Global Classroom skapar världsmedborgare. Gott om plats i Bullerbyn. sid 6. sid 12 MARS 2004

MARS 2004 Global Classroom skapar världsmedborgare sid 6 Gott om plats i Bullerbyn sid 12 INFORMATIONSTIDNING TILL ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I ÅNGE KOMMUN FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 1

NOTERAT Beslut i korthet Sammanfattning av beslut tagna vid de två senaste kommunfullmäktigemötena KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 NOV 2003 Kommunfullmäktige får ytterligare en vice ordförande. Under en period har kommunfullmäktige haft en ordförande och endast en vice ordförande. Ordförande är Lage Nyhlén (s), nyvald förste vice ordförande är Alf Hallén (s) och andre vice ordförande är Berith Bergman (m). Mona Mattsson (s), Kölsillre, väljs till ny ersättare i valberedningen efter att en tidigare ersättare avsagt sig uppdraget. Kristdemokraterna genom Kjell Grip har lämnat en motion om att nyfödda och nyinflyttade ska uppmuntras. Förslaget om en penninggåva till nyfödda avslås eftersom det saknar stöd i lagen. Framtid Ånge får i uppdrag att utforma välkomstpaket till nyinflyttade. Miljöpartiet genom Kicki Jeschke och Annmari Lööf-Rimbe föreslår i en motion att alla kommuninvånare får möjlighet att lämna skriftliga förslag/motioner till kommunfullmäktige. Motionen avslås med hänvisning att det redan finns bra möjligheter för allmänheten att framföra synpunkter och idéer. Kommunfullmäktige godkände ändringar i socialnämndens reglemente till följd av omorganisation. Kultur- och fritidsverksamheterna har utvärderats och den nuvarande organisationen med en fritidsenhet och en kulturenhet fastställdes. Kommunfullmäktige antog en policy för det interna säkerhetsarbetet i Ånge kommun bland annat till följd av ny lagstiftning på området. Kommunfullmäktige fastställde ny maxtaxa inom barnomsorgen. Ånge Energi beviljades kommunal borgen om 1,5 miljoner kronor för investeringar i fjärrvärme och bredband. Kommunfullmäktige fastställde budget för 2004, plan för 2005 och 2006 samt kommunens målformuleringar för 2004-2006. KOMMUNFULLMÄKTIGE 15 DEC 2003 Kommunfullmäktige beslutade godkänna förslag om vilka resemöjligheter som ska finnas när kollektivtrafik upphandlas inför 2005. Förslaget har arbetas fram i en arbetsgrupp och sedan kompletterats i kommunstyrelsen. Beslutade anta reglemente för systematisk styrning och ledning av kommunal verksamhet - intern kontroll, samt tillämpningsanvisningar för reglementet. Socialnämndens förslag till ändring i avgiftsreglementet* för vård och omsorg godkändes. Investeringsbudget för Ånge kommun 2004 fastställdes till 9,7 miljoner kronor. Tekniska nämndens förslag till höjning av renhållningsavgifterna från och med 2004-02-01 godkändes. En ny motion om att kommunmedborgare ska få lämna in motioner till fullmäktige lämnades in av Jan-Owe Dvärby, Kicki Jeschke och Ann- Mari Lööf Rimbe, miljöpartiet. En motion med samma krav avvisades av fullmäktige i november. Kommunfullmäktige beslutade överlämna den nya motionen till kommunstyrelsen för beredning. Anställda och förtroendevalda som uppnått 25 tjänsteår eller som gått i pension uppvaktades med gåvor och blommor. Fullständiga protokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna finns på www.ange.se *reglemente = arbetsordning, stadga Dags för sommarjobb Årets sommarjobb kommer i första hand att erbjudas ungdomar som är födda 1986-1987. I andra hand till de som är födda 1988. Ungdomar som har möjlighet att söka feriearbete kommer att få ett utskick hem om detta. Feriearbetet pågår under tre veckor och i tre perioder. Period 1 är 14 juni - 2 juli, period 2 är 5 juli - 23 juli och period 3 är 26 juli - 13 aug. Arbetstiden är maximalt 75 timmar under tre veckor. Normalt arbetar man 5 timmar per dag. Ersättningen är 30 kronor/timme. De som väljer att arbeta inom äldreomsorgen får en ersättning på 40 kronor/timme. Företag, föreningar och arbetsplatser som kan erbjuda feriearbete är välkomna att höra av sig till: Olle Lind tfn 0690-153 08, Ulrika Lindblom tfn 0690-151 02 eller Ronny Olsson tfn 0690-15341 Töm bilen själv och lås dörren! Trots att vi är relativt förskonade mot brottslighet i vår kommun så ökade antalet bilrelaterade brott förra året. Under juli - december begicks 97 bilrelaterade brott, inbrott i bilar och stöld ut bilar. Enligt en prognos som brottsförebyggande rådet gjorde i början av 2003 räknade man med ca 70 bilrelaterade brott under samma period. Ett ställe som varit utsatt för bilinbrott flera gånger under hösten och vintern är parkeringen strax bakom Konsum i centrala Ånge. Lås bilen, töm den på varor om den ska stå parkerad ett tag och tänk efter var du parkerar din bil. På en väl synlig plats är det svårare att göra ett bilinbrott Polisen påpekar också att några lägenhetsinbrott har förekommit den senaste tiden. De uppmanar alla att inte gå ut tillfälligt, till exempel till tvättstugan, utan att låsa dörren. Ånge spelet MINERVASKOLAN GER Premiär: 1 juni 2004. Föreställningar under vecka 23. FRAMTID ÅNGE är en informationstidning från Ånge kommun. Adress: Ånge kommun, 841 81 ÅNGE, Tel: 0690-151 00 Ansvarig utgivare: Göran Fjellström Redaktion: Kristina Kamsten, Tel. 0690-152 78. Anna Johansson, Tel. 0690-151 61 Produktion: Matsson Reklam & Information Tryck: Prinfo-Accidenstryckeriet Omslagsfoto: Anna Gullmark Upplaga: 10.000 ex Tidningen är delvis finansierad av EU:s strukturfond Regionala fonden samt Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

