Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet



Relevanta dokument
bruka utan att förbruka

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Hur en landsbygdspolitik borde. Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

I huvudet på en ny verksamhetschef för

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet

Agenda 2030 och Skogen

Policy för Hållbar utveckling

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Kommittédirektiv. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Dir. 2015:73. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Besöksnäringsstrategi

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Innovationskraft i hela landet

Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

20 Bilagor kort om programmen

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Landsbygdsprogrammet

Mariehus affärsplan. Boende för hela livet

Välkomna till informationsmötet!

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare

Vision 2035 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 april 2016, diarienummer KS 2015/0363. norrkoping.se/vision2035

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179)

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016

Aktuellt från Näringsdepartementet

Utveckling Nordost Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Landshypotek Ekonomisk Förenings ägardirektiv för Landshypotek Bank Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2018

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Region 2050 Workshop 1 Övningar

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Programmen och pengarna

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Antagen av KF , 145. Vision 2030

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Aktuellt från Näringsdepartementet

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Normkritisk läsning av Statliga utredningar, uppdrag och regionala strategier och SKL:s yttrande

SKA 15 Resultatpresentation

En stad medarbetare. En vision.

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Vad är målbilder för LRF Skåne?

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

Uppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Bilaga 2: Omvärldsanalys

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Transkript:

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Strukturella orsaker till urbanisering Arbetstillfällen Städer bra för klimatet Sociokulturell gemenskap Geografin (Källor: Niedosmysl 2011, Amcoff 2011; Ulver 2012; Mollander 2014)

Misslyckade, glanslösa, farliga och isolerade

Den politiska ambivalensen Foton: Bengt Olsson, Yvonne Åsell

Statushöjande trender den rurbana framtiden? Jakten på autenticitet/gentrifiering Downshifting - frivillig enkelhet Foodiekulturen Det nya gröna guldet bioekonomin Källa: alltombostad (Källa: Ulver 2012)

En hållbar och långsiktig landsbygdspolitik Regeringen vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt en grön tillväxt - som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet.

Den nya ruraliteten - Förändrad marknad (megatrender) - Förändrade försörjningsmönster - Förändrade institutioner/organisationer The new rurality: Landsbygden som ett komplementärt rum till staden? - Bioekonomin - en hållbar produktion och användning av naturresurserna baserad på en sektorsövergripande och systematisk ansats.

Brev från framtiden Önskvärda visioner från skogen

Hur ser den önskvärda skogen ut om 40 år? Backcasting Workshop I - idégenerering - omröstning - sammanfattning Preliminär vision Workshop II - bearbetning Vision

Fyra grupper fem visioner Skogsbruk och energi Naturvård och miljö Samiska verksamheter Rekreation och lokal utveckling Ökad avkastning för ett klimat-smart samhälle Mycket naturbruk med hög kvalitet Renskötselan passad markanvändning Starkare styrning för hållbart skogsbruk Starkare brukare för hållbart skogsbruk

Ökad avkastning för ett klimatsmart samhälle

Ökad avkastning för ett klimatsmart samhälle Att skogen har fått ett ökat emotionellt värde för gemene man har också lett till att fler har flyttat ut till lands- och skogsbygder där många försörjer sig i småföretag med skogsanknytning. Den goda infrastrukturen, exempelvis fibernät och mobiltäckning, möjliggör och underlättar boendet och företagandet där.

Mycket naturbruk med hög kvalitet

Ett ökat antal människor bor utanför de större städerna och lever av naturbruk i Sverige idag, t.ex. förvaltning av skog, vilt och fisk där nyttjandet i form av skogsbruk, naturturism, djurhållning, fiske och jakt är en del. Som följd av detta har den negativa befolkningstrenden i glesbygden vänt. ( ) En särskilt framgångsrik grupp företagare finns inom naturturismsektorn där tusentals egenföretagare får en god utkomst av sina ägor, Mycket naturbruk med hög kvalitet

Renskötselanpassad markanvändning inom hela renskötselområdet

Idag år 2054, har klimatförändringen stoppats och klimatet passar nu bra för ekologiskt hållbar och livskraftig renskötsel inom hela renskötselområdet. I hela samhället prioriteras ren mark, ren luft och rent vatten och detta, tillsammans med att samernas ställning är stark samt en stark respekt för naturen, har bidragit till att förutsättningarna för att samiska traditionella näringar är utmärkta. Samerna kan idag leva på rennäringen fullt ut, mycket därför att naturen nu föder renarna under hela året. Renskötselanpassad markanvändning inom hela renskötselområdet

Starkare brukare för ett hållbart skogsbruk Starkare styrning för ett hållbart skogsbruk

Starkare brukare för ett hållbart skogsbruk Starkare styrning för ett hållbart skogsbruk Skogen ägs idag ofta av små och lokalt baserade företag, som väljer trädslag efter intresse och behov och vars företag ger en avkastning som stannar i bygden och som även ger sysselsättning där. Möjligheten att avsätta viss skogsmark för näringsverksamhet såsom skogsodling där man underlättar för besökaren att plocka olika grödor, vandra eller utöva annan verksamhet, och att kunna ta betalt för tillträde till dessa marker, ger god avkastning åt många.

Visioner om landsbygden Stor uppslutning kring grön tillväxt/ bioekonomi Diversifierat ägande Diversifierat brukande Nya produkter och tjänster Medägande

Mer av allt? Politisk vilja Policyintegrering Planering Policyverktyg Process inte bara projekt Partnerskap?

Interaktioner Interna externa Är partnerskap lösningen? Strukturer Implementering Samarbete Regel/politikförändring Aktörer Initiativ Tid

Interaktioner Interna externa På väg mot hållbar landsbygdsutveckling? Strukturer Implementering Samarbete Regel/politikförändring Aktörer Initiativ Tid

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Med fokus på bioekonomi blir det nödvändigt att inkludera landsbygden i berättelsen om det framtida Sverige. Grön tillväxt är beroende av en multifunktionell landsbygd som lever i harmoni, inte i dikotomi, med det urbana. Glesheten, som idag definieras som ett problem, kommer att uppfattas som en livsnödvändig tillgång därför att den erbjuder stora biologiska resurser.

Tack!