Fasaderna i gott skick Riksbyggens vision mötte motstånd Gull-Britt en drivande kulturkraft Felsortering av sopor dyr nytt Bostadsrättsföreningen Masthugget MASTHUGGS 3-08
Ledare styrelsens syn på saken Ännu vet vi inte om det blir någon indiansommar som jag önskat, regnet har rullat in över västkusten. Det är väl som det skall i september. Men om gårdsombuden håller ställningarna kanske det blir någon kväll till då vi sitter till sent med god mat och dryck. Gården har haft sin kräftskiva och vi tackar våra gårdsombud för det fina vädret och tårtan vi blev bjudna på. Styrelsen kommer att ha mycket att göra denna höst. Det märktes på det första mötet vi hade i augusti. Vi var tvungna att starta med ett extra möte. Det är stora ekonomiskt och tekniskt krävande investeringar som skall göras den närmaste tiden. Styrelsens första beslut var att godkänna förvaltningens förslag på ny beläggning i Andra Långgatans garage. Med härdplast kommer garagen att få ett helt nytt utseende. Garagen kommer att bli ljusare och se fräschare ut. På två styrelsemöten har vi diskuterat detta och ställt ekonomi i förhållande till hållbarhet och utseende. Förankringsprocessen för våra fasader måste förberedas då det snart är dags att bestämma vilken väg föreningen skall gå. Förvaltningen har lagt ner ett enormt arbete för att det skall finnas ett bra underlag att ta ställning till ekonomiskt, tekniskt och estetiskt. Samtidigt har föreningen haft möte med byggnadsnämnden om hur vi skall gå vidare med planerna för nybyggnation på Masthuggsterrassen. Den 13 oktober skall vår tomträttsavgäld slås fast i rätten. Om vi når ända fram med våra krav på nedjusteringar av avgiften får vi återkomma till. En av de frågor som förmodligen kommer att engagera er medlemmar är hur vi skall utveckla vårt tv-utbud. Frågan om vår avfallshantering var uppe på årsmötet med krav på återkoppling. Vi skall utarbeta en budget och arrangera ett budgetmöte. Vi har beslutat om en enhetlig upprustning av våra tvättstugor. En söndag i höst skall vi ha rundvandring i området för att på plats se det vi beslutar om. Skrivelser från er medlemmar är naturligtvis också välkomna. För att det skall vara möjligt att driva alla dessa frågor är det nödvändigt att ha en professionell förvaltning som kan leverera ett underlag så att styrelsen kan fatta bra beslut. En av nyckelpersonerna är Kjell Johansson, vår förvaltningschef. Jag har haft nöjet att på nära håll se hur Kjell lagt ner kraft och tid på att föreningen skall få ut det mesta och bästa av varje situation. Ibland har jag undrat hur mycket energi det är möjligt att kräva av en människa. Kjell är en sådan som man måste försöka hejda och säga till, att nu måste du tänka på dig själv och din familj. Vi har inte alltid samma åsikt, men jag har aldrig tvekat om att Kjell har satt föreningen främst. Det gör att det är lätt att komma framåt när beslut skall fattas. Kjell har under sommaren fyllt 50 år och styrelsen vill tacka och visa uppskattning för ett mycket bra arbete. Vi som sitter i styrelsen hoppas på ett långt samarbete och att de utmaningar som föreningen har framför sig skall vara tillräckligt stora för att du skall stanna kvar, vi vet att det är utmaningar du vill ha. Vi tackar och bugar. Lallon Ingemar Albertsson Ord f ö r a n d e Redaktör och ansv. utgivare: Björn Ohlsson Redaktion: Birgitta Edgren, Lilian Lundqvist, Sanja Peter, Inga Sandberg, Sten Zackrisson Foto: Anders Ocklind Layout: Siri Reuterstrand Knockout Reportage siri@alba.nu Tryck: Prinfo Linderoths, e-post: respons@linderoths.se Kontakt med redaktionen sker via Björn Ohlsson tel 42 55 16, e-post: bjorn.hanna@spray.se Bostadsrättsföreningens styrelse når du lättast via expeditionen 85 03 00 eller via e-post: styrelse@brfmasthugget.se Vid felanmälan: ring 85 03 10 eller maila fel@brfmasthugget.se Hemsida: www.brfmasthugget.se Manusstopp för nr 4-08 14 november Lökmarknad Som vanligt på expeditionen under oktober. Gårdsombuden är välkomna att hämta valfria lökar till respektive gård. Omslagsbild: Ett av de mest uppskattade inslagen på årets Masthuggets dag var ansiktsmålningen. Så här fint blev det! 2 Masthuggsnytt nr 3/08
För de flesta är Vinga starkt förknippat med Evert Taube. I fyrmästarbostaden växte han upp och förmodligen var dert där hans kärlek till havet grundlades. Foto: Sten Zackrisson Ta dig vart du vill från Klingners plats. Vinga 27 kilometer bort är en bra början. Skylten, Vinga och Taube Skylten som står på Klingners plats pekar ut avstånden till Paris drygt 110 mil, New York drygt 600 mil, Kiruna nästan 160 mil och Vinga 27 km. Städerna är bekanta, men Vinga visste jag inte så mycket om. Har man egen båt är det lätt att åka dit, annars kan båt beställas. Enda gången jag har varit på Vinga var med en av marinens snabba båtar nånting med jobbet bara det en upplevelse. Att Vinga så kraftigt förknippas med Taube lärde jag mig långt senare. Fyrmästare Evert Taube föddes 1890 i Keillerska huset vid foten av Otterhällan. Då bodde familjen redan på Vinga där Everts far var fyrmästare. På den tiden bodde ett par dussin personer på Vinga: fyrpersonal, telegrafister, lotsar med familjer och fruarna som antagligen uppfostrade och undervisade barnen. Everts pappas familj var egentligen från norr, Väster- och Norrbotten, och de hade sinne för sjön som Evert ärvde. I början av 1900 flyttade familjen till Majviken. Taubehuset finns kvar fast inte på sin ursprungliga plats, det flyttades när hamnen utvidgades. Everts resor och vistelser längs västkusten uppmärksammas än. En staty av poeten står till exempel i Grebbestad och är gjord av Willy Gordon. Favorithamn Men Göteborg var kanske hans favorithamn. Han skrev en hymn till Göteborg som han själv läste upp vid invigningen av Sjöfartsmuseet i Göteborg 1933. Vinga har ett Taubemuseum. På nätet kan man läsa följande: Fyrmästarbostaden byggdes 1851. Under årens lopp har den naturligtvis byggts om ett antal gånger. År 1890 i samband med att den senaste fyren på Vinga byggdes så flyttade familjen Taube ut till Vinga och in i fyrmästarbostaden. Vänner fanns Efter 1974 blev Vinga utan fast befolkning. Byggnader förföll, inte minst fyrmästarbostaden. Men det fanns många intresserade av Vingas kulturhistoria som slog larm om att Evert Taubes barndomshem hotade att förstöras. Med hjälp av insamlade pengar räddades fyrmästarbostaden. Från 1986 disponeras huset av Winga Vänner som under den varma perioden hyr ut en del av huset till medlemmar. Huset är också ett arbetslivsmuseum och det finns ett rum med 'Taubiana'. För inte så länge sedan inrättade även Liseberg en Evert Taubes värld. På Fyrmästaregången Och här sitter jag på Fyrmästaregången och skriver. Stora och små saker sammanfaller ibland utan att man har en tanke om det. Jag tror att C G Jung hittade ett namn på det, synchronicity, upplevelse av två eller flera händelser som oavsiktligt är relaterade till varandra. Så det är väl det jag upplever nu, utan en tanke på att jag bor på Fyrmästaregången, skriver jag om en av de viktigaste fyrmästarbostäderna i svensk historia. Sanja Peter Masthuggsnytt nr 3/08 3
