1 DOKUMENTATION FRÅN NATIONELLT SKÄRGÅRDSFORUM PÅ TJURKÖ DEN 26-27 SEPTEMBER 2000 Inledning Mötet inleds med en presentation av deltagarna; se bif. deltagarförteckning. Pia Enochsson hälsar välkommen och informerar om Glesbygdsverkets nya organisation ang skärgårdsfrågorna samt om Glesbygdsverkets uppdrag att påverka arbetsmarknadspolitik utbildningspolitik service infrastruktur för att gles- o landsbygdsbors behov ska tillvaratas. Glesbygdsverket har därför ett unikt uppdrag att granska andra myndigheter. Sammanfattningsvis är Glesbygdsverkets uppdrag: - samordna gles- och landsbygdsinsatser - informera statliga myndigheter och bolag - följa i vilken utsträckning som myndigheterna och bolagen tar hänsyn till gles- och landsbygdsbefolkningen - ge beslutsunderlag till regeringen - stå för kunskapsförmedling - förvaltningsmyndighet för Leader+ För att fullfölja sitt uppdrag måste Glesbygdsverket ha tillgång till statistik som bryts ner under kommunnivå för att skilja tätorterna från landsbygden samt en databas över service. Information om Blekinge Peter Wald, planeringsdirektör på länsstyrelsen i Blekinge, hälsar välkommen Det går bra för Blekinge något mycket glädjande efter alla svåra år. Blekinge har 151 000 invånare varav 4 000 i skärgården. 11 öar utan fast landförbindelse har 700 invånare. Trots stöd har man tappat invånare. Försvaret har viktiga områden i skärgården och stor betydelse för kommunikationerna. I länets tillväxtavtal har skärgården främst berörts genom insatserna för turism och IT för alla. Nu arbetas det på ett marint reservat en fråga som också rymmer konflikter. Ett annat konfliktområde är vindkraften. Länet hade 18 projekt i mål 5 b Skärgård varav de största insatserna gick till infrastruktur, bl.a. hamnen i Hanö. Boende Temat för detta skärgårdsforum var boendet. Därför hade en speciell inbjudan riktats till Boverket för att myndigheten skulle belysa frågan ur sitt perspektiv. Boverket representerades av Bengt Eriksson och Jan Gunnarsson. De beklagade att de inte kunde svara på boendefrågor, dessa handhas av andra. Boverket arbetar med tillsyn,
2 föreskrifter och uppsikt och har plan o byggnadslagen och miljölagen som instrument två lagstiftningar som fungerar vid sidan av varandra. Saxat ur debatten: Jan Gunnarsson, Boverket: Fysisk planering har vi för att göra saker möjliga. Vi jobbar ofta tvärtemot. Vi ska stå för helhetssynen och beakta att alla intressen kommer till tals. Vi ska också jobba för att öka den tvärsektoriella samverkan. Vi ska bevaka att hållbar utveckling beaktas i tillväxtavtalen. Blekinge och Dalarna är goda exempel där dessa aspekter beaktats. En viktig fråga är hur man kan öka växelverkan mellan översiktsplaneringen i regioner och kommuner och olika programarbeten som t.ex strukturfondsprogram. Länsstyrelserna liksom kommunerna har här en viktig uppgift. Vi ska sprida de goda exemplen vad gäller bland annat SMD (Strategiska Miljö Bedömningar) Översiktsplanerna har blivit mer av utvecklingsplaner, bland annat i Bräcke kommun. Det finns en stor potential på detta område; d.v.s. att serva kommuner med metodstöd, goda exempel på planeringsmetoder. Pia Enochsson, Glesbygdsverket: Vi föreslår att man bör utreda förutsättningarna för att införa boplikt i Sverige. Vi kommer själva att jämföra lagstiftningen i Norge, Danmark och Sverige på detta område. Vi har också väckt frågan om differentiering av fastighetsskatten. Vid fastställande av taxeringsvärden bör man se på bruksvärdet utifrån bland annat tillgänglighet till service och kommunikationer. Hans Ahrén, Leader Västkusten: Det finns en kommitté inom EU som jobbar med frågan inom rural change. Jan Gunnarsson: Man borde jobba mer med det ömsesidiga beroendet städer - omgivande landsbygd. Det har blivit en ökad konkurrens om strandområden som kan behövas för näringsverksamhet. Vad gör Boverket för att prova nya regler eller lagar som kan bidra till en förändring och vända utvecklingen på detta område? Exempel på områden där frågorna ställs på spets är Sandhamn, Klädesholmen och Kärringön. En fråga till Bengt Eriksson på Boverket: Hur resonerar Boverket i dessa frågor? När det är skärgårdsområden lutar man sig ofta mot riksantikvarieämbetet. Vilka samarbetar Boverket med? När man talar om skärgårdssamhällen blir det ofta enbart boendeaspekten som diskuteras; saknar du Pia ansvaret för boendefrågorna?