LEDARE Callans sågverk säljer 80-85 % av sin produktion till utlandet. Biljettbokningen i Fränsta drivs av franskägda Connex, när Albyfabrikerna ska göra stora investeringar tas besluten i Holland. STEN-OVE DANIELSSON, KOMMUNALRÅD Den internationella kommunen Ja, vad menar jag med denna rubrik? Jo faktiskt att vi blir allt mer beroende av vår omvärld. Callans sågverk säljer 80-85 % av sin produktion till utlandet. Biljettbokningen i Fränsta drivs av franskägda Connex, när Albyfabrikerna ska göra stora investeringar tas besluten i Holland, när Fuji fotolabb började med fotopåsar måste man först få klartecken från Japan. Permascand i Ljungaverk tillhör en världskoncern och deras marknad är världsomspännande. Det finns fler företag med internationell prägel i kommunen och några av dem kan du läsa om längre fram i denna tidning. Vet ni att postterminalen i Ånge ägs av en oljeshejk? Jo det är faktiskt så, men det är samtidigt en Ånge bo, Björn Olsson, som basar över verksamheten på alla postterminaler i Norrland. Tage P, oppositionsrådet ni vet, tjatar ofta om att vi måste lära oss mer om EU och han har förmodligen rätt. Vi är mycket beroende av vår omvärld och då krävs det också kunskaper om denna. Vem trodde för några år sedan att det skulle dyka upp ett företag med säte i Canada och köpa Hallsta skola och att detta i sin tur skulle resultera i den positiva utveckling som sedan skett med den internationella gymnasieutbildning som startade i Torpshammar. Vi får väl snart en debatt om kommunen ska heta Ange eller något annat internationellt säljande, länets kontor i Bryssel heter i alla fall Mid Sweden och själv kommer jag nog alltid att heta...... STEN-OVE. Evenemangstips 11 mars Teater. En smäll till Show av Lisa Hummel och Gertrud Stenung. Riksdrama. Folkets Hus, Ånge, kl 19.00. 14 mars Medlemmar och sympatisörer inbjuds till Jazzklubbens årsmöte, kl 17.15. Årsmötesförhandlingar enl stadgarna och beslut om klubbens fortsatta verksamhet. Kl 18.00 (i direkt anslutning till årsmötet) blir det konsert med Härjedalens Storband och Harmoni Ladies. Förtäring. Träporten, Borgsjö. 20 mars Buskis, auktion mm i Forum Ljungaverk PRO Ljungaverk. 20 mars Utställning. Yrjö Edelmann från Stockholm, visar grafi ska blad under tiden 20/3-17/4. Biblioteket, Centralhuset, Ånge. 5 april Teater. Mannen från Malmberget återkommer. Riksteatern. Folkets Hus, Ljungaverk, kl 19.00. 19 april Riksteatern, föreställning, Folkets hus, Ånge. 22 april Teater. Hårda bud. Teater Västernorrland. Folkets Hus, Ånge, kl 19.00. Bio. Folkets hus bio i Ånge visar fi lm söndagar och tisdagar. Aktuellt program se www.angefolketshus.se. Folkets hus Forums bio i Ljungaverk visar fi lm fredagar och söndagar. Aktuellt program www.bioprogrammet.nu klicka på Ljungaverk. Meddela era evenemang till Ånge naturum & turistbyrå så kommer de med i händelsekalendern på www.ange.se eller registrera evenemangen själv direkt i händelsekalendern på kommunens hemsida. FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 3

FRITID Skoteråkning För många av oss är skoteråkning en av vinterns favoritsysselsättningar. Med skotern tar vi oss ut i naturen till raststugor och fiskesjöar som är svåra att nå vintertid. Trots att vi har stora ytor att röra oss på så är det viktigt att vi tar hänsyn till alla andra som har intresse av naturen. Skogsägare, skidåkare eller vinterfiskare till exempel. Genom kommunen löper mer än 60 mil skoterleder som tar oss fram till raststugor och fiskesjöar. Skoterlederna ingår i ett större spårsystem som sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Skoterleder finns för att det ska vara lätt att hitta från en plats till en annan, men också för att undvika de skador i naturen som fri skoterkörning kan ställa till med, till exempel på nyplanteringar eller jordbruksmark. På skoterlederna är alla överens om tagen, markägarna har gett tillstånd till att delar av deras mark används som skoterled på vintern. Skotervett och etikett När vi rör oss på skoterlederna är det några saker vi ska tänka på. Högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmen. På allmän väg är skoteråkning inte tillåtet annat än korta sträckor, till exempel för att korsa en väg. Då får inga passagerare sitta på skotern eller i pulkan och högsta tillåtna hastighet är 20 km/timmen. Skoterkörning är förbjuden på jordbruksmark. På hyggen får man inte köra innan skogen nått 2 meter ovanför snötäcket. På oplogade skogsvägar är det inte heller lämpligt att köra, det gör det svårt att ploga vägen. Åk på sidan eller i diket i stället. För att köra skoter måste man ha förarbevis eller körkort taget före 1/1 2000. Kom ihåg! Allt som du orkar ta med dig ut i naturen orkar du ta med dig hem igen. Tomburkar och andra förpackningar väger ju ingenting när de är tömda! Sjöar och vattendrag Formellt slutar alltid skoterleden vid stranden. Ger man sig ut på en sjö eller ett vattendrag sker det på egen risk. Du måste alltid förvissa dig om att isen håller. I sjöar finns det områden där man ska vara speciellt vaksam, till exempel vid inflöden och utlopp, vid broar och sund, om avlopp rinner ut i sjön eller vid uddar och vassar. I vår kommun finns en del reglerade vattendrag där isförhållandena kan förändras mycket snabbt. Väjningsplikt och högertrafik på leden Skoterlederna används också av andra än skoterförare. Många går, åker skidor eller spark längs skoterlederna. Då gäller att fordonsförare alltid har väjningsplikt mot gående i terräng och på snöskoterleder. Även i terrängen gäller högertrafik d v s man ska hålla till höger när man får möte. Ta alltid med: Hjälm, karta, kompass, varma kläder, solglasögon, reservproviant, yxa, rep, spade, kniv, ficklampa, tändstickor, reservstartsnöre, tändstift, extra variatorrem, verktyg, instruktionsbok, bensinslang, ev reservbränsle, första förband och registreringsbevis. 4 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

FRITID vinterns favorit Mer information...... om skoteråkning i vår kommun får du via skoterklubbarna och Ånge kommuns fritidsenhet. Kontaktuppgifter till klubbarna finns på Ånge kommuns hemsida www.ange.se/fritid Ny skoterkarta Ny skoterkarta finns att köpa hos kommuninformationen i Ånge, Samservice i Fränsta, Ånge naturum & turistbyrå i Borgsjö och via skoterklubbarna. Pris: 50 kr KK Här finns det lagom mycket att göra i Stockholm var alla så upptagna Namn Kebba Uppväxt Gambia och Stockholm Bor Ånge Här gick jag nian Kista Årskurs 1:an Program Omvårdnadsprogrammet Varför Bobergsskolan? Jag fick nys om Bobergsskolan via Doctus i Stockholm jag började på Gustavsbergs gymnasium men har nu efter en termin bytt till Bobergsskolan. I Gustavsberg tog det lång tid att få hjälp av lärarna här märks det direkt att det är färre elever och att lärarna har tid att hjälpa alla. Här träffar man kompisar på ett annat sätt jag kommer trivas här. FOTO: MICHAEL BERGGREN FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 5

