PRIVAT VÅRDFAKTA 2015 Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen samt genomgång av Reepalu-utredningen.
Rätten att kunna välja och välja bort vårdoch omsorgsgivare har ett starkt stöd bland svenska folket. Och de privata aktörerna uppfattas som allt viktigare för valfriheten. Både svenska folket och vårdstuderande är också övertygade om att möjligheten att välja arbetsgivare gör vårdyrket attraktivare. Samtidigt finns det en politisk vilja att försämra förutsättningarna för att driva företag inom en sektor som står inför betydande utmaningar med en allt större andel äldre i befolkningen. Privat Vårdfakta 2015 är ett redskap för alla som vill ha fakta och statistik om den moderna välfärden. I årets upplaga tar vi också upp utredningen om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, den så kallade Reepaluutredningen. Stockholm i juni 2015 Håkan Tenelius Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna 3
Innehåll Valfriheten 6 Svenskarna om valfrihet 8 Från monopol till mångfald med LOV 10 Valfrihetsläget i Sverige 11 Effekter av valfrihet 14 Enhetlighet och transparens 19 Företagen 22 Andel i privat regi 24 Storlek 25 Vård- och omsorgsgivarna 26 Ekonomi 29 Vinst eller förlust 30 Utveckling eller avveckling 34 Vinstdrivande företag i Norden 37 Medarbetarna 38 Sysselsättning 40 Behov 40 Lön och utbildningsnivå 42 Medarbetarna om arbetsplatsen 44 Framtida utvecklare och entreprenörer 50 Sjukvård 52 Kvalitet 54 Några utmaningar 57 4
Äldreomsorg 58 Kvalitet 60 Några utmaningar 65 Innehåll Personlig assistans 66 Kvalitet 68 Några utmaningar 69 Individ och familj (socialtjänst) 70 Kvalitet 72 Några utmaningar 75 Reepalu-utredningen 76 Utredningen 78 Utgångspunkten 80 Begränsning av vinst 81 Reglering av bemanning 82 SVB-bolag 83 Möjlighet för landsting att slopa vårdval 84 Ekonomisk redovisning på enhetsnivå 85 Vårdföretagarna 86 Våra medlemmar 88 Våra mål 89 Källor 90 5
Valfriheten Myt: Det blir lika stor valfrihet inom vården och omsorgen även om vinstdrivande företag förbjuds. 6
Verklighet: Färre alternativ skulle finnas kvar om ett stopp av vinstutdelning eller krav på om vandling till SVB-bolag* införs. Enligt Vård företagar panelen, en undersökning bland Vårdföretagarnas medlemmar, ser nästan hälften av företagen det som svårt att driva vidare sin verksamhet, och avveckling eller försäljning skulle bli trolig. 1 Valfrihet bygger på mångfald. Det behövs både små och stora vård- och omsorgsföretag för att välfärden ska utvecklas och för att valfrihet ska garanteras. Valfriheten *SVB = aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning motsvarande statslåneräntan + en procentenhet 7
Svenskarna om valfrihet Allt fler anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare och att privat drivna vård- och omsorgsföretag har betydelse för valfriheten: 2 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt. 8 81 % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt.