3 Jan Gunnarsson, Boverket: Framför allt ansvar för riksintressena. Synnerligen starkt bebyggelseutveckling på dessa tre ställen (Sandhamn, Klädesholmen, Käringön). Strandskyddet är naturvårdsverkets ansvar. Planeringen ska vara integrerad inte bara för boende utan också för verksamheter. Frågorna behöver diskuteras ytterligare med Glesbygdsverket, Nutek och skärgårdsföreträdare. Bengt Eriksson, Boverket: Det finns två utvecklingar. Fritidsboende som permanentas och permanentboende som blir fritidsboende. Det är den sistnämnda som är mest problematisk. Boverket vet om problemen. Vi vill se en aktivare roll hos er. Vi har idag ett stelbent kommuninvånar-begrepp. Alla har rätt att klaga på planer och bygglov. Det går att skilja på permanent och fritidsboende i detta avseende. Förslag till nytt riksintresse Håll skärgården levande! Bengt Eriksson, Boverket: Det är inte kommuninvånarbegreppet som är problemet. Det är inte kommunalbesvär som gäller i dessa ärenden. När det gäller PBL har alla berörda rätt att klaga. Jan Gunnarsson, Boverket: Ge oss några konkreta tydliga exempel (när det gäller strandskyddsfrågor/ bygglovsfrågor) Då kan vi få till en bra diskussion. Bengt Eriksson, Boverket: Man bör ha en vid tolkning vad gäller tolkningen av texterna när det gäller näringsverksamhet. (Detta sagt i anslutning till att fiskodling i något fall inte ansetts som fiskenäring, min anm). Hans Ahrén, Leader Västkusten: I t.ex Lysekil köper norrmän upp inte bara äldre hus utan ockå permanentbostäder i småhusområden och radhusområden. Finns möjlighet att starta bostadsrättsföreningar med krav på permanentboende? På Ornö i Stockholms skärgård planeras just ett sådant. Katarina Fehler, Länsstyrelsen Uppsala: Goda exempel finns i bland annat V.Götalands program. Glesbygdsverket bör uppdra åt Boverket att ta tag i de frågor som väckts i programmet. När det gäller boplikt är jag positiv till innebörden, men inte till ordet. Förslag: Ändra PBL så att nybebyggelse bara avses för fastboende. Boverket borde kunna utreda detta. Hans Noack, Valdemarsviks kommun: När det gäller boplikt bör vi inte snegla på jordförvärvslagen, det leder ingenstans.