UTBILDNING Det som är bra med Global Classroom är att man träffar andra elever och att man får möjlighet att diskutera olika teman över nätet för att lära sig hur andra ser på saker, säger Maria Andersson som under hösten har varit tre månader som utbytesstudent på Shetlandsöarna. Tom Wills kommer från Island of Bressay på Shetlandsöarna. Han kom hit som utbytesstudent i januari och ska stanna i 6 veckor. Det är kallt och mycket snö. Hemma kom det ca 1 decimeter snö häromdagen. Då var skolorna tvungna att stänga i tre dagar, berättar Tom. Han tycker också att miljön är väldigt avslappnad. Tom återkommer till Ånge i juni för konferensen Global Classroom. FOTO: ANNA GULLMARK FAKTA GLOBAL CLASSROOM Global Classroom omfattar skolor på gymnasienivå från sex olika länder, Japan, Sydafrika, Shetland, Tyskland, Tjeckien och Sverige. Mellan 4 och 13 juni 2004 hålls nätverkets årliga konferens i Sverige och Ånge. Omkring tio studenter från var och en av skolorna som deltar i nätverket kommer till Ånge. Senast konferensen hölls i Ånge var 1998. Samarbetet i Global Classroom har pågått sedan 1996 med årliga konferenser i deltagarländerna. Under läsåret arbetar deltagarna med olika projekt och kommunicerar via e-post och webben. 6 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

UTBILDNING Global Classroom i Ånge skapar världsmedborgare I juni blir Ånge mötesplats för 60 studenter från sex olika länder. På Global Classroms program står en dag på AWPE-utbildningen och aktiviteter i regi av Lions och kommunen. Det allra viktigaste är dock att eleverna ska lära av varandra. Vad händer just nu inför konferensen? Redan nu pågår arbetet med att förbereda konferensen. I dagarna hade man en videokonferens mellan länderna där ungdomarna som deltar på årets Global Classroom för första gången pratar med varandra. Ämnet för videokonferensen var Jämlikhet. Jämlikhet är ett av tre olika teman och tar avstamp i tanken hur jämlika vi är nu. Nils Olov Hagman som är en av eldsjälarna bakom konferensen menar att målsättningen är att eleverna ska lära sig förstå och lära av varandra och bli sk Världsmedborgare. En viktig faktor under videokonferensen är tekniken man håller tummarna att den fungerar. Viss hänsyn måste även tas till tidsskillnaden. Konferensen äger rum kl. 15.00 lokal svensk tid. Eftersom Japan ligger ca åtta timmar före så får japanerna köra kvällspass, säger Nils Olov. Kan man hjälpa till? Global Classrom är ett intressant projekt och förhoppningsvis finns det många i Ånge kommun som är intresserade av att hjälpa till. Vi frågade Anders Stenwall, Bobergsskolan, vad man som intresserad kan göra för konferensen. Man kan vara värdfamilj och ta hand om en eller två ungdomar som deltar i konferensen. Att vara föräldrastöd till de som har några inneboende är också möjligt. Då kan det bli aktuellt att skjutsa ungdomarna vid någon kvällsaktivitet. På så vis kan man samordna så att arbetet inte blir så betungande för några få, fortsätter Anders. Ekonomiskt stöd är alltid välkommet. Alla bidrag tas emot med öppna armar. Ekonomin är hårt ansträngd, menar Anders. Mat och resor för gästerna är det som kostar mest och vill man bidra till Global Classrooms kassa som företag eller privatperson så hälsar Bobergsskolan att bidrag tacksamt tas emot på pg 12 48 51-7, ange projektnummer 465103, Global Classroom. Här kan jag vara nära mina hästar och kompisar Namn Emmelie Uppväxt Ånge och Lidköping Bor Ånge Här gick jag nian Minerva Årskurs 3:an Program Samhällsprogrammet Varför Bobergsskolan? Det som man ibland kan sakna är utbudet av aktiviteter och saker att göra som finns i städer. Men fördelarna väger över Bobergsskolan är en liten skola där man får bra kontakt med lärarna. Dessutom jobbar jag aktivt med ungdomskaféet Gruvan och så har jag hästar något jag skulle ha svårt att kombinera om jag gick någon annanstans. AJ FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 7