September här, gulnad i lövverken, vissnande gräs, ett lite mörkare ljus och krispigare luft. Det är hösten som står för dörren. Och i kön bakom denna årstid står den envetna Kulturföreningen, med säcken full (nej, fasen, det är ju julen) av nya evenemang. Loppmarknad 4 5 oktober Lördag den 4 och söndagen den 5 oktober kl 10 15 blir det en ny loppmarknad i Masthuggets hus. Vi är nu mitt i utförslöpan mot julen och det kan vara lämpligt att skapa lite utrymme för det som kan tänkas flyta in ur den Givmildes säck. Börja redan nu att röja, tiden går fort. Vi kommer att hålla lokalen öppen kl 18 20 på fredagen den 3 oktober så att ni kan lassa in era varor och stå redo när de köphungriga väller in på lördag förmiddag. Det kostar inget att boka bord, men du/ni som vill göra det, måste anmäla ert intresse till Gull-Britt, tel 24 16 22, senast en vecka innan, dvs fredag 26 september. Vi måste veta om det är någon idé att köra evenemanget. Korv, kaffe, slödricka och tugg kommer som alltid att finnas. Anslag kommer upp i portarna. Göteborgsbilder 4 november Sten Zackrisson, fotograf och författare till den nyutkomna boken Sjöfartsstaden Göteborg, visar bilder från 1960-talet och framåt och berättar om stadens förändring. Musikalisk frågesport 25 november Tisdagen den 25 november kl 19.00 i Masthuggets hus gör vi det igen ordnar quiz med far och son Lars- Erik och Johan Frendberg en repris på vårens succé. Men luta er inte mot det gamla det blir ny musik och nya Kulturföreningen Loppis, quiz och diskussion om Masthuggets dag frågor. Och bra blir det garanterat igen! Paus för Masthuggets dag Om det här är Kulturföreningens uppåt så måste vi också ta itu med Kulturföreningens nedåt: årets upplaga av Masthuggets dag. Katastrof är inte ens förnamnet ekonomiskt, besöksmässigt, glädje, rymd allt! Varför ja det vet vi inte. Vi kan inte skylla på fotbollen, som drog ett överfullt Masthuggets hus. Storbildsvisning av viktig match hade vi även för två år sedan och då kom folk upp till festplatsen efter matchen för att fukta sina torrskrikna halsar. I år gick det stora flertalet hem. Tungt och bedrövligt pinsamt med tanke på de artister vi engagerat stå och spela och vara glada inför nästan inga alls, hur kul är det Och den tappra skara, som i ett halvårs tid lägger ner en massa tid och möda på att fixa denna begivenhet, kan inte frigöra sig från att årets erfarenhet känns som en halvsagd uppmaning: äh, va är det här bra för, lägg ner skiten. På sitt första höstmöte den 2 september beslutade därför Kulturföreningen att tills vidare lägga ner Masthuggets dag och vidta en del mått och steg för att försöka få en bild av varför det gick som det gick i år. Har du/ni synpunkter, funderingar, förslag hör av er, allt är välkommet som kan bidra till denna bild. Men nu är det höst och med våra evenemang i mindre skala ångar vi på. Vi ger alltså inte upp. Redan den 23 september ordnar vi höstens första aktivitet, en visning av Maj Wechselmanns film Hitler och vi på Klamparegatan, som alltså redan har varit när tidningen kommer ut. Peter Sahlberg lamin@glocalnet.net Fasaderna är kollade, nu är det dags för fönstren. I början av nästa år skall ett informationsmöte hållas där de olika alternativen för teknisk fasadlösning kommer att presenteras. På årsstämman i april kan det vara dags att ta beslut. Före sommaren gjorde entreprenören Tabnit AB en undersökning av de befintliga fasadernas skick genom att lossa plåtar på 65 ställen på sex olika hus i området och titta på hur isolering, papp och reglar såg ut därunder. Resultatet var positivt. Det har sett väldigt bra ut. De stötte inte på något ställe som var skadat, säger förvaltningschef Kjell Johansson. Sedan 1998 har våra fastigheter drabbats av vattenskador tre gånger på grund av att det läckt in vatten under plåten, men uppenbarligen är detta inget stort problem i området som helhet. Nu är det dags att undersöka fönstren. Under oktober skall en enkät gå ut till samtliga boende, där man skall fylla i vad man anser om fönstrens funktion och eventuella brister. Personal från ett konsultföretag kommer också att göra besiktningar, in- och utvändigt, av ett antal fönster. Syftet är att försöka bedöma fönstrens livslängd. Det är viktigt att ha det som underlag för att kunna fatta riktiga beslut, säger Kjell. Tre olika lösningar När denna besiktning är klar och enkäten utvärderad, skall styrelse och förvaltning ta fram förslag på tre alternativa lösningar för hur våra fasader skall se ut i framtiden. Det ena förslaget är att vi målar om de befintliga plåtfasaderna. Det andra är att vi 4 Masthuggsnytt nr 3/08
Fasaderna är i gott skick Nu skall fönstren kollas Alternativen presenteras på medlemsmöte efter nyår Fulvio Hjortheimer och Jan Andersson på Tabnit AB har kontrollerat och dokumenterat fasadernas skick. När det behövts har de också fäst skruvar som suttit löst. byter fasadmaterial och tilläggsisolerar, men behåller befintliga fönster. Det tredje är att vi byter både fasader och fönster. Vad dessa tre olika lösningar kommer att kosta, vilket påverkar den framtida månadsavgiften, samt hur de alternativa fasadlösningarna skulle kunna se ut och vilka energibesparingar de skulle kunna ge, kommer att redovisas på ett informationsmöte för alla medlemmar i början av 2009, troligen i februari. Till årsstämman i april kommer sedan styrelsen att lägga fram en proposition med förslag på ett eller flera förslag på framtida fasader, som vi medlemmar skall ta ställning till. Det här är ett stort arbete, som kommer att påverka utseende och kostnader under många år framöver. Därför är det viktigt att alla får vara med och fatta beslut i frågan, säger Kjell. Färg och estetik avgörs senare Stämman kommer dock bara att ta ställning till den tekniska lösningen, plåt eller annat fasadmaterial, respektive befintliga eller nya fönster, med deras respektive ekonomiska konsekvenser. Färgsättningen av fasaderna kommer att avgöras senare under året. Även när det gäller den estetiska utformningen kommer en förankringsprocess bland medlemmarna att ske, med informationsmöte och liknande, framhåller Kjell. Målet är att fasadrenoveringen skall komma igång under 2010. Balkonger får vänta Fasadrenoveringen kommer också att beröra balkongerna. Under fjolåret kontrollerades samtliga balkonger och all lös betong hackades bort, för att undvika att betong skulle ramla ner. Dessa skador kommer inte att åtgärdas förrän vi har bestämt oss för vilken fasadlösning vi skall ha. Vi måste synkronisera balkongrenoveringen med fasadprojektet, eftersom det påverkar balkongernas framtida utseende. Det finns till exempel tankar om nya räcken och andra fronter och då vill vi göra alla arbeten i rätt följd, så att det går så snabbt och enkelt som möjligt, säger Kjell. Därför får vi boende stå ut med att även nästa sommar se de rostiga armeringsjärnen titta fram från gropar i det trasiga balkongtaket. Tex t o c h f o t o : Bj ö r n Ohlsson Masthuggsnytt nr 3/08 5
