FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017

FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017

TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2016. Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen www.ruokatieto.fi/tietohaarukka. Ekonomi Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet

INNEHÅLL Allmänt Antal hushåll 3 Finlands folkmängd 3 Finlands folktäthet 3 Hushållens medelstorlek 3 Bruttonationalprodukten 4 Produktionens brutto- och förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 2015 Bioekonomin år 2014 6 Arbetskraft 7 Yrkessjukdomar enligt bransch 2014 8 Olycksfall i arbetet 8 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 8 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 9 Jordbruk Regnmängd 1981 2016 10 Medeltemperatur 1981 2016 10 Väderlek under växtperioden 10 Dagslängd 10 Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av växtskyddsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2016 14 Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållanden 16 5 1 I arbete inom lantbruket 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar 17 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt produktionsinriktning 17 Övrig företagsamhet i lantbruksoch trädgårdsföretag 18 Åkerarealens fördelning 19 Skörd 20 Lantbrukets produktionskostnader 21 Lantbrukets och trädgårds- 22 näringens intäkter Statistik om biodling 23 Lantbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning 2001 2015 23 Företagarinkomst 24 Producentpriser 24 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller ersättning för djurens välbefinnande 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar 29 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar 2016 29 Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner 2016 30 Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning 2016 30

Livsmedel Livsmedelsförädling enligt näringsgren 31 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen enligt företagsstorlek 32 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 33 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 34 Livsmedelsexport landsvis 36 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export 2016 37 Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 38 Konsumtionsutgifter 38 Livsmedelsutgifter 39 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 2005 2016 39 Minutpriser 40 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna 2017 41 Prisindex 2015 42 Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 43 Kött 44 Ägg 44 Mjölkprodukter och näringsfetter 45 Brödsäd 45 Fisk 46 Konsumtion av fisk 46 Grönsaker och frukt 47 Bär och svamp 48 Viltfångst 49 Självförsörjningsgrad för livsmedel 50 Livsmedelsbranschens inverkan på förädlingsvärdet (milj. ) landskapsvis och % av landskapets förädlingsvärde 51 Livsmedel med förseelser 2016 53 Orsaker till förseelser 2016 53 Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 53 Antal livsmedelsövervakningar 2016 54 Antal återkallelser 55 Orsaker till tillbakadragningar 2016 55 Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande 2016 55 Matförgiftningsepidemier enligt orsak 2016 56 Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 57 Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 58 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 59 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 60 Finländarnas dagliga måltider 61 Hälsobeteende 2016 62 Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 63 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Antal storkök enligt typ 64 Storkökens portionsantal enligt typ 64 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

ANTAL HUSHÅLL ALLMÄNT År 2015 antal hushåll i Finland var 2 655 500. 6- eller flera persons hushåll 2 % 5-persons hushåll 3 % 4-persons hushåll 9 % 3-persons hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-persons hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd var 5 502 593 personer i december 2016. Finlands folktäthet var cirka 18,11 personer per kvadratkilometer 1.1.2017. Hushållens medelstorlek var 2,04 personer år 2015. Källa: Statistikcentralen 3

Ekonomi BRUTTONATIONALPRODUKTEN Näringsgren % 2005 2010 2015 2016 f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,5 2,7 därav jordbruk 1,1 0,9 0,6 0,7 Fabriksindustri 24,3 19,5 17,2 16,9 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,4 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,4 6,8 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 7,8 7,7 Transport och magasinering 5,7 5,1 4,9 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,7 1,7 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,3 1,4 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,7 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,9 2,8 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,6 12,9 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 9,9 9,8 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 180,8 185,5 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 209,6 215,6 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 4

PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2015 Ekonomi Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning 1 815 468 701 429 2 146 551 998 256 330 415 10 565 409 Tillverkning av läder och läderprodukter 206 852 70 925 Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter 1 828 766 6 630 149 Metallindustrin Logi Kost 3 730 098 1 670 424 540 048 5 115 613 1 871 740 16 771 373 Bru ovärde Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater) 5

Ekonomi BIOEKONOMIN ÅR 2014 Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta personer Export milj. Jordbruk 4 800 1 477 86 500 696 Livsmedelsindustri 11 205 2 577 37 900 1 442 Skogsbruk 4 741 3 375 24 300 14 878 Kemiindustri 2 516 646 2 850 1 587 Vattenrening och -distribution 693 395 2 700 0 Bioekonomins tjänster 3 280 1 459 34 425 23 Naturturism och -rekreation 3 036 1 283 32 625 0 Jakt 62 62 0 1 Fiske 182 114 1 800 22 Hela bioekonomin 63 747 21 469 309 179 17 039 Hela nationalekonomin 386 768 176 781 2 496 800 77 600 Bioekonomins andel % 16,5 12,1 12,4 22 Källa: Statistikcentralen, Lukes statistiktjänster 6

Ekonomi ARBETSKRAFT 2000 2005 2015 2016 2016 Arbetskraft englit näringsgren % % % % 1 000 personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral 6 5 4 4 101 därav jordbruk 5 4 3 3 71 därav skogsbruk 1 1 1 1 22 Tillverkning 20 18 14 15 356 därav livsmedelsindustri 2 2 2 2 37 därav övrig industri 18 17 13 13 319 Byggverksamhet 6 7 7 7 178 Handel 2) 12 12 12 12 290 Transport och magasinering 7 6 6 6 141 Hotell- och restaurangverksamhet 3 3 4 3 85 Andra service 45 48 53 6 148 Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0,3 8 Sysselsatt arbetskraft 100 100 100 100 1 000 personer 2 335 2 401 2 437 2 448 2 448 Arbetskraft totalt (1 000 pers) 2 589 2 621 2 689 2 685 2 685 av dem arbetslösa % 9,8 8,4 9,4 8,8 8,8 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 7

Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2014 Yrkessjukdomar St Per 10 000 sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning 141 18,5 Framställning av livsmedel 50 14,7 Dryckestillverkning 1 3,2 Restaurangverksamhet 25 3,5 Lähde: Arbetshälsoinstitutet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per 100 000 sysselsatta inom branschen 2005 2010 2013 2014 Lantbruksföretagare 5 962 4 882 4 994 4 754 2) Sysselsatta inom livsmedelsoch dryckesindustrin 7 696 6 919 3 258 3 228 Alla yrken 3) 2 581 2 103 1 887 1 783 Källa: Statistikcentralen, Olycksfallssförsäkringscentralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) värdet från år 2015. 3 ) yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare. LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL 1995 2005 2016 med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45,1 142 000 47,6 90 000 48,7 62 000 Nya företagare 29,9 70 29,8 760 29,9 70 Företagare som pensionerar sig 2) 60,2 6 600 60,8 3 900 62,2 2000 Företagare som erhållit avträdelsestöd 57,8 560 58,6 1 420 58,3 100 Källa: LPA, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 8

Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % 1995 2005 2015 2016 Sjukdom i andningsorgan 7 3 3 2 Mentala sjukdomar 14 20 16 7 Sjuksom i stöd- och rörelseorgan 46 47 46 17 Skador, förgiftningar osv. 6 9 8 44 Sjukdomar i blodomloppet 15 8 8 8 Tumörer.... 6 7 Nervsjukdomar.... 7 9 Källa: LPA % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året 9

JORDBRUK REGNMÄNGD 1981 2016, mm vår sommar höst vinter Helsinki 107 204 200 149 Jyväskylä 114 232 176 127 Oulu 85 193 133 95 Sodankylä 101 197 139 102 Frankfurt, Tyskland 145 180 159 149 Padova, Italien 195 183 221 149 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren 1981 2015 MEDELTEMPERATUR 1981 2016, C vår sommar höst vinter Helsinki 4,5 16,3 6,8-3,3 Jyväskylä 2,6 14,8 3,7-7,4 Oulu 1,5 14,7 3,2-8,7 Sodankylä -0,9 12,7 0,1-12,4 Frankfurt, Tyskland 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova, Italien 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet medeltal för åren 1981 2015 VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden 2016 2015 1981 2010 2016 2015 1981 2010 Jockis 1 416 1 230 1 307 282 341 341 Kauhava 1 304 1 161 1 185 378 409 286 Uleåborg 1 245 1 102 1 170 325 415 257 Sodankylä 996 820 795 413 329 227 Frankfurt.. 2 647 2 411.. 351 496 Padova.. 3 558 3 368.. 784 643 Källa: Meteorologiska institutet DAGSLÄNGD, timmar vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Oleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt, Tyskland 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova, Italien 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet 10

