ANALYS AV SKELLEFTEÅ TORG Underlag till program för torget 2013-09-04

ANALYS AV SKELLEFTEÅ TORG Underlag till program för torget 2013-09-04 Skellefteå kommun

Information - underlag till program för torget Datum: 2013-09-04 Styrgrupp: Lars Hedqvist, planeringschef Harriet Wistemar, kommunarkitekt Projektledare: Carl-Henrik Barnekow, planarkitekt Projektgrupp: Ulrika Hellsten, planarkitekt Patrik Larsen, mark- och exploateringsingenjör Richard Widman, planingenjör Analysen har tagits fram i ett samarbete mellan planavdelningen (BMK) och samhällsutvecklingsavdelningen (KLK) i samråd med gatu- och parkavdelningen (TK).

Skellefteå torg Ett torg är en viktig plats i en stad. Det är en öppen yta i stadsrummet som avgränsas av omkringliggande byggnader. Om vi tänker oss att staden är en bostad där vi har ett vardagsrum där vi kan sitta ner och koppla av det är stadsparken. I köket är det liv och rörelse, nästan som hjärtat i vår egen kropp. Där rörs det i kastruller, middagar förbereds och det är ofta där vi umgås innan middagen serveras det är torget. Torget ska vara en plats för alla under alla tider på dygnet, året runt. Ett torg ska vara attraktivt och bjuda in besökare till att använda det. Stadens torg är en spegling av staden omkring det och ett ömsesidigt samspel med omkringliggande gator och byggnader visar sig i hur torget används i vardagen. Genom att vara ett intressant och upplevelserikt torg stärker det byggnaderna kring torget och staden som helhet, precis som publika verksamheter i byggnaderna runt torget bidrar till en positiv upplevelse av torget. Ett torg är en plats där vi stannar upp i staden, till skillnad från stråk som är till för att röra sig längs med. Torget ska vara allas gemensamma mötesplats under hela året och det ska ge plats för många varierade upplevelser. Ett torg blir aldrig färdigt utan ska vara en ständigt föränderlig plats i staden som erbjuder upplevelser under alla delar av året. Ett torg ska i sin vardagsfunktion vara varierat och locka till sig människor och få de barriärer som finns mellan åldersgrupper och olika kulturella bakgrunder att försvinna. När vi är på Skellefteås torg är vi alla skelleftebor tillsammans. Samtidigt behöver inte torget bara vara en stor öppen yta, som då kan upplevas öde, utan torget kan exempelvis delas upp i mindre rumsbildningar och platser som ger olika intryck till besökare, samtidigt som det ger plats för öppna ytor. Ett torg är per definition en öppen yta i staden och ska fortsättningsvis vara det. Syftet med analysen är att presentera en grundlig genomgång och studie av torget idag, samt tidigare utredningar. Analysen kommer vara ett underlag och ge inriktningen för det program som kommunstyrelsen den 22 maj 2012 gav i uppdrag åt bygg- och miljökontoret att ta fram. Skellefteås torg är hjärtat i staden. Projektledare: Carl-Henrik Barnekow, planeringsarkitekt, bygg- och miljökontoret Projektgrupp: Ulrika Hellsten, planeringsarkitekt, bygg- och miljökontoret Patrik Larsen, mark- och exploateringsingenjör, kommunledningskontoret Richard Widman, planingenjör, bygg- och miljökontoret Sida 3 (32)

Innehållsförteckning 1. Torget är hjärtat i en attraktiv stadskärna... 5 2. Sammanfattning... 6 3. Torgets historia... 7 Byggnader runt torget... 8 Gator runt torget... 9 Tidigare utredningar... 10 4. Torget idag... 11 Utformning... 12 Grönska... 13 Användning... 14 Fotografier... 15 Solstudie... 16 SWOT... 17 5. Ett torg så funkar det... 18 Funktionella dimensionen... 18 Sociala dimensionen... 19 Visuella dimensionen... 20 Tidsdimensionen... 20 Upplevda dimensionen... 21 6. Utvärdering av dagens torg... 22 7. Möjligheter för vårt framtida torg... 24 Torgets rumslighet och utformning... 25 Torgets möblering är viktigt för attraktiviteten... 26 Kanalgatan borde inkluderas... 27 Aktiviteter gör torget levande... 28 8. Konsekvensanalys... 29 9. Slutsats... 30 Fokusområden för handlingsplan/programmet... 30 Bilaga: Solstudie... 31 Sida 4 (32)

1. Torget är hjärtat i en attraktiv stadskärna Skellefteås attraktivitet för boende, besökare och näringsliv är starkt relaterat till stadens offentliga rum. Med detta menas torg, gator och parker där det finns plats för möten mellan människor, samt där det finns ett lockande utbud av vacker miljö, kultur och handel. Skellefteås stadskärna är hela kommunens gemensamma vardagsrum. Det är viktigt att kommunens invånare trivs med, och är stolta över, det gemensamma offentliga rummet. Stadskärnan är också den del av kommunen som besökare ofta kommer till och utgår ifrån för att uppleva andra delar av kommunen ifrån. Upplevelsen av staden sker genom det offentliga rummet. När kvinnor och män rör sig längs stadens gator och platser skapas olika intryck hos oss som blir vår mentala bild av platsen. Ett levande gatuliv och torg med evenemang, butiker, uteserveringar med mera ger oss positiva intryck, medan motsatsen, ett ödsligt och tomt gaturum och torg, ger oss negativa intryck. Kvinnor och män upplever en stad som sekvenser av olika sociala rum när vi rör oss genom staden, samtidigt som vi upplever platser olika. Att förflytta sig från älven upp till järnvägen ger olika upplevelser av det offentliga rummet. Stadsparken, Trädgårdsgatan, Nygatan, Torget, Kanalgatan och busstationen har olika rumsbildande delar som ger oss olika intryck av respektive plats. En attraktiv stadskärna ger en trygg och behaglig känsla när vi vistas där. När vi rör oss längs stadens gator och platser är det viktigt att vi också trivs där. Exempelvis kan en dåligt belyst gata, torg eller park få oss att undvika platsen på kvällstid för att vi kanske känner oss otrygga. Det är viktigt att gator och platser är tillgängliga och upplevs trygga för alla, samtidigt som de håller en hög kvalité i material och utformning. Centralt placerade gator kan kännas avsides om det saknas målpunkter som gör att vi inte rör oss där. Exempel på målpunkter är butiker, restauranger med mera. Det är funktionerna i byggnaderna längs med torget och gaturummets utformning som gör det attraktivt. Ett torg som används och fylls med liv och rörelse bidrar till att göra stadskärnan mer attraktiv, då människor lockar fler människor till en plats. Att skapa en attraktiv stadskärna är ett ansvar som kommunen delar med fastighetsägare och näringsidkare. Kommunen ansvarar för utformningen av de allmänna platserna, som torg och gator, och ger riktningen för hur stadsbilden ska utvecklas med byggnaders olika karaktärer. Kommunen kan även ge riktlinjer för var det ska vara tillåtet med fordonstrafik, parkeringar, uteserveringar osv. Fastighetsägare ansvarar för att sköta och underhålla sina fastigheter och lokaler åt näringsidkare, exempelvis genom att tillgänglighetsanpassa entréer. Fastighetsägarna har även möjligheten att styra vilka verksamheter de vill ha i sina lokaler. Näringsidkare erbjuder besökare och invånare ett utbud av tjänster under olika tider på dygnet och året som bidrar till att levandegöra stadskärnan. Det är detta utbud som tillsammans med det offentliga rummet gör stadskärnan attraktiv att besöka och vistas i. Torget är en väldigt viktig del i staden och utgör hjärtat av det offentliga rummet i Skellefteå som alla ska ha tillgång till. Torget har stor betydelse för att ge besökare en positiv upplevelse av staden. Idag har torget problem att ge den upplevelsen. Sida 5 (32)