84 % anser att valfrihet inom sjukvård är viktigt. Valfriheten 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med. 69 % anser att de privata aktörerna i välfärden är viktiga för valfriheten. I synnerhet äldre och patienter med kronisk sjukdom anser det viktigt att kunna välja vårdcentral. 3 9
Från monopol till mångfald med LOV Under 1990-talet både under socialdemokratisk och borgerlig regering skedde en rad avregleringsoch valfrihetsreformer som gjorde det privata vårdföretagandet möjligt. År 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Oavsett om det är en utförare i privat eller offentlig regi får de skattefinansierad ersättning för sin verksamhet. Innan LOV infördes fanns endast LOU, lagen om offentlig upphandling. Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilde. Då är det kommunen eller landstinget som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Med LOV kan landsting och kommuner ställa krav som ska gälla för alla utförare inom en viss verksamhet. Alla företag som uppfyller dessa kvalitetsoch kompetensvillkor blir godkända som vårdgivare, där patienter och brukare kan välja bland dem utifrån egna preferenser. Det kallas för etableringsfrihet. Utförarna måste måna om sina patienter och brukare för att inte mista dem som kunder och konkurrerar inte med pris eftersom ersättningsnivån är bestämd på förhand. 4 En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till investeringsviljan i verksamheten. 10
Valfrihetsläget i Sverige Valfriheten 72 % av svenska folket anser att vården riskerar att bli ojämlik om respektive kommun och landsting själva får besluta om det ska vara tillåtet med vinstdrivande vårdgivare. 5 LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg. Patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd vare sig det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi. 11
Sjukvården Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihets system vårdval i primärvården. Regeringen och Vänsterpartiet har en överenskommelse om att ta bort kravet på vårdvalssystem i landstingen. Den pågående statliga offentliga utredningen, Reepalu-utredningen, har fått i uppdrag att i november 2015 lägga fram ett förslag om hur detta krav ska tas bort ur lagen. Omsorgen Kommunerna väljer om de ska införa LOV och låta äldre och andra brukare själva välja sin omsorg eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har 176 infört eller fattat beslut om att införa LOV. 6 Antalet kommuner med LOV har minskat något det senaste året. Det innebär att många fortfarande saknar möjlighet att välja, eller välja bort, bland annat hemtjänstleverantör eller daglig verksamhet. 12
LOV-läget Kommuner med LOV i drift eller som fattat beslut om att införa LOV. Kommuner som beslutat att inte införa LOV, ännu inte fattat beslut om att införa LOV eller valt att ta bort LOV. Valfriheten Källa: SKL, beslutsläget om LOV april 2015 13
Effekter av valfrihet Vården Antalet patientbesök i primärvården har ökat med tio procent sedan vårdvalet infördes, men kostnadsramen har varit i stort sett konstant. 7 Vårdvalet har lett till en kvalitetsdriven konkurrens eftersom patienternas möjlighet att välja och välja bort vårdgivare gör att ingen kan ta sina patienter för givna. Antalet vårdcentraler har blivit 20 procent fler, vilket innebär att fyra av fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan. 8 På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda. 9 Även andelen patienter som anser att det är lätt att komma i kontakt med sin vårdcentral har ökat markant sedan vårdvalet infördes. 10 Utvecklingen i tätorter kontra glesbygd är att andelen vårdcentraler i områden med hög tillgänglighet inte är högre än vad som motsvaras av den andel av befolkningen som bor i dessa områden. Ingen vårdcentral i glesbygd har hittills lagts ner. 11 14
Många privata vårdgivare har startat verksamheter utanför de stora städerna. 12 Mellan 2010, då vårdvalet infördes, och 2012 har en eller flera privata husläkarmottagningar eller vårdcentraler öppnats på bland annat följande orter: Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Eskilstuna, Eslöv, Falköping, Falun, Filipstad, Flen, Gislaved, Grums, Gullspång, Gällivare, Hudiksvall, Härnösand, Katrineholm, Kungsbacka, Kungsör, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Mullsjö, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tjörn, Tranås, Ulricehamn, Varberg och Vetlanda. Valfriheten På samma sätt har privata vårdgivare etablerat sig också i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Sedan vårdvalet infördes har privata mottagningar öppnats i bland annat Angered och Bergsjön i Göteborg, Rosengård i Malmö samt i Husby, Ronna, Skärholmen, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen. 15