Miljö EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL ha 1995 2005 2015 2016 Ekogodkänd areal 23 139 135 223 191 460 199 552 Arealen i omläggningsskede 21 557 12 364 33 155 41 063 Odlingsareal för eko totalt 44 696 147 588 224 615 240 614 Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,9 11 Ekolägenhetsstorlek, ha/lägenhet 20 34 53 55 Ekolägenheter, st. 2 793 4 296 4 328 4 415 Ekoarealens andel av.. totala odlingsarealen % EU 28.. 3,6 6,4 Odlingsareal för eko.. totalt EU 28.. 6 475 828 11 139 595 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27 AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Lokalt 2008 2011 2015 2016 Ekologisk primärproduktion 3 758 3 975 4 191 4 356 varav ekologisk husdjursproduktion 511 643 899 959 Aktörer inom ekologiska 401 487 674 2) 697 livsmedel Aktörer inom ekologiskt 16 33 45 47 foder Ekologiska utsädespackerier.. 31 25 25 Sammanlagt 4 175 4 526 5 044 5 241 Ekologisk primärproduktion EU 28.... 271 547.. Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 2) talet innehåller underleverantörsaktörer 11

Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha 1995 2005 2015 2016 Vall 11 431 60 195 114 257 120 724 Spannmål totalt 8 158 46 362 50 445 54 179 vete 724 6 629 5 682 4 901 råg 1 616 4 594 5 143 4 685 korn 2 118 6 760 5 199 2) 5 042 2) havre 2 447 23 134 24 242 28 750 blandning: stråsäd 302 2 798 3 163 3 114 blandning: balj- o. 927 1 842 6 747 7 557 stråsäd Ärter 120 1 289 2 697 2 003 Bovete 23 185 432 2) 527 2) Kummin 9 355 148 2) 142 2) Lin 22 277 153 167 Ryps 64 2 419 2 589 1 676 Potatis 423 440 544 607 Frilandsgrönsaker 197 211 259 317 Växthusgrönsaker 2 9 9 8 Bladörter 17 16 12 2) 7 Bär och frukter 256 800 650 677 Övriga växter 395 3 672 15 319 14 605 Träda 2 022 19 178 3 937 3 913 Totalt 23 139 135 223 191 460 199 552 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Ålands uppgifter 2) ingen produktion i Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan 19. 12

Ekonomi EKOLOGISK PRODUKTION 2007 milj. kg % av totalproduktionen 2015 milj. kg % av totalproduktionen 2016 milj. kg % av totalproduktionen Nöt.... 3,0 3,4 2,9 3,4 Svin.... 0,7 0,4 1,0 0,5 Får.... 0,3 23,0 0,3 24,1 Fjäderfä.... 0,2 0,2 0,2 0,1 Ägg 1,1 2 3,1 4,7 3,3 4,6 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 21,2 2,3 15,4 1,7 Potatis 3,7 0,5 4,8 0,9 7,2 1,2 Ärter 1,2 18,8 5,0 19,7 3,6 14,4 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 54,2 2,3 55,1 2,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Marknadsandelen ( ) av ekologiska produkter i Finlands dagligvaruhandel var 2 % år 2016. Källa: Pro Luomu MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått 2012 2016 miljöstödsförbindelse st 56 143 44 349 % av gårdarna 91 86 % åkerarealen 90 89 Källa: Landsbygdsverket 13

Miljö FÖRSÄLJNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL 1995 2005 2014 2015 Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 114 255 204 231 bekämpningsmedel mot skadedjur 57 47 24 29 bekämpningsmedel mot ogräs 791 1 077 1 306 1 368 tillväxtregulatorer 73 52 886 102 Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 236 718 809 857 bekämpningsmedel mot skadedjur 160 147 118 141 bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 3 334 3 375 tillväxtregulatorer 131 107 167 184 Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2016 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 553 0,0 EU 1 235 0,6 Utanför EU 475 4,2 Sammanlagt 2 263 4,9 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14

Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET 2000 2005 2015 2016 LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare 105 993 90 007 64 277 59 597 Utnyttjar årssemester ²) 45 254 34 719 19 800 18 716 Utnyttjar vikariehjälp 14 934 14 624 7 833 5 959 Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris 10 995 13 521 10 291 9 490 Avgiftsbelagd vikariehjälp 643 314 590 377 Källa: LPA ¹) Arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Areal 1995 2005 2015 2016 % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar 0 5 9 988 5 228 2 081 2 175 4 0,3 5 10 17 049 8 765 6 404 6 471 13 2 10 15 16 918 8 481 5 275 5 211 10 3 15 25 25 634 13 989 8 799 8 535 17 7 25 50 23 870 19 660 13 053 12 646 25 20 50 75 4 508 7 549 6 732 6 489 13 17 75 100 1 209 3 116 3 645 3 645 7 14 100 150 622 1 990 3 119 3 213 6 17 150 166 739 1 892 2 003 4 19 Totalt 99 964 69 517 51 000 50 388 100 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar Lokalt definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15

Lokalt FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar 2000 2015 2016 Förändring 15/16 % st 78 434 50 999 50 388-1,2 Källa: Naturresursinstitutet som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas, sedan förnyelsen av definitionen 2013, gårdar vars ekonomiska storlek överskrider 2 000 euro. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDEN Ägargrupp 1995 st. 2005 st. 2015 2) st. 2016 2) st. % av gårdar Privat person 86 933 61 477 44 083 43 491 86,3 Sterbhus och bolag 12 468 7 297 5 646 5 608 11,1 Stat, kommun o.a. samfund 563 743 1 271 1 289 2,6 Totalt 99 964 69 517 51 000 50 388 100 Källa: Naturresursinstitutet inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. 2) som lantbruks- och trädgårdsföretag räknas sedan förnyelsen av definitionen 2013 gårdar, vars ekonomiska storlek överstiger 2 000 euro. I ARBETE INOM LANTBRUKET I arbete, 1 000 pers. 1995 2005 2015 2016 Företagare 116 73 58 54 av vilka kvinnor 37 22 16 15 Löntagare 25 20 17 17 av vilka kvinnor 12 9 7 7 Totalt 141 93 75 71 Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning 16

LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Ekonomi Antal gårdar 1995 2010 2015 2016 % Mjölkgårdar 32 480 10 205 7 730 7 285 14,5 Annan nötboskapshållning 9 394 1 270 2) 655 2) 577 2) 1,1 Nötköttsproduktion.. 3 080 3 036 3 004 6,0 Svingårdar 6 249 1 355 789 680 1,3 Gårdar med fjäderfä 2 239 375 412 400 0,8 Övrig betesdjur 3).. 3 544 2 680 2 624 5,2 Gårdar med växtodling 42 287........ därav spannmålsodling.. 20 927 17 757 16 324 32,4 Annan växtodling.. 13 092 13 496 15 078 29,9 Andra 7 315........ Växthusproduktion.. 1 371 884 877 1,7 Trädgårdsproduktion på friland.. 1 696 1 466 1 405 2,8 Blandad produktion.. 2 568 2 094 2 134 4,2 Aktiva gårdar totalt 99 964 58 213 50 999 50 388 100 Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2014 e 2015 e 2000 e 2014 e 2015 e Mjölkproduktion 31 746 69 312 57 500 24 812 55 864 43 593 Övrig nötbotskapshållning 30 129 60 006 53 892 15 878 32 826 27 053 Fjäderfähushållning 45 752 91 858 97 740 28 624 580 625 56 907 Svinhushållning 41 644 85 064 65 041 28 421 47 011 38 916 Får, getter, hästar 29 434 52 518 60 327 3 704 9 441 8 702 Spannmålsodling 38 623 64 514 62 951 10 999 16 461 15 045 Övrig växtproduktion 35 760 59 057 62 505 11 695 16 362 15 048 Övrig produktion 28 901 63 381 59 657 6 524 16 521 10 611 Genomsnitt 35 235 63 784 64 952 16 324 25 110 26 984 Källa: Statistikcentralen 17

Ekonomi ÖVRIG FÖRETAGSAMHET I LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Antal gårdar 2000 2005 2010 2013 Industri 4 786 3 753 2 747 2 245 vidareförädling av livsmedel 1 065 684 479 381 vidareförädling av övriga lantbruksprodukter 134 152 94 78 vidareförädling av trävaror 1 349 889 583 405 tillverkning av handarbeten till försäljning 274 277 155 79 produktion av energi 959 1 037 907 855 annan industriell produktion 1 005 714 529 448 Byggandet 2) 881 438 344 Handel 1 056 1 298 850 986 Service 15 252 16 547 13 793 12 419 turism, inkvarterings- och rekreationstjänster 2 272 1 865 1 440 1 180 entreprenadverksamhet 8 880 10 013 8 896 8 583 annan service 4 100 4 669 3 457 2 656 Övrig primärproduktion 744 1 815 981 808 odling av fisk och kräftor på gården 112 65 48 51 pälsdjursuppfödning 632 510 315 280 renhushållning 2) 573 365 310 fiskerinäring 2) 144 104 62 annan primärproduktion 2) 523 149 103 Huvudsaklig verksamhet okänd 721.. Sammanlagt 21 838 24 294 19 530 16 802 Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18

