vårt miljöarbete. Fortifikationsverket är en hyresvärd, men bara hyresgäst på jorden. Det arv vi lämnar efter oss ska vara något att vara stolt över en ren miljö. 17
Byggnadsminnen vårdas Text och bild: Ingela Andersson Ingela arbetar på Fortifikationsverket Fortifikationsverket satsar under två år lite extra på verkets statliga byggnadsminnen. Åtgärder görs i första hand på byggnader som på grund av sin speciella karaktär kan vara svåra att nyttja i den ordinarie verksamheten. Här är några exempel på projekt som har genomförts under förra året eller som kommer att genomföras i år. Bildhuggareverkstaden i Karlskrona I bildhuggareverkstaden i örlogshamnen i Karlskrona höggs skeppens skulpturala utsmyckningar, som till exempel galjonsfigurer. Byggnaden fick sin nuvarande form under 1780-talet då den blev arbetslokal för den nyutnämnde amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström. Den lilla rödfärgade verkstadsboden fick då en antikinspirerad tempelgavel med en maskaron, ett grimaserande träansikte, huggen av Törnström själv. Ursprungligen stod byggnaden något längre västerut men flyttades till sin nuvarande plats på 1960-talet när den stora varvshallen byggdes. Under förra året målades fasad och fönster. Fyrverkarhuset i Karlbergs slottspark Fyrverkarhuset i Karlbergs slottspark i Solna uppfördes i slutet av 1790-talet. Byggnaden kallades även för kruthuset eller laboratoriet. Byggnaden användes för undervisning i tillverkning av sprängämnen och fyrverk (ammunition). På grund av riskerna med denna hantering ligger byggnaden på behörigt avstånd från andra byggnader. Byggnaden har stora fönster så att man kunde utnyttja dagsljuset mest möjligt. Belysning i form av stearinljus var en alltför stor risk i samband med kruthanteringen. Byggnaden användes för förvaring av ammunition långt in på 1900-talet. Under 2006 gjordes åtgärder på grunden och i interiören i fyrverkarhuset. 18
Revinge kvarn Väderkvarnen på Revingehed i Skåne kalllas även för holländska möllan eller Ella kvarn. Det sistnämnda på grund av sitt läge intill Ella gård. Kvarnen uppfördes 1855 och har varit i kronans ägo sen 1940-talet då övningsfältet Revingehed utvidgades. Kvarnen är av holländsk typ vilket innebär att vingarna och kvarnens övre del (hättan) vrids manuellt från omgången. Vid en storm 1999 bröts en vinge av och kvarnen skadades. Skadorna reparerades men man beslöt att plocka ned vingarna. Under 2007 kommer vingarna åter att sättas på plats i samband med upprustningen av kvarnen. Vattentornet vid Berga slott Vattentornet som ligger vid Berga slott uppfördes samtidigt som slottet 1915. Byggherre var Helge Axelsson-Johnsson och arkitekten var Torben Grut, mest känd för att ha ritat Stockholms Stadion och Solliden på Öland. Till slottet hör en magnifik trädgårdsanläggning med bland annat inspiration från Axelsson-Johnssons tid som generalkonsul i Siam (nuvarande Thailand). Under 2006 och 2007 genomförs åtgärder på tak, fönster och dörrar. Parloiren på Känsö Parloiren på Känsö i Göteborgs södra skärgård uppfördes 1818. Byggnaden användes som samtalsrum för besökande till den karantän som låg på Känsö. Byggnaden består av två rum. I den västra rena delen kunde tjänstemännen på ön samtala med de i den östra orena delen där de besättningsmän som var i karantän befann sig. Rummen skiljs åt av en dubbel gallervägg. Mellan gallren eldades det med svavel för att hindra eventuell smittspridning. Om man behövde överlämna brev eller andra handlingar doppades de först i ättika för att undvika smitta. Interiören är i stort sett i original sedan byggnadstiden. Åtgärder kommer under 2007 att göras i interiören. En specialiserad hyresvärd Anor från stormaktstiden Sättet vi gör vårt jobb på är modernt. Men anorna i arbetet är gamla. Den militära fortifikationen startades redan 1635 i Sverige. Det var under stormaktstiden och det 30-åriga kriget som fortifikationen föddes. Sverige hade ett behov av befästningar på många håll i sitt stora rike. Det ansågs klokt att samla vetenskapligt och militärt kunnande inom området på samma ställe. Fortifikationen till Fortifikationskåren, Ingenjörstrupperna och Signaltrupperna. 