Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN SVENSKA LAGEN En film av Roger Persson Filmen börjar med en dramatiserad scen där vi ser Emil komma cyklande fram till en korvkiosk. Han ställer ifrån sig cykeln för att handla i kiosken. Medan han står med ryggen åt sin cykel och beställer en varmkorv, kommer en annan ung person in i bild och tar Emils cykel. Emil upptäcker vad som håller på att hända och ropar; - Stopp! Vad gör du? - Jag behöver den här cykeln, jag har lite bråttom. - Men, det är ju min cykel? - Jaså, men jag behöver den så jag tar den. - STOPP! Det får du inte, det är förbjudet enligt lagen. Tjuven cyklar iväg och Emil springer efter. Vi ser personerna (i fast forward) försvinna gatan bort (i bästa Chaplin-stil). (förtexter) Speaker: Stackars Emil som blev av med sin cykel. Trots att han ropade till tjuven att det är förbjudet enligt lag att ta något utan lov, som tillhör någon annan. Men vad är egentligen en lag och hur kommer lagar till? Vem bestämmer vad som skall bli lag och vem ser till att vi följer de lagar som finns? I den här filmen ska vi försöka förklara, så enkelt som möjligt, vad lagar är och vad de innebär för oss medborgare. Men först lite historia; Vi som bor i Sverige lever i ett av Europas äldsta länder. Vi har 2006-11-11 4.35 1
varit en självständig stat sedan 1000-talet. Och redan tidigt växte behovet fram av en central styrning, med lagar som gällde för hela riket. Det är nödvändigt att ha lagar för att de som bor i ett land skall känna trygghet och veta vad man får, och inte får göra. Lagar eller normer har människan haft sedan urminnes tider och det började som lokala överenskommelser inom t ex en by eller en trakt. Antingen bestämde man gemensamt vilka regler som skulle gälla. Eller också bestämde en eller flera personer, utan demokratisk ordning, vad andra var tvungna att rätta sig efter. Det kunde t ex gälla vad var och en ägde, hur man fick skydda sin egendom, vilka moraliska regler som gällde i familjen och vad som skulle hända den person som inte gjorde så som man blivit överens om. I och med kristendomens intåg i Sverige, främst genom missionären Ansgar på 800-talet, blev ofta kristna värderingar och bibelns ord, tongivande när man stiftade lagar. Lagar skrivna och oskrivna var stränga och det dagliga livet var mycket hårdare reglerat än idag. Man får lätt uppfattningen när man läser gamla lagtexter att de styrande ville hålla människor i schack, snarare än att göra livet så drägligt som möjligt. Och av gamla protokoll och anteckningar förstår man att de normer som var tongivande för kanske mer än 1 000 år sedan, inte gäller i samma utsträckning idag. På medeltiden kom de första landskapslagarna till. Den svenske kungen Magnus Eriksson, som också var kung i Norge, sammanförde de här landskapslagarna i en landslag, kring år 1350, för att få en enhetlig lag för hela riket. För dem som bodde i städerna gällde dock en särskild lag, en s k stadslag. Land skall med lag byggas och ej med våldsgärningar står det t ex i Upplandslagen, en av de landskapslagar som hade störst betydelse för Magnus Eriksson när han stiftade en gemensam lag för hela riket. Det sätt på vilket landslagen var uppbyggd med olika balkar, lever fortfarande kvar än idag. Vi hör ganska ofta talas om t ex brottsbalken. Stadslagen vilade på en annan grund genom att den hade sitt ursprung i tyska rättsprinciper som vi tog till oss under Hansatiden, när handeln med tyska köpmän var som störst. 2006-11-11 4.35 2
Stadslagen och landslagen kom i princip att gälla från Magnus Erikssons tid och ända in på 1700-talet, närmare bestämt till 1734, då kungen och riksdagen antog Svea rikes lag, som trädde i kraft den 1 september 1736. Dessförinnan var det nästan alltid kungen som hade sista ordet, vilket reglerades i Konungabalken. Gustav III blev den siste kungen i Sverige som styrde landet genom envälde. 1809 fick Sverige en ny regeringsform, som kom att gälla ända fram till 1975, då den maktfördelning som gäller i Sverige idag, mellan kungen, riksdagen och regeringen, antogs. Förutom olika lagar har Sverige av tradition även en skriven författning, vilket man kallar en konstitution eller statsförfattning, och författningen beskriver hur landet Sverige skall styras. Där slås fast vilken makt och vilket inflytande olika myndigheter skall ha. Författningen vilar fortfarande till stor del på regeringsformen från 1975, som är en av våra fyra grundlagar, men sedan den antogs har t ex skyddet för den personliga integriteten stärkts. Regeringsformen har också anpassats till EU:s regelsystem efter Sveriges inträde i unionen 