FRISK LUFT? NEDFALL & EFFEKTER AV LUFTFÖRORENINGAR INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSFÖRBUNDET

FRISK LUFT? NEDFALL & EFFEKTER AV LUFTFÖRORENINGAR INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSFÖRBUNDET 1

ÖSTERGÖTLANDS LUFTVÅRDSFÖRBUND Förbundet bildades 1988 med syfte att samordna och förbättra bevakningen av luftmiljön. Det består av företag, kommuner, myndigheter och andra intressenter som påverkar luftmiljön eller har intressen i luftvårdsfrågor. Verksamheten finansieras med avgifter från medlemmarna. Förbundets uppgift är att: klarlägga luftföroreningars spridning, bedriva övervakning av luftföroreningar och dess miljöpåverkan, informera medlemmarna och allmänheten om luftvårdssituationen i länet, verka för att åtgärder vidtas mot luftföroreningar, redovisa och informera om undersökningsresultat och fungera som rådgivande organ i luftvårdsfrågor. LUFTVÅRDSFÖRBUNDETS VERKSAMHET UNDERSÖKNINGAR OCH UPPFÖLJNINGAR Förbundet följer utvecklingen i länet genom olika undersökningar. Nedfall av luftföroreningar i skog och mark samt hur markvattnet påverkas följs vid skogliga observationsytor. Luftkvaliteten mäts i både skogs- och tätortsmiljöer. Nedfall av metaller kartläggs genom undersökningar i mossa vart femte år. Lagstiftningen i form av Miljöbalken och förordningen om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft slår fast att alla kommuner ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. MKN anger gränsvärden för ämnen och vad som är godtagbart för miljön och människors hälsa. Länsstyrelsen ansvarar för att samordna uppföljningen av miljökvalitetsnormerna. Samordningen kommer i stor utsträckning att ske genom den verksamhet som bedrivs av luftvårdsförbundet. INFORMATION En av Luftvårdsförbundets viktigaste uppgifter är att informera medlemmar och allmänhet om luftvårdssituationen i länet. Resultaten från undersökningarna presenteras på förbundets hemsida och sammanställs i rapporter, informationsbrev och pressmeddelanden. ÅRETS LUFTVÅRDARE Luftvårdsförbundet delar ut priset "Årets Luftvårdare", till någon som gjort betydande insatser inom luftvårdsområdet i länet. Priset, 1 kr, ska stimulera åtgärder för att minska utsläpp till luften, samt uppmärksamma luftvårdsfrågorna. Senaste mottagare var Luftföroreningsprojektet vid Platenskolan i Motala, som fick priset år 22. 2

Bilåkning är en av de största enskilda källorna till luftföroreningar såsom kväveoxider, kolväten och koldioxid. 3

LUFTFÖRORENINGAR ÄR DET NÅGOT PROBLEM? SITUATIONEN I ÖSTERGÖTLAND En stor del av luftföroreningarna som faller ner över länet har transporterats hit från utlandet men källor inom landet har också stor betydelse. Minskade utsläpp av försurande ämnen och tungmetaller i Sverige och övriga Europa har medfört att luftkvaliteten i länet förbättrats de senaste åren. Utsläppen bestäms av näringslivs- och befolkningsstrukturen. I Östergötland präglas utsläppen av Norrköping och Linköping med sina stora befolkningar och därmed stora behov av transporter och energi samt av industrin. Vägtrafiken inom tätorterna och de stora riks- och europavägarna har stor inverkan på luftmiljön. Utsläppen från industrin i Östergötlands län är måttliga med undantag för de stora processindustrierna i framför allt Norrköpings kommun. Jordbrukets tillskott av ammoniumkväve från gödselhantering är relativt stort. I tätorterna är hälsoproblem och påverkan på material tydligast. På landsbyggden påverkas främst djur och växter. Trots att situationen förbättrats kan den ändå inte anses vara tillfredsställande. MKN - MILJÖKVALITETSNORMER Luften behöver förbättras inom många områden i Europa. EU:s ramdirektiv om luftkvalitet är ett försök att åtgärda problemet med ett helhetsperspektiv. Sverige införde år 21 gränsvärden för ett antal ämnen enligt EU-direktiven, så kallade miljökvalitetsnormer. MKN anger lägsta normvärden för godtagbar miljökvalitet och regleras i Miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna ska vara uppfyllda vid tillståndsprövningar, tillsyn, meddelande av föreskrifter samt planering och planläggning. Det finns i nuläget miljökvalitetsnormer för utomhusluft för kvävedioxid, kväveoxider, bly, svaveldioxid, partiklar, kolmonoxid, bensen och marknära ozon. EU utarbetar ett fjärde dotterdirektiv till ramdirektivet om luftkvalitet som på sikt kommer att medföra fler miljökvalitetsnormer. Luftvårdsförbundets mätningar och undersökningar av luftkvaliteten bedöms i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer. För alla miljökvalitetsnormer anges ett årtal när de senast ska vara uppfyllda. Om behov finns ska åtgärdsprogram upprättas. Kommunerna ansvarar för att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Luftvårdsförbundet samordnar uppföljningen av MKN i länet. 4