1948 bildades Fortifikationsförvaltningen. Det var en del av Försvarsmakten, men med ett tydligt avgränsat ansvar för befästningar och byggnader. 1994 bildades Fortifikationsverket när riksdagen beslutade att skilja på brukare och ägare inom statens fastighetsförvaltning. Verket överfördes efter en tid till Finansdepartementet. Under 1800-talet hade utbildning av lantmätare, kartografer och väg- och vattenbyggare nära samröre med fortifikationen. 1937 omvandlades Kungliga 1997 övertogs fastighetsdriften från Försvarsmakten. Sedan dess finns ägande, förvaltning och drift inom samma verksamhet. 19
Upp till ytan Text och bild: Catharina Millmarker Catharina arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen Göran Ingmarson har äntligen kommit upp till ytan efter så där 15-20 år i djupet. Han har just lämnat livet som maskinist på en av svenska marinens ubåtar bakom sig och jobbar nu som drifttekniker på Fortifikationsverkets fastighetsenhet i Linköping. Hur känns omställningen? Det är så stora ytor att röra sig på, säger Göran med en glimt i ögat. Jobbet har blivit så omväxlande och framför allt, fortsätter han med ett leende, jag har så nära hem till min fru och mina barn! Tolv minuters väg till jobbet istället för att pendla långt till Karlskrona eller Berga och dessutom vara borta veckor i sträck. Ubåt av en slump Nästan 20 år inom Försvarsmakten med 15 år nere i djupet blev resultatet av att Göran egentligen bara ville klara av värnplikten så snabbt som möjligt. Göran var på väg att bli lantbrukare. Han skulle ta över fädernesgården och där också ha nytta av sin utbildning som bilmekaniker. 20
Han sökte till armén först för att göra sin värnplikt, men det visade sig ta för lång tid innan starten så han frågade om han kunde göra något annat som startade snabbare. Ubåt blev svaret. Göran sa okej. Detta var 1987. Han blev kvar till hösten 2006. Hem och fritid Ubåtslivet var roligt och Göran trivdes i Försvarsmakten. Däremot var det långt borta från familjen. Nu har han nära hem och kan göra mer tillsammans med sina barn som är tretton och tre år gamla, Christoffer och Gustav. Släktgården i Vadstena har han kvar men marken är utarrenderad. Själv bor Göran med fru Therese och barnen i villa strax utanför Linköping. Någon hobby har han inte hunnit skaffa sig än, under alla åren ombord så försvann all fritid till att pendla och ännu har han inte hunnit ställa om. drifttekniker innebär ungefär samma sak som på ubåt att se till att saker och ting fungerar! Inom fastighetsgruppen är de fem drifttekniker som delar på ansvaret. De arbetar bland annat med el, värme, ventilation, vatten och avlopp. Under veckorna de jobbar dagtid sköts det kontinuerliga underhållet och kontrollerna. Under jourperioden larmas de ut på akuta uppdrag som exempelvis avbrott på värme eller ventilation där det måste åtgärdas omgående. Inom en timme efter larm ska de vara på plats. Framtiden Göran har inte hunnit tänka så mycket på framtiden. Jag koncentrerar mig just nu på att lära mig min nya verksamhet, så jag tänker inte så mycket på framtiden, men jag kommer nog att vara kvar. Jag trivs bra! Jobbet på Malmen Göran tillhör Malmen fastighetsgrupp inom Linköpings fastighetsenhet. Arbetet som om göran Ålder: 39 år Familj: Gift med Therese, två barn, Christoffer 13 och Gustaf 3. Bor: Strax utanför Linköping, i Ljungsbro Bakgrund: Bilmekaniker, lantbrukare och maskinist Utbildning: Fordonstekniskt gymnasium, Officershögskola Fritid: Massor! Vet inte vad han ska göra med den än. Om yrkesvalet: Rena rama slumpen när han gjorde lumpen! Om framtiden inom Fortifikationsverket: Han blir kvar. 21
