HANDBOK FÖR BELYSNINGSANPASSNING I HEMMET

HANDBOK FÖR BELYSNINGSANPASSNING I HEMMET 2009-09-09 Karin Alsterstad 1

Göteborgs universitet ForumVision Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/sekt. Oftalmologi Förord Rapporten HANDBOK FÖR BELYSNINGSANPASSNING I HEMMET är skriven av arbetsterapeut Karin Alsterstad, som har en mycket lång dokumenterad, praktisk erfarenhet av att belysningsanpassa bostäder, skolor och arbetsplatser för personer med synnedsättning i alla åldrar. Karin har under många år samarbetat med inredningsarkitekt Gunilla Brunnström, som i många år har forskat kring belysning som hjälpmedel för personer med nedsatt syn. Karin har på så sätt utvecklat kunskap och förståelse för ljusets och kontrasternas betydelse för att den fysiska miljön på bästa sätt kan medverka till att personer med synnedsättning skall kunna utföra de aktiviteter som är väsentliga för ett bra vardagsliv. ForumVisiongruppen har granskat rapporten och ser den som en viktig möjlighet till ökad kunskap för arbetsterapeuter och andra yrkeskategorier som utför anpassning av belysning i hemmet, skola och arbetsplats för personer med synfunktionshinder. Rapporten är den första i Forumvisions rapportserie om praktisk tillämpning där både teoretisk och praktisk kunskap har kunnat sammanvägas. Göteborg september, 2006 Ulla Kroksmark, MA., leg arbetsterapeut, sekreterare www.forumvision.org Rapporten är reviderad och utökad med ett kapitel om bländning skrivet av Jörgen Thaung MD, inst för neurovetenskap och fysiologi/oftalmologi 2

Innehållsförteckning Regelverk 4 Ljusets betydelse 4 För personer med nedsatt synförmåga ställs krav på belysningen som hjälpmedel 5 Val av ljus vid ögonsjukdomar 6 Ljustekniska grundbegrepp 7 Lysrör 9 Principer för placering av armaturer 10 Tillvägagångssätt vid bostadsanpassning 12 Referenser 18 Lite om bländning 19 3

Enligt 6 i Boverkets Handbok BAB Lämnas bidrag för åtgärder för anpassning av bostaden fasta funktioner i och anslutning till den bostad som skall anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. Bidrag lämnas dock inte om de sökta åtgärderna behöver vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassningen. Man kan ansöka om bidrag om förstärkt belysning för fast installation i kök, badrum, klädkammare och tvättstuga. Möjligheten att få bidrag till belysningsanpassning kan variera från kommun till kommun. Ansökan skickas till det Fastighetskontor där den sökande bor. Adress Boverket Box 534, 371 23 Karlskrona Tfn:0455-353000 webbadress www.boverket.se Ljusets betydelse Eftersom belysningsförhållandena i hemmet är av stor betydelse för god synkomfort, är det viktigt att man i anamnestagandet också hör efter hur det är med belysningen i hemmet. Personer med nedsatt syn behöver alltid välanpassad belysning. Belysningsanpassning för personer med nedsatt syn skall alltid ske efter individuell prövning som utgår från individens behov. För att en funktionell belysningsanpassning skall kunna komma till stånd i bostaden, är det en fördel att det finns tillgång till provkök på syncentralen med olika typer av raster och lysrörsfärg. På så vis kan belysningen testas av den synskadade innan den installeras. Personen som skall erhålla belysningsanpassningen måste få kännedom om de armaturer för vilka bidrag kommer att ansökas om, samt om hur dessa armaturer kommer att vara placerade i hemmet, så att missförstånd inte uppkommer i samband med installationen. Allmänbelysningen i rummet är av stor betydelse för hur personer med nedsatt syn orienterar sig i hemmet. Placeringen av den belysning som skall installeras beror bl.a. på rummets storlek. Armaturer skall placeras så att de ger tillräcklig ljusfördelning på arbetsytor och i skåp, men samtidigt skall ljuskällan eller dess reflexer inte vara bländande. Hänsyn skall tas till befintlig färgsättning. För att den installerade armaturen skall ge maximal effekt bör i vissa fall skåp och väggar målas om i lämpliga färger. 4