Från kåkbebyggelse till Riksbyggens bostadsrättsförening Masthugget blir till Masthuggets historia är lång och turbulent. Från början en kåkbebyggelse i Örgryte socken. Sedan en del av Majornas 5:e rote med landshövdingehus framför allt. Först på 1950-talet började nya saneringsplaner förverkligas. När de första lägenheterna stod klara 1967 var de för stora och för dyra. Nya Masthugget blev en ganska ödslig stadsdel med tomma lägenheter och tomma affärslokaler, innan Riksbyggen lade ned bostadsrättsprojektet och hyrde ut lägenheterna i stället. Per Sjöstrand, som har bott i området sedan 1971, berättar här första delen av Brf Masthuggets historia. När Göteborg grundlades 1621 fick Örgryte socken släppa till mark. Det gällde inte bara själva stadskärnan, utan också ett omland som sträckte sig från Stigbergsliden till Getebergs äng. Till detta fogades sedan den mark som tillhört den gamla staden, Nya Lödöse. Den västra delen, Masthugget, började bebyggas i mitten av 1600-talet och fick formellt status av förstad. Viss bebyggelse tillkom på bergssluttningarna, som dock fortfarande tillhörde Örgryte. 1868 inkorporerades de västra delarna av Örgryte, bland annat Majorna. Vårt område låg då i Majornas 5:e rote. Stadsdelen fick stadsplan 1894 och då ersattes en tidigare kåkbebyggelse med landshövdingehus. Vid förra sekelskiftet var i stort sätt hela området norr om Fjällgatan nybebyggt. Området söder om Fjällgatan bebyggdes i huvudsak på 1920- och 30-talet. 1923 fick stadsdelen namnet Stigberget. Vid stadsdelsreformen som då genomfördes fick Majornas första fyra rotar behålla sina namn medan 6 och 7 fick namnen Olivedal respektive Kommendantsängen. Saneringsplaner På 30-talet började man att diskutera sanering av de äldsta landshövdingehusområdena. Den socialpolitiska målsättningen var nu att en vanlig familj skulle ha två rum med kök, badrum och WC. I det gamla Masthugget gällde ett rum och kök eller mindre samt TC (torrdass) på gården. Nu blev det ingen sanering, varken i Masthugget eller i de övriga äldre områdena. Andra världskriget kom emellan och på 40-talet följde den stora inflyttningen till städerna. Stadsplanekontoret hade 1943 tagit fram en saneringsplan för Stigberget, men den förverkligades aldrig. Inflyttningen till Göteborg gjorde att alla beboeliga lägenheter behövdes. Först på slutet av 50-talet blev sanering en realitet. Riksbyggen köpte några fastigheter vid Masthuggstorget för punktsanering av fyra kvarter. Påtryckningar från kommunen fick dock Riksbyggen att vidga planerna till att omfatta hela området mellan Masthuggstorget och Fjällgatan, med undantag för HSBs bostadsrättsförening Nybygget, totalt 25 kvarter. Riksbyggen hade fram till dess bara byggt på jungfrulig mark, men man var intresserad av att pröva ett saneringsprojekt. Att det sedan blev i Stigberget och så omfattande var närmast en slump. Statliga normer Enligt Göteborgs stads regler skulle byggherren förutom rivning svara för gator, allmänna platser och övrig infrastrukturen i det nya området. Vidare fanns det statliga normer för hur många garageplatser som skulle byggas. Dessa normer tog hänsyn till om det var vanliga lägenheter, studentbostäder, pensionärsbostäder 6 Masthuggsnytt nr 3/08
70-talsvision Georg van der Heiden har sparat många klipp ur tidningarna från den här tiden bland annat dettta från Göteborgs-Posten 2/5 1973. eller lokaler. För olika typer av lokaler fanns olika krav. 1734 garageplatser skulle därför byggas. Reglerna var de samma för alla dåtida saneringsprojekt till exempel Vegastaden/Nordostpassagen och Vita Björn vid Bangatan/ Djurgårdsgatan. Markförhållandena på Masthuggsbergets slutting var dock besvärligare än i de övriga områdena. Som en parentes kan nämnas att Riksbyggen köpte alla fastigheter med tomtmark. Marken såldes sedan till kommunen, som upplät den med tomträtt. Vi kan i dag gråta över detta, men sådana var de bostadspolitiska värderingarna. Med hänsyn till de besvärliga markförhållandena fick Riksbyggen köpa viss gatumark relativt billigt, vilket sänkte kostnaderna något för tomträttsavgälden. Riksbyggens vision På Riksbyggens kongress 1964 antogs programmet Bostad 70-tal. Det var en vision för morgondagens bostad: En familjelägenhet skall innehålla minst 4 rum och kök med badrum, två separata toaletter med tvättställ, grovkök, förrådsrum och ett rymligt uterum. Den skall ha en yta av ca 100 m 2 exklusive uterum och utformas så att den passar olika familjetyper. Detta program skulle nu förverkligas i Masthugget. Projektet drevs från centralt håll. Från lokalkontoret i Göteborg var man ytterst tveksam till om det fanns marknad för de stora lägenheterna. Det fanns också de som hävdade att Riksbyggen nu frångick sina principer att bygga för vanligt folk. Masthuggsprojektet presenterades för göteborgarna hösten 1965 i en stor utställning i Folksamhuset på Storgatan. På utställningen hade man byggt upp, i naturlig storlek, en fyrarummare med all kringutrustning och möblerat med möbler från Möbelkonsum. I fönstren fanns jättefoton som gav en naturlig bild av utsikten. Det var mycket flott. Bostad 70-tal var framtiden. De 1 860 lägenheter som tidigare fanns där skulle nu ersättas med 870 moderna lägenheter, drygt hälften 4 rum eller större. De närmre 100 butikerna i området skulle ersättas med ett köpcentrum vid torget, där det skulle finnas allt man behövde för det dagliga livet. Teater, fritidsgård, daghem, sporthallar med mera skulle också byggas. 200 tomma lägenheter 1964 påbörjades rivningarna och 1967 skedde de första inflyttningarna. Ganska omgående märktes ett köpmotstånd för de större lägenheterna, särskild de utan bra utsikt. Det fanns, precis som man hade sagt på lokalkontoret, inte en marknad för Riksbyggens vision för 70-talet. Som mest var cirka 200 lägenheter tomma. Riksbyggen försökte dölja de tomma lägenheterna något genom att hänga upp gardiner i dem. Detta irrifortsättning på nästa uppslag Masthuggsnytt nr 3/08 7