Arvidsjaur Text och bild: Catharina Millmarker Catharina arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktionen vårt nya servicecenter Den 2 april gick startskottet för vårt nya servicecenter. Arvidsjaur och trakten runt om i hjärtat av Lappland är en internationell samlingspunkt. Överallt i området kan man höra engelska, italienska, tyska, franska och koreanska. Här uppe ligger biltestarnas Mecka och det märks tydligt. Här har också Fortifikationsverket placerat sitt nya servicecenter med ny telefonväxel. Våra kunders felanmälan när det gäller fastigheter och drift går numera härigenom. Allt för att få en mer effektiv hantering med möjlighet att se övergripande på de anmälningar som kommer in. Uppföljning kommer att vara en viktig del av verksamheten. Servicecentret ska också hantera en del interna uppgifter inom verket som IT-helpdesk och viss administration. Under början av 2007 har lokaler ställts i ordning och personal anställts. Servicecentret kommer att bemannas med egen personal istället för att köpa in tjänsterna utifrån, vilket ger fördelar i de synergieffekter vi får genom samordning av telefonväxel, IT-helpdesk och kunddisk/felanmälan. En annan fördel är att personalen har en tydlig tillhörighet och lär sig organisationen på ett mer ingående och djupare sätt än en utomstående växel som ofta har hand om flera olika företag och organisationer. Förutsättningarna att lotsa telefonsamtal vidare till rätt person i Fortifikationsverket blir nu bästa tänkbara. Hittills är sex personer anställda, senare under året kommer ytterligare anställningar att ske. Maria Larsson, chef på servicecentret 22
Här är servicecentrets team Stående från vänster: Daniel Risberg Karin Lundström Anna Sjödell Sittande från vänster: Ylva Forsgren Maria Larsson Hanna Hallnor Maria är chef för servicecentret Maria Larsson är chef för servicecentret. Hon har en gedigen bakgrund inom både IT, ekonomi och administration. På K4 i Arvidsjaur och inom garnisonen har hon varit länge. Olika arbetsgivare men trogen Arvidsjaur. Jag vill vara här, säger Maria som är född och uppvuxen i Abborrträsk. Inte en dag har jag tyckt att det varit tråkigt att gå till jobbet. Och jag flyttar aldrig härifrån. Jakt, fiske och naturen, det är mitt liv. Ett bra team Marias tankar om servicecentrets personal är att få ihop ett bra team som kan ta mycket eget ansvar och bestämma en hel del själva. Hon vill för egen del vara ett stöd för personalen och samtidigt utveckla servicecentret. Alla kommer att dela på uppgifterna telefonväxel, felanmälan och de interna stödfunktionerna, dels för att kunna vara flexibla vid olika hög belastning på de olika tjänsterna, men också för att skapa ett mer omväxlande och roligt jobb. Senaste tekniken Växelns teknik gör att den automatiskt slussar vidare samtal till andra i gruppen när det är hög belastning på vissa tjänster. Växeln prioriterar också automatiskt telefonsamtal till felanmälan. nya telefonnummer Nytt telefonnummer till Fortifikationsverkets växel är 010-44 44 000. Verket har alltså numera ett växeltelefonnummer mot tidigare flera växlar. Vi har också gått över till ny teknik med IP-telefoni. Våra kunder gör felanmälan vid störningar i drift på det öppna beståndet via telefonnummer 010-44 44 020. Servicecentret är bemannat vardagar 07.00-17.00, övrig tid går akut felanmälan över automatiskt till Muskö larmcentral. 23
Fortifikationsverket Kungsgatan 43 631 89 Eskilstuna Tel 010-44 44 000 fortv@fortv.se www.fortv.se