NÄRINGSLIV Anders Warg, Östavallsågen Vad har SAEF AB/Östavallsågen gemensamt med OS i Aten? I Aten pågår ett intensivt förberedelsearbete inför årets olympiska spel. På SAEF AB/Östavallsågen är det också högtryck. Försäljningen av kvalitetsträ och trävaror till Grekland har ökat det senaste året tack vare OS. Sedan 1985 har man exporterat kvalitetsträ och trävaror i olika former till Grekland. Anders Warg berättar Samarbetet är unikt. Vi har utvecklat det så långt att vi levererar produkterna paketerade med kundens egna märkningar och logotyper. I branschen finns det olika certifieringar som bekräftar för mottagaren vad det är för produkt och vilken kvalitet den håller. Östavall samarbetar med kunder som är ledande på sina marknader. Där är ofta private labeling viktigt att man kan märka produkterna med kundens egna märken och certifieringar. Och man har kunnat se en ökad försäljning på Greklandsmarknaden det senaste året kanske som ett led i att arbetet med OS har tågat in på arenan. Största delen av vår verksamhet går på export. Närmare 70% - de övriga 30% levereras bl a till snickerikunder i södra Sverige, berättar Anders. Han bedömer vidare att deras utländska kunder har god insikt och uppfattning om Sverige och våra breddgrader. Viktigt för köparna är givetvis den produktkvalitet och service som kan erbjudas, och man fäster också stor vikt vid de personliga relationerna för att bygga långsiktiga affärer. Exportmarknaderna för furu och gran är flera och SAEF AB/Östavallsågen levererar sedan flera år till drygt tjugo olika länder i såväl Europa som Asien, Afrika och Nordamerika. Det som kan vara lite krångligt ibland vid leveranser är logistik och befraktningar. Det handlar om ett skrymmande gods vilket Flooré Varma golv vid heta källor medför höga transportkostnader. Kunden i Grekland drar nytta av att OS äger rum i Aten. Det i sin tur gynnar Östavall här i Ånge. De senaste tio åren har varit gynnsamma för företaget de har fyrdubblat produktionen och hamnat på en som Anders bedömer idag lämplig volym. Vid en blick framåt ser Anders förutom förhoppningar om många OS-medaljer till Sverige att framtiden handlar än mer om ytterligare kundanpassning och förädling av företagets produkter. FAKTA SAEF AB/ÖSTAVALLSÅGEN A J Omsättning:... 340 MSEK Produktionskapacitet:... 200.000 m 3 Antal anställda:... 90 SAEF AB är ett sågverk i Östavall som ägs till 100% av skogsägarföreningen Norrskog. www.saef.se Företaget Flooré i Ånge har en egen lösning på hur man får varma sköna golv. Företaget startade sin verksamhet i Ånge 2002, efter flera års utveckling av företagets produkter i samarbete med bland annat KTH (Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm). Företaget tillverkar golvskivor för både vattenburen- och elgolvvärme. Skivorna är lätta att lägga, tunna och ger en god värmeekonomi. Visste du att...... åtta av kommunens största tillverkande företag tillsammans exporterade för 720 miljoner kronor under förra året? Företaget säljer i första hand i Sverige, via återförsäljare, VVS-företag, byggvaruhuset SILVAN och ett antal husfabrikanter. Nyligen har man tagit sig in på den isländska marknaden där man bland annat utrustar hotell med golvvärme. Vi har levererat en golvlösning till ett nybyggt hotell i närheten av Reykjavik. Nu har vi fått klartecken att leverera till ytterligare ett hotellbygge på Island, vid den kända Blå lagunen (varma källan) utanför Reykjavik, berättar Floorés vd Lars Edfeldt. Golvskivorna består av hårdkomprimerad EPS-plast (cellplast, frigolit) täckta med kraftig aluminiumfolie. I skivorna finns färdiga spår för vattenrör eller elkabel. Skivorna är tunna och bygger inte särskilt mycket på höjden. Därför passar de bra både vid nyproduktion av golv och vid renovering. Eftersom värmeslingorna ligger nära golvytan och aluminiumfolien fördelar värmen bra så reagerar systemet snabbt på temperaturförändringar. Golven är lätta att hantera och montera och ofta kan ytmaterial som klinkers eller parkettoch laminatskivor läggas direkt på plattorna. Flooré erbjuder också egna innovativa lösningar anpassade till olika objekt. Lösningar som bygger på den kunskap företaget har. På den internationella marknaden finns kontakter och agenter i Spanien, Island, Ryssland och USA. Företaget har 3 anställda i Ånge och ett par arbetande delägare i Stockholm. Efterfrågan på företagets produkter ökar och under våren kommer företaget att nyanställa i Ånge. KK 8 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

NÄRINGSLIV Företaget Daikichi i Ljungaverk producerar nästan uteslutande limträ för export till den japanska marknaden. Träd från Ljungaverk blir hus i Japan I Ljungaverk blir barrträd från vårt område starkt och säkert byggmaterial i japanska hus. Limträföretaget Daikichi startades 1998. Företagsetableringen kom till stånd i samband med att Kema Nords fabriker i Ljungaverk upphörde under 1990-talet. Råvaran gran och furu finns i stora mängder i vårt område och hos Daikichi förädlas den ett steg till efter sågverkens behandling. Ägarna var från början skogsföretaget SAEF/Norrskog, ett japanskägt företag och några privatpersoner. Sedan årsskiftet 2003/2004 ägs merparten av aktierna i företaget av svenska SAEF AB. Företaget producerar nästan uteslutande för den japanska marknaden, i de dimensioner som efterfrågas där. Jordbävningar är ganska vanliga i Japan och husen behöver vara rejält byggda. Trä är ett material som klarar påfrestningar bra. Limträbalkarna är ca 3 meter långa och görs i några olika tjocklekar. Det är mycket intressant att kommunicera med Japan, en helt annan affärskultur än här, berättar Ulf Svensson (vd) och Monica Johansson som är företagets enda administrativa personal. De visar en nyligen inkommen order, till stora delar med japanska skrivtecken. Tack och lov är siffrorna lika och så har företaget en svenskspråkig kontaktperson som hjälper till och reder ut begreppen. Efterfrågan på företagets produkter ökar just nu och sedan några veckor arbetar man åter två skift på företaget för att hinna med att producera det som efterfrågas. Vi producerar 400 000 limträbalkar per år, eller ca två långtradarlass per dag, försöker Ulf åskådliggöra produktionens storlek. Förpackningarna med träbalkar går till Gävle för lastning i containrar, som går med sjöfrakt via Suezkanalen till Japan. I Japan plockas sedan en del av träbalkarna från Ljungaverk ihop med balkar och trävirke av andra dimensioner till kompletta byggsatser för hus. Limträbalkarna från Daikichi används till traditionella japanska hus, men intresset för trähus i svensk stil ökar. Företaget levererar också limträbalkar till ett trähusföretag i Dalarna som exporterar byggfärdiga hus till Japan. Kvalitetskraven på produkten är höga och företaget har fått certifieringar enligt en japansk mycket sträng standard, JAS. I fabriken i Ljungaverk finns en liten testavdelning där hållbarheten hos produkterna provas noga. En mindre del av företagets produktion säljs i Sverige som till exempel byggdelar i carports, staket och andra mindre byggnader. Det är ett glatt och sammansvetsat gäng på 19 anställda man möter på Daikichi i Ljungaverk. KK En kväll full av inspiration och älgskit! Lokalerna i Folkets hus i Ljungaverk fylldes en kväll i februari med älgskit. Det var skit från början till slut men inte vilket skit som helst. Sune Häggmark som sedan 1997 framgångsrikt drivit företaget Moose Garden delade med sig av sina erfarenheter. Resan som en gång startade med att han tog hand om två övergivna älgkalvar. Under kvällen växte bilden fram om vilka möjligheter det finns och vilka faktorer som Sune har tagit fasta på som ett led i framgången. En viktig del har varit att våga. Våga prova olika saker utan att vara rädd för att misslyckas. Att våga, att haka på när tidningar ringer och vill göra reportage med olika vinklingar och att ha en stor dos humor med på resan det är de saker som Sune återkommer till under kvällens lopp. Sune berättade bl a hur en tysk tidning ringt och frågat om de fick adoptera en av älgarna. Självklart svarade Sune ja, vilket resulterat i ett följetongsreportage i tysk tidning där man får följa den adopterade älgens liv. Vi som var där fick även tillfälle att känna på några av produkterna bland annat älgpapper som tillverkas av älgspillning. Papperet bygger på ett kretsloppstänkande älgarna äter sly som sedan omvandlas till pappersråvara. Under kvällens gång uppenbarade det sig en annan entreprenör i samlingen. Det var lokala entreprenören Gunilla Sune Häggmark, älgfarmare, med sedlar skapade av älgskit. Sjöblom Högfeldt som i sitt företag Syteknik fått ett uppsving i försäljningen av grytlappar grytlappar tillverkade av Älgskinn. För mer info: www.moosegarden.com AJ FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 9