terade många boende i området och gjorde att området tedde sig än mer spöklikt. Man erbjöd också nyinflyttade extra förmånliga lån, vilka inte var tillgängliga för de som redan flyttat in. Irritation. Riksbyggens misslyckanden och misstag blev en följetång i pressen. Från Riksbyggen hade man inte mycket att sätta emot. Försäljningen av bostadsrätter underlättades säkert inte heller av det faktum att standarden i entréer, kök och badrum var mycket lägre än i de andra saneringsområdena. Här hade man natursten i entréer, kyl, frys och grill i köken samt kakel och bidé i badrum. Utrustningen var i dessa hus mer avpassad till den målgrupp, som ett relativt dyrt innerstadsboende vände sig till. Masthuggsprojektet var förmodligen i detta avseende handikappat av den svaga helhetsstyrning som låg i den använda upphandlingsmodellen (se nedan). För att bo i Nya Masthugget måste man betala en insats (cirka 16 000 kr för en fyra). Trots insats var det inte billigare att bo här. Dessutom riskerade man att förlora insatsen. Ett radhus eller ett mindre eget hem var definitivt inte dyrare och uppfattades säkert som mindre riskfyllt. Köpmotståndet fick nu Riksbyggen att omprojektera de sista etapperna. Man byggde rent tekniskt något enklare och lägenheterna blev mindre. Grovkök och två toaletter var inte längre aktuellt. Ambitionen för den yttre miljön skars ner. Det krävdes nog mycket av framtidsoptimism för att flytta hit. Fiasko för köpcentret 1966 blev köpcentret klart. I samråd med Köpmannaförbundet hade man valt ut de affärer som skulle finnas. Det fanns nu en Konsum-hall och en ICA-hall, bokhandel, klädesbutiker, butiker för husgeråd, radio och TV, blommor, bank, kafeteria och restaurang. När köpcentret invigdes var endast de första etapperna av bostadsprojektet klart. Det skull dröja sex år innan detta blev helt färdigt. Mellan torget och Värmlandsgatan planerades också stora nybyggnader. Dessa var inte heller klara. Det skulle dröja åtskilliga år innan allt blev klart. Området väster om torget blev klart först för några år sedan. En märklig timning först affärer och långt senare ett kundunderlag. Ekonomiskt blev köpcentret följaktligen ett fiasko. Den ena efter den andra lokalen tömdes med hyresförluster som följd. För kvarvarande butiker fick man anpassa hyran till den svaga omsättningen. Det var inte bara problem med timingen. Vid denna tid ändras också handelns karaktär. Stormarknader började växa upp i ytterområdena. Närbutikerna var inte lika viktiga för inköp av böcker, kläder etc. Stora affärskedjor etablerade sig i centrum med pressade priser. Även hamnens tyngdpunkt, med den köpkraft som var förknippad med denna verksamhet, flyttade ut till ytterhamnarna. I gamla tider hade det funnits en nära koppling mellan boende i Masthugget och arbete i hamn och på varv. Det folkliv som tidigare fanns kring torget fanns inte längre. Det Nya Masthugget byggdes för bilburna. När jag flyttade in 1971 var stora delar av köpcentret öde. Detta tillsammans med mängden outhyrda lägenheter gav ett overkligt intryck och kan knappast ha bidragit till områdets popularitet. Det krävdes nog mycket av framtidsoptimism för att flytta hit. Mycket dyrare än beräknat Masthuggsprojektet visade sig bli mycket dyrt. Det hade blivit dyrt att köpa loss alla företag, men framför allt hade markarbetena och byggandet av garageplatser blivit mycket dyrare än beräknat. Den modell för upphandling man hade var säkert inte heller särkilt kostnadseffektiv. Det förefaller ha varit mer eller mindre självklart att BPA skulle bygga. Båda organisationerna hade samma intressebakgrund i byggfacken och, som jag upplevde det, var de i mångt och mycket två sidor av samma mynt. Det förekom således inte en öppen konkurrens vid upphandlingen, utan man förhandlade fortlöpande om pris för olika arbetsmoment. Modellen ledde troligen också till en viss ekonomisk detaljstyrning och brist på helhetstänkande. Det visade sig att kostnaderna för projektet blev så dyra att man inte skulle kunna få förmånliga statliga bostadslån. Och fick man inte det kunde man inte få statliga subventioner för hyresförluster. Detta insåg de som satte sig in i områdets ekonomi. Något som också lyftes fram i pressen. Det förtroenderåd som bildats bland de boende i området insåg detta. Man pekade också på att kostnader för hyresförluster hade dolts som produktionskostnader. Förtroenderådet avrådde de boende att överta föreningen såvida inte Riksbyggen tog på sig ett betydande ekonomiskt ansvar för bland annat hyresförlusterna, vilket företaget inte ansåg sig kunna göra. Hyresrätter i stället Även utan hyresförluster hade ekonomin inte gått ihop. Riksbyggen begärde nu anstånd hos länsstyrelsen med att bilda en bostadsförening. 1975 lades projektet definitivt ner. Inbetalda insatser återbetalades utan ränta. Något som knappast förbättrade Riksbyggens anseende bland de boende. Lägenheterna hyrdes nu ut med hyresrätt. Det tog inte många månader förrän alla lägenhet var uthyrda. Sedan dess har vi ej haft några tomma lägenheter i området. Utan statliga lån var Masthuggetprojektet på gränsen till konkurs. Riksbyggen försökte få göra undantag från de statliga normerna. Först en gång utan framgång, sedan ett nytt försök med överklagade ända upp till regeringen. Bostadsministern Ingvar Carlsson tog till sist ett positivt beslut med hänvisning till de besvärliga 8 Masthuggsnytt nr 3/08
Masthuggstorget som det såg ut 14 april 1976. Sedan dess har en hel del förändrats. Terrassen har byggts om och nytt hus har byggts på granntomten där man på bilden ser spår efter rivningen.foto: Kamerareportage markförhållandena. Vad som hände bakom kulisserna vet jag inte. Nu skapades i alla fall nya ekonomiska förutsättningar. Bostadsrättsföreningen bildas 1979 återkom Riksbyggen till de boende med ett nytt förslag om att bilda en bostadsrättsförening. Insatserna för en fyra låg nu på 90 000 95 000 kronor mot tidigare 16 000 17 000. Riksbyggen erbjöd sig att teckna bostadsrätt för alla lokaler och för de lägenheter där de boende inte ville ta över bostadsrätten. Vidare erbjöd man en femårig återköpsgaranti. Riksbyggen hade nu delvis svarat upp mot de krav som de boende ställde i början av 70-talet, men insatsen var ju en helt annan. Riksbyggen ansåg nu att man fick en tillräckigt positiv respons på den förfrågan som gick ut till de boende, så man gick vidare. En ny ekonomisk plan upprättades och den 1 februari 1980 köptes den ursprungliga föreningen Riksbyggens bostadsrättsförening Göteborgshus 30 av den nya Riksbyggens bostadsrättsförening Masthugget. Vad som sedan hände kommer jag att behandla i en senare artikel. Per Sjöstrand Källor: En hel del information har jag hämtat från uppsatsen Bostadsområdet som blev för bra. En sannsaga om Stigbergs-saneringen och Nya Masthugget i Göteborg av Hans Brattberg 1974. Masthuggsnytt nr 3/08 9