Bänkbelysningen är en typ av platsbelysning som förstärker arbetsljuset på arbetsbänken. Bänkbelysningen skall placeras i framkanten av överskåpen och vara väl avbländad utåt och eluttaget skall placeras på frontsidan. Bänkbelysningen kan ge blänk och reflexer i rostfria diskbänkar. Detta upplevs som störande för ögat för personer med nedsatt syn. Även blanka material på väggen bakom diskbänken kan ge upphov till bländning. Det medför att personer med synskada kan uppleva det besvärande att använda bänkbelysningen. I sådana fall bör kakel, diskbänk eller det ljusa blanka materialet bytas mot ett ljust matt material, som inte avger några reflexer. Belysningen över spis kan i många fall innebära problem. Spisfläktar har ofta dålig inbyggd belysning, som inte belyser hela spisen utan lämnar mörka partier längst bak på hällen. Om spisfläkt saknas kan en armatur installeras centralt över spisen och belysa hela ytan. I badrummet behöver i vissa fall belysningen förstärkas med en eller två lysrörsarmaturer i taket. Ibland kan även armaturer krävas vid sidan om spegeln för att belysa hela ansiktet, så man ser sig själv bättre i spegeln. För personer med nedsatt synförmåga ställs speciella krav på belysningen som hjälpmedel: 1. Tillräcklig ljusnivå 2. Lämplig fördelning av ljuset i rummet 3. Luminansfördelning 4. Undvik störande bländning från ljuskällor 5. Lämplig ljusriktning 6. Lämplig ljusfärg 7. Ljusreglering (dimmer) Förklaringar till ovanstående krav 1. Tillräcklig ljusnivå innebär att det behövs en viss mängd ljus för att kunna uträtta ett visst synarbete. Ökad ljusstyrka ger bättre synskärpa, längre arbetsavstånd, mindre förstoringsbehov och därmed större synfält. 2. Belysningen i hemmet skall vara funktionell. Belysningsnivån påverkas av hur mycket ljus som reflekteras från väggar, tak, golv och inredning. Samspelet mellan allmänt ljus och riktat ljus ger en behaglig ljusfördelning. 3. Bästa luminansfördelning mellan synobjekt, omgivande synfält och perifera synfältet är ca 5:3:1, dvs. synobjektet bör vara ljusast och ha den högsta luminansen. Luminansen avtar sedan utåt enligt angivna relationstal. 5

4. Bländning orsakas av att ögonen utsätts för ett starkare ljus än vad de är adapterade till. Detta bör undvikas eftersom bländning kan upplevas som mycket obehagligt och störande. 5. Starka och olämpligt placerade ljuskällor kan ge upphov till besvärande reflexer och indirekt bländning, sådana bör undvikas, se punkt 4 ovan. 6. Hur en person med synfunktionshinder upplever ett rum med olika färgsättning skiljer sig mycket beroende på orsaken till synskadan. Ett rum som är kraftigt färgsatt kan te sig bäst med en kallare ljusfärg. Där färgsättningen är mer sparsam t.ex. vita, beiga färger passar kan varmtonade ljuskällor passa bättre. 7. Att kunna ställa in ljuset efter behov är viktigt om en patient är extremt ljuskänslig. Hänsyn måste också tas till de övriga familjemedlemmarna. Val av ljus vid ögonsjukdomar Det är viktigt att tänka på när man planerar belysningsanpassning vilken ögonsjukdom patienten har. Här följer de vanligaste rekommendationerna, men många med synskada har individuella krav, som behöver provas innan anpassning. Cataract Glaucom Diabetesretinopati Retinitis Pigmentosa Maculadegeneration Albinism Bländningskänslig. Känslig för inslag av blått ljus och reflexer. Föredrar varmt ljus. God allmän belysning. Välriktat ljusinfall. Ljuskänslig men behöver mycket ljus. Känslig för motljus. Jämn ljusfördelning. Välriktat ljusinfall. Ljuskänsliga, speciellt känsliga för stora luminansskillnader i synfältet. Extremt ljuskänsliga. Ljusbehoven varierar beroende på sjukdomens utbredning. Föredrar kallt ljus. Torr Ökad belysningsstyrka Ödematös Föredrar varmt ljus. Mycket ljuskänsliga. Stora krav på avskärmad belysning 6

