Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016
Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Inledning Malmö stad och Polisområde Malmö har fattat beslut om samverkan inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Med utgångspunkt i en gemensam problembild är det båda parters uppdrag att gentemot varandra tydliggöra roller och ansvar samt vilka åtaganden som åvilar respektive myndighet i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i Malmö. Arbetet sker både genom långsiktiga sociala åtgärder som mer kortsiktiga situationella åtgärder. Polisen har primärt det brottsförebyggande uppdraget, som handlar om att minska den faktiska utsattheten för brott. I detta uppdrag behöver polisen stöd från andra aktörer inte minst från kommunen. Det trygghetsskapande arbetet är ett bredare uppdrag som handlar om att påverka den upplevda tryggheten. Tillit, förtroende, social förankring och delaktighet är några faktorer som har betydelse för den upplevda tryggheten men även utvecklingen av den fysiska miljön och polisens synliga närvaro. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är ett brett samhällsuppdrag som kräver samverkan mellan olika myndigheter, organisationer, föreningar och medborgare. Huvudansvaret för denna samverkansprocess ligger dock hos kommun och polis. Samverkansöverenskommelsen framhåller vikten av samverkan samt behandlar strukturen och formerna för samverkan mellan Polisområde Malmö och Malmö stad. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och uthålligt. För att bygga upp en stabil och varaktig samverkan krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Denna strategiska överenskommelse ligger till grund för det fortsatta operativa brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som sker i olika samverkansforum mellan kommun och polis. Övergripande mål Det övergripande målet för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet som sker i samverkan mellan Malmö stad och Polisområde Malmö är att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Den generella utvecklingen följs upp genom Polisens och Malmö stads årliga trygghetsmätningar samt aktuell brottstatistik över anmälda brott.
Långsiktigt hållbart samarbete För att vara långsiktigt hållbar behöver samverkan integreras och förankras i den ordinarie verksamheten. En fungerande samverkan förutsätter därför styrning, struktur och samsyn. För att möjliggöra en tvärsektoriell styrning av den brottsförebyggande verksamheten och ge samverkan legitimitet och ett tydligt mandat, har en fast samverkansorganisation skapats mellan polis och kommun. Här ingår SSP - en strukturerad lokal samverkan mellan socialtjänst, skola och polis som pågått i Malmö sedan 2004. Syftet är att styra och leda verksamheten genom att på ledningsnivå skapa förutsättningar för samverkan, tillgängliggöra resurser, ta fram gemensamma prioriteringar, tydliggöra förväntade effekter av samverkansarbetet och efterfråga uppföljning av åtgärder. En framgångsrik samverkan kräver också struktur. Det innebär tydlighet när det gäller mål, ansvarsfördelning och rutiner för samverkan. För att skapa samsyn och förståelse för varandras uppdrag, möjligheter och begränsningar i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet, är det av stor vikt att kommun och polis tillsammans genomför tvärprofessionell kompetens- och metodutveckling. Om samverkan ska fungera i praktiken måste samverkande myndigheter bygga upp en tillit mellan varandra, skapa en gemensam bild av arbetet och använda gemensamma begrepp. Samverkansområden 2012-2016 Malmö stad och Polisområde Malmö har mot bakgrund av en gemensam problembild tillsammans beslutat att nedanstående samverkansområden ska prioriteras i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Samverkansområdena överlappar varandra då brottsligheten samvarierar mellan flera olika kategorier. Det är t ex inte ovanligt att en ungdom både kan vara brottsutsatt för våld i familjen och samtidigt själv vara kriminell och utsätta andra för olika former av brott. Det är därför nödvändigt att ha en helhetssyn på problematiken. Unga i riskzon och unga kriminella Det finns mycket som skola, socialtjänst, polis och fritid kan göra tillsammans för att förebygga kriminalitet och missbruk bland unga. Det är viktigt att kommun och polis tillsammans prioriterar insatser för att tidigt upptäcka barn och unga med riskbeteende eller som befinner sig i riskmiljöer. För att det förebyggande arbetet ska bli så effektivt som möjligt är kunskap om de riskfaktorer som innebär en förhöjd risk att unga ska rekryteras till kriminella nätverk av central betydelse.