Ekonomi ÅKERAREALENS FÖRDELNING 1995 2005 2015 2016 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha Vall 755 620 653 690 Spannmål totalt 978 1 188 1 138 1 109 vete 101 215 249 223 råg 21 14 32 27 korn 516 595 513 486 havre 329 346 307 332 blandsäd 11 16 36 40 övriga spannmål 0,5 1,1 2,5 2,6 Oljeväxter 85 77 57 62 Sockerbeta 35 31 13 12 Potatis 36 29 22 22 Övriga växter 29 49 4 187 Produktiv areal, totalt 1 918 1 993 1 970 1 985 Träda 223 241 271 262 Odlad areal, totalt 2 141 2 235 2 241 2 248 Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet (SO 2 000 euro) 1995 ha 2005 ha 2015 ha 2016 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 45,0 45,0 Källa: Naturresursinstitutet 19

Ekonomi SKÖRD 1995 2005 2015 2016 Vete areal 1 000 ha 101 215 242 215 totalskörd milj. kg 380 801 992 824 skörd kg/ha 3 770 3 730 4 100 3 830 Råg areal 1 000 ha 21 14 31 26 totalskörd milj. kg 58 32 108 87 skörd kg/ha 2 770 2 290 3 420 3 340 Korn areal 1 000 ha 516 594 451 435,9 totalskörd milj. kg 1 764 2 103 1 569 1 581 skörd kg/ha 3 420 3 540 3 470 3 630 Havre areal 1 000 ha 329 345 281 305 totalskörd milj. kg 1 097 1 073 980 1 035 skörd kg/ha 3 330 3 110 3 480 3 390 Sockerbeta areal 1 000 ha 35 31 12 12 totalskörd milj. kg 1 110 1 181 407 434 skörd kg/ha 31 900 37 870 32 740 37 340 Oljeväxter areal 1 000 ha 85 77 55 60 totalskörd milj. kg 128 106 85,3 96 skörd kg/ha 1 500 1 380 1 540 1 590 Ärter areal 1 000 ha 5 4 12 10 totalskörd milj. kg 11 8 25 25 skörd kg/ha 2 420 93 2 130 2 470 Potatis areal 1 000 ha 36 29 22 22 skörd milj. kg 798 743 532 588 skörd kg/ha 22 110 25 700 24 310 27 120 Grönsaker totalskörd milj. kg 234 248 249 262 tomat 31 38 39 41 växthusgurka 24 32 40 39 huvudkål 24 19 21 19 morot 61 67 64 73 lök 17 21 28 26 Grönsaker i kruka (milj. st.) 30 64 112 100 Källa: Naturresursinstitutet 20

Ekonomi LANTBRUKETS PRODUKTIONSKOSTNADER 2000 2005 2014 2015 Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad 1 525 1 628 2 037 2 065 Gödsel, kalk 193 185 289 270 Övriga växtodlings kostnader 264 324 350 373 Bränsle 189 207 294 300 Elektricitet 114 102 150 184 Foderkostnader 482 454 518 511 Husdjurkostnader 282 357 436 427 Kostnad för gårdsanvändning 318 314 498 496 Maskinkostnader 757 885 1 082 1 043 Avskrivningar på maskiner 445 545 582 565 Övriga maskinkostnader 311 340 500 477 Byggnadskostnader 301 329 383 378 Avskrivningar på byggnader 237 273 310 303 Övriga byggnadskostnader 64 57 74 74 Övriga kostnader 641 785 926 920 Försäkringar 227 262 312 310 Fasta hyror 82 104 170 168 Övriga avskrivningar 44 45 50 48 Övriga kostnader 288 373 394 393 Arbetskostnader 1 493 1 771 1 403 1 427 Lönekostnader 190 180 234 248 Företagarfamiljens löneanspråk 1 303 1 591 1 169 1 178 Räntekostnader 598 622 729 674 Ränteutgifter 133 114 107 115 Räntekrav på eget kapital 465 508 621 560 Kostnader totalt 5 631 6 335 7 059 7 001 Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 21

Ekonomi LANTBRUKETS OCH TRÄDGÅRDSNÄRINGENS INTÄKTER 2000 2005 2014 2015 Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster 881 720 1 065 1 104 Råg och vete 84 74 151 172 Korn 171 155 261 283 Havre och andra spannmål 139 80 138 127 Oljeväxter 15 19 28 44 Vallfoder 269 218 401 388 Potatis och sockerbeta 183 158 59 48 Baljväxter och andra växter 21 16 27 41 Husdjurinkomster 1 612 1 653 2 050 1 858 Nötboskapintäkter 1 089 1 094 1 469 1 300 Svinintäkter 311 360 286 297 Fjäderfäintäkter 204 194 247 219 Får- och getinkomster 9 6 49 42 Växthus- och frilandsinkomster 549 517 550 648 Finansiella intäkter 16 14 10 8 Övriga intäkter 147 168 182 198 Stöd totalt 1 776 1 966 1 966 1 898 CAP-stöd 385 514 575 578 LFA-stöd och miljöstöd 721 747 806 854 Nationella stöd och investeringsstöd 667 702 581 436 Bruttointäkter 4 981 5 038 5 824 5 714 Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke Lönsamhetsbokföringens resultat. Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22

STATISTIK OM BIODLING Ekonomi 2015 2016 Medlemmar i Finlands Biodlares Förbund FBF rf 2 441 2 565 Professionella biodlare, st 70 77 Antal ekologiska biodlare 61 63 Antalet producerande bikupor 61 000 64 000 Antalet ekologiska bikupor 4 456 4 398 Skörden från en bikupa, kg 30 24 Honugsproduktion, ton 1 500 1 200 Import av honung, ton 1 560 1 755 Totalkonsumtion av honung, ton 3 556 3 849 Konsumtion av honung, g/pers 646 700 Bisamhällets förluster under vintern 2), % 13 14 Biodlingens totalintäkter 3), 28 000 29 000 Ekologisk andel av produktion och konsumtion % 9 8 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) uppskattning för åren 2015 och 2016 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING 2001 2015 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Spannmålsodling Trädgårdsproduk on (Informa on för 2012-2015 ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: Naturresursinstitutet, Lantbrukets Totalkalkyl 23 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Ekonomi FÖRETAGARINKOMST 2000 2005 2014 2015 Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst 1 114 808 550 446 Källa: Luke Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: Luke lönsamhetsbokföring. PRODUCENTPRISER 1995 2005 2015 2016 förändring 15/16 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 34,1 33,6-1,3 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 0,6 0,4-22,8 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 2,9 2,8-1,7 griskött 1,3 1,3 1,5 1,4-4,1 broiler 1,1 1,1 1,4 1,3-3,7 lammkött 1,9 2,6 3,8 3,7-3,2 hästkött 1,3 0,3...... Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,0 1,0-2,4 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 167,4 150,7-10 råg 2) e/tn 149,5 118,4 174,9 170,5-2,5 korn 2) e/tn 122,3 99,5 136,8 124,1-9,3 havre 2) e/tn 118,4 87,1 132,9 128,8-3,1 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 158,7 153,5-3,3 matpotatis 3) e/100 kg.... 17,7 20,0 12,9 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 356,5 362,0 1,5 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24

Djur och djurvälfärd HUSDJUR Antal husdjur, 1 000 st. 1995 2005 2015 2016 Hästar 50 64 74 74 Nötkreatur 1 148 959 918 909 mjölkkor 399 319 285 282 dikor 29 35 59 59 Får 159 87 155 157 tackor 69 52 81 76 lamm och baggar 90 35 81 80 Svin 2) 1 400 1 401 1 243 1 235 modersuggor 161 177 102 95 gödsvin 451 460 579 575 smågrisar 476 451 537 543 Fjäderfän 3) 10 358 10 538 12 020 13 411 hönor 4 179 3 128 3 521 3 662 broiler 4 276 5 472 6 992 8 175 kalkoner 80 495 247 260 Getter 6 7 5 5 Renar 4) 208 207 191 191 Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf fårstatistiken för år 2015 och 2016 är inte jämförbar med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m. 2015. Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. 3) antalet fjäderfä för 2016 är inte helt jämförbart med tidigare år. 4) ett år äldre inräknade renar + kalvar lämnade vid liv DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djurantal st/gård 2012 2015 2016 Svin 1 175 1 565 1 816 Nötkreatur 70 80 84 Fjädefän 32 412 29 174 33 528 Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25

Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st 2011 2015 2016 2011 2015 2016 Svin 52 35 36 13 7 10 Nötkreatur 362 181 162 97 42 27 Höns 26 6 19 5 0 5 Broiler.. 9 5.. 2 0 Getter 12 8 8 0 0 0 Ankor och 8 7.. 0 1.. gäss Får 32 35 56 8 6 10 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT 2005 2011 2015 2016 Inspektioner (st) 451 387 382 411 Missförhållander (%) 24 16 10 9 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar, st 2014 % av gårdarna 2015 % av gårdarna 2016 % av gårdarna Nötkreatursgårdar 4 875 40 4 842 51 4 888 52 Svingårdar 715 49 767 69 698 68 Får/Getgårdar.... 340 53 318 53 Fjäderfägårdar.... 326 70 304 70 Källa: Landsbygdsverket ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats. % av gårdar som kan ansöka om stöd för djurens välbefinnande (tillräcklig djurmängd). Stöd för djurens välbefinnande (2008 2014) ändrades 2015 till Ersättning för djurens välbefinnande. Villkoren och ersättningsnivåerna ändrades. 26

Djur och djurvälfärd FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 Svingårdar (djurhållningsplatser) 1 266 1 220 84.. 51 42 1 219 1 094 43 37 42 39 6 131 5 577 Nötgårdar 7 303 7 504 58 60................ 5 589 6 749 Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) djurhållningsplatsen tom Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den 31.12. 27

Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_2016 94,6 5,4 0,8 1,2 2,4 0,2 1,0 2_2016 95,8 4,2 0,6 1,1 1,5 0,2 0,8 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland 2010 2) 2013 3) 2014 4) 2010 2013 2014 mg/pcu 131 148 153 25 24 22 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 26 4) antalet länder som deltagit: 29 INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE 2012 2015 2016 Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % 94,46 98,13 98,46 Andelen flockar med 40 80 poäng, % 4,91 1,55 1,38 Andelen flockar med över 80 poäng, % 0,62 0,32 0,16 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.

HÖNSGÅRDAR Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen 2010 2015 2016 Inredd bur 89 63 62 Golv 9 32 33 Ekologisk 2 5 5 Källa: Finlands fjäderfäförbund LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2016 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård 3 286 64 90 365 41 27,5 Lösdrift 1 801 35 128 411 58 71,3 Övriga 50 1 2 555 1 51,1 Totalt 5 137 100 221 331 100 42,1 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE Boskap 2010 2016 st % st % Sommar på bete, vinter 455 7,9 426 8,5 utomhus Sommar på bete, vinter 3 895 67,8 3 258 65,2 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1,8 106 2,1 utomhus Sommar i rastgård, vinter 347 6 310 6,2 inomhus Sommar och vinter inomhus 946 16,5 895 17,9 Sammanlagt 5 746 100 4 995 100 Källa: ProAgria 29

Djur och djurvälfärd MJÖLKNINGSMASKINER 2016 Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning 3 243 63,3 Mjölkningsstation 970 18,9 Automatisk mjölkning 856 16,7 Kannmjölkningsmaskin 53 1,0 Sammanlagt 5 122 100,0 Källa: ProAgria KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2016 Ras Kor, Medelprodukt- Mjölkens sammansättning, % st Pro- Fett EKM ¹) Celltal 2) ion, tein kg/ko Ayrshire 106 475 9 126 3,54 4,41 9 725 168 Holstein 91 415 10 123 3,43 4,11 10 334 189 Finsk boskap 2 280 6 203 3,45 4,41 6 573 188 Östfinsk boskap 314 3 578 3,45 4,24 3 720 153 Västfinsk boskap 1 496 6 979 3,45 4,45 7 427 189 Nordfinsk 470 5 484 3,43 4,33 5 755 201 boskap Jersey 734 8 072 3,78 5,15 9 498 186 Övriga 231 8 595 3,50 4,24 8 952 144 Sammanlagt 201 135 9 542 3,49 4,27 9 964 178 Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 30

LIVSMEDEL Ekonomi LIVSMEDELSFÖRÄNDLING ENLIGT NÄRINGSGREN Näringsgren < 20 pers 2000 2013 2014 20 < 20 20 < 20 pers pers pers pers 20 pers Slakt och köttförädling 330 50 374 40 385 42 Fiskförädling 243 13 298 16 300 15 Grönsaks-, bäroch fruktförädling 373 22 439 22 433 27 Vidareförädling av mjölk 108 42 81 31 89 32 Tillverkning av kvarnprodukter 145 8 124 16 128 14 Bageriverksamhet 991 110 879 86 874 78 Dryckestillverkning 85 14 116 16 128 19 Förädling av övriga livsmedel 330 48 351 42 343 43 Totalt 2 605 307 2 662 269 2 680 270 Källa: Temagruppen MatFinland 31

Ekonomi PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKES- INDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN ENLIGT FÖRETAGS- STORLEK verksamhetsställen 1500 1435 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0-4 273 5-9 189 10-19 144 20-49 71 50-99 43 32 100-199 200- Källa: Statistikcentralen Livsmedels- och dryckesindustrin består till stor del av sm-företag. 32

Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning 1 000 Omsättning / antal 1 000 personer Näringsgren 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Slakt och köttförädling 243 254 8 045 8 089 2 434 172 2 485 481 303 307 Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur 150 153 995 881 345 273 329 173 347 374 Förädling och konservering av frukter och 164 162 1 903 1 834 465 992 491 107 245 268 grönsaker Förädling och konservering av potatis 49 52 395 384 115 122 124 988 291 326 Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter 21 20 174 154 72 449 50 485 417 329 Tillverkning av mjölkprodukter 82 91 4 902 4 945 2 476 479 2 205 488 505 446 Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse 72 76 571 571 351 160 327 752 615 574 Tillverkning av bageriprodukter, makaroner och dyl. 817 882 7 472 7 500 1 032 768 999 520 138 133 Tillverkning av övriga livsmedel, varav 269 274 5 627 5 842 1 817 825 1 769 420 323 303 Socker 3 3 290 270 280 611 235 102 969 871 Kakao, choklad, sötsaker 45 49 1 483 1 562 388 501 380 659 262 244 Te och kaffe 13 16 429 448 331 663 340 358 773 759 Färdigmat 76 78 2 009 2 034 387 076 368 554 193 181 Näringspreparat och dietprodukter 9 10 319 313 117 316 132 627 367 424 Drycker 143 155 2 761 2 918 1 157 348 1 174 437 419 402 Alkoholdrycker 2) 19 125 677 2 656 267 042 1 061 936 394 1 038 Livsmedelsindustrin totalt 1 904 1 998 30 684 30 735 9 657 459 9 241 069 315 301 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 2) tillverkning av cider och frukt- och bärvin, tillverkning av andra odestillerade drycker via jäsning samt tillverkning av öl. 33

UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. Industriella produkter 1995 2005 2015 Drycker.. 333,3 452,1 Alkoholdrycker 2) 99,5 267,8 350,9 Öl 7,4 20,6 49,9 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 49,9 Safter 9,1 13,0 73,8 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 124,4 Smör.. 1,4 3,6 Rypsolja.. 5,0 6,9 Margarin 6,9 23,6 31,0 Fruktkonserver.. 42,5 78,4 Övriga grönsakskonserver.. 35,6 69,6 Socker och honung 1,3 2,2 52,6 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 3,7 Honung.. 2,2 8,3 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 60,4 Fisk.... 147,4 Frysta fiskprodukter.. 6,9 29,6 Soppor och buljong 8,5 12,8 41,2 Barnmat 2,0 9,3 17,2 Kött 57,3 102,8 324,8 Svin.. 29,4 56,1 Nöt.. 37,9 62,9 Fjäderfä.. 18,2 31,0 Mjölkprodukter 63,6 178,8 403,5 Mjölkpulver.. 1,9 2,7 Ost.. 123,1 280,7 Malt 1,7 0,4 2,0 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 97,5 Frysta potatisprodukter.. 16,4 25,7 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 116,9 Rågmjöl.... 0,2 Foder 83,7 147,0 350,7 Sötsaker 90,9 134,7 222,2 Choklad.. 56,1 97,8 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 96,4 Alla industriella produkter totalt 3) 860,1 1 781,6 3 257,2 Lantbruksprodukter Frukter 146,7 220,3 309,4 Kakaobönor 0,2 0,0 0,2 Råkaffe 124,3 115,7 183,1 Fågelägg 0,1 1,3 3,1 Fisk och skaldjur.... 195,8 Färsk fisk 14,4 65,6 183,0 Bär 2,6 5,7 16,6 Blåbär.. 2,3 0,7 Kryddor 4,4 6,8 13,4 Nötter 7,4 9,5 37,5 Råsocker 17,7 26,7 51,0 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 205,1 Spannmål 37,2 28,5 34,7 Havre.. 0,01 1,2 Landbruksprodukter totalt 3) 1 335,8 2 448,3 1 170,0 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år 2015. Siffrorna för 2015 och 2016 är inte absolut jämförbara med tidigare år. 34