NÄRINGSLIV Insiktsfullt hos våra nya företagare Det kostar inget att köpa bananer De blivande företagarna och deras handledare. Fr v: Jan Wahlstén, Håkan Strandell (arbetsförmedlingen), Peter Larsson, Sarah Holmlund (FöretagarCentrum), Annika Nygren, Raimo Parviainen, Susanne Norberg, Peter Mejding, Per Engman (Lernia). P å FöretagarCentrum har ytterligare en kull nya företagare sett dagens ljus. Stämningen är på topp inför dagens avslutning då man berättar om sina verksamheter. Alla inblandade aktörer är på plats: blivande företagare, Arbetsför- medlingens Håkan Strandell, Nyföretagarrådgivare Sarah Holmlund och lärare Pelle Engman från Lernia. Det här är tredje kursen sedan augusti förra hösten som under sex veckor har gått igenom nyföretagarprocessen i ledet att starta eget. I rummet råder en avspänd atmosfär där man som utomstående snabbt får en känsla av att här har det stött och blötts en hel del på vägen hit. En av de viktigaste lärdomarna man fått med sig från processen har varit bredden. Att man som deltagare får vara med och påverka innehållet utifrån behovet som finns i just den gruppen. Det har varit allt från att prata igenom hur det kan påverka familjesituationen när man beslutar sig för att starta eget, att få en individuell studieplan, att få ta del av andra aktörers kunskap. Under just den här processen har länsstyrelsen, banken, redovisningsbyrån och försäkringsrepresentanter varit och gästat för att lämna tips och råd på vägen. Fler blivande företagare står och knackar på dörren för till nästa nyföretagarprocess är redan tio stycken anmälda. Entreprenörandan växer så det knakar! AJ Fotnot: Att köpa bananer är ingen kostnad. Att köpa bananer är en utgift (och en utbetalning om man betalar vid köpet) Kostnaden för bananerna uppkommer först när den inköpta varan konsumeras! Nya företagare Annika Nygren Tar över blomsteraffären i Ånge Den första mars tar Annika över affärsrörelsen i samma lokaler som tidigare på Järnvägsgatan. En röd tråd från hennes tidigare arbeten har varit att alla haft direkt kundkontakt från Nordea, till bagerier och Mittlandia. Nu har hon tagit steget och startar eget med framtidstro och glädje. Jan Wahlstén Rinkparts, Reservdelar & Sargtillbehör Jan har 12 års erfarenhet från branschen. Han kommer att fokusera på Sverige som marknad i första hand. Bara här i Sverige finns det cirka 300 ishallar och 500 utebanor. Rinkparts kör igång verksamheten under februari månad. Högsäsongen sommar och höst står för dörren då det är uppehållssäsong för aktiviteterna på banorna. Peter Larsson Byggbranschen med inriktning på timring Peter har en gedigen erfarenhet från byggbranschen där han har arbetat med många olika saker till exempel med stensättning. Han håller i dagarna på att fundera på firmanamnet och på praktiska saker. Något Peter tar fasta på är att garantera att göra klart påbörjade arbeten. Peter Mejding Däckverkstad med Hobby och Hantverksbutik Peter håller i dagarna på att titta på lokaler för verksamheten. I lokalerna är det tänkt att samla upp en del av hantverksutbudet som finns i kommunen. Susanne Norberg Butik för djurfoder I april så startar Susanne en djurfoderbutik centralt i Ånge. I denna butik kommer även ett visst utbud av djurartiklar att finnas. Susanne har tidigare stor erfarenhet av djur, främst hästar. 10 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

Wilma och Inga på äventyr FOTO: WILDLAND FIRE INTERNATIONAL Wilma och Inga är beresta. De bor i Ånge men har världen som arbetsfält. Vilka är då dessa damer? Wilma är en av företaget Wildlands dykrobotar. Senast dokumenterade hon DC 3:an som sköts ned av ett ryskt migflygplan 1952, uppdragsgivare var försvaret. Kollegan Inga är en infraröd kamera som bland annat bevakar och hjälper till med skogsbrandsbekämpning. Det här är unik utrustning som hanteras helhjärtat av personal från företaget Wildland Fire International med säte i Hallsta, Ånge kommun. Ett företag med internationell spetskompetens som fokuserar på bekämpning av skogsbränder, naturvårdsbränning och räddningsverksamhet. I mitten av februari presenterade Daniel Karlsson från Wildland Fire International unika bilder från DC-3- an tagna av Wilma för eleverna som går på internatskolan AWPE i Ånge kommun. Det var resultatet från ett uppdrag man fått i samband med en mässa i Malmö. Daniel berättar hur fartygschefen från försvaret steg in i montern och såg dykroboten. Han försäkrade sig om att det var en fullskalig modell av roboten, den var så liten, och blev genast intresserad. Wilma är en av de minsta dykrobo- Wildland Fires personal har varit på uppdrag i Kanada och i Östersjöns djup. tar som finns på marknaden. Från bilderna som Daniel visar kan man se dels skotthålen från nerskjutningen, tre kronors logotype på utsidan av planet och en mycket avskalad insida. Tack vare dykrobotens storlek lyckades man ta sig in i mycket små utrymmen och dokumentera detaljer som annars varit mycket svåra att upptäcka. AWPE-eleverna fick även höra hur Daniels kollega Simon varit på uppdrag i USA och Kanada med Inga IR-kameran som bland annat används vid skogsbrandsbekämpning. I norra Kanada nära Chilko Lake rörde det sig om ett ca 30 000 hektar stort område. Här var IR-kameran en kugge i ett stort räddningspådrag. Vid en så stor brandbekämpning byggs det upp ett s k basecamp med sambandscentral, logi, sjukvård och utrustning. Det 30 000 hektar stora området tog ca 4 veckor att släcka. IR-kameran fästs under en helikopter och kan läsa av området man flyger över och särskilja varmt från kallt. Användningsområdena är många IR-kameror används för att t ex inventera viltbestånd, kartlägga oljeutsläpp, inspektera kraftledningar och leta efter försvunna människor. Inga är en av fem kameror av denna typ som finns i världen. Vi har världen som arbetsfält. Det finns oändliga möjligheter och en efterfrågan på våra produkter och tjänster. Det svåra är många gånger att vi inte riktigt hinner med i kompetensutvecklingen av vår personal och ny personal vilket gör att vi tyvärr måste tacka nej till vissa förfrågningar, säger Cecilia Andersson företagets VD. Både Daniel och Simon är uppvuxna i Fränsta och trivs bra i sina jobb. Skulle det inte vara för mitt jobb så skulle jag nog inte trivas lika bra här Tack vare jobbet har jag en otroligt spännande och omväxlande tillvaro, avslutar Daniel. AJ FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 11