Även i specialistvården kan vårdval leda till mer vård för skattepengarna och en mer tillgänglig vård för patienterna. När Stockholms läns landsting införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades samtidigt som genomsnittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent. 13 I februari 2015 fick 96 procent av alla patienter sin gråstarrsoperation inom vårdgarantins gränser i Stockholm. Vårdvalet och mångfalden av vårdgivare har bidragit till att åtta av tio patienter i länet fick sin operation inom en månad. 14 16
Riksrevisionen, 15 som granskar hur regeringen använder skattepengarna i den statliga verksamheten, menar att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård. Studien är omstridd, bland annat för ett selektivt urval av resultat. 16 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del. 17 Valfriheten Några exempel: I Västra Götalandsregionen har antalet läkar - besök ökat för de svårast sjuka och minskat för de minst sjuka. De nya vårdcentralerna, som i de flesta fall är privat drivna, har sammantaget patienter med en sämre hälsa än de vårdcentraler som fanns sedan tidigare. 18 I Stockholms läns landsting har samtliga inkomstgrupper ökat antalet läkarbesök utan att det gått ut över någon annan grupp. Personer med låg inkomst träffar läkare oftare, även om de med högre inkomst ökat antal besök. Högutbildade, som ofta har lägre vårdbehov, gör färre antal besök än patienter med kortare utbildning. Personer över 85 år är den grupp av patienter som har ökat sina läkarbesök mest. 19 17
Omsorgen Många privata företag bedriver profilerade verksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov eller önskemål, något som kommuner och landsting ofta inte själva har möjlighet att bedriva. Det kan handla om språk, kulturella inriktningar eller kompetens inom särskilda sjukdomar som till exempel demens. 18
Enhetlighet och transparens Valfriheten 94 % av svenska folket anser att det bör finnas nationella och enhetliga kvalitetskrav för alla aktörer inom äldreomsorgen. 20 Under 2014 har Vårdföretagarna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenskt Näringsliv tagit fram en guide till kommuner som vill använda LOV- och LOU-upphandlingar för att stärka kvaliteten i äldreboenden. Den innehåller verktyg för att kvaliteten ska följas upp, stimuleras och säkras. 21 Alla Vårdföretagarnas medlemmar har kollektivavtal. Medlemmarna har dessutom kommit överens om transparenskrav kring redovisning av kvalitet, medarbetare, ekonomi, ägare och styrelse. Därmed går Vårdföretagarna längre än andra aktörer i branschen. Motsvarande öppenhet finns ännu inte inom den offentligt drivna vården och omsorgen. 19
2 av 3 svenskar anser att de har gjort ett aktivt vårdval i primärvården. 6 av 10 anser att de har tillräcklig information för att kunna göra ett välinformerat val av vårdcentral. 22 20
Möjligheten att som patient och brukare jämföra kvaliteten hos olika vård- och omsorgsgivare behöver utvecklas. Det pågår ett arbete mellan Vårdföretagarna, andra privata och offentliga arbetsgivare samt fackförbund för att utveckla en plattform för öppenhet och transparens. Målet är att öka transparensen hos alla utförare och ge möjlighet att tydligare mäta och jämföra kvaliteten hos olika utförare. Valfriheten 21
Myt: Det är kvinnorna som jobbar, men det är männen som styr i vård- och omsorgsföretagen. Företagen 22
Verklighet: Av vård- och omsorgsföretagen leds 55 procent av kvinnor. Det kan jämföras med övriga näringslivet, där andelen är 29 procent. Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man. 23 Det är den bransch i näringslivet som har i särklass högst andel kvinnor på ledande positioner, både när det gäller ledningar och styrelser. Även i de stora företagen är branschen mer jämställd. I företag med fler än 200 anställda är 38 procent av styrelseledamöterna kvinnor, jämfört med 23 procent i näringslivet i stort. 24 Företagen 23
Andel i privat regi 25 % 21 % Hemtjänst 25 Äldreboende 26 42 % 34 % Primärvård 27 Hela sjukvården 28 61 % 57 % Personlig assistans 29 HVB-hem 30 24