2. Sammanfattning Detta kapitel ger en kort sammanfattning av rapporten och slutsatserna Ett torg fyller en grundläggande viktig roll i en stad sett ur flera perspektiv, så väl som fysisk plats, men även socialt och över tiden. Det är en del av alla Skelleftebors gemensamma vardagsrum där alla ska ha möjlighet att vistas under årets alla dagar. Staden är starkt beroende av ett attraktivt stadsrum och där är torget en viktig pusselbit. Torget lider av brister och är inte en tillräckligt attraktiv allmän plats i staden. Denna rapport visar att torget har flera brister som tyvärr påverkar det negativt och försvårar för torget att vara en inbjudande attraktiv del av det offentliga rummet. Torget fungerar inte bra som det är utformat och det används bristfälligt idag. En analys har gjorts av torget och resultatet visar att torget inte klarar av att uppnå en god nivå inom flera områden, medan det ur vissa aspekter håller en något bättre nivå. Tillgänglighet, möblering, belysning, utformning med flera är mindre bra idag. En av torgets starkare sidor är att det ur ett socialt perspektiv har en någorlunda bra mix av besökare, även om det kunde vara fler till antalet. Torget är en viktig del i länken mellan älven och det nya resecentrum som är planerat att byggas vid järnvägen. Därmed är torget av stor betydelse för upplevelsen av en attraktiv och levande stadskärna. Torget är hjärtat i stadskärnan och kan stärka banden inom stadskärnan samtidigt som torget knyter samman stadskärnan med angränsande stadsdelar. En av konsekvenserna om inget görs åt torgets nuvarande utformning är att stadskärnans attraktionskraft försämras och det blir svårt att levandegöra stadskärnan och locka nya etableringar till staden. Arbetsgruppens förslag till program för torget är att ta fram en handlingsplan för hur torget kan anpassas till att vara en mer attraktiv plats i stadskärnan. Som utgångspunkt ska handlingsplanen svara på följande frågeställningar: - Se över möjligheten att avdela resurser för att starta en tidig process med tillfälliga projekt för att aktivera torget under olika tider på året i dialog med medborgare & aktörer Kanalgatan norr om torget bör ses som en del av torget vid en framtida omvandling - Biltrafiken på Kanalgatan behöver minska för att möjliggöra en helhetslösning för torget - Hur belysning kan användas för att höja upplevelsen av torget - Verksamheter runt torget och deras möjligheter att använda sig av torget - Hur torgets utformning kan hjälpa till att höja upplevelsen av torget och ge det en identitet - Hur torget kan göras användbart för flera olika aktiviteter under alla årstider - Val av material och utformning ska göra det möjligt för spontana aktiviteter - Hur olika rumsliga element kan användas för att göra torget mer varierat - Säkerställs tillgängligheten till torget som en öppen offentlig plats - Form, storlek och placering på eventuell bebyggelse på torget - Hur grönskan på torget kan utvecklas - Hur vi skapar ett bättre helhetsintryck av torget för besökare på platsen Sida 6 (32)

3. Torgets historia En kort historisk tillbakablick på Skellefteå torg Skellefteå torg, med den storlek det har idag, blev ett torg först 1989. Före det har det haft flera olika användningsområden och utformningar. I den gamla, bitvis fortfarande aktuella stadsplanen från 1919 av Lilienberg, som visas till höger, var kvarteret Loke hälften så stort som kvarteret Lekatten i söder, vilket lämnade en öppen yta i stadsrummet. Nygatan och Trädgårdsgatan, som nu ses som en naturlig del av torget, var till för fordonstrafik och fotgängare var anvisade till trottoarerna. När Rikscityhuset (Lekatten 9) byggdes 1959 och invigdes 1960 var torget mest en parkeringsplats. Idag går det att kritisera det höga huset för att det skuggar torget, men torget var inte ett torg som vi känner det idag när huset byggdes. I början av 1960-talet var Nygatan öppen för fordonstrafik och detta var en tid då mycket fokus låg på bilen och dess framkomlighet. Fotgängare och cyklister hade inte samma prioritet i stadsplaneringen vid den tiden jämfört med idag. Delar av Nygatan blev under senare delen av 1970-talet fria från biltrafik. Som en följd av detta gjordes delen av Nygatan vid torget om till en mindre torgyta, vilket syns på bilden till höger från början av 1980-talet av Staffan Broberg. Det var en tid även stor busshållplats på västra sidan och parkeringar på den östra delen av torget, och några av de första lindarna som planterades syns också på fotot. Bussarna flyttade ut till nuvarande läge vid Kanalgatan 1988 och torget fick sin nuvarande utformning 1989. Det var först då som det vi uppfattar som torget idag blev en plats för människor och inte bilar. Vid invigningen av det nya torget myntades uttrycket möjligheternas torg. Sedan dess går torget i folkmun under detta namn. De nuvarande byggnaderna runt torget fanns alltså på plats före det att torget blev ett torg i dess rätta bemärkelse och ska ses som en del av den naturliga inramningen och förutsättningarna för hur ett nytt torg kan gestaltas och aktiveras idag. Sida 7 (32)