Nya lägenheter I september påbörjades försäljningen av de sex nya lägenheterna på Skepparegången 14, som stod klara i juni. Det handlar om tvårumslägenheter på 60 66 kvadratmeter, på plan U1 och U2. Utgångspriserna ligger mellan 1.525 000 och 1.590 000 kronor. De fem nya bostadsrättslägenheterna i den sedan länge tomma lokalen på Fjällgatan har försenats på grund av många oförutsedda omständigheter. Det har varit mycket arbete med att sanera asbest från golv, fönster, fogar och ventilationssystem. Det har behövts bilas för att göra i ordning golvet, vilket har inneburit störningar för dem som bor i huset. Väggarna under fönstren var av så dålig konstruktion att de fick rivas. Det har gått tungt, konstaterar Christer Johansson, tekniskt ansvarig på förvaltningskontoret. Förseningen och de merarbeten de olika problemen krävt har gjort att kostnaderna ökat med cirka 10 20 procent. Ändå tror förvaltningschef Kjell Johansson att försäljningen av de fem bostadsrätterna skall ge lika mycket i inkomst som arbetena har kostat. Loppmarknad, Loppmarknaden i våras var mycket populär och kanske blir den ett återkommande evenmang. Skyddande uteplatser Lägenheterna blev klara i september, men säljstarten får vänta tills utearbetena kommit längre. Trots läget intill Fjällgatan lär det inte bli särskilt bullrigt, på grund av de skyddande inglasade utepartierna och nya fönster med bättre ljusisolering. Från uteplatsen till trottoaren är avståndet minst tre meter, där rabatter med växtlighet ger skydd. De fem bostadsrättslägenheterna på två rum och kök på 56 63 kvadratmeter, med ingång och adress Masthuggsliden 18 22, kommer att ha ett utgångspris på mellan 1.520 000 och 1.600 000 kronor. Lundins Fastighetsbyrå sköter försäljningen. Björn Ohlsson Gull-Britt Andersson har många säkert träffat både på Masthuggets dag och i samband med andra kulturaktiviteter i Masthugget. Hon är en drivande kraft i Kulturföreningen. Jag trivs med att arbeta med människor, säger hon. Nu är hon undersköterska och arbetar som habiliteringsassistent för gravt handikappade. Det är ett krävande arbete, som ger mycket tillbaka, fortsätter Gull- Britt. Hennes största intresse är människor och det märks tydligt när vi pratar om arbetet och livet. Hon hade en servicebutik i Gräfsnäs som hon trivdes bra med. Då träffade hon många olika människor. Så småningom förändrades affärsverksamheten när hon fick syn på en gammal lanthandel i Fåglum som hon köpte 1988. Att driva en lanthandel är inte riktigt samma sak som att ha affär i stan. Kunderna gör inga impulsköp. Man måste planera inköpen mer då det ofta är långt till affären för många. I samband med den stora marknaden i Nossebro satsar lanthandlarna i trakten för fullt och konkurrerar på olika sätt. Ett vanligt knep är då att sänka bensinpriset, vilket förekommer än i dag. Marknaden täcker hela Skaraslätten, där det fanns många slakterier och de mest inflytelserika personerna i samhällena var just lanthandlaren och prästen, fortsätter hon. Träffade Rolf Gull-Britt växte upp på Hisingen och är både landsbygds- och storstadsmänniska. Som barn bodde hon på 10 Masthuggsnytt nr 3/08
nyårsfirande och Masthuggets dag Gull-Britt är en drivande kraft i Kulturföreningen somrarna i Halland hos en journalist som skrev för Hallands Nyheter, vilket gjorde att hon fick en god inblick i samhället. Då träffade hon Rolf som är född i Masthugget och uppväxt i Kortedala. De flyttade till Masthugget 1996 och Rolf är med i föreningen Gamla Masthuggspojkar. Gull-Britts släktingar var bergsprängare och var med och förberedde för det nya Masthugget. Kultur engagerar Nu arbetar hon så mycket hon orkar med Kulturföreningen parallellt med sitt ordinarie arbete. Hon är mycket engagerad och vill ha kontroll över att allt skall fungera. Vad är då kultur funderade vi på. Efter lite diskussioner kom vi fram till att det är svårt att dra någon gräns för detta. Kulturföreningen söker yngre människor som tycker att det är roligt både med att arbeta praktiskt i samband med kulturkvällarna och genom att väcka intresse bland medlemmarna. Gull-Britt har en dröm om att man hjälps åt genom dörrknackning för att verkligen få reda på hur våra medlemmar vill vara engagerade både aktivt och vilken verksamhet man vill ha. Kulturprogrammen bör anpassas mer till medlemmarna, som har en bred bakgrund, både kulturellt och nationellt. Loppis igen Efter några års verksamhet har det utkristalliserat sig några populära programpunkter. Film och pubkvällen med frågesport är några säkra kort. Loppmarknaden som hade premiär i våras var också mycket uppskattad och det finns ett stort behov av denna typ verksamhet. Nu funderar de aktiva i Kulturföreningen på att ha en sådan satsning varje höst och vår. Det är då man brukar röja i källare och vindar. Inför höstens satsning skall varje person som har bord även dela ut Gull-Britt Andersson är en av de krafter som ser till att det händer saker i vårt område. Foto: Sten Zackrisson. fem affischer. Upptagningsområdet för loppmarknaden är stort då även Linnéinvånarna söker sig hit. Vi fortsatte samtalet och kom in på Masthuggets dag. Årets upplaga lockade inte så mycket folk som tidigare. Det kan ha berott på att det var en hel del intressanta saker ute på stan då. Hon saknade många som brukar återkomma varje år och funderar på om man skall tänka i nya banor för att göra den dagen mer intressant för alla, och hon undrar vad folk egentligen vill med Masthuggets dag? Nyårsfirande Nästa tanke är att arbeta fram ett trivsamt nyårsfirande för medlemmarna i Masthuggets hus. Många är ensamma och det finns säkert familjer som tycker att det kunde vara roligt att ordna ett gemensamt firande. Detta och många fler saker kommer de ta upp på höstens första möte med Kulturföreningen. Man kan hoppas att fler skall bli lika engagerade. Man kan hjälpa till på många sätt, allt efter tid och kraft. Det är genom en gemensam satsning som nya tankar och idéer kan födas. Samtalet med Gull-Britt var givande på många sätt och hennes arbete i Masthugget uppskattas säkert av många medlemmar. Sten Zackrisson Masthuggsnytt nr 3/08 11
12 Masthuggsnytt nr 3/08
Masthuggets DAG I år blev det ingen publikrusning till Masthuggets dag som hölls 14 juni 2008. Men som ni ser hade de som var där trevligt. Om det blir något arrangemang nästa år är ännu inte bestämt. Kulturföreningen kommer inte att arrangera då, men eventuellt håller en fristående grupp i trådarna, så som skett förr. Masthuggsnytt nr 3/08 13