LJUSTEKNISKA GRUNDBEGREPP LJUSSTYRKA (I) Ljusstyrkan anger ljusstrålningens intensitet i en viss riktning. Ljusstyrkan redovisas ofta i ljusfördelningskurvor för armaturer och ljuskällor. Enheten för ljusstyrka är candela (cd). En candela är ungefär som ljusstyrkan hos ett stearinljus. LJUSFLÖDE (fi) Ljusflödet anger hur mycket ljus t ex en ljuskälla avger. Ljusflödet uppstår när strålningsflödet från ljuskällan (som kan mätas i t ex watt) värderas efter det mänskliga ögats känslighet.enheten för ljusflöde är lumen (lm). BELYSNINGSSTYRKA (E) Belysningsstyrkan är ett mått på hur mycket ljus som träffar en yta. Enheten för belysningsstyrka är lux = lumen/m alltså ljusflöde per ytenhet. 7

Luminans (L) Luminansen anger hur ljus en yta är. En belyst ytas luminans beror på hur mycket ljus som faller mot ytan och hur mycket som sedan reflekteras mot ögat och detta beror i sin tur på ytans möjlighet att reflektera ljus. Enheten candela/m (cd/m ) anger ljusstyrkan i förhållande till den sedda ytans storlek. Ljusmängd(Q) Ljusmängden är produkten av ljusflödet (lumen) och den tid (timmar) under vilken ljuset utsändes, dvs. Q =Φ t. Enheten är lumensekund, men i praktiken används den större enheten lumentimme. Ljusutbyte (U) Ljusutbytet (hos en ljuskälla) är förhållandet mellan angivet ljusflöde och förbrukad effekt. Ljusutbytet anges i lm/w. Källa: Ljuskultur 8

LYSRÖR I hemmiljö kan man välja mellan tre olika lysrörsfärger beroende på befintlig färgsättning befintlig färgsättning. I rum som är murrigt färgsatt bör man välja ett vitt ljus. I rum som är färgsatta i beige eller vitt bör man välja ett varmtonat ljus. Glödljusliknande lysrörsfärg 827 Varmtonad lysrörsfärg 830 Vit lysrörsfärg 840 Färgtemperatur anges i Kelvin (K) 3000 K varmtonat ljus 4000 K vitt neutralt ljus 5000 K dagsljus Färgåtergivningsindex RA Färgåtergivningsindex, Ra anger ljuskällans förmåga att återge färger inom sin färgtemperaturklass. Ra 100 har mycket god förmåga att återge färger. RA under 50 har dålig förmåga att återge färger. Mått för bänkbelysning 1x18W, AL=615mm 1x30W, AL=919mm 1x36W, AL=1225mm Armaturlängd = AL 9

Mått för lysrörsarmaturer Exempel T5 Lysrör Watt (W) Längd (mm) Watt (W) Längd (mm) 1x28 1149 2x28 1x28 1x35 1449 2x35 1449 1x49 1480 2x49 1480 T8 Lysrör Watt (W) Längd (mm) Watt (W) Längd (mm) 1x18 590 2x18 590 1x36 1200 2x36 1200 1x58 1500 2x58 1500 Armaturlängderna varierar på olika lysrörsarmaturer och fabrikat. Se katalog för längd och bredd. Principer för placering av armaturer Matbordsbelysning Matbordsarmaturen skall vara placerad centralt över matbordet. Armaturen bör vara väl avskärmad så att den inte bländar och installeras mellan 55-60 cm över matbordet. Bänkbelysning Bänkbelysningen placeras i överskåpets framkant för att undvika reflexer i ögonen. 10