Storlek Vård och omsorg är i huvudsak en småföretagarbransch. Av de drygt 12 000 företagen har 93 procent färre än 20 anställda. Där är 137 500 personer årsanställda men totalt 170 000 är sysselsatta om man räknar både heltids- och deltidsarbete. 31 Företagen Antal företag per storleksklass 2013 32 11 318 456 174 113 66 0 19 20 49 50 99 100 249 250+ Antal årsanställda 25
Vård- och omsorgsgivarna De största privata vårdoch omsorgsgivarna 33 Avser omsättning 59,4 % 40,6 % Previa Förenade Care Team Olivia Frösunda Humana Aleris Ambea Attendo Capio Praktikertjänst* 10 största aktörerna Övriga privata aktörer * Praktikertjänst är en koncern ägd av många delägare som själva är yrkesverksamma i företaget. 26
Sex av de största privata aktörerna inom hemtjänst och äldreboende 34 Företagen Hemtjänst Andel av total Andel av privat Attendo 3,4 % 20,4 % Humana 1,6 % 9,5 % Vardaga 0,0 % 0,0 % Aleris 1,0 % 6,0 % Team Olivia 0,7 % 4,3 % Frösunda 0,0 % 0,0 % Äldreboende Andel av total Andel av privat Attendo 4,7 % 22,9 % Humana 0,5 % 2,5 % Vardaga 4,4 % 21,1 % Aleris 1,1 % 5,5 % Team Olivia 0,0 % 0,0 % Frösunda 0,1 % 0,6 % 27
Det finns 223 privata vårdgivare i primärvården. Av dessa driver 182 en enda vårdcentral. Av de tio största vårdgivarna är två privata. Övriga är landsting som driver vårdcentraler i egen regi. Bland de privata är de största Praktikertjänst med 79 vårdcentraler och Capio med 68 vårdcentraler. 35 28
Ekonomi Företagen Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år 2013 36 2013 Antal årsanställda 137 498 Antal företag 12 127 Nettoomsättning (mdkr) 103,1 Tillväxt 10,0 % Rörelsemarginal 7,0 % Skatt (mdkr) 1,6 Årets resultat (mdkr) 3,5 Utdelning (mdkr) 2,9 Återinvesteringar* (mdkr) 3,8 * Återinvesteringar avser företag med positivt resultat efter skatt och finansiella poster minus utdelning. 29
Vinst eller förlust Andelen svenskar som anser att företag inom vård och omsorg måste få gå med vinst för att kunna utveckla och driva sina verksamheter har ökat tydligt sedan 2014, från 44 % till 52 % 2015. 37 30
De flesta LOV-tjänsterna inom vård och omsorg betalas med en fast ersättning per timme eller per insats, men vissa komplexa tjänster väljer kommuner och landsting att upphandla i priskonkurrens enligt LOU. Varje kommun och landsting beslutar själv om sina ersättningar. För personlig assistans gäller dock en nationell ersättning. Företagen Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Med driv kraften att ha nöjda patienter och brukare och medarbetare finns även incitamentet att göra ett överskott. Vinsten får därmed en kvalitetssäkrande funktion. Att verksamheten går runt eller gör ett överskott är ändå inte självklart. Till exempel gick 28 procent av de privat drivna vårdcentralerna med underskott 2012. Motsvarande siffra för de landstings drivna var 48 procent. 38 31
Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 103,1 miljarder kronor år 2013. Rörelsemarginalen som anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst var i genomsnitt sju procent. 39 Det ligger i linje med övriga näringslivet. De företag som gick med vinst återinvesterade 3,8 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela sin vinst. 40 32
Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare. 41 Företagen Utdelningen 2013 var totalt 2,9 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt tre procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen sker i de små företagen och i kooperativt ägda företag. 42 Genom vinsten kan de som har satsat i företaget få ränta på de pengar som de lånat ut till verksamheten och få ersättning för att de inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön. Lönsamheten har minskat något i de största väl färds - företagen och under 2014 återkommunaliserades en del verksamheter. 43 33
Utveckling eller avveckling Den politiska osäkerheten påverkar investeringarna i sektorn negativt. Riskkapital investeringar har minskat drastiskt mellan 2010 och 2013. 44 Två av fem vård- och omsorgsföretag uppger att de avstått från önskade ny investeringar eller nyanställningar och 15 procent uppger att de fått negativa signaler från banker eller andra långivare under 2015. 45 67 % av svenska folket vill inte ha förbud mot välfärdsföretag inom sjukvård i det landsting de bor i. 34
Företagen 63 % vill inte ha förbud mot välfärdsföretag inom äldreomsorg i den kommun de bor i. 46 35