4 Hans Ahrén, Leader Västkusten: När det gäller boplikt- vad händer om man skiljer sig; vad händer om huset inte går att sälja till en permanentboende. Det är frågor som måste klaras ut. Boplikten bör vara en lag som kommunerna kan använda ihop med befolkningen. Anne Forslund, SRF: En hyresvärd kan ha förbehåll om vilka som måste bo i en lägenhet (apropå Hans Ahréns tidigare fråga). Ang boplikten. Viktigt att en eventuell lagstiftning om boplikt inte används uppifrån utan ses som en möjlighet som kan användas av en kommun tillsammans med de boende i området. Britt Wennerström, länsstyrelsen Jönköping: Viktigt med bostäder för ungdomar i skärgården. Exempel finns i Vetlanda där man byggt speciella boende för ungdomar. Ang hyreslägenheter. Det finns inte ekonomi i att bygga lägenheter för uthyrning. Det blir för höga hyror för ungdomar. Det handlar om bostadspolitik i stort. Boverket borde uppmärksamma denna typ av strukturproblem. Titta på studentlägenheterna. Titta på Medelhavsområdet. Samarbete kring kustzonsplaner finns inom EU. Är Boverket fortfarande part i det samarbetet? Jan Gunnarsson, Boverket: Sverige är med! Hans Ahrén, Leader Västkusten: Arkitekten Bengt Söderlund har presenterat en idéskiss till billiga bostäder i skärgården. Litet hus med stort kök i bottenplan och två små sovrum på övervåningen. Möjligt att bygga till. Pia, du kan gå till historien! Du skulle kunna ta initiativ till denna typ av hus genom att bidra till några försöksbyggnationer. Det finns begrepp som Per Albintorp, och friggebodar. Nu kan vi få Pia Enochssonsstugor! Pia Enochsson: Vi ska utnyttja vår roll till att samarbeta och påverka olika myndigheter som t.ex Boverket. Jag tror inte på att vi ska ta över delar av deras ansvarsområden. Sammanfattningsvis konstateras att boendefrågorna ska fortsätta diskuteras vid kommande skärgårdsforum.
5 Företagandets villkor i skärgården Herbert Eriksson, företagare på Sturkö: Herbert berättade att han drivit rökeri på Sturkö sedan 1989. Innan dess hade han provat ett antal olika jobb som bland annat datakonsult, personalchef och fiskare. All administration är nu datoriserad. Med PC:n sköts nu bokföring fakturering etc. Utan PC skulle det gå åt ett par personer bara för detta. Nu först börjar det bli självklart att använda skärgården för att locka folk till stan. Det var lika främmande förr som det är självklart idag. Titta på marknadsföringen av bl.a. Karlskrona kommun nu finns skärgården med, det fanns inte förr. Rökeriet sysselsätter nu åtta personer på sommaren och fem nu på hösten. Herbert berättade sedan historien om hur man kan få ut allt från 50 till 1.000:- per kilo för ål. Det handlar om att förädla produkten så långt det bara går. Tre viktiga förutsättningar för att starta nya företag 1) unik idé 2) eller kompletterande verksamhet till sådant som redan finns 3) mentor Marknadsföring är ursvårt. Det bästa är 2, 4, 8, 16-metoden. Det vill säga; lura aldrig en kund. De är de bästa marknadsförarna! Blekinge Kust- och Skärgårdsförening I anslutning till middagen informerar föreningens ordförande Ann-Marie Nordström om den verksamhet som föreningen bedriver. Karlskrona kommun informerar om sitt arbete med skärgårdsfrågor Gerthie Olsson, kommunalråd Karlskrona kommun: Gerthie presenterar sig som ett av tre kommunalråd och tillika byggnadsnämndens ordförande. Gav därefter ordet till: Krister Gustafsson, Karlskrona kommun: Krister har haft i uppdrag att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för öarna. Det finns 11 öar med bofast befolkning varav sju är utan broförbindelse. Totalt bor 6000 personer i kommunens skärgårdsområden. Varje ö har behandlats för sig. Kommunen hade förutsättningslösa kontakter med samhällsföreningarna på resp ö. Många gånger var öbefolkningen splittrad i olika frågor. Vi får ofta höra att ö-befolkning är splittrad. Överlåt på ö-borna och deras organisationer att enas! Ann Forslund, SRF: Vad händer med de områden som militären lämnar?