BARNOMSORG Gott om plats i Bullerbyn Efterfrågan på förskoleplatser har ökat de senaste åren. Både i Ånge och Fränsta har nya förskoleavdelningar öppnats. I Fränsta blev behovet av platser akut under förra våren och rektorn för barnomsorgen i Fränsta, Monica Gruvin, sökte med ljus och lykta efter lokaler för att öppna ytterligare en förskoleavdelning. Lösningen kom när man fick höra talas om att Vård- och omsorgsenhetens Dagcenter minskade sin verksamhet i Fränsta. I början av augusti flyttade de gamla förskolorna Trollebo och Torpsgården in i Bullerbyn. Dessutom kunde en ny avdelning, Kotten, öppnas. Både föräldrar och personal är mycket nöjda med lösningen. Lokalerna är fräscha och rymliga, bara små ombyggnader behövdes. Omsorgen hade de här lokalerna i 20 års tid, berättar Monica. Lokalerna är fortfarande i riktigt bra skick och vi flyttade in precis som det var här i början av augusti, mitt i semestrar och pågående ombyggnad. Det enda vi behövde bygga om var groventréerna till de tre avdelningarna och smärre ombyggnationer på Torpsgården och Kotten. Titta på utsikten, säger Monica när vi kommer ut på baksidan. Ute finns gott om plats och utsikten ner mot Torpssjön är otroligt vacker. Det finns två lekplatser, en med redskap för större barn och en för mindre barn. Äta ute är alltid roligt och i Bullerbyn gör man det ofta. I ena ändan av gårdsplanen står en stor kåta med grillplats. Vi försöker laga mat och äta ute åtminstone en gång i veckan, berättar förskolläraren, Gunhild Timander- Johnsson. Bullerbyns förskola har plats för 48 barn vid de tre avdelningarna. I Fränsta finns ytterligare två förskoleavdelningar och tre dagbarnvårdare. Totalt finns knappt 100 barn placerade i förskola i Fränsta. Efterfrågan på förskoleplatser har ökat i hela kommunen och Monica Gruvin berättar att det beror på att arbetslösa numera har möjlighet att låta sina barn gå i förskola 15 timmar per vecka, barn som fått småsyskon kan behålla sin plats 15 timmar per vecka och så har den allmänna förskolan införts som innebär att 4-5 åringar har rätt till förskoleplats tre timmar per dag. Jag märker också att det är flera familjer med barn som flyttat hit till Fränsta på senare tid och det är glädjande, säger Monica. FAKTA FÖRSKOLA/BARNOMSORG KK Antal barn i förskola (1-5 år):... 361 st (februari 2004) Antal barn hos dagbarnvårdare:...43 st Antal förskolor:...15 st och antal förskoleavdelningar:...23 st Antal anställda inom barnomsorg:... 72,1 pedagogisk personal övrig personal (kök och städ):...ca 15 Personaltäthet i förskolorna: pedagogisk personal... 4,94 barn/vuxen Ambitionen är att alla som söker barnomsorg i förskola ska kunna erbjudas plats ganska omgående. 12 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

FÖRENINGSLIV Föreningslivets förutsättningar undersöks Ånge kommuns fritidsenhet undersöker tillsammans med Västernorrlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna föreningslivets förutsättningar i kommunen. Undersökningen genomförs i ett EU-projekt för att klarlägga de förutsättningar idrotten har när det gäller ekonomi, tillgång på ledare, ideellt engagemang, åldersstruktur, anläggningar och utvecklingsidéer. I mars beräknas sammanställningen av svaren vara klar och undersökningen kommer att ligga till grund för idrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas utbud och service till idrotten i Ånge kommun. Undersökningen ska också ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med föreningslivet i kommunen. Vi ska använda resultaten av undersökningen till att stödja föreningslivet i kommunen på bästa sätt, säger fritidschefen Kjell Sundqvist. De insatser som föreningarna gör i kommunen är mycket värdefulla och det är viktigt för kommunen att kunna göra rätt insatser för att föreningarna ska ha bästa nyttan av dem. KK Lagkaptenen Michaela Warg och assisterande kapten Malin Berglund är nöjda med F 16 IBK:s säsong och ser fram emot nästa. Vi blev bra! Vi ska bli riktigt bra sade tjejerna i F 16 Innebandyklubben i höstas när de anmälde sig till Jämtlandsserien i innebandy. Hur gick det? I mitten av februari i år hade tjejerna spelat sina tio matcher i turneringen och vunnit fyra av dem. En av de roligaste vinsterna var när de vann en hemmamatch mot IBC Östersunds tjejer, som gått igenom serien obesegrade tills de mötte ångetjejerna. Tränarna Britt-Marie Jonsson och Magnus Haraldsson är mycket nöjda med lagets insatser. Det här ser vi som ett provår, säger lagkaptenen Michaela Warg. Nästa år kan vi satsa ännu mer, då har vi mera erfarenhet. Innebandylaget tränar 2 gånger per vecka och under seriespelet har man också spelat match nästan alla helger. KK Glacialen i Fränsta Ålsta folkhögskolas konst- och designelever visade vilka fantastiska skapelser man kan forma av is när Glacialen arrangerades den 6-7 februari i Fränsta. Förutom vackra skulpturer hade en hel kyrka skapats av is. Att plugga i mindre grupper gör att vi får mer tid av läraren ett bra studiesätt Namn Oskar Uppväxt Göteborg Bor Småbo, Torpshammar Här gick jag nian Vallhamraskolan i Partille Årskurs 1:an Program Samhällsprogrammet Varför Bobergsskolan? Jag sökte efter ett gymnasium där jag kunde köra snowboard på schemalagd tid hamnade då i Ånge på Bobergsskolan. Här är trevligt lite långt hem ibland men det går bra. Det som är bra är sättet vi läser på i mindre grupper med uppgifter kopplat till ett antal stormöten. Jag upplever att vi får mer tid av läraren på det sättet. FOTO: ANNA JOHANSSON FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 13