Byggnader runt torget Torget ramas in av byggnader från olika epoker längs väster, söder och öster. I norr finns ingen rumsligt avgränsande bebyggelse utan närmsta byggnader ligger norr om Kanalgatan. Äldsta huset (nr 9) är från 1934 och det yngsta från 1974 (nr 4). Byggnaderna kring torget är av stor vikt, inte bara genom att de ger torget sin inramning i stadsrummet, utan även genom de lokaler som vänder sig mot torget. Lokaler i markplan bidrar till att levandegöra platsen under olika tider på dygnet. Det är även av stor betydelse att lokalerna är tillgängliga för allmänheten och att verksamheterna erbjuder en service som bidrar till att levandegöra torget. På torget finns en kioskbyggnad i sydvästra hörnet och två mindre byggnader längs torgets västra sida inrymmer offentlig toalett och soprum. Den öppna torgytan utgör en del av torget. Här följer en kort redovisning av byggnaderna runt torget: Hus 1 Fastighet: Orion 8 Antal våningar mot torget: 4 Ägare: Privat I markplan: Butik, bil- och cykelverkstad Entréer mot torget: 2 Övrigt: Uppfört 1946. Ritat av Edvin Bergenudd. Platsen framför huset rymde tidigare en tankstation. Avskärmat från torget på grund av Kanalgatan. Hus 3 Fastighet: Idun 5 Antal våningar mot torget: 4 Ägare: Privat I markplan: Bank i hörnet och butik. Entréer mot torget: 3 Övrigt: Byggnadslov 1939. Ritat av Kjell Westin. Balkonger ombyggda 2011. En av de större fasaderna mot torget som tar upp ett halvt kvarter. Hus 5 Fastighet: Lekatten 9 Antal våningar mot torget: 7 Ägare: Privat I markplan: Butikslokaler, bank. Entréer mot torget: 5 Övrigt: Uppfört 1959. Ritat av Åke Östin. Det högsta huset kring torget. Med sin höjd skuggar huset vintertid hela torget och sommartid en mindre del i söder. Hus 2 Fastighet: Idun 12 Antal våningar mot torget: 4 Ägare: Privat I markplan: Galleria Entréer mot torget: 4 Övrigt: Uppfört 1961. Ritat av Olov Lähdet. En av de större fasaderna mot torget som tar upp ett halvt kvarter. Hus 4 Fastighet: Hjorten 5 Antal våningar mot torget: 3 Ägare: Skellefteå kommun I markplan: Bank, turistbyrå och butikslokaler. Entréer mot torget: 3 Övrigt: Uppfört 1974. Ritat av Svante Tengbom. Större delen av byggnaden inrymmer kommunala förvaltningar. I markplan finns lokaler för verksamheter. Hus 6 Fastighet: Lekatten 12 Antal våningar mot torget: 2 Ägare: Privat I markplan: Galleria Entréer mot torget: 1 Övrigt: Uppfört 1965. Ritat av Åke Östin. Rymmer en större galleria med en entré mot Nygatan. Tidigare fanns en arkad i markplan mot torget och Nygatan. Den byggdes igen under 2009. Sida 8 (32)

Hus 7 Fastighet: Loke 7 Antal våningar mot torget: 6 Ägare: Privat I markplan: Bank, hotell Entréer mot torget: 4 Övrigt: Uppfört 1967. Ritat av Erik Thelaus. En av de större fasaderna mot torget som tar upp ett halvt kvarter. Det mörka teglet och mörka detaljerna är tidstypiskt. Även publika lokaler i källare och på andra våningen. Hus 9 Fastighet: Loke 8 Antal våningar mot torget: 4 Ägare: Privat I markplan: Restauranger Entréer mot torget: 3 Övrigt: Byggnadslov 1934. Ritat av Birger Dahlberg. Stadens första fyravåningshus och det första med hiss och sopnedkast. Bevarandevärt. Hus 8 Fastighet - Loke 8 Antal våningar mot torget: 6 Ägare: Privat I markplan: Butiker, biograf Entréer mot torget: 4 Övrigt: Uppfört 1960. Ritat av Alf Lundqvist. Husets fasad sticker ut mot övriga byggnader kring torget på grund av material och utformning. Publika lokaler på andra våningen. Hus 10 Fastighet: Polaris 8 Antal våningar mot torget: 3 Ägare: Privat I markplan: Bank och butikslokal Entréer mot torget: 1 Övrigt: Uppfört 1950. Ritat av Lars-Erik Lallerstedt. Byggnad med tidstypisk 50-talsarkitektur med fina detaljarbeten. Avskärmat från torget på grund av Kanalgatan. Bevarandevärt. Gator runt torget Gator med olika karaktär som påverkar torgets användning och utvecklingsmöjligheter finns runt det. I söder finns Nygatan, som är stadskärnas största handelsstråk och gågata. Norr om torget finns Kanalgatan som idag är en genomfartsled med hög trafikbelastning. Gatan utgör ett hinder i stadsrummet, då den delar upp stadsdelen genom sin storlek, utformning och trafikbelastning. Från söder kommer Trädgårdsgatan från älven och stadsparken mot torget. Gatan fortsätter vidare norrut norr om Kanalgatan. Öster om Trädgårdsgatan norr om Kanalgatan finns Torggatan som ansluter till Kanalgatan i torgets nordöstra hörn. Kartan till höger visar gatorna i förhållande till torget. Här följer en kort redovisning av gatorna runt torget. Nygatan Trafik: Cyklister, fotgängare Cykelbana: Blandat med fotgängare. Inte tillåtet att cykla mellan kl 09-18. Övrigt: Gågata. Huvudstråk för handel. Trädgårdsgatan Trafikflöde: Cyklister, fotgängare, viss fordonstrafik Cykelbana: Nej Övrigt: Framtida huvudstråk i nord-sydlig axel mellan älven i söder och nya resecentrum i norr. Kanalgatan Trafik: Fordon, cyklister, fotgängare Cykelbana: Nej Övrigt: Genomfartsled utan separerad cykelbana. Busstrafik (regional och lokal) utnyttjar gatan. Torggatan Trafikflöde: Cyklister, fotgängare, viss fordonstrafik Cykelbana: Nej Övrigt: Möjlighet finns att enkelrikta gatan i framtiden beroende på utveckling i kv Perseus. Sida 9 (32)

