Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun
2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Svenskundervisning för invandrare Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Helhetsbedömning Skolinspektionen genomför tillsyn i Emmaboda kommun under hösten 2011. Skolinspektionen genomförde tillsyn av vuxenutbildningen den 27 september 2011. Vuxenutbildningen i Emmaboda kommun uppnår i många avseenden goda resultat, med få studerande som avbryter sina kurser och betygsresultat som ligger högt i de kurser där jämförelser kan göras med nationell statistik. De studerande uttrycker i både utvärderingar som redovisas och i intervjuer med Skolinspektionen uppskattning över den utbildning som bedrivs. Varje lärare följer upp och dokumenterar sina elevers studieresultat. Det systematiska kvalitetsarbetet måste dock förbättras så att kunskapsresultaten sammanställs på övergripande nivå, vilket ger möjlighet att genomföra analyser som kan leda till åtgärder inom de förbättringsområden som framkommer. Enligt samstämmiga uppgifter från studerande och personal erbjuder verksamheterna en lugn och trygg studiemiljö. Av intervjuerna framgår att såväl lärare som studerande ser det som en fördel att det finns både vuxenstuderande och gymnasieelever i skolan, och att den samläsning som sker till största delen är positiv. Rektorn måste dock säkerställa att planen mot kränkande behandling omfattar alla verksamheter och att den görs känd för samtliga studerande. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra de studerandes måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Beslut Skolinspektionen har i tillsynen av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun identifierat följande brister som ska åtgärdas: - Verksamhetens plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 1985 års skollag, Förordning om barns och elevers delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling). - Huvudmannen ser inte till att verksamheten följs upp regelbundet. (1 kap. 12 1985 års skollag).
3 (9) - Rektorn ser inte till att verksamheten följs upp regelbundet (2 kap. 2 1985 års skollag, Lpf 94, avsnitt 2.6). En utförligare redogörelse av de konstaterade bristerna finns nedan under rubriken Skäl för beslut.
4 (9) Skäl för beslut Måluppfyllelse Sammantaget redovisar vuxenutbildningen i Emmaboda att de studerande i hög grad fullföljer och når målen för sina studier. Det saknas dock resultatsammanställningar över tid på verksamhetsnivå, varför nedanstående beskrivningar endast baseras på nationell statistik för år 2010. Såväl inom grundläggande som inom gymnasial vuxenutbildning uppvisar Emmaboda kommun ett resultat i paritet med rikets när det gäller andelen kursdeltagare som avbrutit sina kurser, 24 procent inom grundläggande och 18 procent inom gymnasial vuxenutbildning. Däremot var andelen deltagare som fullföljde sina kurser lägre i Emmaboda än i riket. Betygsresultaten i Engelska A, Matematik A och Svenska A ligger generellt högre i Emmaboda kommun än i riket. I dessa kurser är det en lägre andel av deltagarna i Emmaboda som fått betyget Icke godkänt och fler som fått något av betygen Väl godkänt eller Mycket väl godkänt än genomsnittet för riket. Resultatet i Svenska A skiljer ut sig speciellt; inga studerande i Emmaboda fick år 2010 något av betygen Icke godkänt eller Godkänt, hälften av kursdeltagarna som fick betyg erhöll betyget Väl godkänt, övriga 50 procent fick betyget Mycket väl godkänt. Inom svenskundervisning för invandrare är måluppfyllelsen enligt verksamhetens egen bedömning god, då alla som fullföljde sina studier klarade att få betyg på B-, C- och D-nivå. Enligt nationell statistik var det inga sfi-studerande som avbröt sina studier i Emmaboda år 2010, vilket var avsevärt bättre än för riket som helhet, där mellan 17 och 26 procent av de studerande avbröt sina studier. Däremot var andelen studerande som blev godkända något lägre i Emmaboda, där i stället andelen som fortsatte sina studier inom respektive kurs var högre. Enligt kommunens egen redovisning ligger genomströmningstiden för sfi-kurserna på mellan 3 månader och 1,5 år. Inom Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) redovisas att eleverna är nöjda med kurser och lokaler och att betyg och utvärderingar visar på individuella framsteg och personlig utveckling. Av tillsynen framgår inte annat än att de studerande når målen enligt studieplanerna. Betyg utfärdas vid kursslut såväl inom grundläggande särvux som gymnasial särvux. Huvudområde: Studerandes utveckling mot målen Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Verksamhetens plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav.