Ingen trevlig syn och inte så miljövänligt heller. Foto: Inga Sandberg Miljömedvetenheten hos allmänheten verkar ha ökat i dessa tider när klimatförändringar och miljövård är på agendan hos världens stater, men detta gäller tydligen inte alla. Man behöver inte gå längre än till våra källsorteringsrum för att se hur vissa personer fullständigt struntar i den påbjudna sorteringen. Denna nonchalans försvårar arbetet för våra fastighetsskötare och förstör för alla andra som sköter sig. En sån enkel sak som att vika ihop papplådor innan de läggs i bingen kan man väl begära. Då blir det plats för mer. De personer som så flagrant gör sig av med sitt eget lilla sopberg är säkert väl medvetna om att de gör fel, eftersom de är noga med att vara anonyma, likväl dyker det ständigt upp sådant som inte borde finnas där, eller har slängts i fel sorteringskärl. Det är inte bara i källsorteringsrummen som oönskade föremål hamnar. Källargångar är också populära hos dessa miljöbovar. Hur skall man komma tillrätta med problemet? Är övervakningskameror sista utvägen? Felsorterat Ofta möts man av en syn man inte vill se (se bilden!). Balkonglådor, ett par fulla med jord, batterier, dator och porslin skall definitivt inte lämnas på detta vis. Datorn är elektroniskt skrot och skall lämnas i miljörummet vid Repslagaregatan. Batterierna skall lämnas i batteriholken finns i varje källsorteringsrum. Porslin slängs än så länge i kärlen för blandat avfall, som går till förbränning. Samma väg går balkonglådorna av rotting och frigolit, men släng först jorden i en kompost eller på lämplig plats i rabatten. Information finns Listan på felsorterade sopor kan göras lång. Är man osäker på vad som får lämnas i kärlen är det bara att läsa innantill på planschen ovanför varje kärl. Grönt = tillåtet. Rött = får inte lämnas i kärlen. Hittar man inte svaret där kan man gå in på föreningens hemsida (www.brfmasthugget) eller titta i informationspärmen. Man kan också ringa kundtjänst på Kretskoppskontoret, tel 031-368 27 00. De har svar på det mesta angående sopor. Än så länge finns det ingen statistik på om den totala sopmängden i föreningen har minskat sedan vi började källsortera. Fastighetsskötarna har inte märkt någon nämnvärd minskning av Information finns ovanför kärlen Nonchalans förstör källsorteringen det brännbara avfallet som hamnar i källargångarna, det vill säga det som slängs i sopnedkastet, trots att en del skulle kunna lämnas i återvinningsrummen. Det förekommer att folk slänger pizzakartonger eller andra otympliga föremål i sopnedkastet, vilket orsakar stopp i röret. Byggfall skall till Högsbo Vad gäller grovsoprummet vid Repslagaregatan händer det alldeles för ofta att byggavfall lämnas där i stället för att köras till tippen i Högsbo, vilket är lägenhetsinnehavarens ansvar. Rummet blir snabbt fullt och hindrar att sådant som kan lämnas får plats. Det tar två, tre man flera timmar att sortera och slänga i container som sedan körs till tippen. Detta innebär stora merkostnader för föreningen, flera tusen kronor varje gång. Skylten på dörren ger tydlig information om vad som får slängas. Någon form av elektronisk övervakning kan bli aktuell för att komma till rätta med oskicket. Vad anser du om sopfrågan? Kom gärna med ett inlägg till Masthuggsnytt. Inga Sandberg 14 Masthuggsnytt nr 3/08
Bättre bild möjlig nästa år Medlemsmöte i höst om framtida tv-lösning Än så länge hjälper det inte att köpa en ny platt-tv för att få bättre bild, eftersom det är analoga signaler som skickas ut i kabel-tv-nätet. Någon gång under nästa år kommer det att bli ändring på det. Styrelsen har gett förvaltningschef Kjell Johansson i uppdrag att utreda möjligheterna för vår framtida tv-lösning och ett informationsmöte om detta kommer att hållas, troligtvis i november, uppger han. Kabel-tv-gruppen tryckte på styrelsen redan i början av året om att det var dags att också sända ut digitala tv-signaler i nätet, så att de som har skaffat digital tv-apparat kan få bästa möjliga bild och ljud, berättar Per-Åke Wilhelmsson, en av de fyra medlemmarna i gruppen. Han säger att bilden till och med kan bli sämre med en ny tv, eftersom dessa apparater i allmänhet inte är optimerade för att ta emot analoga signaler. Valfrihet eftersträvas Styrelsen beslöt dock att hela frågan behövde utredas. Anledningen var att vårt nya bredbandsnät har skapat nya möjligheter att se tv-kanaler digitalt och att man behövde undersöka vilka möjligheter som finns med denna distributionskanal jämfört med kabel-tvnätet. Förutom bild- och ljudkvalitet, skall det också bli möjligt att från ett större utbud själv kunna välja de tvkanaler man vill ha, framhåller Kjell. Jag försöker titta på olika alternativ, både hur man kan utveckla kabeltv-nätet och vilka möjligheter som finns med IP-tv, som sänds via bredbandsnätet, säger han. Hittills finns bara en tjänsteleverantör som erbjuder IP-tv via bredbandsnätet, Fast-TV, som för 199 kronor erbjuder ett paket med ett antal tv-kanaler (se www.brfmasthugget. se för vidare information). Kjell tror dock att utbudet och valmöjligheterna via bredbandsnätet kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Kabel-tv-avtal förlängt Under november hoppas han kunna redovisa för medlemmarna vilka möjligheter som finns och vad dessa kommer att innebära vad gäller utbud, bildoch ljudkvalitet samt kostnader i form avgifter och utrustning, till exempel digitalboxar. Före informationsmötet skall styrelsen träffa kabel-tv-gruppen, så att den har möjlighet att ge sina synpunkter. Avtalet med Canal Digital sades upp till förste december, men har förlängts fram till den 30 juni 2009. Innan dess skall alltså beslutet om vår framtida tv-lösning vara taget. Kanske årsstämman i april kommer att få säga sitt? Basutbudet kvar I vilket fall som helst kommer alla boende som bara har basutbudet och inte har digital-tv, att även i fortsättningen få sina analoga signaler, så att de kan se SVT 1 och 2, TV 4, Barnkanalen/Kunskapskanalen, samt SVT 24. Hur det blir med Danmark 1, TV 6 och NRK 1 i framtiden är osäkert. Bjö r n Ohlsson Eurosport försvann och kom tillbaka Den 30 maj försvann Eurosport från vårt kabel-tv-utbud. I stället kom TV4 Sport. Anledningen var att Canal Digital hade märkt en efterfrågan på den nya svenska sportkanalen och därför beslutat att göra detta byte för samtliga sina mer än 200 000 kabel-tv-kunder. Vi har känt ett tryck från folk. TV4 Sport sänder mer aktuell svensk sport, till exempel fotboll från Superettan, säger Lennart Krona, säljare på Canal Digital. Föreningens kabel-tv-grupp informerades om bytet den 22 maj och en dryg vecka senare var det verkställt. Normalt sett lägger kabel-tv-gruppen fram förslag till styrelsen, som sedan tar beslut om vilka förändringar av programutbudet som skall göras. I det här fallet hade leverantören redan bestämt sig. Flera boende som är missnöjda med kanalbytet har hört av sig till Masthuggsnytt och till medlemmarna i tv-gruppen. Någon saknar tennisen från Wimbledon och US Open, någon annan cyklingen från Tour de France och Italien runt. Lennart Krona har förståelse för detta och är inte förvånad över reaktionerna. Det får man alltid när man tar bort en kanal, säger han. Den 8 augusti kom ett meddelande om att Eurosport visas igen för alla Canal Digitals kunder. Eurosport ansåg att det var ett avtalsbrott.svea Hovrätt beslutade att Canal Digital tills vidare måste sända Eurosport, tills den juridiska tvisten är avgjord. Hur länge Eurosport kommer att sändas kunde Canal Digital inte ge besked om i början av september. Bjö r n Ohlsson Masthuggsnytt nr 3/08 15