En färsk amerikansk jämförande studie visar att sjukhus, som gick från att vara offentligt eller ideellt drivna till att bli privat drivna, sänkte sina kostnader utan någon negativ effekt på vårdkvalitet, dödlighet eller jäm likhet. Granskningen baseras på 900 sjukhus med över 6 miljoner patienter, som alla var förmånstagare av Medicare, det offentligt finansierade sjukförsäkrings systemet för personer som har fyllt 65 år eller har en funktionsnedsättning. 47 2014 års Nobelpristagare i ekonomi Jean Tirole avråder från vinsttak eller krav på personaltäthet i välfärden. Han anser att man måste låta företagen göra vinst om de minskar sina kostnader eller överträffar kvalitetsförväntningarna. Det gäller att uppmuntra verksamheterna att jobba effektivt. Han varnar för att personalreglering hämmar nya arbetssätt och rekommenderar istället stark tillsyn. 48 36
Svensk forskning visar också att det inte finns skäl att utesluta eller missgynna en viss typ av privata ägare från välfärdssektorn. Brukarnas valmöjligheter är ett viktigt verktyg för att motverka konflikter mellan vinstintresse och andra intressen. 49 Företagen 65 % av vård- och omsorgsföretagen är oroliga eller mycket oroliga för branschens framtid. 50 Vinstdrivande företag i Norden Vinstutdelande företag inom sjukvård och äldreomsorg är tillåtna i hela Norden. Sverige särskiljer sig genom landstingens dominerande roll som både finansiär, upphandlare och utförare av sjukvård. I de andra nordiska länderna är sjukvården mer utspridd över fler finansiärer och vårdgivare: kommuner, kommunförbund, regioner, staten, offentlig sjukförsäkring, företagshälsovård och privata sjukvårdsförsäkringar. 51 37
Myt: Medarbetare i privat driven vård och omsorg har sämre arbetsförhållanden än sina offentliganställda kollegor. Medarbetarna 38
Verklighet: Undersökningar visar att medarbetare i privat driven vård och omsorg har högre löner 52 och är mer nöjda med sin arbetssituation. 53 Medarbetarna Att kunna välja typ av arbetsgivare tycker de flesta är viktigt. Av de som studerar till sjuksköterskor, barnmorskor och fysioterapeuter tycker 70 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kunna välja mellan privat och offentlig arbetsgivare. 54 Av svenska folket anser 56 procent att konkurrens om arbetskraften inom vård- och omsorgssektorn är bra för de anställda. 55 39
Sysselsättning Den privat drivna branschen sysselsatte under 2014 cirka 170 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster. 56 Behov Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, kommer det att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen kommuner, landsting och regioner samt privata utförare fram till år 2023. Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, cirka 90 000 personer, beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. 57 Till läsåret 2013/2014 sökte 2 425 personer till gymnasiets vård- och omsorgsprogram i första hand, vilket kan jämföras med 3 313 sökande för fem år sedan. 58 Sedan början av 1980-talet har antalet förstahandsansökningar minskat med nästan 90 procent. 59 40
Vårdföretagarna, SKL, Kommunal samt Arbetsgivarföreningen KFO driver tillsammans Vård- och omsorgscollege som syftar till att öka kvaliteten på vård- och omsorgsprogrammet. Satsningen görs i nästan hela landet och bygger på nationell och regional samverkan mellan arbetsliv och utbildning. Medarbetarna 7 av 10 vårdstuderande tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare privat eller offentlig. 60 För många ungdomar finns det första jobbet inom vård- och omsorgssektorn. Ofta kan sektorn också erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är positivt, men det finns nu en stark oro för att Reepalu-utredningen påverkar möjlig heterna att rekrytera medarbetare till välfärdsyrkena. En utveckling med färre privata utförare skulle påverka antalet arbetsgivare totalt sett inom välfärdsområdet och därmed arbetsgivarnas möjligheter att konkurrera om kompetenta medarbetare. Dessutom begränsas möjligheterna för vårdens professioner att byta arbete, göra karriär och påverka sin inkomst. 41
Lön och utbildningsnivå Enligt SCB har medarbetare inom privat driven vård och omsorg högre löner. 61 8 % Inom hälso- och sjukvård är lönenivån åtta procent högre i privata företag jämfört med offentlig sektor. 4 % Inom omsorgen är de privatanställdas löner fyra procent högre. 42