5 (9) Motivering: Vilhelm Moberggymnasiet, där vuxenutbildningen till största delen bedrivs, har upprättat en plan mot kränkande behandling. Av planen framgår dock inte tydligt att den omfattar samtliga verksamheter, även vuxenutbildningen. Det saknas också en redovisning av vuxenutbildningens specifika behov utifrån en aktuell kartläggning. Kartläggningen ska utgöra utgångspunkt för de insatser som avses påbörjas under det kommande året. Planen ska vidare innehålla en redogörelse för hur förra årets åtgärder genomförts. Enligt författningarna ska upprättande, uppföljning och översyn av planen ske under medverkan av eleverna, utifrån deras ålder och mognad. Vid intervjuer med de studerande framkom att de inte har kännedom om den plan mot kränkande behandling som finns, vilket också bekräftades vid intervjuerna med lärare och rektor. Författning: 14 a kap. 8 1985 års skollag Förordning om barns och elevers delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Huvudområde: Ledning och utveckling av utbildningen Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Huvudmannen ser inte till att verksamheten följs upp regelbundet. Rektorn ser inte till att verksamheten följs upp regelbundet. Motivering: Av dokumentstudier och i intervjuer framkommer att det genomförs olika former av uppföljningar och utvärderingar inom vuxenutbildningen. I Vilhelm Moberggymnasiets kvalitetsredovisning för 2010 redovisas att enkäter genomförts i samtliga verksamheter inom vuxenutbildningen. Där har de studerande getts möjligheter att ge sin syn på studierna, alltifrån trivsel och trygghet till inflytande och synen på lärarnas kompetens och förmåga att förmedla kunskaper. Av intervjuer med lärare och studerande framgår att kursutvärderingar genomförs i alla kurser. När det gäller grundläggande och gymnasial vuxenutbildning redovisades en del betygsresultat i samband med Skolinspektionens tillsyn, med det saknas såväl resultat för vissa kurser som en övergripande uppföljning av kunskapsresultat inom dessa verksamheter. Inom särvux finns redovisning av betyg i Vilhelm Moberggymnasiets kvalitetsredovisning. Där redovisas också betygssammanställningar och en analys som leder fram till planerade åtgärder för sfi.
6 (9) I bildningsnämndens kvalitetsredovisning 2009 och resultatredovisning 2010 saknas resultat och uppföljningar från vuxenutbildningen. Totalt sett används det material och den information som samlas in i mycket begränsad omfattning i ett systematiskt kvalitetsarbete för att dra slutsatser och ta fram prioriterade åtgärder för utveckling på övergripande verksamhetsnivå. Författning: 1 kap. 12 1985 års skollag 2 kap. 2 1985 års skollag Lpf 94, avsnitt 2.6 Bedömningsområde: Personalkompetens Bedömning: Alla lärare har inte utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Motivering: Av intervjuer framkommer att det finns lärare, framför allt inom de yrkesutbildningar som bedrivs, som saknar utbildning i den undervisning de i huvudsak bedriver. Författning: 2 kap. 3 1985 års skollag
7 (9) Beskrivning av vuxenutbildningen Vuxenutbildningen i Emmaboda kommun omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och leds av en rektor, som också har ansvar för två program inom kommunens gymnasieskola. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen bildar ett bildningsområde som leds av en områdeschef som också är rektor för ett antal gymnasieprogram. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särvux bedrivs i kommunens regi och är till största delen förlagd till Vilhelm Moberggymnasiet. Flertalet av de gymnasiala kurserna inom vuxenutbildningen samläses med ungdomsgymnasiets elever. Kommunen bedriver också två yrkesutbildningar; en omvårdnadsutbildning som till vissa delar bedrivs som distansstudier kombinerat med schemalagd undervisning vid skolan och en industriteknisk utbildning som är förlagd till lokaler i Lindås. Sfiutbildningen på samtliga nivåer upphandlas sedan ett tjugotal år tillbaka av ABF Östra Småland/Öland och har sina lokaler i Folkets hus, några hundra meter från Vilhelm Moberggymnasiet. Tabell 1: Antal deltagare inom vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning Antal deltagare Grundläggande vuxenutbildning 13 Gymnasial vuxenutbildning 84 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 15 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 65 Källa: Kommunens uppgifter 2011-11-28 I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjurist Carin Holtz, undervisningsråd Anders Kennberg, utredare Sofia Lindstrand och enhetschef Allan Westerdahl deltagit. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Robert Holmblad Utredare/Föredragande Bilaga: Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 8 (9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen och bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Tillsynen inriktas vanligtvis mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Utifrån en risk- och väsentlighetsanalys görs i vissa fall en begränsad tillsyn som inte omfattar alla områden. Skolinspektionens tillsyn avser att visa i vilken utsträckning kommunens verksamhet inom de granskade områdena och vid den aktuella tidpunkten, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den avser alltså inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i kommunens skolväsende. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den aktuella skolan redovisas. 1 Skolinspektionens bedömning av kommunens ansvarstagande för förskola och annan pedagogisk verksamhet, fritidshem och vuxenutbildning redovisas i separata beslut. Iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen sammanställs i ett beslut (kommunbeslut). Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat, samt på den information som inhämtas via intervjuer och observationer under Skolinspektionens besök i verksamheten. I underlaget ingår också en enkätundersökning riktad till elever, föräldrar och personal genomförd i Skolinspektionens regi. 2 Även information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Vid förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. 1 Samtliga beslut går att finna på Skolinspektionen hemsida: www.skolinspektionen.se. Resultat från enkätundersökningen återfinns för respektive skola i Skolverkets databas SIRIS, se www.skolverket.se. 2 Resultat från enkätundersökningen återfinns för respektive skola i Skolverkets databas SIRIS, se www.skolverket.se.
Bilaga 1 9 (9) Företrädare för kommunen ges möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter innan Skolinspektionen fattar beslut. Alla beslut kompletteras också med en muntlig återrapportering till företrädare för kommunen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor/förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som har vidtagits i kommunen, på skolorna och i övriga verksamheter inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).