På många av våra gårdar har vi fina gemensamma traditioner. Mattssonsliden 18 26 brukar ha kräftskiva. Stora och små deltar och det skapar gemenskap för hela året. Dags för kräftskiva på Matt Det var inte alltför länge sedan de boende på Mattssonsliden fick nytt utseende på gården med pergola, lekplats, omgjorda rabatter och bättre grillmöjligheter. Sedan dess är det en trogen skara som lockas att grilla i ur och skur. Denna kväll var det dock kräftskiva som gällde! En del hade missat temat och glömt bort rätt datum, men sprang genast hem till sitt kök och fixade till något ätbart för att kunna vara med i gemenskapen. Vissa av de boende har varit med ute på gården i 15 20 år medan andra är relativt nyinflyttade. Några har varit med för länge och kanske tröttnat eller också är man upptagen av annat. Andra tröttnar aldrig och drar med sig nya grannar som inte varit med tidigare på våra gårdsträffar. Lek och prat Barnen leker medan vi vuxna pratar. Ibland passar man på att prata om gårdens utformning, växter och liknande, även om det inte är en regelrätt trädgårsträff. Andra gånger rör sig ämnena flytande mellan grannborden, samtidigt som man inventerar vad grannen har med sig för spännande mat just till denna måltid. Tradition är en skolavslutningsträff varje år då vi äter och fikar med tårta, innan alla sprids för vinden inför sommarsemestrarna. Sen är det dags att stråla samman igen när augustimörkret börjar falla, som vid denna kräftskiva. Fina minnen Ett av mina fina personliga minnen är 16 Masthuggsnytt nr 3/08
sonsliden 18-26 när min äldre strokedrabbade mamma kom på besök en sommar. Mitt i natten satt hon med oss grannar och grillade trots små regndroppar runtomkring oss. Trädkronorna över oss räckte lagom till för vår lilla grillgrupp som satt bänkade i sensommarmörkret och vad jag minns så höll vi oss torra där under träden så länge nattgrillningen pågick! Har ni ännu inte startat egna gårdstraditioner så kan ovannämnda vara ett tips. Ta tag i grannarna, kanske knytkalas kan vara en bra början ute på gården. Än kan det bli fina höstdagar som passar för uteliv! Lilian Lundqvist Masthuggsnytt nr 3/08 17
World Class gym firar 3 år På Word Class finns många erfarna ledare som kan hjälpa medlemmarna till bättre hälsa. Från vänster: Josefine Petersen, Carin Wikström, Robert Adolfsson, Peter Magnusson och Tomas Johansson. Sittande: Marielle Paulin Foto: Sten Zackrisson. En av föreningens hyresgäster, World Class gym på Andra Långgatan, firar 3-årsjubileum lördagen den 4 oktober. Robert Adolfsson, som har en bakgrund som försäljare och marknadsförare, är huvudansvarig för verksamheten. Förutom jubileumsfirandet i oktober och det ordinarie träningsprogrammet ordnas varje år en medlemskväll med föreläsningar, som brukar locka många. I år kommer den att äga rum i november eller december. Konkurrensen när det gäller träningsanläggningar ökar hela tiden. Därför är det viktigt att bibehålla de kunder man har. Det gör vi genom att lägga fokus på att alltid ha rena fräscha lokaler, bra och nya maskiner samt kunnig och trevlig personal, som ger en förstklassig service och bemötande. Jag är verkligen stolt över vår duktiga personal, säger han. Vi försöker komma med nya förändringar, till det bättre, varje termin. Det kan handla om nya träningsformer eller utseendet i lokalerna. Träning för alla Här finns träning för alla, vi vänder oss till dem som är från 18 till cirka 80 år och som vill förbättra uthållighet och styrka och framförallt sin livskvalitet. Det kan handla om att träna efter en skada eller bara för att må bra och få mer ork. Men det viktigaste är att ha roligt när man tränar. Vi har även haft Funkykidz - träning för barn mellan 4 och 12 år. Något man försökt med är träning för pensionärer som är hemma på dagtid. Vi har några flitiga pensionärer som närmar sig 80 år och som tränar regelbundet. Känner man sig ovan vid träning i den åldern, och är intresserad av att starta, kan man kontakta Tomas Johansson. Han arbetar som medlemsrådgivare och bor i Masthugget. Instruktion ingår För den som blir medlem ingår fyra instruktionstillfällen med någon av våra instruktörer som hjälper till att sätta ihop ett program som passar för varje individ och förklarar hur maskiner och träningspass fungerar, berättar Robert. Personlig träning är en växande trend. Peter Magnusson, Roberts kompanjon, och Matthew Griffith, arbetar med det. Syftet med att anlita en personlig tränare är att snabbare nå resultat. Idag får företag göra avdrag för friskvård många har träningskort betalda genom sin arbetsgivare. Vill man träna i grupp finns flera former att välja bland, till exempel Body Vive för kvinnor 40 plus. Hoppas på fler Hur ser framtiden ut? frågar jag. Vi hoppas naturligtvis att vi skall få fler medlemmar, men vi får trots det inte glömma bort varje kunds behov. Vår långsiktiga vision är att skapa den bästa träningsanläggningen, där människor både individuellt och i grupp ska förbättra sin livskvalitet genom regelbunden träning i en förstklassig miljö, säger Robert. För alla boende i Brf Masthugget bjuder vi på en fri provträning, så ta med kupongen och känn dig varmt välkommen till vår anläggning, säger Robert. Lilian Lundqvist Kupong som berättigar till en provträning för boende i bbrf Masthugget finns på nästa sida 18 Masthuggsnytt nr 3/08
Sommarjobbande ungdomar ser till att hålla fint i rabatterna Övergripande ansvarig för grönytorna här i området är trädgårdsmästare Gert Lindberg. Tillsammans med honom finns de områdesansvariga som ska utföra en del av det praktiska arbetet. Dessutom anställer föreningen två arbetsledare för de tolv ungdomar som varje sommar får arbeta med ogräsrensning och liknande på våra gårdar. De två arbetsledarna rekryteras från arbetsförmedlingen och ska ha praktisk erfarenhet av trädgårdsarbete. Helst ser jag att det blir en kvinna och en man som får arbetet, det brukar bli bra. Eller två kvinnor, det kan vara ännu bättre. Våra sommarungdomar arbetar i tre lag med fyra personer i varje lag. De första drar igång direkt efter skolavslutningen. Social funktion Förutom att ungdomarna som fyller sexton år, får en chans att tjäna egna sommarpengar, så har det också en social funktion som är minst lika viktig, säger Gert. Har man rensat gårdarna och planteringarna från skräp så är man säkert också mån om att inte själv skräpa ner och man kanske också håller ett öga på sina kompisar. En informationsträff ordnas varje år till dem som sökt, innan det riktiga arbetet drar igång i början av sommaren. Växtintresse Vi kommer in på växtligheten i området och skötseln av denna. Gerts genuina växtintresse och kunnande märks mer och mer ju längre vi pratar. Sammanlagt har han 30 års