Takbelysning Vilket val man väljer av takbelysning beror på kökets utformning. Det finns armaturer med asymmetrisk och symmetrisk reflektor. Symmetrisk reflektor Avståndet mellan bänkenheterna får inte överstiga 120 cm. Asymmetrisk reflektor Placeras 10 cm ut från underskåp räknat. 11

Tillvägagångssätt vid bostadsanpassning ett exempel: 1. Hembesök och analys av befintlig belysning 2. Protokoll över befintlig ljussättning och resultat av anpassning vid hembesök före och efter anpassning: Namn Personnr. Ljusmätning Kök Plats Befintlig ljusstyrka Ljusstyrka efter åtgärd Vid fönster Mitt i kök Skåpsluckor vertikalt Mitt över matbord Mitt över spis Bakkant diskbänk Framkant diskbänk Arbetsbänk Befintliga armaturer Ljuskälla Bad Plats Befintlig ljusstyrka Ljusstyrka efter åtgärd Vid fönster Mitt i badrum Mot innervägg Bakkant handfat Framkant handfat Befintliga armaturer Ljuskälla 12

3. Specifikation av belysningsarmaturer och monteringsanvisning Namn Personnr.. Rum Litt Antal Fabrikat Best nr Typ av belysning Monteringsanvisning 4. Exempel på intyg om belysningsbehov för patient med synskada Till Fastighetskontoret INTYG angående ljusbehov inför bostadsanpassning Namn Personnummer Adress. Postadress Telefonnummer. Ovanstående patient är känd på Syncentralen och har av synteamet bedömts vara i behov av belysningsanpassning. Hembesök för ljusmätning av undertecknad har styrkt behov av belysningsanpassning enligt bifogat protokoll. Intygas i tjänsten den 13

5. Exempel på besiktningsprotokoll från hembesök efter belysningsanpassning Till Fastighetskontoret Besiktning av utförd belysningsanpassning: Namn..Personnr.. Adress Postadress.Telefon Besiktningen utförd den Ingen anmärkning ( ) Notering.. I tjänsten den.. 14

Exempel på belysningsanpassning i kök och badrum hos en patient med synskada HS HS HS Kyl A Före anpassning: A 2 st glödljusarmaturer B 1 st bänkbelysning 1x18W. 1x60W. B B HS Kyl HS HS 1 2 3 4 Efter anpassning: 1. 2 st lysrörsarmaturer 1x36W, nedpendlad 25 cm från tak. 2. 1 st downlight placerad centralt över spis, nedpendlad 25 cm från tak. 3. 1 st bänkbelysning 1x18W. 4. 1 st bänkbelysning 1x36W. Befintlig bänkbelysning flyttad till A. Obs, takhöjd 270 cm. 15

C A Kyl Före anpassning: A. 1 st lysrör 1x8W över diskbänk. B. 1 st 2x18W i tak. C. 1 st spisfläktsarmatur 25W. HS B HS 2 1 Kyl HS 4 Efter anpassning: 1. 1 st bänkbelysning 1x36W. 2. 1 st bänkbelysning 1x18W. 3. 2 st lysrörsarmaturer 1x18W i HS. 4. 2 st lysrörarmaturer 1x36W, dikt an tak. HS 3 Skala 1:50 16

TM TM Före anpassning: Glödljus armatur 1x75W Efter anpassning: 2 st lysrörsarmaturer 2x18W Före anpassning: Glödljus armatur 1x60W Efter anpassning: 1 st lysrörsarmaturer 2x18W samt befintligt glödljus kvar (1x60W). Det finns olika typer av ljuskällor. I ovanstående exempel har enbart lysrör och glödljus används. 17