6 Kerstin Westerlund, Statens Fastighetsverk: Riksantikvarieämbetet tittar just nu på vad som ska bevaras och därmed gå över till Fastighetsverket. FortF (Fortifikationsförvaltningen) kommer däremot att sälja! Fastighetsverket är beroende av att hitta entreprenörer som kan driva verksamhet och skapa besöksmål. Affärsmässighet för oss är att ge förutsättningar för entreprenören att komma igång vilket kan ge hyresintäkter på sikt. Näringsdepartementets syn på skärgårdsfrågorna Niklas Liss-Larsson redogjorde för de vanligaste definitionerna av regionalpolitik och regional politik. Skärgårdsfrågorna är en del av regionalpolitiken. Anslaget till SRF om 0,5 milj per år för sitt arbete och anslaget till Folkrörelserådet om 9,5 milj per år är uttryck för detta. Lokalt arbete och lokal mobilisering är viktigt. Småkom får 1,3 milj per år för att bl.a verka för modeller och goda exempel på samordnade servicelösningar. Viktiga områden som berör skärgården är kommunikationer, såväl transporter som IT, utbildningsfrågorna, näringslivsutvecklingen och då inte minst det kooperativa företagandet. Genom tillväxtavtal och strukturfondsprogram blir den lokal nivån viktigast. Centrala nivån får allt mer rollen av övergripande kontroll av att det funkar som det ska. Niklas gav sedan en övergripande presentation av huvuddragen i den regionalpolitiska utredningen som samtidigt presenterades vid en presskonferens. Den regionalpolitiska propositionen beräknas komma till hösten 2001; remissförfarande tre månader, tom nån gång i januari 2001. Levande Skärgård betänkande från miljövårdsberedningen och Susanne Edfeldt, Glesbygdsverket, informerade om huvuddragen i betänkandet och Glesbygdsverkets förslag till yttrande. Remisstiden utgår den 16 oktober. Glesbygdsverket har koncentrerat sitt yttrande till allmänna synpunkter; verksamheter och boende samt stränderna. Yttrandet läggs in på verkets hemsida; www.glesbygdsverket.se Saxat ur debatten:. Katarina Fehler. Länsstyrelsen Uppsala och tillika verksam i miljövårdsberedningens kansli.: Katarina redogör för diskussionen som varit kring begreppen särskilda och synnerliga skäl när det gäller strandskyddet. Betänkandet är ett försök att skriva ihop olika viljor. Man ska inte ha strandskydd på områden där de inte fyller någon funktion. En eloge åt processen men kritisk till bristen på dialog i den senaste fasen. Det finns anledning för Glesbygdsverket att även kommentera processen. Avsnittet om strandskydd är det sämsta i betänkandet. Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket: Bra att det trycks på regional och lokal hänsyn. Strandnära behöver inte vara kloss på vattnet. Passagemöjligheter bör alltid finnas kvar.
7 Använd ej uttrycket differentierat strandskydd. Det uttrycket är kört sedan tidigare. Peter Wald, länsstyrelsen, Blekinge: Det mesta i betänkandet är bra, men vi kommer att yttra oss över förslagen när det gäller strandskyddet. Begreppet synnerliga skäl är en oerhörd skärpning. Mycket är bra i betänkandet, särkilt trycket på fördjupad översiktsplanering. Helena Bergström, Miljövårdsberedningen / Miljödep: Vi hoppas på en proposition redan efter årsskiftet. Betänkandet kommer att behandlas parallellt med miljökommitténs betänkande. Miljömålskommitténs betänkande; SOU 2000:52 Susanne Edfeldt redogör för huvuddragen i de avsnitt som har beröring till verket och skärgårdsforumet, samt verkets förslag till yttrande. Yttrandet läggs ut på verkets hemsida; remisstiden utgår 29 september. Svenskt Vattenbruk redovisade översiktligt innehållet i Jordbruksdepartementets rapport Svenskt Vattenbruk en framtidsnäring.