arbete bakom sig med utemiljö. Han har arbetat både på Vattenfall i Trollhättan och med kommunal utemiljö vid skolor och äldreboenden, innan han anställdes här i föreningen för tio år sedan. Han är en stor tillgång för de gårdsansvariga och även för oss som har en privat liten trädgård på landet eller en kolonilott. Dags för ny- och omplanteringar Själv passar jag på att fråga varför mina hortensior, som var blå när jag köpte dem, nu med åren vill bli rosa ute på sommarstället. Mer kalk behövs för att ändra surhetsgraden i jorden, säger Gert. Vi avslutar vår pratstund med Gerts påminnelse om att hela september till november är tid för ny- och omplanteringar. Till sist påminner han alla gårdsombud om lökmarknaden som pågår 15/9-10/10 uppe på kontoret. Lilian Lundqvist Kupong En provträning... Namn... Gatuadress Berättigar till en fri provträning för dig som bor i Brf Masthugget. Fyll i ditt namn, klipp ut och ta med! World Class Masthugget Andra Långgatan 44 Ungdomarna som fixade våra rabatter i somras blev aldrig fotograferade. Istället publicerar vi en bild på en av dem som brukar njuta av nämnda rabatter. Masthuggsnytt nr 3/08 19
Förvaltningen informerar Förvaltningschef Kjell Johanssons syn på saken Andra Långgatans garage Vi kommer att genomföra stora renoveringsarbeten i Andra Långgatans garage. Arbetena omfattar lagning av betong, beläggning av nya tät- och ytskikt samt målning. Byggstart sker under oktober eller november månad och arbetena beräknas pågå i 10 12 månader. Under byggtiden kommer vi att flytta bilar inom garaget på Andra Långgatan. I vissa fall kommer vi även att tvingas till flyttning av bilar till närliggande garage. Vi återkommer med ytterligare information om tider och hur arbetet är planerat att genomföras. Masthuggsterrassen och Andra Långgatan Föreningen har begärt en ändring av gällande detaljplan för att möjliggöra produktion av bostäder på Masthuggsterrassen. Förankring hos medlemmarna kommer att ske före rivning av paviljonger och nyproduktion. Planarbetet har påbörjats och utställning skall genomföras under hösten. Göteborgs stad och SDF Linnéstaden kommer att säga upp sina kontorslokaler på Andra Långgatan 46 per den 31 juli 2009. Lokalerna är på 2 984 kvm. Styrelsen och förvaltningen utreder möjligheterna att helt eller till viss del bygga om lokalerna till bostäder. En sådan förändring kräver ändring av detaljplan. Målsättningen är att denna planändring skall kunna ingå i samma planförfarande som terrassen. Tätningsarbeten Vi har problem med läckage från gårdsbjälklag i Fjällgatans- och Klamparegatans garage. Tätningsarbetena som pågår på Masthuggsliden/Klingners plats beräknas vara klara i mitten av oktober månad. Tätningsarbetena på Klamparegatan 3 9 startar den 15 september och beräknas pågå till mitten av november månad. Nya bostadsrättslägenheter De nya lägenheterna på Skepparegången 14, U1 och U2 är klara och försäljningen har påbörjats. Även lägenheterna på Masthuggsliden 18 22 är klara. Försäljningen av dessa lägenheter kommer att påbörjas efter det att markarbetena mot Fjällgatan är klara. Mer information finns på sidan 10 i detta nummer av Masthuggsnytt. Tomträttsavgälden Föreningen och Göteborgs kommun har som bekant överklagat den dom som fastställdes av fastighetsdomstolen vid Göteborgs tingsrätt under 2007. Den 13 oktober kommer ärendet att behandlas i hovrätten. Energibesparingsprogrammet Arbetet med att besiktiga och energideklarera våra fastigheter kommer att avslutas under oktober månad. Härefter kommer vi att ta fram de energibesparande åtgärder som bör prioriteras sett till ekonomi och besparingspotential. Asbestsanering Styrelsen har tagit beslut om att revidera budgeten för 2008 genom att tidigarelägga sanering av asbest i rörisoleringar. Arbetena kommer att avslutas under våren 2009. Förekomst av asbest har noterats i främst källare och garage. Detta medför oftast att vi måste få tillträde till lägenhetsförråd. Information går ut till berörda innan saneringsarbetena påbörjas. Jörgen Jalmsjö ansvarar för arbetena. Tvättstugerenovering Enligt budgeten för 2008 skall tvättstugorna på Rangströmsliden och Masthuggsliden renoveras. Styrelsen har ställt sig bakom ett renoveringsprogram med två alternativa färgsättningslösningar, som kommer att genomföras i de aktuella tvättstugorna. Tanken är att programmet även skall tillämpas i övriga tvättstugor i samband med renovering. Trygghetsvandring Den 11 november kommer förvaltningen att bjuda in till en trygghetsvandring i området. Tanken är att medlemmar och representanter från förvaltningen skall vandra runt i området och diskutera platser som upplevs som otrygga. Inbjudan kommer att delas ut till samtliga medlemmar i början av oktober. Lars Ohlsson och Christina Falk är ansvariga för trygghetsvandringen. Problem med grovsoprummet I grovsoprummet på Repslagaregatan 4 kan grovavfall lämnas. Mindre grovavfall placeras i de kärl som finns placerade i rummet och större grovavfall placeras på golv. Grovavfall kan vara både brännbart och obrännbart som trasiga cyklar, vagnar, möbler, gardinstänger och liknande. Byggavfall klassas inte som grovavfall utan detta avfall skall bortforslas av dig själv. Bortforsling av byggavfall som köks- och badrumsinredningar, golvmattor, kakel, klinker och gipsskivor skall ombesörjas och bekostas av dig själv. De kommunala återvinningscentralerna tar hand om byggav fall. Ovanstående regler framgår av föreningens hemsida och informationspärm. Vi har vid flera tillfällen påtalat vikten av att följa de regler som gäller. Trots dessa ansträngningar används grovsoprummet i princip varje vecka som avstjälpningsplats för stora mängder byggmaterial och annat som inte hör hemma där. För undvikande av kontrollsystem eller begränsat tillträde får vi be alla att använda grovsoprummet enligt de regler som anges ovan. Varmvattenproblem Termostatblandare som saknar backventil orsakar problem med varmvattnet i flerbostadshus. Billiga importerade termostatblandare saknar ofta backventil. Även billiga importerade bubbelbadkar kan sakna backventil. Kolla upp detta före köp. Saknar badkar backventil måste en sådan monteras separat. Även anslutningar till disk- eller tvättmaskiner som sker direkt vid pipen till köks- eller badkarsblandare orsakar problem med varmvattnet. Ljud i form av susningar i blandaren när man inte använder den eller kondensbildningar är tecken på att kallvatten rinner över till varmvattensystemet. Detta kan även inträffa om en backventil slutat fungera. Var därför observant på dessa varningssignaler och tag kontakt med förvaltningen vid minsta misstanke. Kallvatten har ett högre tryck än varmvatten vilket gör att kallvatten rinner över till varmvattensystemet när backventil saknas. Detta leder till att grannar får dålig värme 20 Masthuggsnytt nr 3/08