Organiserad brottslighet och kriminella nätverk Kriminalpolitiken i Sverige lyfter mer och mer fram att organiserad brottslighet kan motverkas även på andra sätt än genom traditionell brottsbekämpning, där den lokala dimensionen med tonvikt på det brottsförebyggande arbetet lyfts fram som ett viktigt komplement. Detta öppnar upp för ett vidare perspektiv där fler aktörer än de inom rättsväsendet kan bidra till att minska den organiserade brottsligheten genom ökad samverkan mellan olika myndigheter. Våld i nära relationer Våld i hemmet är inte bara ett privat problem. Samhället har samma ansvar att skydda personer som utsätts för våld av närstående som vid andra våldsbrott. Våld i nära relationer omfattar våld mot partner, barnmisshandel, hedersrelaterat våld och vuxna personers våld mot en äldre anhörig. Alla som berörs av våldet kan behöva hjälp och stöd d v s både den brottsutsatte, förövaren och barn som bevittnar våld. Insatserna avser såväl psykiskt och fysiskt våld som sexuella övergrepp liksom vid våld i samkönade relationer. Stöd till brottsutsatta Brottsofferperspektiv och avhopparperspektiv är två perspektiv som hör tätt samman. I båda dessa fall handlar arbetet om stödinsatser. Det kan handla om brottsoffer, exempelvis näringsidkare, som utsatts för hot och våld, eller avhoppare från organiserad brottslighet som behöver hjälp att starta upp ett nytt liv. Drogförebyggande insatser Droger och kriminalitet hänger ofta ihop. Såväl svensk som internationell forskning visar att unga löper en påtagligt större risk att gå med i kriminella nätverk om de använder narkotika och andra droger. Det finns även en stark koppling mellan våldsbrott och alkoholkonsumtion, såväl när det gäller våld i hemmet som krogrelaterad brottslighet. Det drogförebyggande arbetet i Malmö utgår ifrån den nationella strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Trygghetsskapande åtgärder i offentlig miljö och trafiken Känslan av trygghet påverkas av platsers sammanhang, folkliv och utformning. Vissa platser får oss att trivas och känna oss delaktiga medan andra signalerar otrygghet och brist på kontroll. Polisens och Malmö stads årliga trygghetsmätning utgör ett viktigt underlag för det trygghetsskapande arbetet. Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Ulf Sempert Polismästare
Samverkansmodellen Samverkansmodellen, som har Rikspolisstyrelsens modell som förebild, har en enkel uppbyggnad och innefattar följande moment: 1. Underrättelseinhämtning/omvärldsorientering av Polisen och Malmö stad. 2. Gemensam problembild baserad på underrättelser och omvärldsorientering. 3. Överenskommelse om gemensamma insatser och åtaganden som har den gemensamma lägesbilden som utgångspunkt. 4. Genomförande av operativt brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. 5. Uppföljning och analys av resultaten av genomförda insatser. Alla insatser och aktiviteter som genomförs ska följas upp och resultatet ska utvärderas. Således behöver alla insatser och aktiviteter ha ett, eller flera, mål, som ska vara möjliga att mäta, kvantitativt eller med kvalitativa metoder. Resultatet av uppföljningar/utvärderingar av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ska redovisas till styrgruppen. Samma krav på dokumentation av verksamhetens utveckling som Polisområde Malmö och Malmö stad ställer på sin övriga verksamhet, ska gälla de gemensamma åtaganden och insatser som genomförs inom ramen för överenskommelsen. 6. Information/kommunikation Styrgruppen ska kontinuerligt informeras om planerade, pågående och avslutade brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser, såväl de som respektive myndighet genomför ensam, som de gemensamma. En kommunikationsplan med riktlinjer i informations- och kommunikationsfrågor för gemensamma insatser är angelägen och ska tas fram gemensamt av Malmö stad och Polisområde Malmö.
Samverkansorganisation Styrgrupp Trygghets- och säkerhetsdirektör, Polisområdeschef, Biträdande Polisområdeschef, Direktör Sociala resursförvaltningen, Gatudirektör, Utbildningsdirektör, Stadsdelschef Central samverkansgrupp Stadsdelschef, IoF-chef, BoU-chef, enhetschef Sociala resursförvaltningen, samordnare Utbildningsförvaltningen, Operativt ansvarig för polisens brottsförebyggande verksamhet, Chef Kriminalenheten, avdelningschef Fritidsförvaltningen, verksamhetsstrateg Räddningstjänsten, avdelningschef Gatukontoret Lokal SSP-samverkan mellan stadsdelsförvaltningar och närpolisområden Kommun- och polisområdesövergripande samverkansgrupper mellan POMA och Malmö stad
Strategisk nivå Inom ramen för samverkansöverenskommelsen har en organisation tillskapats med en styrgrupp och en central samverkansgrupp. Styrgruppens uppdrag är att utifrån ett strategiskt och långsiktigt perspektiv initiera och följa upp uppdrag som formaliseras inom ramen för samverkans-överenskommelsen mellan Malmö Stad och Polisområde Malmö. Styrgruppens roll är att legitimera och skapa förutsättningar för samverkan på andra nivåer i organisationen, sätta upp mål för arbetet och utgöra ett övergripande samverkansforum för de delar av det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Malmö som baseras på en samverkan mellan staden och polisen. Centrala samverkansgruppen tilldelas ansvaret för att planera och förankra gemensamma insatser och aktiviteter, tillse att de genomförs (samordna) samt följa upp och utvärdera insatserna. Centrala samverkansgruppen utgör även central ledningsfunktion för lokal SSP-samverkan. Gruppen har också ansvaret för att bereda frågor till styrgruppen. Förvaltningsstödet för det strategiska brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ligger hos stadskontoret, avdelningen för trygghet och säkerhet (ATOS). Operativ nivå Det operativa trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet genomförs av de förvaltningarna inom Malmö stad med ett verksamhets- och befolkningsansvar tillsammans med Polisområde Malmö. Operativ samverkan sker både kommuncentralt och lokalt i varje stadsdel. Kommuncentral samverkan planeras och samordnas av den centrala samverkansgruppen med stöd av avdelningen för trygghet och säkerhet (ATOS) på stadskontoret. Det finns ett väl utbyggt samverkansarbete kring våld i nära relationer mellan olika berörda myndigheter och ideella organisationer samt en styrgrupp mellan Malmö stad och Polisområde Malmö för Koncept Karin. Det finns också en samverkan mellan socialtjänst, åklagare och polis kring unga lagöverträdare. Den centrala samverkansöverenskommelsen motsvaras av lokala samverkansöverenskommelser mellan stadsdelsförvaltningar och närpolisområden som ska utmynna i konkreta handlingsplaner för lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. SSP-samverkan utgör en viktig arena för detta arbete.