1995. Regeringsformen inleds med orden all offentlig makt utgår från folket. Som vi konstaterade inledningsvis skall det kännas tryggt och säkert att bo i landet Sverige. Vi har enligt lag rätt att tycka och tänka vad vi vill, vi har rätt att framföra våra åsikter, så länge vi inte kränker eller skadar någon annan människa, och vi har rätt att tillhöra och utöva vilken religion vi vill eller ingen alls, om vi inte är troende. Vi har alla likhet inför lagen, vilket betyder att en domstol som skall avgöra om någon t ex skall dömas för ett brott, inte slipper lindrigare undan bara för att denne är en känd person, för att han eller hon känner någon i landets högsta ledning eller för att man har mycket pengar. Det kallas för rättstrygghet. Rättstrygghet innebär också att ingen kan bli dömd för ett brott som det inte kan bevisas att man begått. Domstolar kan inte heller döma någon annorlunda p g a etnisk bakgrund. Det betyder att bara för att en person som begått ett brott, 2006-11-11 4.35 3
ursprungligen kommer från ett annat land, kan inte dömas annorlunda, än den som är född i Småland eller Norrland. Förr i tiden var lagarna i Sverige i regel mycket strängare och i många fall omänskliga. Och så är det i vissa länder än idag. Det förekommer t ex fortfarande att den som stulit kan bli dömd att få sin ena hand avhuggen, som straff. Eller bli avrättad av staten. I Sverige avskaffades dödsstraffet 1921, alltså för knappt hundra år sedan. I många länder, t ex USA och Kina, finns dödsstraffet fortfarande kvar för grova brott, som t ex mord. Att man såg mycket allvarligt på vissa brott förr i tiden, även i Sverige, förstår man av gamla protokoll och lagböcker. Det var t ex ett grovt brott att stjäla ett husdjur, som en höna eller en get. Här följer en dramatisering som visar hur ett allvarligt brott begicks förr i tiden ett brott som inte alls anses så allvarligt idag. T ex att någon, på en gård, i ett medeltida Sverige, stjäl en get. Speaker: Men varför har vi straff över huvud taget? Varför får någon fängelse, eller tvingas betala böter för något man gjort, som inte är tillåtet enligt lagen? Eller varför avrättas fortfarande människor i vissa länder för att man begått ett brott? Svaret är, att i vissa länder vill samhället utverka en slags hämnd öga för öga, som det hette förr i tiden samt skydda resten av medborgarna för den person som t ex anses våldsam och farlig, för att han eller hon inte skall kunna skada fler människor. I vårt moderna tänkande är inte längre inslaget om hämnd lika påtagligt, men ett annat viktigt skäl till varför böter och fängelsestraff utdöms är att avskräcka andra från att begå en liknande brottslig handling Men straffet innebär också att den som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott skall få ett visst mått av vård under fängelsetiden, för att han eller hon inte skall återfalla och begå samma brott en gång till. Det kallas för att den intagne skall återinpassas i samhället. Förr i tiden var det inte så mycket vård i fängelsestraffet, utan mera inlåsning och förvaring Här följer en kort dramatisering från Långholmen. 2006-11-11 4.35 4
Speaker: Vi skall strax gå in på hur det svenska rättssystemet är uppbyggt och vilka resurser som samhället tillsätter för att upprätthålla lag och ordning så att vi ska kunna leva i en trygg och säker miljö. Men först skall vi belysa ett aktuellt exempel när en lag kan upplevas som onödig eller besvärande för dig och mig, samtidigt som den finns där, för att skydda dem som har lagen på sin sida. Att lyssna på musik är ett nöje för många av oss. Och med MP3 spelare och annan digital teknik har musiken plötsligt blivit mycket lättillgänglig. Vi kan ladda ner vår favoritmusik från Internet och lyssna på den när vi vill. Samma sak gäller film. Det finns flera hemsidor som erbjuder de senast biofilmerna för noll och ingenting i kostnad. Men vad har det med lagen att göra? Jo, någon har skrivit den här musiken. Andra har spelat in den, eller sjunger den. Några har bekostat en dyr filmproduktion och betalat skådespelare och regissör. Och de här artisterna, skådespelarna och producenterna får sin ersättning genom att skivbolag, filmbolag, radio och tv-bolag betalar upphovsmän och artister när musik och film utnyttjas. Om vi som konsumenter struntar i att köpa vår favoritartists senaste skiva och i stället laddar ner den genom s k fildelning från nätet, utan att betala för det, får inte upphovsmän och artister den ersättning de har rätt till, enligt t ex upphovsrättslagen. En lag som ger den som skapat ett musikstycke, spelat in en film, målat en tavla eller