Lönenivå för några yrkeskategorier 2013 62 Offentlig Privat Skillnad Verksamhetschefer inom vård och omsorg 38 800 kr 42 800 kr 4 000 kr Distriktssköterskor 31 600 kr 32 000 kr 400 kr Geriatriksjuksköterskor 30 800 kr 33 300 kr 2 500 kr Övriga sjuksköterskor 29 000 kr 33 400 kr 4 400 kr Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 24 900 kr 25 200 kr 300 kr Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 23 300 kr 24 400 kr 1 100 kr Skötare och vårdare 24 900 kr 25 100 kr 200 kr Medarbetarna År 2012 hade 29 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 26 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården var andelen lika stor i de båda sektorerna 70 procent. 63 43
Medarbetarna om arbetsplatsen Välfärden står inför stora demografiska utmaningar och då behövs attraktiva arbetsgivare som kan locka fler till vård- och omsorgsyrkena. Privata vårdgivare får generellt något högre betyg av sina medarbetare än vad offentliga arbetsgivare får av sina. 64 Tycker du att din arbetsplats har en god image i samhället? Andel nöjd/instämmer 2014 37 % 45 % 53 % Kommun Landsting Privat 44
Tycker du att din lön står i rimlig proportion till insatsen? Andel nöjd/instämmer 2014 Medarbetarna 32 % 17 % 17 % Kommun Landsting Privat Har du som medarbetare möjlighet att påverka hur arbetsuppgifterna genomförs? Andel nöjd/instämmer 2014 48 % 45 % 51 % Kommun Landsting Privat 45
Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid? Andel nöjd/instämmer 2014 43 % 42 % 45 % Kommun Landsting Privat Blivande medarbetare om arbetsgivarna Studenterna upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituationen, löneutvecklingen och karriärmöjligheterna. Dessutom uppfattar de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare. 65 46
Skillnader i sjukfrånvaro Medarbetare hos privata vård- och omsorgsföretag är sjukskrivna i mindre utsträckning än offentliganställda, vilket överensstämmer med deras egna upplevelser. 66 Vård- och omsorgsanställda totalt sett tillhör de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Medarbetarna Upplever du att ni har en låg sjukfrånvaro på er arbetsplats? Andel nöjd/instämmer 2014 58 % 42 % 41 % Kommun Landsting Privat 47
Andel sjukskrivna (15 89 dagar) av totalt antal medarbetare 67 Äldreomsorg 13,2 % 11,8 % Offentliganställda Privatanställda 48
Verksamhet för personer med funktionsnedsättning (inklusive personlig assistans) 12,6 % Medarbetarna 9,0 % Offentliganställda Privatanställda Hälso- och sjukvården 10,0 % 8,4 % Offentliganställda Privatanställda 49
Framtida utvecklare och entreprenörer 68 Nästan varannan sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså 50 57 % av barnmorskestudenterna och
Medarbetarna tre av fyra som studerar till sjukgymnast/ fysioterapeut. 51
Sjukvård Myt: När privata vårdföretag effektiviserar för att dra ner på kostnader blir kvaliteten lidande. 52
Verklighet: En jämförelse mellan akutsjukhusen Capio S:t Göran, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset visar att det privat drivna sjukhuset Capio S:t Göran är effektivast inom Stockholms läns landsting. Capio S:t Göran har nöjdare patienter och lägst andel åter inläggningar. De har något nöjdare med arbetare, som dessutom har högre lön. Sjukhuset klarar landstingets kvalitetsmål bäst och har samtidigt lägre kostnader än de offentligt drivna sjukhusen i jämförelsen. 69 Sjukvård 53
Kvalitet När patienterna betygsätter Bland de mest populära vårdcentralerna är 14 av 20 privat drivna. I 15 av landets 21 landsting och regioner toppar en privat driven vårdcentral. Patienterna ger högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna. Skillnaderna är små men entydiga. 70 Patientupplevd kvalitet, 2013 71 Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler Helhetsintryck 73 % 70 % Bemötande 91 % 89 % Delaktighet Förtroende Information Kan rekommendera Tillgänglighet Upplevd nytta 80 % 77 % 79 % 76 % 86 % 83 % 85 % 80 % 80 % 79 % 83 % 80 % 54
Vårdgarantin Enligt vårdgarantin ska patienten kunna nå primärvården samma dag och få en tid för läkarbesök inom en vecka. Under 2014 lyckades de privat drivna vårdcentralerna i högre utsträckning leva upp till det åtagandet än de landstingsdrivna mottagningarna. 72 Sjukvård Kontakt med vårdcentralen samma dag Procent av patienterna 91 % 87 % Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler 55
