PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.
PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk överallt i världen. Det möjliggör välstånd både för skogarna och för de människor som lever på skogsbruk eller söker rekreation i skogen. PEFC-skogscertifieringen har använts i Finland i över tio år redan. Över 95 procent av Finlands skogshushållning har förbundit sig till PEFC-certifieringen. Kraven på certifieringen granskas med fem års mellanrum och i Finland gör man det för andra gången redan. Denna broschyr berättar om de nya krav som tas i bruk år 2011 i PEFC-gruppcertifieringen. De nya kraven som tas i bruk för 2011 följer med och förutser förändringar i skogsbranschen och hela samhället, för PEFC vill följa med tidens trender och skogsägarnas vardag. Nu innehåller den bland annat ett banbrytande kriterium för hållbar avverkning av energivirke. Ett annat märkbart tillägg är hur man tar skogarna i beaktande som en del av att bekämpa klimatförändringen. PEFC är det skogscertifieringssystem som bäst passar finskt familjeskogsbruk för dess utgångspunkt är alltid de specialdrag som är specifika för landet i fråga. I PEFC certifieringen ställs många viktiga krav på skogsskötsel, krav som riktar sig på bland annat säkrandet av skogarnas mångfald, upprätthållande av skogars hälsa och tillväxt samt rekreationsbruk. Realiseringen av kraven övervakas av opartiska och yrkeskunniga revisorer från certifieringsföretag. Hundratusentals skogsägare och tusentals företag inom trävarubranschen runt om i världen tar del av PEFC skogscertifieringssystemet. Tillsammans med de personer som köper PEFC-märkta produkter, bildar skogsägarna och företagen världens största miljörörelse. Genom att delta i PEFC-skogscertifieringen kan skogsägaren förutom att idka hållbart skogsbruk och garantera åtgången av sitt eget virke, dessutom erbjuda konsumenten på både hem- och exportmarknaden en möjlighet att göra ansvarsfulla inköpsbeslut. Visst är även du med i fortsättningen, finländska skogsägare! Hur kommer man med i PEFC-certifieringen? D et är frivilligt att ta del i skogscertifieringen. Certifieringen kan utföras skilt för varje skogsägare eller som en regional gruppcertifiering. Inom den regionala gruppcertifieringen som är i bruk i Finland, anhåller skogsvårdsföreningen eller skogsägarnas förbund ett certifikat med fullmakt av sina medlemmar och andra skogsägare som anmält sig med. En regional gruppcertifiering sparar på utgifter och förbättrar skyddet för naturen mångfald eftersom kraven gäller hela området och inte bra en enskild skogsbruksenhet. förbund eller i fråga om en certifiering inom en skogsvårdsförening till föreningen för att ta del i gruppcertifieringen enligt de nya kraven. Anmälningsblanketter finns bland annat på PEFC Finlands nätsidor under adressen www.pefc.fi > dokument (asiakirjat) > blanketter (lomakkeet). Hur ska jag göra om jag vill få en skogsägarspecifik certifiering? Om du vill att din skog certifieras skilt för sig, kan du kontakta ett företag som gör skogscertifieringar. Hur ska man göra om man vill med i en gruppcertifiering? Om du är medlem i en skogsvårdsförening och din förening har beslutit sig för att ta del i den förnyade skogscertifieringen så är du med i certifieringen genom din förening. Om du inte är medlem i en skogsvårdsförening, måste du anmäla dig skriftligt till skogsägarnas Hur ska man göra om man inte vill ta del i en gruppcertifiering? Om du är medlem i en skogsvårdsförening men du inte vill ta del i gruppcertifieringen, ska du meddela om det skriftligt till din egen skogsvårdsförening. 2
Vad kostar certifieringen? S kogscertifieringen innebär utgifter för alla inblandade parter. Grundprincipen är att alla parter står för egna kostnader och kostnaderna för certifieringsrevideringen täcks tillsammans. Organisationerna som deltar i skogscertifieringen bestämmer gemensamt hur betalningen av avgiften till certifieringsföretaget och andra utgifter täcks. Om en medlem av en skogsvårdsförening deltar i en gruppcertifiering, uppstår ingen skild avgift för denne för skogscertifieringen. Certifieringen kan dock minska skogsägarens inkomster en del samt höja på kostnaderna för skogsbruk. Till exempel gynnandet av naturvårdsträd minskar på försäljningsinkomster och vid avverkning kan behållandet av skyddszoner öka på kostnaderna. Å andra sidan utgör certifieringen ett bevis på att skogarna sköts väl och hållbart. Skogsorganisationerna tar hand om skolningen av sina tjänstemän och