35 Ekonomi Förändring Export milj. Förändring 2016 15/16 % 1995 2005 2015 2016 15/16 % 430,4-4,8.. 90,2 161,0 163,4 1,5 325,3-7,3 40,1 73,4 139,6 139,4-0,2 37,7-24,5 19,7 11,3 14,0 15,0 7,1 55,1 10,4 7,4 4,8 7,3 9,0 23,8 79,5 7,7 13,0 2,1 4,8 5,3 11,6 150,7 21,1 7,0 26,5 133,2 136,4 2,4 3,7 4,1.. 85,1 116,2 108,4-6,7 7,5 9,2.. 22,7 5,3 8,6 62,4 28,6-7,7 30,7 32,7 5,3 6,0 13,6 78,3-0,2.. 3,2 3,1 2,6-16,9 77,2 11,0.. 4,7 4,3 4,5 4,1 51,4-2,2 0,0 0,0 95,9 105,9 10,4 3,9 5,4 13,4 81,5 75,8 78,7 3,9 8,7 4,3.. 0,003 0,03 0,04 38,5 59,6-1,4 21,9 8,0 19,2 21,5 11,6 136,9-7,1.... 12,7 18,2 42,7 27,2-8,1.. 6,1 7,7 12,1 56,7 41,2-0,1 0,4 0,4 3,0 2,8-5,0 19,8 15,1 7,4 4,9 6,3 6,2-2,5 312,5-3,8 26,4 91,5 122,8 121,1-1,4 54,9-2,1.. 68,6 67,4 65,2-3,3 64,1 2,0.. 6,4 11,3 14,6 29,6 30,3-2,3.. 10,2 12,7 11,7-8,2 376,3-6,7 161,9 303,1 263,8 242,6-8,0 1,8-32,8.. 28,7 80,6 77,7-3,6 265,1-5,6.. 119,7 59,3 47,6-19,7 3,9 95,6 15,7 21,9 15,7 16,2 3,1 99,1 1,7 9,0 18,2 28,6 23,8-16,6 28,0 9,3.. 0,2 0,6 0,6-3,1 120,8 3,4 4,3 7,7 43,0 45,9 6,8 0,2 50,5.... 0,5 0,4-11,3 338,2-3,6 15,0 21,7 52,9 54,9 3,9 220,6-0,7 94,9 86,3 102,8 100,2-2,5 101,2 3,5.. 46,8 61,7 59,7-3,3 90,8-5,8 8,5 15,7 11,2 12,4 10,5 3 237,5-0,6 609,0 961,9 1 239,4 1 239,2 0,0 361,6 16,9 13,0 0,8 3,3 6,5 96,6 0,2 20,5 0,0 0,0 0,002 0,001-70,0 210,5 15,0 2,3 0,0 29,8 30,6 2,8 4,3 38,2 7,1 6,6 15,0 10,4-30,3 243,9 24,6.... 19,1 33,3 74,5 232,7 27,1 2,3 0,0 19,0 33,2 74,9 17,5 4,9 0,8 0,2 3,3 4,6 39,0 1,1 64,3.... 0,8 2,0 159,5 14,5 7,5 1,5 1,9 10,0 11,0 10,2 38,2 2,0 0,1 0,0 0,5 0,6 24,3 47,1-7,6 0,01 0,8 1,0 0,9-8,3 213,7 4,2 7,2 3,9 5,0 4,9-1,5 28,1-18,9 35,8 42,3 147,1 121,5-17,4 1,7 36,7.. 35,9 62,1 55,4-10,9 1 260,1 7,7 683,1 1 022,8 235,3 226,7-3,7 2) innehåller förutom svaga och starka alkoholdrycker även starksprit samt ättika och av ättikssyra framställda ättiksprodukter. 3) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och imortens totalvärde.

Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2015 % 2016 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Sverige 20,4 Sverige 19,9 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Estland 8,8 Estland 9,2 Estland 6,9 Estland 9,2 Ryssland 7,6 Ryssland 7,6 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 5,1 Tyskland 4,9 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Nederländerna 4,5 Nederländerna 4,4 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 3,4 Danmark 3,7 USA 3,6 Polen 3,2 Frankrite 3,2 Frankrite 3,1 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 3,0 USA 2,7 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Kina 2,7 Polen 2,6 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,4 Kina 2,6 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 38,8 Övriga 39,4 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år 2014. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 36

Ekonomi LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2016 Ryssland 1 000 Kaffe, rå 17 956 Foderblandningar 17 100 Övriga livsmedel 9 627 Malt 7 751 Alkoholdrycker 7 099 Choklad 6 110 Övriga spannmålsprodukter 5 925 Övriga bageriprodukter 5 785 Övriga kvarnindustriprodukter 3 962 Matbröd 2 735 Övriga 27 666 Totalt 111 714 EU 1 000 Alkoholdrycker 107 440 Smör och andra mjölkfetter 87 948 Havre 46 923 Choklad 46 742 Andra mjölkprodukter 39 829 Yoghurt 29 054 Svinkött 28 400 Ostar 26 688 Andra sötsaker 26 511 Fisk, rå 26 286 Övriga 410 516 Totalt 876 338 Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Övriga länder 1 000 Mjölkpulver 52 257 Svinkött 36 779 Andra mjölkprodukter 27 433 Alkoholdrycker 24 830 Ostar 20 911 Smör och andra mjölkfetter 20 485 Korn 15 461 Foderråvaror 13 878 Vete 12 315 Kristallsocker 10 580 Övriga 93 950 Totalt 328 878 37

Ekonomi LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2014 Finland 2015 EU-27, 2012 USA 2010 Japan 2009 0,23 0,59 0,57 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkEurope 0,65 0,66 0,73 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter 1995 2005 2015 f. 2016 f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker 7 411 9 381 13 582 13 508 Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % 15 12 12 12 Alkoholdrycker och tobak 2 976 4 052 4 975 4 973 Beklädnad och skodon 2 218 3 771 4 825 4 804 Bostad och energi 11 889 19 253 30 773 31 958 Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör 2 132 4 147 5 403 5 460 Hälsa 1 631 3 367 4 850 5 227 Trafik 5 924 10 438 12 851 13 371 Telekommunikation 780 2 185 2 521 2 610 Rekreation och kultur 5 087 9 094 11 572 11 859 Studier 228 333 431 436 Hotell, caféer och restauranger 3 383 5 259 6 942 7 229 Övriga varor och tjänster 4 709 7 074 10 801 11 008 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 38

LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person Ekonomi 1995 e/å % 2005 2015 f. 2016 f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter 232 17 301 18 365 16 363 16 Kött och köttprodukter 311 23 359 21 484 20 472 21 Fisk och fiskprodukter 58 4 73 4 116 5 124 5 Mjölk, ost och ägg 248 18 308 18 455 20 437 19 Fetter och oljor 42 3 39 2 40 2 40 2 Frukter och grönsaker 190 14 287 17 432 19 440 19 Potatis och potatisprodukter 45 3 45 3 56 2 58 3 Socker 21 2 14 1 12 1 11 0 Kaffe, te och kakao 69 5 45 3 76 3 74 3 Andra födoämnen 150 11 203 12 283 12 281 12 Totalt 1 365 100 1 674 100 2 319 100 2 300 100 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND 2005 2016 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Statistikcentralen Tillverkning av livsmedel Spannmålets producentpris (innehåller frön) Livsmedlens konsumentprise Brödets konsumentpris 39

Ekonomi MINUTPRISER Prisert, e/kg, e/l 1994 2005 2015 2016 Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,03 1,01 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,93 0,91 surmjölk 0,58 0,89 1,32 1,33 Ostar emmental 8,34 10,59 14,52 13,85 edam 7,03 7,92 9,12 8,77 Fetter smör 5,28 4,96 4,96 4,92 margarin.. 2,87 3,60 3,48 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,21 16,07 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,11 9,95 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 9,63 9,60 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,18 13,02 medwurst 15,86 12,19 15,77 15,51 knackkorv 5,82 4,68 7,63 7,26 länkkorv 3,70 3,43 4,64 4,30 Hönsägg 2,79 2,33 3,60 3,45 Fisk regnbågslax 5) 5,84 8,29 6) 8,50 9,70 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,67 0,66 rågbrödsbitar.. 3,68 3,74 3,59 rostbröd.. 3,57 3,80 vetelängder 5,63 5,79 5,79 6,79 fint socker 1,23 1,08 0,93 0,89 matpotatis 1,52 0,65 0,93 0,97 morot 1,56 1,21 1,57 1,59 tomat 2,39 2,98 3,19 3,03 kaffe 5,56 5,04 7,74 7,32 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen är beräknade av rensad hel fisk 6) värdet från år 2006 40

Ekonomi VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2017 (%) Danmark Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Romania Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 25,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 5,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 EU 28 -genomsni -länderna totalt 9,5 % Källa: Europeiska kommissionen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 41