Tidigare utredningar Skisser och utredningar för torget har tagits fram i omgångar sedan slutet av 90-talet och 2004 utan att leda till någon handlingsplan för torget. 2004 arbetade bygg- och miljökontoret med ett utredningsförslag för att förbättra torget, varav bara mindre delar genomfördes. Bland annat berörde utredningen hur den södra delen av torget hade kunnat förändras med en liten mini-park runt fontänen. Under 2008 togs förslag fram av två exploatörer som föreslog att bebygga större delen av torget med olika byggnader. Inga av idéerna som presenterades genomfördes, då de privata byggherrarna drog sig ur projektet på grund yttre omständigheter som inte kommunen kunde påverka. I arbetet 2008 lyfte ungdomar fram önskemål om att torget skulle göras mer levande genom att använda mer färg som kontrast till den grå öppna torgytan. I det arbetet analyserades torget och omgivningen på flera olika sätt. Bland annat pekade utvärderingen av projektet på behovet av att genomföra utredningar för att besvara olika frågor som inte utretts på ett tillfredställande sätt inom ramarna för projektet. Exempel på detta är skuggstudie av torgytan, kollektivtrafikens behov och funktion i stadsdelen, cykel- och bilparkeringar, resecentrum och genomgående cykelstråk i stadsdelen. I kampanjen Mitt i stan, som genomfördes i 2011, samlades synpunkter in från allmänheten kring vad de ville se förbättrat i stadskärnan. I ämnet kring stadens gator, torg och parker var det flest som önskade en omvandling av torget, vilket visas i ordmolnet till höger här. Storleken på ordet visar vilket ämne som flest synpunkter handlade om. Under våren 2013 genomfördes en kampanj i en butikslokal i stadskärnan under namnet Drömstad. Även där kom det in synpunkter på att göra något med torget. Sida 10 (32)

4. Torget idag Kapitlet redovisar torgets användning och utformning idag. Ortofoto över torget. Söder om torget syns Nygatan i väst - östlig riktning och norr torget syns Kanalgatans breda gaturum. I mitten av fotot ser vi den öppna torgytan i mitten och i söder skymtar kioskbyggnaden och fontänen. Marknadsstånd står uppställda på torgytan. Sida 11 (32)

Utformning Utformningen av torget har sin grund i ett förslag som togs fram av dåvarande stadsarkitektkontoret 1986 och som stod färdigt 1989. Torget kan delas in i två delar, norr och söder. På den norra delen finns den öppna torgytan, belysningsstolpar och sittbänkar längs med en stenmur. Stenmuren och väderskyddet vid busshållplatserna norr om muren är tänkt att fungera som inramning för torget mot Kanalgatan. Torgytan sluttar utåt från mitten för att underlätta hanteringen av dagvatten. Den södra delen har en större åttakantig byggnad som rymmer en servering och en kiosk. Kiosken och serveringen är öppna alla dagar under året förutom söndagar och serveringen har en mindre uteservering sommartid. Öster om serveringen finns en fontän, där det sommartid ställs upp bänkar. Torgytan används periodvis för torghandel och större evenemang. Torghandeln består av varierat antal försäljare och några grillvagnar. Grillvagnarna finns även på torget under övriga tider på året. Vintertid finns endast sittmöjligheter längs stenmuren mot norr, men då den ytan ofta används som snöupplag är det svårt att använda sittmöjligheterna. En gran sätts upp mitt på torget inför jul. Markvärme finns längs med södra, västra och östra sidan av torget som ger god tillgänglighet till området även vintertid. Ingen markvärme finns på den öppna torgytan. Ur ett trygghetsperspektiv kan torget uppfattas som otryggt och osäkert, då det saknas väl utformad belysning av torgytan. Personer med nedsatt syn- och funktionsförmåga är hänvisade till att röra sig längs med torgets yttersidor där ledstråk finns, vilket tydligt begränsar deras möjlighet att använda sig av och uppleva torget. Markbeläggningen i form av gatsten på delar av torget kan också försvåra för personer i exempelvis rullstol att ta sig fram. Under 2012 påbörjades ett arbete med att byta ut befintliga cykelställ längs torgets västra sida och fler cykelställs placerades norr om stenmuren i norr. Övrig belysning består av tre höga så kallade effektpelare med belysning som används väldigt sällan för effekter. Varje pelare har 12 klotrunda lyktor i tre nivåer samt strålkastare riktade mot torgets öppna yta. Många av lyktorna är smutsiga och trasiga. Vid en inventering i juni Sida 12 (32)

2012 var 8 av 36 lyktor trasiga. Längs med torgets ytterkanter finns totalt 24 lägre lyktstolpar med en utformning framtagen för Skellefteå. Tre lyktstolpar vid fontänen har en annan utformning än de övriga 24. Grönska Torget är omgärdat av grönska på alla sidor genom bland annat 36 lindar, som är en del av torgets gestaltning. Linden är ett naturligt stort träd som räknas till gruppen ädellövträd och kan bli upp till 20 m högt. Sommartid bidrar träden med skugga, men miljön är inte optimal för träden eftersom de avger honungsdagg, som är ett tecken på att de är utsatta för stress eller av löss. Honungsdaggen från träden orsakar att mark och möbler under träden blir klibbiga och det kan upplevas som så väl klister som halkigt. Sedan 2011 finns det vinterbelysning i träden norr och söder om torgytan. Belysningen bidrar till att höja upplevelsen av platsen vintertid. I en bilaga till en utredning av torget gjord 2005-2006 finns en analys av träden på torget. I bilagan går det att läsa att en av grundidéerna bakom torgets utformning var att det skall titta ut i de angränsande gatorna, det vill säga Trädgårdsgatan och Nygatan. Som besökare i stadskärnan skulle vi ana torget på håll och ett medel för detta var att placera träden relativt nära fasaderna. Bilden till höger är ur bilagan och visar trädens storlek 2005 och kommande storlek om ingen beskärning görs. I och med att träden växt sig stora har placeringen nära fasaderna visat sig ha nackdelar. Rapporten redovisade tre alternativ för att hantera problemet med de stora trädkronorna. Alternativen var att beskära/formklippa träden, byta ut dem mot en annan sort eller flytta träden in mot den öppna torgytan. Inget av alternativen har genomförts. Viss underhållsbeskärning görs årligen av mestadels nedhängande grenar, vilket då ökar sikten längs med ytan under träden, men någon större beskärning av trädkronorna, som föreslogs i utredningen från 2005-2006, görs inte. Enbart sporadisk beskärning sker av enskilda trädkronor åt gången. Trädkronornas storlek bidrar också till att försvåra för räddningstjänsten att nå flera lägenheter från en plats, då storlek begränsar svängradien för stegbilen. Det kan innebära att räddningsinsatser förlängs då fordonen måste flytta till en ny plats för att fortsätta insatsen. Sida 13 (32)