arbetstagare samt om normerna för sin verksamhet och kvalitetsuppföljning av utfört arbete. Detta skapar tilläggsutgifter för dem men leder till effektiv och högklassig service. En betydande insats är också skogsvårdsföreningens information åt skogsägarna. Därtill ges information av virkesuppköparna. Certifierade skogar sköts på ett hållbart sätt I hållbart skogsbruk är naturvärden och virkesproduktionen i balans skogsnaturens mångfald och skogarnas kultur- och rekreationsvärden upprätthålls samtidigt med idkandet av produktivt och socialt hållbart skogsbruk. Hållbart skogsbruk är lönande för alla som tar del i produktionskedjan från skogsägaren till träförädlaren. PEFC-certifieringen ställer många krav på skogsbruket, med vilkas hjälp man garanterar hållbart skogsbruk. En del av kraven gäller direkt den privata skogsägaren, en del fungerande företag och andra organisationer inom skogsbruket. I certifieringskraven fäster man speciellt intresse vid skyddandet av centrala livsmiljöer för skogsnaturens mångfald och vattendrag, skötsel av unga skogar samt sammanpassandet av naturnäringar och skogsbruk. Då lagstiftningar gällande skogar följs, har man en bra grund för förverkligande av kraven på skogscertifiering. En stor del av kraven på skogscertifiering riktas till information och annan handledning gällande skogsbruk samt till organisationer och företag som planerar och utför avverkning. Krav ställs även på den privata skogsägaren men i mindre utsträckning än för organisationer och företag. Den som själv utför skogsarbete eller den skogsägare som anställer en person/ett företag, får närmare uppgifter om certifieringskraven från skogsvårdsföreningen eller skogsägarnas förbund. 3
De mest centrala PEFC-kraven för skogsägare Lagar måste följas Arbetslagstiftning gällande skog, miljö och arbete bör följas. Den finska lagstiftningen är så omfattande att man genom att följa den realiserar en märkbar del av kraven som ställs på certifierat skogsbruk. (Kriterium 1) Skogsbruk och virkesproduktion Spridning av rotticka motarbetas i landets södra och centrala delar genom att behandla barrträdsstubbar vid avverkning på mineraljord under sommartid (från början av maj till slutet av oktober) med pergamentsvamp- eller urinlösning eller alternativt genom att avlägsna tillräckligt med barrträdsstubbar vid första avverkningen. (Kriterium 3) Vid avverkning undviker man att skada trädbestånd som kvarlämnas och att få till stånd terrängskador som försvagar tillväxt. Vid lagring av gagnvirke eller energivirke ser man till att bekämpning av insekter utförs. (Kriterium 3) Vid skogsförnyelse används trädslag som hör till Finlands naturliga arter och plantor och frön med ett ursprung som passar till området. Man kan även använda sig av sibiriskt lärkträd och hybridasp. I skogsbruksenheter för parkbruk, julgrans-, och barrträdsplantage samt vid landskapsskötsel, kan även främmande arter användas. Genmodifierat material, plantor eller frön, får inte användas. (Kriterium 4 och 14) Minst 60 procent av behovet för plantskogsskötsel utförs certifierade skogar. (Kriterium 7) Privatskogars förstagallringar och leveransavverkningar främjas genom att göra upp regionala verksamhetsprogram som uppföljs. (Kriterium 8) Natur- och miljöskötsel Vid avverkning av energived tas skyddsområden, områden som hör till Natura 2000 nätverket, och fornlämningar enligt lagen om fornlämningar i beaktande. Vid avverkning fungerar man på sådant sätt som tar i beaktande grenar, toppar och stubbar på avverkningsområden så att aspekter gällande virkesproduktion och skogens mångfald samt vattenskydd tas i beaktande. (Kriterium 5) Genom skogsplanering främjas hållbar skötsel och användning av skogarna. Vid ny skogsplanering märks naturobjekt och fornlämningar som är kända så att de kan tas i beaktande vid planering och utförande av skogsbruks- och avverkningsarbeten. (Kriterium 6) Skyddsvärdet på skyddsområden eller objekt som hör till Natura 2000 nätverket äventyras inte ens under skogsarbete som utförs på skogsbruksenheter som gränsar till skyddsområden. (Kriterium 9) Värdefulla livsmiljöers särdrag bevaras. Objekt som skyddas enligt naturvårdslagen är ädellövskogar i naturligt tillstånd (eller i ett tillstånd som kan jämföras med det), hassellundar, klibbalskärr, enbevuxna ängsmarker, lövängar och enskilda stora träd eller trädgrupper som dominerar öppna landskap. Man får inte äventyra dessa naturtypers beständighet i objekt som definierats på detta sätt av naturvårdsmyndigheter och om vilka skogsägaren har erhållit information. Särdrag ska även bevaras gällande speciellt viktiga livsmiljöer under skogslagen. Beroende på objektet kan begränsat skogsarbete i alla fall vara möjligt. Följande värdefulla livsmiljöer på högst en hektar avgränsas i sin helhet och större objekt avgränsas gällande ett område på en hektar enligt följande 4