(ds 2000:42). Remisstiden utgår den 1 december. Mål 2 Öarna Peter Malmsten redovisade läget och den fortsatta processen vad gäller programmet Mål 2 Öarna.Arbetet med att ta fram programkomplementet pågår och en arbetsgrupp med referenssekreterarna har utsetts. Diskussion om Nationellt skärgårdsforums fortsatta inriktning Glesbygdsverkets skärgårdsgrupp som bildats för att integrera skärgårdsfrågorna i verkets samtliga enheter består av Susanne Edfeldt, enheten för infrastruktur/service Jan Molde, enheten för planering/analys Peter Malmsten, strukturfondsenheten och, enheten arbetsmarknad/utbildning, samordnare Inger presenterar kort skärgårdsgruppens förslag till inriktning av nationellt skärgårdsforum; -tema med expertföreläsare/inledare från aktuella myndigheter -kontinuitet i personkretsen -inbjudan till skärgårdsorganisation, värdkommun, länsstyrelse vid varje forum för information och överläggningar -dokumentation av diskussionerna -Glesbygdsverket sätter dagordningen efter samråd med aktuella myndigheter och organisationer
8 Forumets roll blir allt viktigare i och med den nya inriktning av regionalpolitiken som reg.politiska utredningen nu föreslår. Bra om också representanter från departementen kan vara med. Idag är Näringsdepartementet med. Vore bra om också Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet kunde vara med. Man måste jobba aktivt med att bryta sektorstänkandet, och detta kan vara ett sätt. Viktigt att få bort sektorstänkandet. Viktigt att de departement som ger direktiv till beröra verk är med. Bra om personerna som deltar har viss beslutskraft inom den organisation de verkar. Slutligen viktigt att behålla kontinuiteten i gruppen, nätverkens betydelse är stor. Helena Bergström, Miljövårdsber/Miljödep: Se den grupp som vi inom miljövårdsberedningen jobbade med som en resurs. De önskade att Glesbygdsverket skulle samla dem framgent. Britt Wennerström, Jönköpings länsstyrelse: Viktigt att de som jobbar med miljöfrågor också lär sig mer om näringslivsfrågor etc. Bra med tematräffar, men också viktigt med kontinuiteten. Ann Forslund, SRF : Viktigt med kontinuiteten. Ytterligare departement bör närvara. Väl mastig dagordning denna gång. Dra ner antalet ärenden vid varje träff. Agneta Sjöberg, Uppsala lst: Bra att vi som länsstyrelserepresentanter får träffa folk från andra länsstyrelser. Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket: Bra med tvärsektoriellt samarbete. Vad menar vi med levande Skärgård på sikt. 2 av de 30 punkterna i betänkandet Levande Skärgård handlade om levande skärgård. Strandskyddet är en viktig fråga. Levande Skärgård får inte bara vara en fråga för de som bor där nu. V måste se till de som växer upp. I det perspektivet blir utbildningsfrågorna viktiga. Vi borde lyfta fram den forskning som finns om små skolor. Lars Carolusson, Västra Götaland: Vi borde diskutera mer vad som menas med en Levande Skärgård. Vi menar kanske inte samma sak idag. Bra med en högre status på gruppen. Det borde vi försöka få in i kommande regionalpolitisk proposition. Peter Wald, länsstyrelsen Blekinge: Viktigt att forumet finns kvar och utvecklas.
9 Pia Enochsson, Glesbygdsverket: Vi har blivit stärkta i vår uppfattning om att forumet har en viktig roll att fylla. Vi har fått bra underlag för utveckling av arbetsformerna. Nästa träff bör ske i vår. Då kan vi redovisa vad vi kommit fram till i våra studier av boplikt på andra håll. Vi ska inte släppa boendefrågorna. Vi vill ha med Boverket även nästa träff, men då de personer som jobbar med boendet. Sammanfattningsvis konstateras att det är viktigt med Kontinuitet Rätt nivå på myndighetsföreträdare; dvs att de har mandat och kunskap att företräda sin myndighet Län, kommun, skärgårdsgrupp bör vara företrädd vid varje forum; information från skärgård och kommun gärna i anslutning till middag eller vid ev studiebesök Tema; gruppdiskussioner Expertmedverkan Lunch-lunch Studiebesök Nästa skärgårdsforum blir på Visingsö den 26-27 april 2001.