RESA FOTO: STEFAN BOSTRÖM Syrsor var en läckerhet som ofta serverades i Thailand, Det är tungt med tio timmars arbetsdag med böjd rygg på risfältet. En Falang på resa i Thailand Så satt jag där. Under en halmhydda med en hop främmande människor. Så många. Jag tror halva byn samlat för att se Falangen (=vitingen) som kommit till byn. Jag hade redan avverkat mina väl inövade meningar på Thai som Jag heter Lina, trevligt att träffas, hur mår ni, fint hus osv. Vad skulle jag säga nu? Lätt stressad Alla pratade till mig samtidigt. Förstod inte ett ord. De fnissade och alla ville känna på min vita hud och på mitt ljusa hår. Nu började jag få panik. Vad har jag gett mig in på egentligen??? Jag hade rest till Soksai, en by på 450 personer i nordöstra, dvs. den fattigare delen av Thailand för att leva i tre månader. Långt ifrån det turistthailand många känner till och till en verklighet jag inte kunnat föreställa mig. Så gott som ingen pratade De dagar jag var ute på risfälten var de dagar jag fick störst kontakt med människorna. engelska och de flesta hade aldrig sett en Falang förut. Här var alla bönder. De flesta odlade ris, tapioka, frukt eller sockerrör och min familj var inget undantag varken gällande risfält och kunskaper i engelska Då den värsta paniken lagt sig blev allt med ens precis så häftigt som jag föreställt mig innan utbytets start. Allt var så annorlunda och spännande. De visade mig var jag skulle sova. På en fem centimeters tjock madrass som kan liknas med underlagen vi använder oss av i tält och liknande. Jag sneglade på min nyfunna brors säng som bestod av en halmmatta och visade därför stor uppskattning över den lyxsäng jag fått. I taket hängde spindelnät av största slag och många ödlor samt någon råtta tassade gärna förbi på nätterna som i början hade många inslag av insektsmardrömmar. Vi hade ståtoalett och ingen vattenkran utan stora tunnor som samlade regnvatten vi sedan använde till disk, dusch - och dricksvatten. Maten tillagades över öppen eld och åts på en halmmatta på golvet. Jag hade förberett mig på att äta mycket ris men jag visste nog inte vad det innebar att äta det till frukost, lunch och middag utan undantag! Till riset åt man vad man hittat under dagen. Det kunde vara svamp, musslor eller fisk vi själva fiskat, bambu vi hittat i bergen, groda från min thaimosters grodfarm och ibland även skalbaggar och andra insekter. Och självklart också chilin som präglade vår matupplevelse under hela resan. Det enda jag hade svårt för var kycklingfötter där man endast hade huggit av klorna, vilket för dem var en favorit, men annars gillar jag deras sätt att ta vara på så mycket som möjligt istället för att slänga bort hälften, som vi gör i Sverige. Det visade sig bli väldigt svårt att jobba. De såg oss som gäster och inte kan man sätta en gäst i arbete heller även om det var det programmet gick ut på och anledningen till att vi var där. Jag hjälpte till med hushållsarbetet, att röja upp i några buskage, rensa ogräs mm. Efter halva tiden då regnperioden satt igång fick jag äntligen hjälpa till att plantera ris som jag sett fram emot. Det kan tänkas tungt att i den hettan stå i cirka tio timmars arbetsdag med böjd rygg. Dessutom var vi fullt påklädda med långbyxor och skjorta. Så fort jag tog av mig hatten eller skjortan jag hade över min T-shirt så var de på mig direkt. I Thailand anses vit hud finare så de vaktade mig noga så jag inte skulle bli lika brun i hyn som de. Men de dagar jag var ute på risfälten var de dagar jag fick störst kontakt med människorna. Först sneglade de på mig, fnissade lite åt min taktik och oförmåga att hålla mig ren från leran vi stod i, men snart accepterade de mig. Jag var en av dem och jag gjorde nytta! En otrolig känsla! Två dagar i veckan hade jag och min thailändske parkamrat Toei (som sedan skulle med mig till Sverige för att ta del av vår kultur) engelska i mellanstadieskolan i byn. I Thailand börjar man nuförtiden läsa engelska tidigt, redan i första klass, men den är på en låg nivå. Jag förstod inte mycket av vad den ordinarie engelskläraren försökte säga till mig. Besöken var därför behövliga liksom uppskattade. Barnen var blyga. De bugade sig för mig, pratade till mig i tredje 14 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004