verksamhetsbegränsningar vid dödisgropar begränsas avverkning endast vid högsta delarna av kanterna och solexponerade sluttningar bevaras genom att inte plantera skog där, kärr med mycket murket och dött virke dikas inte, brunmossar som inte dikats i Lapplands län lämnas odikade och odikade brunmossar lämnas därtill också utanför annan skogsbehandling, lundar med huvudsakligen lövträd bevaras så att då man utför gallringar, håller man objektens huvudsakliga lövträdsbestånd kvar, gamla skogar med åldrat trädbestånd lämnas utanför skogsbruksingrepp och naturenliga svämskogar och lövsumpskogar lämnas odikade och utanför markberedning. (Kriterium 10) Torvmarken i naturtillstånd dikas inte och underhållsdikningar görs endast på sådana torvmarker där dikning märkbart har ökat på trädbeståndets tillväxt. (Kriterium 11) Hotade arters kända livsmiljöer tryggas. I livsmiljöer som har avgränsats av miljömyndigheter och om vilka man informerat markägaren, som är kända livsmiljöer för speciellt skyddade arter och andra hotade arter, tar man de objektspecifika råden som miljömyndigheterna har gett i beaktande. (Kriterium 12) Under gallrings- och förnyelseavverkningsobjekt lämnas naturvårdsträd och murkna träd kvar vars mängd på certifieringsområdet ska vara minst 5-10 stycken per hektar vid förnyelseobjekt. Naturvårdsträden lämnas huvudsakligen i grupper och om möjligt i omedelbar närhet av värdefulla livsmiljöer samt på skyddszoner för vattendrag och småvatten, men dock så att de inte utgör fara för dem som rör sig på trafikled eller för el- och telefonlinjer. Naturvårdsträden lämnas för all framtid på avverkningsområdet. lämnandet av döda barrträd i skogen måste man följa lagen om svamp- och insektbekämpning i skogar. (Kriterium 13) Upprätthållandet av arter som är beroende av skogsbränder görs med hjälp av naturvårdsenliga hyggesbränningar och kontrollerade bränder. (Kriterium 16) För vattendrag och småvatten lämnas en minst fem meter bred skyddszon som binder fasta partiklar och minskar på näringsbelastningen, vilken inte markbereds för skogsförnyelse, inte gödslas, var man inte tar bort stubbar eller gallrar växtlighet i buskvegetationen eller använder kemiska växtskyddsmedel. Man undviker också att lämna grenar och toppar på skyddszonen. Därtill bär man ansvar för vattenskydd vid uppehållsdikning. (Kriterium 17 ja kriterium 18) Kvaliteten på grundvatten säkras genom att man inte använder kemiska bekämpningsmedel eller kemisk gödsel. (Kriterium 19) Vid skötsel av skogar används endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsprodukter. På skogsplanteringsområden används inte heller senare för plantorna kemisk bladbesprutning förutom vid behov då aspsly uppkommer i tallbestånd, annars kan en svampsjukdoma spridas. På andra ställen än i de mest värdefulla livsmiljöerna kan man ändå i nödfall använda sig av växtskyddsmedel till exempel för att bekämpa ytvegetation vid skogsförnyelser, vid behandling av lövträdsstubbar, vid bekämpning av snytbagge och i skogar eller i deras omedelbara närhet i virkesförråd för att undvika spridningen av insektskador. (Kriterium 20) Säkrandet av kunnande och samarbete Arbetsgivarna håller koll på arbetstagarnas kunnande samt förser dem som utför arbetet med behöv- Naturvårdsträden utgörs i första hand av grova exemplar från den tidigare trädgenerationen, enskilda träd av avvikande form, ädla lövträd, rovfåglars boträd, grova enar, sälgar som har trädform och träd med lyra av brand samt murkna träd. Om de här ovan nämnda saknas på området, lämnas naturvårdsträd av träd som vid avverkningstiden är levande och minst 10 cm i diameter vid brösthöjd, träd som är nyttiga för den biologiska mångfalden och som innehar goda förutsättningar att bli gamla träd. Med murkna träd menas över 20 cm tjocka torrfuror och andra döda trädstammar som står rätt upp, högstubbar och träd liggande på marken. Gällande 5