För Dig som vill veta mera om belysning för personer med synskada finns bl a följande litteratur:. Brunnström G; Belysning för synsvaga. Rapport från ett forskningsprojekt. Stockholm: Handikappinstitutet, 1984.. Brunnström G. Eriksson K; Ljus som hjälpmedel. Delegationen för social forskning. Socialdepartementet, 1987.. Liljefors A. Ejhed J; Bättre belysning. Stockholm: Byggforskningsrådet, 1990.. Starby L; Kompendium i belysningsteknik. Stockholm: Ljuskultur, 1983.. Sörensen S. Brunnström G; Quality of light and quality of live, Vol 27 No.2, 1995 CIBSE.. Belysning inomhus Riktlinjer och rekommendationer, Ljuskultur 1990. 18

Lite om bländning Jörgen Thaung När vi säger att vi blivit bländade är det inte säkert att vi alla beskriver samma fenomen. Många kopplar ihop begreppet bländning med obehag men det behöver inte alltid vara så. Nedan kommer en kort sammanställning om vad bländning är och några tips på hur vi kan minska problemen med bländning. När vi kommer ut i solljus från ett mörkt rum kan vi uppleva att vi blir bländade, trots att andra personer som befinner sig där inte alls upplever samma sak. Denna tillfälliga bländning begränsar vår synfunktion tills dess att vårt öga har ställt om till den nya belysningssituationen. En helt annan typ av bländningssituation uppstår när vi får en stark ljuskälla riktad mot oss. Intensiteten på ögats näthinna blir så hög att ögat inte lyckas ställa om till den nya situationen, oavsett hur lång tid vi väntar. Intensiteten kan till och med vara så hög att vi tvingas vända bort huvudet för att värja oss. En sådan bländning kan vara direkt (ljuskällan är riktad mot ögat) eller indirekt (ljuskällan speglas in i vårt synfält). Det senare fallet kan till exempel uppstå i blanka ytor såsom lackade föremål eller glasytor. Om detta sker på en tv- eller datorskärm döljs informationen bakom den starka reflexen men det är inte säkert att informationen runtomkring behöver ha blivit störd. I många situationer är det själva ljuskällan i säg som är det direkta problemet eftersom dess styrka upplevs obehaglig och störande. Denna typ av bländning brukar falla inom kategorin irriterande bländning. Irriterande bländning behöver inte nödvändigtvis vara synnedsättande men en längre tids exponering kan även medföra en försämrad synprestation. Det finns en annan typ av bländning som vi vanligtvis kallar för optisk bländning. Denna bländning orsakas av dålig optik, där av namnet optisk bländning. En skillnad mot andra typer av bländning är att den optiska bländningen kan uppstå även när relativt svaga ljuskällor hamnar i vårt synfält. Tänk er följande situation: ni kör iväg med en bil som har en smutsig vindruta och när ni svänger runt hörnet så lyser solen mot rutan. Från att bara ha varit lite grå av smuts så är det nu nästan omöjligt att se ut genom rutan. Ett annat exempel är på vintern med en immig eller frostig ruta. Många gånger räcker det med en svag vintersol eller en gatlampa för att sikten drastiskt ska försämras. Vårt öga kan också ha förändringar som liknar den smutsiga vindrutan. I stället för att vara helt transparent så sprids en viss del av ljuset och 19