Läkarbesök bokat inom sju dagar Procent av patienterna 93 % 90 % Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler Andra mått som bidrar till kvalitet I genomsnitt har en vårdcentral cirka 7 950 listade patienter. De privat drivna vårdcentralerna är ofta mindre och har i snitt 1 000 färre patienter. En allmänläkare i landstinget har i genomsnitt ansvar för drygt hundra fler patienter. 73 56
De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fasta läkare än de landstingsdrivna. Drygt 60 procent av de privat drivna vårdcentralerna har inga hyrläkare alls. Motsvarande andel bland de landstingsdrivna vårdcentralerna är knappt 40 procent. Vårdcentraler där ägarna själva leder verksamheten har fasta läkare i störst utsträckning. Tre av fyra vårdcentraler där ägarna själva jobbar i verksamheten har inga hyrläkare. 74 Sjukvård Några utmaningar Politisk osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen av valfriheten i sjukvården. Ojämlika spelregler. Underskott i den landstingsdrivna vården som täcks utan att privata vårdgivare kompenseras. Detaljerade regler och ersättningssystem hämmar innovation, nya arbetssätt och patientnytta. Patienter kan inte jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare. Bristande kompetensförsörjning inom hela hälso- och sjukvården. 57
Myt: Kvaliteten blir lidande när privata äldreomsorgsföretag effektiviserar för att dra ner på kostnaderna. Äldreomsorg 58
Verklighet: Östersunds kommun har tagit initiativ till en forskningsstudie där man jämför två identiska äldreboenden ett kommunalt och ett privat drivet utifrån vårdkvalitet, arbetsvillkor och ekonomi. Studien 75 visar att det privat drivna boendet var bättre än kommunens på 8 av 10 parametrar till 26 procent lägre kostnad. Äldreomsorg Även andra studier har visat att privata äldreomsorgsgivare levererar lika bra eller bättre kvalitet än sina offentliga mot svarigheter. Stockholms stad, med en relativt stor andel privat driven äldreomsorg, genomför årligen en undersökning av samtliga regiformers uppfyllelse av ställda krav. Den visar att äldreomsorgsföretagen i högre utsträckning lever upp till ställda kvalitetskrav än de kommunala utförarna. 76 59
Kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsmätningar Äldreboende Enligt Socialstyrelsen är kvaliteten på de privat drivna äldreboendena bättre än de kommunala på samtliga påverkbara kvalitetsparametrar som lyfts fram. 77 60
Jämförelser mellan privata och offentliga äldreboenden i riket 78 Offentlig Privat Äldreomsorg Andelen enheter som erbjuder varje person möjlighet att delta i borådsmöten 39 % 82 % Andel personer med aktuell genomförandeplan den 3 mars 2014 86 % 95% Andel personer med aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov av måltider 72 % 91 % Andel personer med aktuell vårdplan den 3 mars 2014 84 % 96 % Andel enheter som erbjuder styrke- och balansträning minst en gång per vecka 63 % 84 % Andel personer som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året 74 % 83 % Bemanningen av sjuksköterskor är densamma hos offentliga och privata utförare. Bemanningen av omsorgspersonal är ungefär fem procent lägre hos privata boenden. 79 61
Hemtjänst Enligt Socialstyrelsen är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på två av tre kvalitetsparametrar som lyfts fram. 80 Jämförelser mellan privata och offentliga utförare av hemtjänst i riket Offentlig Privat Personer med aktuell genomförandeplan 63 % 85 % Rutin för hur personalen ska agera när det finns misstanke om att den enskilde är undernärd eller felnärd 79 % 92 % Rutin för schemalagda möten med sjuksköterska 59 % 85 % 62
När brukarna betygsätter Äldreboende Privata särskilda boenden är något bättre än de kommunala på att erbjuda de äldre aktiviteter och möjlighet att vistas utomhus. Dessutom är det lättare att träffa en sjuksköterska. Äldre på privata boenden har dessutom i något mindre utsträckning angivit att de känner sig ensamma. 81 Äldreomsorg Hemtjänst De äldre i privata hemtjänstverksamheter har större möjlighet att påverka sin omsorg och hur personalen ska utföra sina uppgifter. Privat hemtjänst är bättre på att visa hänsyn till den äldres åsikter och önskemål. Privata utförare är även bättre på att passa avtalad tid samt meddela tillfälliga förändringar i förväg. Att träffa sjuksköterska, läkare och komma i kontakt med hemtjänst personalen är lättare hos privata hemtjänstutförare än kommunala. 82 63