Förutom träden finns även tre större planteringsytor söder om fontänen, som sommartid används för blomsterarrangemang. En av planteringarna har även utformats med en talarstol för en Speakers Corner. Vintertid används inte planteringsytorna till något. I effektpelarna hängs det sommartid också upp amplar med olika blomsterarrangemang. I norr finns mer grönska som upplevs från torget i och med grönstråket i mitten av Kanalgatan. Användning Större och mindre evenemang använder ibland torget, så som miljöfestivalen, studenternas utspring när de slutar gymnasiet, slutspels kick-off med hockeylaget, motorcykelträffar på tisdagar under sommaren, Stadsfesten, höstmarknaden och annan torgförsäljning. Dessa evenemang hjälper till att fylla torgytan under kortare tider, men torget används något för lite idag för att upplevas som en attraktiv och naturlig mötesplats i stadskärnan. Stadsfesten är ett evenemang som bidrar till att levandegöra stadskärnan, men ur ett tillgänglighetsperspektiv är festen ett bekymmer då stora delar av stadskärnan spärras av med stora staket och torget kan bara användas av betalande besökare kvällstid. Staketen ställs också upp på ett sätt som försvårar för personer med olika funktionshinder. Vintertid försvåras användningen av torget då det inte finns markvärme på stora delar av den öppna ytan. Torget blir till stora delar ett snöupplag och årstidens möjligheter tas inte tillvara. Längs torgets östra sida har det under 2012 uppförts uteserveringar sommartid i anslutning till restauranger. Detta har bidragit positivt till att göra att torget blir levande, då uteserveringarna är en plats där många personer uppehåller sig. Lutningen på den öppna torgytan, som är 1 m från torgytans mitt till ytterkanten (där gatstenen tar vid), är starkt bidragande till att det är svårt att möblera torgytan då allt som ställs upp på ytan lutar åt något håll. Den minst lutande ytan är delen närmast stenmuren i norr. Under sommaren 2013 gjordes ett test med att fylla torget med fler aktiviteter genom att flytta leksakståget och båten från Trädgårdsgatan till den norra delen av torgytan. Omplaceringen har på ett enkelt sätt gjort torget mer levande. Ett exempel som visar hur lätt det kan vara att skapa mer liv på torget. Sida 14 (32)

SKELLEFTEÅ KOMMUN Fotografier Foton som visar torgets utformning och användning idag, sommar och vinter. Sida 15 (32)

Solstudie En solstudie har gjorts för att se hur torget och omkringliggande byggnader samverkar för var och när solljus når torget och omkringliggande gator. Här nedan redovisar vi hur solljuset faller kl 12 vid fyra datum under året: 28 mars, 28 juni, 28 september och 28 december. 28 mars 28 juni 28 september 28 december Solstudien visar att torget har goda möjligheter till solljus sommartid, medan torget vintertid mestadels befinner sig i skugga på grund av den högre bebyggelsen i söder. En mer detaljerad solstudie med fler datum och klockslag finns som bilaga längst bak i rapporten Sida 16 (32)

SWOT För att ytterligare förstå torgets styrkor och svagheter har en SWOT-analys gjorts med. Här nedanför redovisar vi torgets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT * Torgets placering i staden gör det till en * Torgets saknar en naturlig avslutning norrut * Förstärka upplevelsen av torget vintertid med * Om grönskan tas bort helt eller lämnas orörd naturlig mittpunkt och * Torgets grönska upplevs hjälp av bland annat * Utan en förändring mötesplats mindre bra belysning och klimatet bidrar torget inte till en * Torget omsluts av * Onödigt mycket biltrafik * Ta in mer vatten i mer attraktiv stadskärna byggnader på tre sidor, vilket ger det en tydlig inramning och skala. * Genom sin öppenhet ger torget en bra orienterbarhet * Fontänen med konstverket Lyftet väcker känslor * Markvärmen tillgängliggör vissa delar av torget vintertid * Fler uteserveringar använder torget * Kopplingen till de omkringliggande gatorna, så väl visuellt som fysiskt, försämrar upplevelsen av torget * Det finns inga stråk över torgytan för personer med funktionsnedsättning * Kanalgatan är trafikintensiv och trafiken håller hög hastighet gestaltningen och upplevelsen av torget under sommaren * Genom att förlänga torget norrut med ett shared space vid Kanalgatan och en ny fondbyggnad i norr kan torgets inramning i stadsrummet förbättras * Levandegöra torget under fler av dygnets timmar * Biltrafiken på torget ökar på grund av otydligt ställningstagande i utformning och reglering * Kanalgatan får ett ökat trafikflöde vilket försämrar upplevelsen av torget * Det byggs större byggnader på torgets norra del som tar bort upplevelsen av torget som en öppen yta bidrar till att göra torget * Belysningen är bristfällig * Mindre paviljonger kan * Verksamheter i lokaler mer levande * Arkitekturen på byggnaderna runt torget speglar torgets historia * Torget är en plats som har möjlighet för större evenemang mitt i stadskärnan * Närhet till bostäder, handel, arbetsplatser och skolor * Närhet till infrastruktur som gågata, kollektivtrafik och p- platser och inte enhetlig. * Möbleringen har tydliga svagheter i utformning och nästan inga sittmöjligheter finns mellan senhösten och våren. * Markbeläggningen försämrar tillgängligheten * Torget används dåligt för evenemang * Det finns ingen handlingsplan för hur torget kan användas för mer evenemang stärka rörelserna på och runt torget * En bättre användning och gestaltning av torget lockar till sig mer utåtriktade verksamheter i lokalerna runt torget * Knyta samman utformningen av torget med utformningen av gågatorna enhetlig utformning i detaljerna * Höja upplevelsen av torget genom väl placerad och anpassad runt torget väljer att inte använda torget som en resurs * Markvärmen tas bort * Träden bidrar till * Vintertid används torget fasadbelysning på upplevelsen av årstiderna på torget till stora delar enbart som snöupplag * Fontänen har en dålig driftsäkerhet och upplevelsen av vattnet är dåligt. * Befintliga evenemang kan försvåra möjligheten för andra aktiviteter på torget och torgets utformning omkringliggande byggnader * Stärka de centrala gångstråken i stadsdelen genom att öppna upp kontakten mot torget. Sida 17 (32)