detta ljus faller som en slöja över bilden - precis som i vindrutefallet. En ung person med normal syn har en liten mängd ljusspridning i ögat och då krävs mycket starka ljuskällor för att orsaka en synnedsättande bländning. Men med ålder försämras ögats optik och redan när vi når 40-45 års ålder har många en nedsatt synfunktion i bländningssituationer. Dessa smygande förändringar lägger vi inte själva märke till utan det är först när vi provoceras i tester eller jämförelse med yngre som vi inser den bländningsorsakade synnedsättningen. När vi når 75-80 år kan synförmågan vara så begränsad att det räcker med ett stearinljus för att skapa bländning, trots att ljuslågan i säg upplevs som behaglig. Kontrastbegreppet är ett viktigt verktyg för att kunna förstå och bedöma denna typ av synnedsättning. Kontrast beräknas utifrån skillnaden i ljushet mellan en detalj och dess bakgrund. Vid hög kontrast framträder detaljen bättre och maximal synskärpa erhålls vid maximal kontrast. Vid optisk bländning är det framförallt förlusten av kontrast som gör att vi känner oss bländade. Det finns speciella kontrastsyntavlor för att mäta nivån när vi inte längre upptäcker någon kontrastskillnad. En tumregel är att jämfört med en 20-åring så behöver en 50-åring två gånger så stor kontrastökning i en bländningssituation för att kunna upptäcka ett föremål. För en 80-åring behövs ytterligare en fördubbling i kontrastökningen! Om personen även har katarakt (Gråstarr) så ökar kontrastbehovet dramatiskt. Varje ny ljuskälla som tänds i vårt synfält bidrar med ytterligare en ljusslöja som sänker den upplevda kontrasten i vår omgivning. Om ljuskällan är stor till yta men med låg intensitet (jämför himmeln) så blir inte slöjans bidrag så kraftig. Om vi däremot använder en liten punktformad ljuskälla så måste den vara mycket ljusstarkare och intensivare för att ge samma belysningsnivå. Genast blir bländeffekterna mycket större. Ljuskällor och belysning Design- och miljökrav har på senare tid genererat en mängd nya lampor vilket är positivt. Men introduktionen av små punktformade ljuskällor såsom halogenlampor och lysdiodlampor (LED) är samtidigt ett växande problem. Rätt använda har de en stor potential men många gånger skapar dessa ljuskällor stora problem för den äldre befolkningen. De flesta 20-åringar har inte en aning om vad problemet är! De har fortfarande så pass bra ögonoptik att de utan problem kan placera en naken halogenlampa i sitt rum eller passera en mötande bil med helljus. De flesta har även bra ögon i 30 årsåldern. Här finns ett stort problem om vi låter yngre människor utan insikt om dessa bländningsproblem utföra design och ljusplanering utifrån sina egna ögon och upplevelser. Behovet har medfört att det nu bedrivs ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet för att kunna belysa dessa problem. Ett visualiseringsverktyg är under utveckling som ska kunna hjälpa beslutsfattare och planerare att skapa bättre miljöer för äldre människor. 20

Några råd för att undvika bländning När det gäller ljusplanering utifrån behoven hos äldre med normalt åldrande och katarakt (gråstarr) så handlar det idag mycket om att undvika små starka ljuskällor. Åldrandet medför samtidigt ett ökat ljusbehov vilket många gånger är en stor utmaning. Lägre belysningsnivå ger även lägre kontraster och detta bör undvikas då kontrastseendet hos dessa personer redan är försämrat från start. En belysningsarmatur måste kunna ge tillräckligt ljus för ändamålet men får samtidigt inte skapa bländning eller obehag. Den måste vara lätt att ställa in så att reflexer kan undvikas. För allmänbelysningen kan det vara ett alternativ att skapa belysning med indirekt ljus där lampan är dold bakom en skärm eller att lampan är riktad mot tak eller vägg. Små spot-lights kan användas men måste alltid vara avskärmade och placerade så att man kan passera utan att det skapas ett skarpt ljussken från själva ljuskällan. Skräckexempel är lätta att finna i många butiker där dessa lampor nästan uteslutande används. Stora skillnader i belysningsnivå bör generellt undvikas, ett undantag kan vara om det aktivt utnyttjas för att framkalla önskade skuggeffekter för ökad kontrastgenerering. Eftersom ögat ställer in sig till belysningens medelvärde så kan en olämplig ljusfördelning lätt skapa obehag och försvåra seendet. Starkt solljus genom fönster kan försvåra seendet om rummet i övrigt inte är väl belyst. En TV-bild kan skapa ett ljussken som försvårar seendet om omgivningen inte är belyst på lämpligt sätt. Vissa dyrare TV-apparater har idag inbyggd belysning för att undvika alltför stora skillnader i ljusfördelningen kring TV-bilden. Mycket går att göra och fokus bör ligga på att få kontraster att framträda för att underlätta detektion av hinder för att öka tryggheten och att underlätta aktiviteter. Med rätt belysning kan bländningsproblemen till stor del reduceras samtidigt som kontrasterna bibehålls inom acceptabla nivåer. 21