lig information och instruktioner för utförandet av arbetet på ett högklassigt och tryggt sätt. Informationen och instruktionerna ges på det språk som utföraren eller arbetstagaren förstår. (Kriterium 21) De som ger ut arbets- och ackorduppgifter följer och förväntar sig också att underleverantörerna följer arbetsgivarens förpliktelser och skyldigheter. (Kriterium 23) Minst en femtedel av skogsägarna på området som gruppcertifikatet täcker tar del av fortbildning, personlig rådgivning eller grupprådgivning per år. Utbildning som ökar skogsägarnas kunnande kan ordnas av bland annat skogsvårdsföreningar, skogsvårdscentraler, skogsägarförbund, företag inom skogsindustrin och skogsskolor. (Kriterium 24) Genom regionalt samarbete mellan skogsorganisationer strävar man till att gynna skogskunskap hos barn och unga och att försäkra sig om att barn och unga lär känna skogens användningsformer och skogsvård. Man strävar till att främja praktikplatser för studerande inom skogsbranschen och att de kan lära sig i praktiken på riktiga arbetsplatser. (Kriterium 25) Alla finländare får njuta av skogen Allemansrätten tryggas. Man begränsar inte möjligheten att röra på sig i skogen till fots, på skidor eller på cykel, att plocka skogsbär eller svampar eller andra ansvarsfulla allemansrättigheter. Utan markägarens lov får man dock inte göra upp eld, fälla eller skada träd, köra med motorfordon i terrängen eller sätta upp utfodringsplatser för vilt eller konstgjorda bon. (Kriterium 26) På friluftsrutter får man inte markbereda, ta upp stubbar eller lämna grenar och toppar på rutterna. Skogsägarna ges information om betydelsen av jakt och viltvård vid förebyggande av skador i planteringar, säkrandet av naturens mångfald och skogskötsel samt användning av skogar med tyngdpunkt inom viltvård. Vid insamling av ekologiska produkter finns information till buds. (Kriterium 27) Kriterier för gruppcertifiering på skogscentralseller skogsvårdsföreningsnivå (standard PEFC FI 1002) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Lagstadgade krav åtföljs Skogarna är en livskraftig kolsänka *) Skogarnas hälsa tryggas Vid skogsförnyelse används inhemska trädslag Hållbart uttag av energived Med skogsbruksplanering främjas en hållbar skötsel och användning av skogarna Med plantskogsskötsel tryggas virkesproduktionen Med förstagallringar och leveransavverkningar i privatskogar förbättras skogarnas tillväxtförmåga *) Naturvärden i skyddsområden bevaras Särdrag hos värdefulla livsmiljöer bevaras Torvmarksnaturen bevaras Kända livsmiljöer för hotade arter bevaras Naturvårdsträd och död ved lämnas orörda i skogsbruket Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte Skogsvägsplanerna innefattar en miljöutredning Kontrollerad användning av eld gynnar naturens mångfald 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 *) Ingår inte i kraven för regional skogscertifiering som utförs på skogsvårdsföreningsnivå 28 29 6 Vid arbeten intill vattendrag och småvatten beaktas vattenvården På dikningsobjekt vid iståndsättning tryggas vattenvården Grundvattnets kvalitet tryggas vid skogsbruksåtgärder I skogsskötsel används endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel De anställda har god grundkompetens Säkerhet i arbetet, arbetshälsa och jämställdhet tryggas Arbetsgivarskyldigheterna uppföljs Skogsägarnas kunskaper och färdigheter främjas Barns och ungdomars kunskaper om skog främjas *) Allemansrätten tryggas Förutsättningarna för mångbruk av skogarna främjas Verksamhetsförutsättningarna för rennäring tryggas Samernas kultur och förutsättningarna för att utöva samernas traditionella näringar tryggas i deras hembygdsområde i enlighet med samernas hållbara utveckling
PEFC ett ansvarsfullt val Min skog betyder mycket för mig. Jag vill vara säker på att jag sköter min skog på bästa möjliga sätt, hållbart. Virkesproduktion och naturvärden måste vara i balans sinsemellan. Därför har min skog ett PEFC-skogscertifikat. Naturvärden och ansvarsfullhet är centrala rättesnören för hur vårt företag fungerar. Därför har vi ett certifierat uppföljningssystem för virkets ursprung inom PEFC-systemet. Jag vill göra ansvarsfulla, goda val som är miljövänliga. Jag använder mig gärna av produkter tillverkade av trä bara jag kan vara säker på att virket kommer från skogar som sköts hållbart. Då jag köper en PEFC-produkt, vet jag att det är fallet. Det känns bra. 7
Tilläggsinformation om skogscertifiering ger skogsvårdsföreningar skogsägarnas förbund virkesuppköpare skogscentralerna PEFC Finland Finlands Skogscertifiering rf layout kintunjälki 2011 PEFC Suomi - Suomen Metsäsertifiointi ry PEFC Finland Finlands Skogscertifiering rf telefon 0400 765437 epost office@pefc.fi www.pefc.fi