5. Ett torg så funkar det Detta kapitel ger en kort presentation av vad ett torg är ur ett stadsbyggnadsperspektiv och vilka dimensioner som berör torget som en plats i staden. Ett torg är inte enbart en yta i staden. Det är en plats utformas, som används av vi som är där och upplevs på olika sätt var vi än är i världen och torgets användning förändras ständigt över tiden. Ett torg fyller en grundläggande funktion i en stad då det ger möjlighet till social interaktion mellan människor genom att vara en tillgänglig mötesplats i stadsrummet. Interaktionen kan ske genom samtal, möten, handel, eller bara genom att sitta och titta på andra människor. Det går att beskriva ett torg som en scen i staden där vi alla ges möjligheter att delta i skådespelet mellan husen, antingen som aktörer eller observatörer. Illustrationen till höger visar fem dimensioner som finns närvarande vid sidan om varandra på en plats i den urbana miljön. Dimensionerna skapar platsen. Platsen relaterar till varje dimension på olika sätt. Alla fem dimensioner, som beskrivs här nedan, bidrar på olika sätt till vår egen uppfattning av platsen. Medan den funktionella dimensionen ger oss den grundläggande möjligheten att använda platsen genom exempelvis markbeläggning och utformning, är den viktigaste dimensionen den hur vi själva upplever platsen. Samtidigt är upplevelsen av platsen den mest svårbedömda av de olika dimensionerna då den är individuell för var och en av oss. Den baseras i stor grad på våra egna värderingar och erfarenheter av tidigare platser vi varit på. I rapporten finns en analys av Skellefteå torg med utgångspunkt i de fyra dimensionerna funktion, social, visuell och tid. Här följer en beskrivning av de olika dimensionerna, inklusive upplevelsedimensionen, och vilken roll de fyller i analysen av torget. Analysen redovisas på sidan 17-18. Funktionella dimensionen Den funktionella dimensionen är en avgörande faktor som ger grundförutsättningarna för att vi ska kunna uppleva en plats. Som exempel kan nämnas hur platsen ger oss möjligheter för att använda den, hur den utformas, hur belysningen placeras, hur väder och vind påverkar, den infrastruktur som inte syns med mera. Om vi vill uppleva ett torg och platsen vi besöker är ett bebyggt kvarter, ja då är det inte ett torg. Ledstråk är ett exempel på en del av den funktionella dimensionen. Sida 18 (32)

Genom de olika funktionerna ges besökare möjlighet att använda torget. Det är exempelvis av stor betydelse att markbeläggningen inte försvårar eller förhindrar människor från att använda en plats. Samtidigt måste platsen fungera tillsammans med sina omgivningar på ett sätt som gör att den känns trygg och säker för kvinnor och män att vilja vistas där. Det är även av stor betydelse att platsen är flexibel på ett sätt som gör det möjligt till olika sätt att använda den under olika delar av året. Det kan vara en utmaning att åka skridskor på en isbana mitt i sommaren. För att skapa en plats som ger positiva effekter i de övriga dimensionerna som beskrivs här nedan är det viktigt att den funktionella dimensionen ges de resurser som behövs för att möjliggöra en bra utformning. Torget kan skapa unika värden tillsammans med de omkringliggande byggnaderna och gatorna. Funktionen är inte den enskilt viktigaste dimensionen, men väldigt avgörande för att låta de andra dimensionerna utvecklas och stärkas. Sociala dimensionen Förhållandet mellan människor och platsen, mellan människor, tillgänglighet, jämställdhet, kulturell variation och ålder är alla olika delar av den sociala dimensionen i en urban miljö. En plats, som ett torg, speglar samhället det existerar i genom sin utformning, men även genom att vi som använder torget är olika och värdesätter platsen på olika sätt. Beroende på hur ett torg utformas ges olika människor olika förutsättningar att använda platsen. Ett torg fyller en viktig funktion genom att det erbjuder en yta i staden som alla kan använda, om det så är några äldre damer och herrar som spelar schack eller om det är tjejer och killar som trixar med sina cyklar på bänkar och trappsteg. Genom att män, kvinnor och barn använder ett torg ges det en social funktion i staden, vilket kan jämföras med en katalysator som stärker stadens sociala värden. Denna roll är viktig för stadslivet och för att göra en stadskärna mer attraktiv. Människor på en plats lockar fler människor till platsen. Använder inte människor platsen förlorar den sin funktion som social mötesplats och katalysator. Ett torg som används av personer i olika åldrar är exempel på den sociala dimensionen. Sida 19 (32)

Visuella dimensionen Den estetiska utformningen av platsen, platsens rumslighet, de olika beståndsdelarna på platsen och förhållandet mellan dem utgör en helhet som vi kan kalla den visuella dimensionen. De visuella upplevelserna av en plats är viktiga, då det ofta är de intrycken vi bär med oss längst. Ett torgs utformning och inramning ger det visuella kvalitéer av bättre eller sämre grad. När vi står på ett torg och ser oss omkring ser vi byggnaderna som omgärdar torget och själva torgytan. Det ger oss en uppfattning av platsen och kan beskrivas som torgets väggar och golv. Samtidigt ser vi alla de olika delarna av torget, som bänkar, papperskorgar, växtlighet och belysning. Även människor i rörelse över eller på torget bidrar till den visuella upplevelsen. En tom plats ger ett annat intryck än en plats full av kvinnor och män. Dessa delar blir en del av den visuella upplevelsen av torget och kan beskrivas som torgets möbler. Det är de omkringliggande husen, de olika beståndsdelarna på torget och själva torgytan som tillsammans fungerar som en kuliss åt det vardagliga som sker på torget. Hög kvalité på torgets möblering är viktigt för den visuella dimensionen av ett torg. Tidsdimensionen Tiden är en faktor som visar när en plats upplevs och används. Under olika tider på dygnet eller året sker saker som gör att en plats användning förändras och ger oss nya upplevelser. Tiden är hela tiden föränderlig och kan därmed ses som den eviga dimensionen. Tiden rör sig i cykler i form av dygnets timmar, veckornas återkommande ordning med helg- och vardagar, och årstidernas återkommande variationer. Men tiden rör sig också framåt i en konstant rörelse, genom att en tid som varit aldrig återkommer igen. Det är därför av stor vikt att förstå tidens påverkan på en plats. Tiden visar sig också i det skiftande klimatet. Mellan -40 till +30 grader skiljer temperaturen sig över året. Från sol och vindstilla till intensiva regn och snöstormar med stora mängder nederbörd under kort tid påverkar visar också på tidens ombytlighet, och ibland kan det gå fortare än vi tror. Sida 20 (32)

En plats används inte på samma sätt under olika tider på dygnet, veckorna eller årstiderna och det är viktigt att vara medveten om för att kunna förstå platsens roll i staden. Samtidigt som det är viktigt att förstå tidens effekt på en plats är det också viktigt att det är möjligt att se hur tiden påverkat en plats. Detta kan visa sig genom att platsen har delar från olika tidsepoker närvarande. Ett exempel på detta är hur byggnader runt ett torg kan stärka platsen genom att de är byggda vid olika tider och med en arkitektur som visar sin tids gestaltning. Vintern ger oss andra förutsättningar att använda torget på än under sommaren. Ett exempel på hur tiden varierar upplevelsen och användningen av torget. Upplevda dimensionen Genom våra olika sinnen upplever vi platser på olika sätt. Medan vissa människor kan blicka ut över ett torg kan en del bara lyssna eller känna sig fram. Alla intryck vi får genom syn, hörsel, lukt eller känsel förser oss med grundläggande intryck för att ge oss en personlig upplevelse av och känsla för en plats. Den upplevda dimensionen av en plats är unik för varje person. Vi formar vår upplevelse av en plats genom hur miljön på platsen ser ut och används tillsammans med våra egna privata värderingar och tidigare upplevelser. Det handlar också om hur vi relaterar till platsen, exempelvis om vi känner oss välkomna eller inte. Genom våra varierade upplevelser på en plats skapar vi också privata och unika känslor för platsen. Samtidigt handlar den upplevda dimensionen också om känslan för platsen som skapas när vi vistas där. Platskänslan skapas av ett finmaskigt nät mellan tre av de övriga dimensionerna. Dels har vi den fysiska strukturen, så som omkringliggande byggnader som ger oss en uppfattning. Vidare ger oss de aktiviteter som sker på/runt platsen, så som människor i rörelse eller butikers öppettider, ett annat perspektiv och slutligen har vi den mentala upplevelsen av platsen som vi får av att vara där. Den fysiska strukturen, aktiviteterna och den personliga upplevelsen skapar tillsammans en platskänsla som är unik för varje person och som vi bär med oss även lång tid efter att vi besökt en plats. Det gör att den upplevda dimensionen är den som är svårast att rangordna och bedöma, då den bygger mycket på var och ens egna uppfattningar. Sida 21 (32)