Ekonomi PRISINDEX 2015 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 102,8 91,8 91,3 84,7 99,4 96,3 90,0 90,2 95,4 85,2 95,6 Belgien 99,8 101,3 101,4 101,3 106,5 107,0 108,7 110,7 91,0 95,7 99,7 Spanien 85,0 86,7 87,0 97,3 76,7 86,1 92,4 83,2 87,4 95,3 82,9 Irland 113,7 112,1 110,8 103,8 95,1 104,5 123,2 111,8 124,6 120,2 125,0 Storbritannien 124,8 104,4 102,5 89,9 100,2 102,1 113,1 102,5 106,2 108,6 122,5 Italien 92,0 102,6 103,8 110,3 100,7 105,0 116,4 95,9 96,4 103,7 90,4 Österrike 100,2 112,7 113,8 128,0 118,5 122,2 101,0 122,9 114,3 101,9 104,1 Grekland 77,1 96,6 95,8 106,8 79,1 110,9 126,2 113,4 75,9 113,8 105,4 Luxemburg 124,9 109,5 110,6 106,3 117,7 109,8 117,4 116,3 104,4 104,6 103,0 Portugal 73,7 88,3 87,3 89,0 70,3 92,9 97,6 101,0 83,2 124,4 100,1 Frankrike 96,0 102,5 103,6 105,3 114,4 104,9 89,1 101,7 106,6 97,7 91,7 Sverige 121,6 115,8 116,6 122,1 117,1 112,0 111,4 125,8 125,1 111,7 109,8 Tyskland 93,5 97,0 96,9 94,4 104,6 106,6 87,8 101,1 102,3 91,0 98,2 Finland 111,8 111,9 111,0 117,1 111,4 107,4 113,6 93,2 116,3 108,0 120,4 Danmark 126,6 135,7 132,9 151,4 122,3 126,1 122,7 145,7 122,0 160,8 163,1 EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 42

Ekonomi HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Österrike Irland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige FINLAND Cypern Belgien Frankrike Spainien Italien Malta Slovenien Tjeckien Grekland Slovakien Ungern Portugal Polen Estland Le land Bulgarien Litauen Rumänien 0 8,3 8,5 11,1 9,3 8,7 10,7 10,0 10,3 11,4 10,2 9,4 15,0 11,3 11,2 13,2 11,7 11,0 12,3 12,0 10,6 13,0 12,1 12,0 14,1 12,5 12,1 15,4 13,4 13,0 14,5 13,6 13,4 15,3 13,7 13,6 14,7 14,2 13,8 17,2 14,4 14,8 16,9 14,7 16,0 18,6 14,9 14,8 17,8 15,5 15,0 18,7 16,2 16,2 17,5 18,2 27,7 17,6 16,6 23,4 18,2 16,4 18,4 18,5 21,1 29,9 19,0 18,7 28,9 19,2 22,3 36,1 19,7 20,5 25,1 25,42) 25,8 39,4 27,53) 29,8 38,5 2012 2005 1995 Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 2) 3) uppgift från år 2011 uppgift från år 2009 uppgift från år 2010 43

Ekonomi KÖTT Milj.kg 1995 2005 2015 2016 Svin produktion 166 204 192 190 konsumtion 165 176 191 191 export 9 40 36 38 import 10 15 36 35 Nöt produktion 95 87 87 87 konsumtion 96 98 105 105 export 6 2 4 4 import 8 14 21 21 Fjäderfä produktion 43 87 117 125 konsumtion 45 84 119 129 export 3 10 21 20 import 0,3 7 21 21 Får produktion 2,0 0,6 1,3 1,3 konsumtion 2,0 1,9 3,9 3,8 export 0,0 0,0 0,0 0,0 import 1,0 1,4 2,7 2,5 Häst produktion 0,4 0,1 0,4 0,3 konsumtion 0,5 1,0 2,1 1,7 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 2,0 2,0 konsumtion 2,6 3,1 2,3 2,8 export.. 0,04 0,6 0,2 import.. 0,2 0,9 0,9 Kött sammanlagt produktion 306 378 398 404 konsumtion 308 361 421 431 export 15 52 61 62 import 21 39 82 81 Export av köttprodukter 3,7 2,1 1,6 1,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, 1.6. 31.5.. ÄGG Milj. kg 1995 2005 2015 2016 Produktion 74,7 58,2 71,5 72,6 Konsumtion 61,0 48,8 63,4 65,6 Export 14,0 11,2 13,3 11,8 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 44

Ekonomi MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER 1995 2005 2015 2016 Mjölk, milj. l produktion 2 397 2 362 2 365 2 359 l/ko 5 981 7 505 8 323 8 406 mejeriernas invägning 2 296 2 293 2 325 2 320 konsumtion (mjölk och flytande mjölkprodukter) 1 012 995 953 884 Smör, milj. kg produktion 45 50 55 56 konsumtion 27 14 18 18 export 19 37 39 38 Ost, milj. kg produktion 96 97 88 84 konsumtion 78 98 149 150 export 29 37 20 16 Mjölkpulver, export, milj. kg 7 15 42 45 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet BRÖDSÄD Vete 1995 2005 2015 2016 Skörd milj. kg 379,5 801,3 992,1 823,9 Av skörden duglig %.. 32 18 26 Import, milj. kg 131,6 23,2 9,6 3,3 Export, milj. kg 8,4 25,5 301,7 249,7 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 229,5 253,7 242,4 245,5 Årlig konsumtion kg/pers 45,0 49,0 44,2 44,7 Råg Skörd milj. kg 57,7 32,4 107,5 86,8 Av skörden duglig % 3).. 28 88 49 Import, milj. kg 61,4 80,4 33,5 7,1 Export, milj. kg.. 2,4 0,4 0,6 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 79,2 88,2 85,7 85,1 Årlig konsumtion kg/pers 16,0 15,0 15,6 15,5 Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy hektolitervikt 78,0 kg, falltal 180, proteinhalt (N*5,7) 12,5 % 2) förbrukningen av malen säd räknad enligt mjölets vikt 3) hektolitervikt 71,0 kg, falltal 120 45

Ekonomi FISK Fiskfångst milj. kg 1995 2005 2015 2) 2016 2) Strömming 96 67 132 136 Siklöja 4 5 4 4 Sik 6 3 2 2 Lax 2 1 1 1 Abborre 17 13 9 9 Gös 2 3 4 4 Yrkesfiske totalt 111 94 154 163 Fritidsfiske totalt 57 38 29 29 Fiskodling 17 14 3) 15 3) 14 3) Källa: Naturresursinstitutet viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets fångst. 2) siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år 2014. 3) renbågslax över 90 %. KONSUMTION AV FISK Inhemsk fisk (kg/pers) 2000 2005 2014 2015 Odlad regnbågslax 1,6 1,4 1,1 1,3 Strömming 1,2 0,7 0,3 0,3 Gädda 0,7 0,7 0,5 0,5 Abborre 0,7 0,6 0,5 0,5 Siklöja 0,7 0,7 0,6 0,6 Sik 0,4 0,3 0,3 0,2 Gös 0,2 0,3 0,3 0,3 Annan inhemsk fisk 0,6 0,5 0,5 0,4 Importerad fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 0,3 0,6 0,9 0,8 Odlad lax 0,9 1,9 4,4 4,1 Tonfisk (konserv och fabrikat) 1,2 1,6 1,7 1,6 Sej (frysfilé) 0,6 0,4 0,5 0,5 Räkor 0,4 0,5 0,5 0,5 Sill- och strömmingskonserv 0,5 0,5 0,5 0,5 Annan importerad fisk 2,3 2,4 2,3 2,3 Källa: Naturresursinstitutet Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt art, ingår i kategorin annan importerad fisk. 46

GRÖNSAKER OCH FRUKT 1 000 kg 1995 2005 2015 2016 Potatis export 2 895 4 853 8 213 6 917 import 3 909 19 304 11 250 12 470 Tomat export 2 368 58 0,6 17 import 16 130 19 471 28 073 26 998 Lök export.. 117 78 4,8 import.. 8 264 13 541 15 322 Blomkål export 75...... import 2 166 2 407 3 496 3 706 Vit- och rödkål export 2 447 3.... import 1 660 1 608 2 338 2 523 Huvudsallad export 104 35.. 2,8 import 5 672 11 056 17 257 18 889 Morot och rova export 1,5 21 30 0,5 import 2 643 4 816 7 107 8 197 Gurka export 498 66 18 5,6 import 11 107 11 256 11 377 9 957 Paprika export 354 5 28 31 import 5 438 9 538 15 221 15 703 Övriga färska grönsaker export.. 1 372 167 127 import.. 12 353 24 530 26 302 Banan export 2 352.. 2 011 5 766 import 6 619 65 491 101 924 110 535 Citrusfrukter 2) export 3 968 91 27 304 import 62 100 63 749 74 150 79 227 Äpple export 11 480 100 0,03 197 import 54 001 49 719 47 375 44 365 Övriga färska frukter 3) export.. 373 2 223 3 794 import.. 58 775 92 980 96 822 Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst statistikföringen har ändrats år 2015 2) färska och torkade Ekonomi 3) även torkade dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan 47