MILJÖ MILJÖRUTAN BYGG- OCH MILJÖKONTORET INFORMERAR Det gäller att träna hårt för en karriär som Thaiboxare person och var väldigt artiga. Tack och lov släppte det snart och innan mina lektioner så hade de förberett tusen frågor om mig och Sverige på engelska. Väldigt givande! Trots alla skillnader mellan deras och mitt liv och trots alla gånger jag lyckats göra bort mig så behandlade alla mig så väl och fick mig att känna mig som deras riktiga dotter, syster och granne. Och trots språkbristen hos båda parter lyckades vi lära oss ett eget språk, bestående av svenska, thai, engelska men framförallt ljudeffekter och kroppsrörelser. Jag hade aldrig trott att de skulle vara så förstående med alla mina konstiga frågor och alla gånger jag inte förstått hur man ska göra, på risfälten, i templet och bara i det vardagliga livet. Så kom den dagen jag så länge väntat på och det konstiga är att jag knappt höll på att märka det. Jag vaknade fem på morgonen som vanligt, gick och tvättade av mig med skopan ur vattentunnan, satte på mig lite finare kläder eftersom vi skulle till templet. Självklart tänkte jag på att täcka knän, axlar och mage. Åt min frukost bestående av ris och något starkt kryddat tillbehör. Trängde ihop mig med de många andra på flaket på bilen som vi fått lov att åka med idag. Begav oss till templet där jag bugade och hängde med i ceremonin så mycket jag hunnit börja förstå av den, för att sedan äta en maffig måltid tillsammans på halmmattan på golvet. Just då insåg jag det: Jag hade, som ensam svensk, tillbringat hela dagen med tjugofem andra thailändare, som inte ens talar ett ord engelska, och inte under ett ögonblick känt mig annorlunda eller utanför! Vad jag tidigare ansett vara ett annorlunda, simpelt och till och med konstigt liv hade nu blivit min vardag. En vardag jag för tillfället inte hade en önskan att byta ut, en vardag jag trivdes i och som jag i det ögonblicket insåg att jag skulle komma att sakna FAKTA LINA SÄLLSTRÖM Lina Sällström fick smak för internationellt utbyte under tiden på Bobergsskolan då hon bland annat deltog i Global Classroom och skolans internationella samarbete. Till Thailand reste hon med organisationen Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte, CIU, som arbetar med att ge inspiration, hjälp, tips och råd till unga som vill studera eller arbeta utomlands. CIU driver utbytesprogram där deltagarna lär genom upplevelser och möten med andra människor och kulturer. Läs mer om CIU på www.ciu.org Nu ska cisterner utomhus kontrolleras Nya föreskrifter för lagring av brandfarliga vätskor (t ex eldningsolja, dieselbrännolja eller spillolja) trädde i kraft den 1 juli 2000. Enligt övergångsbestämmelser för de nya reglera ska utomhuscisterner genomgå kontroll senast 1 juli 2004. Inomhuscisterner ska genomgå kontroll senast 1 juli 2006. Den som förvarar kemiska produkter är skyldig att ordna en säker förvaring och kontrollera tankar och ledningar regelbundet. Detta gäller både privatpersoner och företag. Miljönämnden ska informeras i god tid innan installation av cistern på minst 1 m 3 och uppåt under jord. För cisterner ovan jord gäller informationsplikten mellan 1-10 m 3. Om installation av cistern sker inom vattenskyddsområde gäller informationsplikten för mängder över 250 liter. Cisterner inomhus utanför vattenskyddsområde omfattas inte av informationsplikten. Cisternerna ska genomgå kontroll (av godkänt företag) vart 6:e eller 12:e år beroende på korrosionsskydd. Inom vattenskyddsområden ska besiktningen ske oftare. Mer information kan lämnas av bygg- och miljökontoret eller naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se Vad har ni i kylen? då tänker vi inte på mat utan typ av köldmedie. Utrustning som innehåller CFC (freoner) får nämligen inte användas efter den 31 december 2004. Har ni i ert företag utrustning som innehåller köldmedium t ex kyl/frys, luftkonditioneringsaggregat, torkaggregat till kompressor bör ni kontrollera typen av köldmedium. Det kan finnas en skylt på aggregatet som talar om vilket köldmedium det innehåller. De vanligaste CFC-typerna heter R 12 och R 502. Fråga ett kylserviceföretag om ni är osäker. Freoner (CFC) bryter ner ozonskiktet och därför har en stor del av dessa ämnen redan bytts ut. Användningen av CFC i större aggregat förbjöds redan 1 januari 2000. Nu kommer användningsförbud också för anläggningar med mindre än 900 gram CFC som köldmedium i yrkesmässig verksamhet. Om ni fortsätter att använda utrustning med CFC efter den 1 januari 2005 så riskerar ni att få betala en avgift på minst 10 000 kronor. Frågor: Kontakta Bygg- och miljökontoret, 0690-15100 Lär dig mer om egenkontroll enligt miljöbalken Samtliga företag som bedriver miljöfarlig verksamhet kommer under år 2004 att bli erbjudna att delta i ett länsprojekt för bättre egenkontroll enligt miljöbalken. Projektet omfattar både stora och små företag i Västernorrlands län. De företag som deltar kommer att erbjudas seminarier, tillfällen till erfarenhetsutbyte och diskussioner med andra företag. Målet är att företagen ska upprätta eller förbättra ett väl fungerande egenkontrollprogram för den egna verksamheten. Projektet är ett samarbete mellan kommunförbundet Västernorrland, länets kommuner samt Länsstyrelsen i Västernorrland. Inbjudan och information om projektet kommer att skickas ut till berörda företag när det närmar sig. Ni är välkomna med frågor. Kontakta Gunbritt Nilsson, vid kommunens Bygg- och miljökontor på tel 0690-151 47. FRAMTI D ÅNG E MARS 2004 15

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE Nyinflyttade i Ånge kommun FAMILJEN ANETTE PERMAN OCH MIKAEL NILSSON OCH BARNEN ALEXANDER 2 ÅR OCH LINNEA 6 MÅNADER, BYBERGET Längst upp i Byberget, strax in nan skylten som upplyser om att Här upphör allmän väg bor Familjen Perman Nilsson sedan i oktober förra hösten. Utsikten över nejden är fantastisk. Var bodde ni innan flytten till B yberget? Vi bodde i Höör i Skåne. Varför flyttade ni till Byberget? Jag är uppväxt här, säger Anette. Tankarna på att återvända har väl alltid funnits. När barnen kom så kändes det plötsligt mera aktuellt. Hur trivs ni? Vi trivs bra, säger Mikael som är skåning. Beslutet var inte svårt när vi väl bestämde oss och när ett lämpligt hus att köpa dök upp. Visst är det andra avstånd här än i tätare befolkade delar av landet, men säger han: Det tar tid att åka från en del av Malmö till en annan också, här kommer vi till Ånge och jobbet på en halvtimme. Har ni hittat jobb? Jag sökte tre jobb och fick två av dem, berättar Mikael som jobbar på Samtrans i Ånge. Anette är hemma med barnen och skulle önska att det fanns någon form av förlängd föräldrapenning, till exempel att kommuner kunde erbjuda föräldrar ersättning om man inte väljer att ha barnen på kommunal förskola. FAKTA IN- OCH UTFLYTTNING 2003 Inflyttning : 430 personer, 218 män och 212 kvinnor Utflyttning: 378 personer, 189 män och 189 kvinnor BROR FAGERSTRÖM, SILLRE SÖDRA Varifrån flyttade du? Jag bodde i Härnösand innan jag flyttade hit i december och så har jag bott i Sundsvall också under mitt yrkesverksamma liv, berättar Bror Fagerström som nu är pensionär. LISA SÖDERMAN OCH JENS SVENSSON, ÖSTAVALL Mellan jul och nyår flyttade Lisa Söderman och Jens Svensson från Norrköping till Östavall. Vad var det som gjorde att ni valde Östavall? Vi ville flytta norrut och under hösten dök det upp två jobb som passade oss och som vi fick, berättar Jens och Lisa. Lisa har släkt i Östavall och de har stuga i Råsjö, så området är inte obekant. Varför flyttade du hit? Jag träffade en kvinna som bor här. Hur trivs du? Jag trivs bra, här är lugnt och en hel del småpyssel att ta sig för, säger Bror som inte saknar stadens utbud. Med bilen klarar vi alla olika vardagsärenden. Vad jobbar ni med? Jag fick en tjänst som skolpsykolog och jobbar i alla skolorna i kommunen, säger Lisa. Och jag arbetar som områdesansvarig inom kommunens vård och omsorgsenhet, berättar Jens. Båda tycker att jobben är intressanta och stimulerande, även om det är mycket att sätta sig in i nu i början. Att det är en liten kommun med nära kontaktvägar underlättar. Vad är det bästa med att bo här? Det är närheten till naturen och möjligheterna till fritidsaktiviteter. Och att det är fyra årstider här. KK 16 FRAMTI D ÅNG E MARS 2004