6. Utvärdering av dagens torg Kapitlet redovisar en mindre utvärdering som gjorts av torget under hösten/vintern 2012. För att ge en bättre förståelse för hur torget uppfattas idag har en mindre utvärdering gjorts bland politiker och medborgare utifrån fyra av de fem dimensionerna. Utvärderingen är ett komplement till de observationer som gjorts tidigare i rapporten. Upplevelse-dimensionen har lämnats utanför, då den är svårare att värdera än de andra. Tre perspektiv har tagits fram för varje dimension som fokuserar på olika aspekter av torgets funktion. Ett perspektiv i en dimension kan delvis beröra samma ämne i en annan dimension, men från en annan utgångspunkt. Tabellen till höger redovisar de tolv perspektiven. Utifrån varje perspektiv har en fråga tagits fram och besvarats. Perspektiven har graderats i en skala mellan 1 och 5, enligt följande: 1 = dålig; 2 = mindre god; 3 = medelgod; 4 = god; 5 = mycket god. Med 12 frågor ger detta en maximal poängsumma på 60 poäng för torget. Poängen för en medelgod nivå är 36 och 48 för en god nivå. Utvärderingen baseras sig på en betygsättning av torget som gjorts tillsamman med 130 medborgare och 63 politiker. Det är en mindre grupp personer, men ger en fingervisning om hur allmänheten och politiker i beslutsfattande ställning ser på torget. Det genomsnittliga betyget för torget är 33,2 poäng av medborgare, medan politiker ger torget en genomsnittspoäng på 33,3 av maximala 60. Båda grupperna ger alltså torget strax över hälften av maximal poäng. Medborgare och politiker har en tydlig samsyn i flera frågor. Som framgår av diagrammet här nedanför finns det vissa frågor som har tydligt sämre resultat än andra. Diagrammet redovisar det genomsnittliga betyget på torget av medborgares och politiker i de tolv frågorna. Tabellen till höger redovisas betygen för varje perspektiv. Betygen visar att torget har vissa delar som är lite bättre än andra, men torget når inte upp till nivån god (4 poäng) i någon av frågorna. Ett torg är en viktig del av en stads offentliga rum och att torget inte klarar av att nå upp till en god nivå enligt de tillfrågade är en signal om att något borde göras. Medan medborgarna anser att det bästa med torget är dess orienterbarhet (nr 8), trygghet (nr 11) och åldersvariation (nr 3) har politikerna användbarhet (nr 12) som bästa egenskap med delad andraplats för orienterbarhet, tillgänglighet och trygghet (nr 8, 10, 11). Sida 22 (32)

I botten på resultatet hittar vi torgets möblering (nr 7), där både politiker och medborgare ger samma låga betyg: mindre god. Därefter följer dygnsvariationen (nr 6) och veckovariationen (nr 5). Frågorna 1-6 berör mer vad som händer på torget under olika tider och vilka som använder det, medan frågorna 7-12 handlar mer direkt om torgets utformning och användningen av platsen. Tabellen nedan visar en sammanställning av resultatet av utvärderingen. Här framgår hur medborgare och politiker tycker lika i vissa frågor och mer olika i andra. Diagrammet redovisar medborgare och politikers syn på torget inom 12 olika områden. Resultatet framtaget under oktober-december 2012. Samma resultat som i stapeldiagrammet. Resultatet framtaget under oktober-december 2012. Sida 23 (32)

7. Möjligheter för vårt framtida torg I detta kapitel ges en diskussion om framtida möjligheter för torget med utgångspunkt i genomförda analyser och studier som redovisats i tidigare kapitel.. Torget, som det är utformat och används idag, har brister inom flera områden. Detta visar sig vid platsobservationer och bekräftas genom den mindre undersökningen som gjorts. Vissa brister är mer tydliga än andra. Perspektiv 1 till 3 berör den sociala dimensionen och kan sägas vara mer ett resultat av de andra frågorna. Med ett högt resultat i dessa perspektiv hade torget troligtvis fått ett högre betyg även i de övriga. Perspektiv 4 till 6 handlar om tidsdimensionen, dvs. hur vi använder torget över tiden. För att höja dessa delar av torget är det viktigt med en tydlig strategi och möjligheter för föreningar, näringsliv eller andra att använda torget för olika former av evenemang året runt. Perspektiv 7, 8 och 9 är den visuella dimensionen. Genom en målmedveten satsning på god gestaltning och möblering ger torget förutsättningar för att besökare ska känna sig trygga där och att platsen bjuder in människor till att vilja vara där. De sista tre perspektiven är den funktionella dimensionen. Alla ska ha möjlighet att använda torget under alla delar av året och det ska upplevas som en trygg miljö för kvinnor och män. Ett torg är en viktig plats i en stad och därmed är det av stor vikt att alla kan använda torget och känner sig välkomna där, oberoende av ålder eller historia. Idag har torget en relativt låg användningsgrad. Men det är inte möjligt att tvinga människor att använda ett torg, utan vi måste arbeta med torgets utformning och aktiviteter för att locka besökare att använda torget. Genom en bra utformning av torget, med en grundläggande tillgänglighets- och trygghetsnivå, kommer det användas av flera människor och därmed förbättras som en social mötesplats i stadskärnan. I utformningen av torget är det viktigt att beakta att utformningen inte blir snäv och fokuserar på en grupp möjliga användare, utan upplevs som intressant och inbjudande för alla, så väl barn som äldre. En av torgets största svagheter enligt undersökningen är dess möblering och det är tydligt att det saknas ett helhetsperspektiv för torgets möblering. Exempelvis används olika modeller av papperskorgar, det finns bristande möjlighet till sittplatser under årets mörkare månader, belysningen är inte enhetlig och grönskan upplevs inte. Det finns 34 träd runt torget, men då flera personer efterfrågar mer grönska måste vi fråga oss om grönskan på torget idag är bäst utformad för platsens användning. Vi ska komma ihåg att ett torg är ett torg och inte en park. Därmed inte sagt att inga träd ska finnas på torget. I den södra delen av torget, där fontänen och kioskbyggnaden finns, är det idag en stor övermöblering med en mängd träd, olika papperskorgar, belysningsstolpar, blomlådor, talarstol, reklampelare, telefonkiosker med mera. Placering av byggnad och övermöblering försvårar möjligheten att uppleva och överblicka torget från gågatan som passerar längs med torgets södra sida. För att ge torget en bättre års- och veckovariation är det viktigt att vi använder torget mer. Genom att förstärka torget med mer aktiviteter och variation under veckodagar och årstider med stöd av en evenemangsstrategi, som utnyttjar torget som en resurs, blir torget en mer naturlig mötesplats för besökare. Evenemangen/aktiviteter kan med stor fördel ske på initiativ Sida 24 (32)