Ekonomi BÄR OCH SVAMP Trädgårdsbär, totalskörd 2005 2010 2015 2016 mn kg Jordgubbe 10,1 10,3 14,4 11,9 varav ekologisk.. 0,2 0,3 0,3 Svarta och gröna vinbär 1,8 1,0 0,8 1,0 Röd- och vitvinbär 0,5 0,4 0,3 0,4 Hallon 0,6 0,5 1,0 1,3 varav ekologisk.. 0,01 0,03 0,03 Krusbär 0,03 0,06 0,05 0,07 Totalt 13,1 12,5 16,8 14,9 Vilda bär, utbud 1000 kg Blåbär 3 111 2 780 7 200 5 512 varav ekologisk.. 1 036 1 301 3 272 Lingon 8 544 6 057 9 615 11 240 varav ekologisk.. 1 232 664 1 471 Hjortron 321 152 160 248 varav ekologisk.. 1 106 94 Andra naturbär 51 108 28 198 Totalt 12 027 9 097 17 003 17 198 Natursvamp, utbud 1000 kg Kantarell 16 5 10 39 Karljohanssvamp 181 747 62 383 Riskor 152 98 77 160 Andra svamp 77 5 18 16 Totalt 426 855 166 597 Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Landsbygdsverket enligt färskvikt 48

VILTFÅNGST Ekonomi Mängden kött från viltfångst och dess nominella värde 2006 2010 2015 Mängd Hare 268 800 248 200 217 600 st Älg 75 587 68 423 44 122 Andra hjortdjur 25 777 29 113 31 428 Vildsvin 3 100 486 Vattenfåglar 586 000 533 800 409 500 Skogshöns 459 200 306 200 209 200 Andra viltfåglar 245 400 278 000 299 100 Totalt 2) 1 664 867 1 470 315 1 216 867 Mängd Hare 525 501 422 1 000 kg Älg 10 018 9 124 5 787 Andra hjortdjur 1 086 1 227 1 307 Vildsvin 0 8 39 Vattenfåglar 327 305 232 Skogshöns 308 204 145 Andra viltfåglar 84 97 108 Totalt 2) 12 400 11 559 8 117 Värde Hare 2 608 7 446 6 403 1 000 Älg 51 526 54 744 40 505 Andra hjortdjur 5 681 6 348 6 809 Vildsvin 1 80 389 Vattenfåglar 5 157 6 146 4 359 Skogshöns 4 515 5 921 4 325 Andra viltfåglar 1 480 1 775 2 032 Totalt 2 ) 71 175 83 029 65 621 Källa: Naturresursinstitutet vitsvanshjort, skogsren, dovhjort och rådjur i andelen Totalt har även medräknats björn och bäver 49

Lokalt SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Produktionsmängd i % av 1994 2005 2015 2016 konsumtionen Brödsäd 75 102 123 103 Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter 112 106 97 96 Nötkött 111 89 82 82 Svinkött 113 116 100 100 Ägg 130 119 114 112 Socker 68 83 36 44 Tomat.. 62 57 60 Gurka.. 74 78 80 Morot och rova.. 94 91 92 Lök.. 80 66 71 Blomkål.. 62 47 39 Jordgubbe.. 67 71 66 Hallon.. 24 27 37 Äpple 2).. 21 11 13 Äpple (innehåller hemträdgårdsproduktion).. 31 14 16 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen lök förutom vitlök och purjolök 2) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 50

Lokalt LIVSMEDELSBRANSCHENS INVERKAN PÅ FÖRÄDLINGS- VÄRDET (MILJ. ) LANDSKAPSVIS OCH % AV LANDSKAPETS FÖRÄDLINGSVÄRDE Livsmedelsbranschens andel av hela Finlands förädlingsvärde är 9 % skillnaden mellan produktionens värde och införskaffade insatser Lappland 228 milj. 4,3 % Norra Österbotten 703 milj. 6,3 % Mellersta Österbot. 205 milj. 10 % Kajanaland 86 milj. 4,8 % Åland 87 milj. 7,7 % Österbotten 546 milj. 9,3 % Södra Österbotten 737 milj. 14,5 % Satakunda 506 milj. 7,5 % Birkaland 904 milj. 6,1 % Mellersta Finland 393 milj. 5,4 % Egentliga Finland 1 016 milj. 7,3 % Nyland 4 194 milj. 6,2 % Egentliga Tavastland 421 milj. 8,9 % Källa: Naturresursinstitutet. Ruokaketjun merkitys kansantaloudelle ja alueille Suomessa 2010 2016. 51 Norra Savolax 451 milj. 6,8 % Södra Savolax 274 milj. 7,1 % Norra Karelen 330 milj. 7,8 % Södra Karelen 227 milj. 5,4 % Kymmenedalen 256 milj. 5,1 % Päijänne-Tavastland 505 milj. 9,4 %

Produktsäkerhet LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2016 Undersökta livsmedel 52 Undersökta partier, st. Partier med förseelser, % Partier med påpekanden, % Sädeskorn och spannmålsprodukter 175 0 11 Grönsaker och grönsaksprodukter 585 4 6 Rotfrukter med stärkelse samt stamknölar 19 5 5 Baljväxtfrön och baljväxtprodukter 30 7 13 Frukter och fruktprodukter 690 3 4 Fisk och fiskprodukter 12 0 0 Sötsaker och choklad 58 3 21 Frukt- och grönsaks- och växtsafter, -drycker, -bredbara pålägg och dyl. 143 6 9 Vatten, vattenbaserade läskedrycker och dyl. 57 9 14 Råvaror till heta drycker 133 8 9 Alkoholdrycker 18 0 67 Livsmedel för växande barn 65 11 3 Livsmedel för specialdieter (inkl. kosttillskott) 224 35 21 Sammansatta maträtter 172 3 5 Kryddprodukter och måltidssåser 181 7 8 Renade isolerade ingredienser 35 17 6 Produkter av spannmålsbaserad deg 209 8 12 Nötter och nötprodukter 112 4 7 Oljefrön och -frukter 105 1 8 Örter, kryddor och dyl. 196 11 12 Heta drycker (kaffe-, kakao-, teoch örtdrycker) 16 0 13 Produkter som efterliknar kött och mjölkprodukter 19 0 5 Totalt 3 254 6,5 2) 11,8 2) Källa: Tullaboratoriet av partierna var 30 % från icke EU-länder. Ursprunget för ca 100 produkter är oklart. 2) talet är ett medeltal.

Produktsäkerhet ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2016 Orsaker till förseelser Parti, ant. % Förpackningsmärkningar 56 35,4 Växtskyddsmedel 35 22,2 Läkemedelsklassificering 29 18,4 Tillsatsämnen 13 8,2 Mikrobiologisk kvalitet inklusive salmonella 10 6,3 Allergener 8 5,1 Mögeltoxiner 7 4,4 Totalt 158 100,0 Källa: Tullaboratoriet PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG EU-27 medeltal Finland 2010 2014 2010 2013 2016 Provernas antal st. 418 081 425 232 4 344 4 341 4 334 Strider mot reglerna % 0,33 0,37 0,00 0,00 0,00 Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt. 53

Produktsäkerhet ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2016 Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detaljförsäljning Restaurangverksamhet Detaljförsäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer 0 3 482 2 603 11 511 34 780 0 52 376 Antalet kontrollerade aktörer 34 1 633 425 3 873 14 472 0 20 437 Antalet kontroller 34 3 395 587 5 280 18 531 0 27 827 Antalet aktörer som brutit mot kraven 4 315 39 497 1 829 0 2 684 Typ av förseelse Hygien (HACCP, utbildning) 0 21 5 0 17 0 43 Allmän hygien 4 356 19 443 2 026 0 2 848 Konsistens 0 6 3 14 0 0 23 Kontamination (annan än mikrobiologisk) 0 0 0 0 0 0 0 Förpackningsmärkning och presentation 0 65 11 206 51 0 333 Övriga 0 202 25 249 759 0 1 235 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman 2014 2018 toteutumisesta vuonna 2016. Totalt informationen saknas för primärproduktionen eftersom täckande information inte fanns att tillgå 2016. 54