skrivit en bok, rätt att bestämma hur hans eller hennes verk får utnyttjas. Men också rätten att bestämma hur stor ersättning man vill ha för att andra människor får del av verket. Nu till det svenska rättssystemet och de resurser samhället har satt upp för att se till att lagar skrivs och instiftas i en demokratisk anda och hur laglydiga medborgare kan lita på att lagarna efterlevs. Och framför allt, vilka institutioner som agerar mot dem som inte följer lagar och förordningar, för att garantera trygghet i samhället för alla andra. Så här kan det gå till från början till slut när en lag stiftas: Riksdagsmannen Olle Gustafsson har, efter diskussioner med sina partikamrater, kommit fram till att han skall lägga en 2006-11-11 4.35 5
motion i Sveriges riksdag om en ny lag. Gustafsson och hans partivänner tycker att det är förkastligt att man får köra vattenskoter utan hjälm. Flera allvarliga olyckor har inträffat och Gustafsson har fått med sig resten av partiet på sin linje. Motionen skrivs och lämnas in till riksdagen. Regeringen tillsätter därefter en kommitté eller en enmansutredare, som tar fram underlag för att lagen skall kunna formuleras. Därefter presenteras förslaget i ett betänkande som skickas ut på remiss, till bl a kommuner, organisationer och myndigheter. När regeringen fått in remissvaren skrivs en proposition. Regeringen inhämtar också information från lagrådet, som består av ledamöter i högsta domstolen. De ger sina strikt juridiska synpunkter på lagförslaget. Riksdagen vidarebefordrar propositionen till det utskott som behandlar den aktuella frågan. 2006 är utskotten 16 st till antalet. I just det här fallet, med eventuellt hjälmtvång för vattenskoteråkare, är det förmodligen trafikutskottet som tar ställning till propositionen, och sedan avger ett betänkande. Betänkandet går sedan till riksdagen för beslut om den nya lagen skall antas eller ej. Att den blivit antagen kan man så småningom läsa i SFS, Svensk författningssamling, och senare i lagboken, som trycks varje år. Hela processen från motion till antagen lag kan ta mellan ett och två år. Ibland ännu längre. När nu lagen väl blivit verklighet, vem är det då som övervakar att vi medborgare följer den nya lagen? Vad händer om vi inte gör det? Låt oss slutligen i den här filmen titta lite närmare på lagens väktare och hur rättssystemet fungerar. Polisen är den myndighet som har till uppgift att se till att människor kan känna sig trygga i samhället. Polisen ingriper om något allvarligt har hänt. Om det t ex har varit ett bankrån ringer man efter polisen som genast startar jakten på bankrånarna. Man vänder sig också till polisen om man har råkat ut för ett inbrott eller om man har blivit misshandlad. Polisen kan gripa och anhålla en person som man anser har begått ett brott och man samarbetar med åklagarna som beslutar om någon skall häktas, om det finns goda skäl att 2006-11-11 4.35 6
misstänka att polisen gripit den som verkligen begått det aktuella brottet. Om åklagaren beslutar att väcka åtal går fallet vidare till domstol, där den egentliga prövningen sker om en person verkligen anses vara skyldig eller ej. Den första eller lägsta instansen heter tingsrätt, därefter kommer hovrätt och den högsta instansen heter högsta domstolen. Om man blivit fälld i tingsrätten men anser sig vara oskyldig, och vill ha en ny rättslig prövning, då överklagar man till hovrätten. Därefter kan den åtalade söka prövningstillstånd i högsta domstolen. Om man blir fälld i ett brottmål är det lägsta straffet böter. Nästa steg är villkorlig dom eller skyddstillsyn och slutligen kan man dömas till fängelse om brottet anses mycket allvarligt. Om ärendet är ett s k tvistemål ser det lite annorlunda ut. Tvistemål betyder t ex att två personer är oense om hur ett avtal dem emellan skall tolkas, varpå den ena parten lämnar in en stämningsansökan mot den andre, för att få fallet rättsligt prövat. Tvistemål kan också handla om familjeärenden, t ex när man skall skiljas och är oense om vårdnaden av sina barn. Förutom de allmänna domstolar vi nyss berörde, finns det också s k förvaltningsdomstolar. De tar upp fall som gäller oenigheter mellan landets myndigheter och oss medborgare. Förvaltningsdomstolarna heter länsrätt, kammarrätt och den högsta instansen som är regeringsrätten. (Pausbilder) Nå, hur gick det då för Emil som blev av med sin cykel? Joo, som tur var fick polisen tag i tjuven och Emil kunde cykla hem igen. På sin egen cykel. Glad men hungrig han missade ju korven han hade beställt när cykeltjuven dök upp (eftertexter) 2006 SUNTOWER COMMUNICATIONS AB 2006-11-11 4.35 7