av företagare och handlare i staden. Det är viktigt att någon ges ett tydligt ansvar för frågan och arbetar med den aktivt i en tät dialog med de som är verksamma i Skellefteås centrum. Torgets rumslighet och utformning Torgets är, med sin storlek på ca 60 m mellan byggnaderna i väster och i öster, och ca 100 m mellan busshållplatserna i norr och gågatan i söder, ett stort torg. Storleken i sig är inte ett problem utan snarare hur de olika delarna av torget används och kopplas samman. Fasta installationer på vissa platser försvårar rörligheten och kontakten mellan olika delar av torget. Vid gågatan i söder skärmar kiosken och fontänen av den öppna torgytan i norr från det stråk i söder där flest fotgängare rör sig. Kiosken fyller en viktig funktion med sin service, men tyvärr är dess placering inte bra utifrån perspektivet att levandegöra torget. Det kan ha varit bättre om kiosken och fontänen bytt plats från början. Då hade vi sett mer av torget från Trädgårdsgatan i söder. Mot norr saknar torget en naturlig avslutning och torget flyter ut i Kanalgatans trafikbrus. Stenmuren i norr bidrar i och för sig med sittmöjligheter sommartid, men försvårar också kontakten mellan Kanalgatan och torget så väl visuellt som fysiskt, och den är ett hinder i stadsrummet. Vid ett fortsatt arbete med utformningen av torget är det viktigt att skapa en tydlig rumslighet. Det går att göra så väl med permanenta rumsliga element, som med tillfälliga installationer på torget. Bilderna till höger visar mindre paviljonger i tur och ordning från Kungsträdgården i Stockholm, Museumplein i Amsterdam och Stortorget i Kristianstad. Mindre byggnader bidrar positivt till att skapa en tydligare rumslighet, då de genom sin mindre storlek inte skär av siktlinjer och rörelsestråk i en större omfattning. Det är viktigt att paviljonger ges en tydlig omsorg i sin utformning och design för ett bättre intryck av platsen. Äldre tankar på en byggnad på norra delen av torget kan bidra till mer liv och rörelse på torget. Men i och med dagens planer på att bebygga kvarteret Perseus, norr om Kanalgatan, är en byggnad placerad på norra delen av torget inte en bra lösning. Det hade varit olyckligt att bygga bort den mest solbelysta ytan på torget. Mindre paviljonger med bra valda placering på torget ger bättre förutsättningar för en tydligare visuell sammanhållning av hela torget och ökade rörelsemönster. En bättre placerad paviljong som tar över nuvarande kioskbyggnads verksamheter hade gjort kopplingen mellan torget och gågatan bättre. Sida 25 (32)

I söder skuggar gamla Rikscity stora delar av torget vintertid, men huset uppfördes vid en tid då torget var en parkeringsplats och inte ett torg. Att riva delar av byggnaden är inte ekonomiskt försvarbart utan byggnaden borde snarare ses som en grundförutsättning vid arbetet med att göra om torget. Byggnaden har också utökats med ett skärmtak som inte fanns med i de ursprungliga ritningarna. Skärmtaket hindrar regnvatten från att nå marken, men bidrar också indirekt till att ge gatan och torget en mer skuggad känsla då det är mörkt på undersidan, vilket står i kontrast mot den ofta ljusare himlen. Vad gäller träden och deras storlek måste något göras. Det finns flera möjliga alternativ, kanske en del kan flyttas för att bland annat öka tillgängligheten för räddningstjänsten till byggnaderna runt torget, kanske några beskäras. Ibland kan ett träd ge en större upplevelse av grönska än samtliga träd runt torget idag. Det kan kanske även kan vara lämpligt att byta ut vissa av lindarna till andra typer av träd. Torget måste också ges en rumslig identitet i stadskärnan. Utformningen måste ges ett helhetsgrepp som gör att det finns en tydlig koppling mellan de olika delarna av torget, samtidigt som det finns utrymme för unika upplevelser. Torgets möblering är viktigt för attraktiviteten Möbleringen av torget är bristfällig. Med möblering syftar vi på bänkar, papperskorgar och lyktstolpar, men även träd, blomlådor och byggnader. Dels är det en väldigt stor blandning av olika typer av exempelvis papperskorgar, men även olika lyktstolpar, trots att kommunen har ett program för belysningen som ska följas. Sittmöjligheterna är bristfälliga under vintern. Längs med stenmuren i norr finns en fast bänk, men vintertid är det området mestadels fyllt med snömassor från resten av torget. Det finns möjligheter att ansluta bänkar till markvärmen för att på så sätt skapa torra sittytor året runt. De flyttbara bänkarna, som saknar armstöd, på södra delen, runt fontänen och mot gågatan placeras ut sent på året och tas bort på hösten, men sättet som bänkarna ställs upp runt fontänen gör det svårt för vissa att sätta sig där. Ofta ställs bänkarna upp väldigt nära fontänen och med så litet avstånd mellan sig att en person med rullator inte har möjlighet att sätta sig på dem. Placeringen försvårar att bänkarna användas av torgbesökare. Den åttakantiga kioskbyggnaden på torget vänder sin baksida mot torget och ger inte ett attraktivt intryck. Dess placering bidrar till att dölja torget för fotgängare som går längs med Nygatan. Vagnar och stånd för försäljning på torget fyller en viktig funktion med sitt utbud, men deras placering och utformning kan göras bättre för att öka attraktiviteten. Belysningsstolparna har olika utformningar på torget, trots att det finns ett belysningsprogram som ger riktlinjerna för hur belysningen ska utformas. De större effektpelarna har flera lampor som inte lyser och många av dem har varit trasig en längre tid. Sida 26 (32)