Produktsäkerhet ANTAL ÅTERKALLELSER 2005 2010 2015 2016 2) Återkallelser, st 28 84 111 131 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1 ) inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök. Eftersom statistikföringsmetoderna har preciserats är olika års statistik ej fullständigt jämförbar. 2 ) inkluderar även fall (25 st), där produkterna inte längre har funnits kvar på marknaden när informationen kommit till Finland. ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2016 O llåtna nya livsmedel 2 % Fel i förpackningsmärkningar 8 % Fysikaliska orsaker, upplösning av ämnen 18 % Annat 8 % Mikrobiologiska 24 % Pes cider, toxiner, överskridning av mängden llsatsämnen 23 % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Allergener 18 % MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2016 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=59 N=1542 % Livsmedelsburen Bacillus cereus 3 21 2 Campylobacter jejuni 5 54 4 Clostridium perfringens 2 5 0 EHEC (+EPEC) 2 240 17 Salmonella 2 25 2 Yersinia enterocolitica 2 24 2 Norovirus 22 784 57 Annan bakterie/rödbeta 3 68 5 Okänd 19 158 11 Totalt 56 1 379 100 Hushållsvattenburen Campylobacter 1 22 15 Sapovirus 1 120 80 Okänd 1 8 5 Totalt 3 150 100 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 55

Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2016 Orsak Okänd eller flera maträtter Kött och köttprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk och mjölkprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Ägg och äggprodukter Drycker Bageriprodukter Bacillus cereus 1 2 3 Campylobacter jejuni 1 1 2 Clostridium perfringens 2 2 Salmonella 1 1 2 Norovirus 17 1 1 1 2 22 Verocytotoxigenic 1 1 2 E. coli (VTEC) Yersinia enterocolitica 1 1 2 Okänd 15 3 1 19 Totalt 38 1 7 1 1 2 0 2 2 54 % 70 2 13 2 2 4 0 4 4 100 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Totalt 56

LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU 57 Näring Konsumtion kg/ person 1995 2005 2011 2015 2016 EU- 28 Spannmål 69,8 78,8 78,8 78,8 79,7 127,3 Potatis 59,6 62,0 52,3 2).... 69,6 Totalkonsumtion av kött 60,3 73,0 77,6 79,3 81,0 81,3 nötkött 18,8 18,6 18,6 19,2 19,2 14,9 svinkött 32,0 33,5 36,4 34,9 34,7 39,0 fjäderfä 9,0 16,1 18,2 21,6 23,5 22,5 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,6 3,6 2,8 Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 203,0 187,8 181,8 170,5 163,2 236,4 mjölk 145,6 134,6 127,6 127,0 121,6.. surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 34,4 32,7.. grädde (även syrade) 6,8 6,6 8,8 9,1 8,9 3,9 Smör 5,5 2,6 4,0 3,4 3,4 3,7 Vegetabiliska oljor 4,3 5,3 5,5 3,4.. 19,6 Ost 3) 14,8 17,2 21,0 26,6 26,3 17,2 Glass (liter) 14,1 14,0 12,3...... Ägg 11,8 9,3 10,0 11,5 11,9 12,0 Socker 35,4 32,0 30,1 29,3 29,1 31,7 Frukt 4) 43,6 54,5 58,8 64,7 67,3 103,7 Grönsaker 5) 61,7 68,3 62,6 62,4 63,7 109,4 Fisk (filé-/produktvikt) 14,0 14,1 14,9 14,3.... Kaffe (rostat) 8,3 9,8 9,7 9,9 9,9 4,8 Läskedrycker (liter) 45,8 52,0 56,0 43,3 52 6).. Öl (liter) 7 ) 82,5 84,0 85,4 76,8 76,6 67,1 Vin (liter) 8,2 10,8 12,6 11,5 11,5 22,8 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,5 4,4.. Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO Statistic Division Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år 2013. Preciseringarna för livsmedelsgrupperna berör inte EU-statistik. 2) 2012 års värde 3) innehåller även icke-smaksatt kvark och grynost 4) inkluderar inte fruktsafter och bär 5) fr.o.m. 2011 ingår inte frysta och konserverade grönsaker 6) talet är en uppskattning 7) fr.o.m. 2009 ingår även privatimport

Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E % Män Kvinnor Män Kvinnor Rekommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17,2 10 20 E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35,9 25 40 E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13,8 10 20 E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6,9 5 10 E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43,9 45 60 E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 58

MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN 30 18 15 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Energi 13 31 17 27 23 21 Mä at fe 31 19 17 20 21 23 Sackaros 17 20 26 61 12 10 Kos ibrer 52 19 13 32 32 10 Salt 33 24 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Frukter, bär, frukt- och bärrä er Mjölkprodukter Kö rä er Spannmål Annat Socker, sötsaker Drycker Pålägg, oljor, såser Grönsaker, grönsaksrä er Näring Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 59

Näring INTAGET AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor 0 100 200 300 400 % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod 0 100 200 300 400 % Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 60

Näring FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål 90 91 63 8) 67 8) 57 60 91 95 94 98 Lunch 96 94 85 8) 73 8) 84 86 79 84 Middag 86 91 77 8) 67 8) 83 81 72 72 Mellanmål 70 68 29 8) 35 8) 88 95 92 95 Kvällsmål 92 87 69 8) 64 8) 80 85 81 85 Dryckesmåltid 2) 86 84 74 77 Skollunch 68 67 71 72 Familjemåltid 3) 52 44 44 38 Källa: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2015 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 61

Näring HÄLSOBETEENDE 2016 (%) Alla 20 54 -åringar 55 74 -åringar över 75 -åringar Möjlighet att äta på arbetsplats- eller skolmatsal 57 61 46.. Äter lite grönsaker 22 22 21 29 Äter ej fisk varje vecka 19 26 10 8 Smör eller smör-växtoljeblandning dagligen 36 32 38 49 Dagligen bullar, wienerbröd, kex och andra bakverk 6 3 9 16 Använder för stora mängder alkohol 28 33 25 6 Röker dagliger 13 14 13 2 Feta BMI 30 20 17 24 20 Motionerar inte 21 17 24 33 Sömn Under 6 timmar 4 6 28,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service 2010-2016, Finriski 2012 -undersökningen 62

DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP Ekonomi Butikstyp Totalt 1.1.2017 Hypermarkets 149 Varuhus 88 Supermarkets, stora 645 Supermarkets, små 405 Snabbköp, stora 1 009 Snabbköp, små 349 Småbutiker 357 Specialbutiker 847 Saluhallsbutiker 30 Totalt 1.1.2017 3 879 Butiksbilar och -båtar 13 Upphört 890 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP Milj. 1996 2005 2015 2016 Hypermarkets ¹) 1 533 2 772 4 592 4 726 Varuhus 655 611 541 504 Supermarkets, stora 1 847 3 789 6 046 6 307 Supermarkets, små 2 118 1 648 1 709 1 763 Snabbköp, stora 1 401 1 916 2 499 2 166 Snabbköp, små 766 490 415 329 Småbutiker 131 216 324 220 Specialbutiker och hallar 148 158 298 293 Totalt 8 599 11 601 16 424 16 308 Butiksbilar och -båtar 52 18 5 5 Upphört (faktiska) 114 289 161 425 Totalt 8 765 11 908 16 591 16 738 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy ¹) klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket. Från 2010 innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Minimani. 63

Ekonomi ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger 11 211 11 229 9 673-13,9 Personalrestauranger 1 360 1 242 1 034-16,7 Offentliga kök 4 116 3 835 3 655-4,7 Totalt 16 687 16 315 14 379-11,9 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP Milj. portioner 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger 398 416 419 0,7 Personalrestauranger 72 70 62-11,4 Offentliga kök 419 411 383-6,8 Totalt 889 904 868-4 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas andel år 2015 ca 6 % (i kg). Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy Miljö ANVÄNDNINGSGRADEN AV EKOLOGISKT I MATSERVICE, % 2012 2013 2015 2016 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Dagligen Varje vecka Mer sällan Inte alls Inget svar Källa: Taloustutkimus Oy/Food Service Feedback 2016 64

Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen: ruokatieto@ruokatieto.fieller per telefon +358 40 710 4170. Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer (hanteringskostnader 6 + postavgifter). Publikationen Faktagaffeln 2017 Statistik om livsmedelsbranschen produceras av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Naturresursinstitutet. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Djurens hälsa ETT, Finlands Fjärderfäförbund, Finlands Biodlares Förbund r.f., Landsbygdsverket, Finlands Dagligvaruhandel r.f., Inhemska Trädgårdsförbundet, Statistikcentralen, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tullens statistikservice, Renbeteslagsföreningen och Olyckfallsförsäkringscentralen bidragit med värdefull sakkunskap. Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter. Föreningen Matinformation rf Helsingfors 2017

FÖRENINGEN MATINFORMATION RF. TFN. 040 710 4170 www.ruokatieto.fi Agronomförbundet rf TFN. (09) 251 1160 www.agronomiliitto.fi Livsmedelsindustriförbundet rf TFN. (09) 148 871 www.etl.fi Naturresursinstitutet (Luke) TFN. 029 532 6000 www.luke.fi Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter TFN. 020 4131 www.mtk.fi Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. TFN. (09) 586 0460 www.slc.fi ProAgria Centralernas Förbund TFN. 020 747 2400 www.proagria.fi