MILJÖMÅL Med föresatsen att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta har riksdagen fastställt 15 nationella miljökvalitetsmål, varav ett mål om Frisk luft. Miljömålen är till skillnad mot miljökvalitetsnormerna inte rättsligt bindande. För att förverkliga miljömålen har ett antal delmål tagits fram. Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen har utifrån länets förutsättningar arbetat fram 7 regionala delmål. Frisk luft: Frisk luft: Luften ska vara så ren Luften ska vara så ren att att människors hälsa samt människors hälsa samt djur, djur, växter och kulturväxter och kulturvärden inte värden inte skadas. skadas. För Frisk luft finns fem regionala delmål. Fyra av dessa anger halter av svaveldioxid, kväveoxider och marknära ozon samt utsläpp av flyktiga organiska ämnen som kan tillåtas för ett långsiktigt hållbart samhälle. Det femte delmålet handlar om att öka antalet resenärer inom kollektivtrafiken. I miljömålsprogrammet, Mål i sikte, anges åtgärder som behöver genomföras för att uppnå delmålen. För att minska halterna av luftföroreningar bör krav ställas på bränsleeffektiva fordon/arbetsmaskiner/redskap vid upphandlingar. Berörda myndigheter bör planera och bygga för att underlätta för cyklister samt minska behoven av bilburna transporter. Kommunerna behöver informera om vedeldningsteknik och långsiktigt ställa krav på miljögodkända pannor med ackumulatortank. Myndigheterna bör inventera och informera om luftföroreningarnas inverkan på kulturarvet. För att öka resandet med kollektivtrafik bör dess tillgänglighet och flexibilitet utvecklas. Andra miljökvalitetsmål som har anknytning till Luftvårdsförbundets arbete är: Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Läs mer om länets miljömålsarbete på www.bliaktiv.nu. 5

DE VANLIGASTE LUFTFÖRORENINGARNA Ammoniak, NH 3. Jordbruket är den största källan till utsläpp av ammoniak, främst från gödselhanteringen. Koldioxid, CO 2. Den viktigaste växthusgasen. Uppkommer vid all förbränning. Energioch transportsektorn är den dominerande källan. Koloxid, CO. Uppkommer vid ofullständig förbränning. Vägtrafik inom tätorter är en betydande källa. Kolväten, VOC (volatile organic compounds). Flyktiga organiska kolföreningar. De största utsläppen kommer från vedeldning och transporter. I denna grupp av ämnen ingår PAH (polyaromatiska kolväten). Kväveoxider, NO x. Uppkommer vid all förbränning genom reaktion mellan bränslet och luften. I Sverige är trafiken den enskilt största källan. Även arbetsmaskiner och fartygstrafik samt utsläpp från förbränningsanläggningar och industriprocesser är betydande. Kolväten NO 2 O 2 O 3 + NO NO x SO 2 H 2 SO 4 2H + + SO 4 2- NO x NO x HNO 3 H + + NO 3 - SO 2 SO 2 NO x Torrdeposition SO 2 NO x O 3 H + NO 3 - NH 3 + H + NH 4 + H + Våtdeposition NH + 4 SO 2-4 H + Marknära ozon, O 3. Bildas genom att kolväten och kväveoxider reagerar med varandra under inverkan av solljus. De högsta halterna uppkommer vid större tätorter under sommaren. Metaller. Flera verksamheter orsakar utsläppen, bl a metallindustri- och förbränningssektorn. Industrins utsläpp har på senare år minskat kraftigt. Exempel på metaller och luftutsläpp Förbränning av olja Förbränning av kol Sopförbränning Förbränning av gummi Bensindrivna fordon Metallindustri nickel, vanadin arsenik, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin kadmium, kvicksilver zink, bly bly koppar, zink 6

Partiklar. Förbränning av diesel, bensin, ved och eldningsolja står för huvuddelen av utsläppen. Uppvirvlat vägdamm, slitage från däck och vägbeläggningar etc. är också viktiga beståndsdelar. Partiklarna indelas efter storlek i PM1 och PM2,5, dvs partiklar mindre än 1 respektive 2,5 miljondels meter (µm). Svaveldioxid, SO 2. Uppkommer bl a vid förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid kan färdas hundratals mil med vindarna, en stor del av utsläppen kommer från Östeuropa och Tyskland. SÅ PÅVERKAS MILJÖN AV LUFTFÖRORENINGARNA Ökad växthuseffekt anses orsaka klimatförändringar med bl a översvämningar och orkaner som följd. Den viktigaste orsaken till ökad växthuseffekt är utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen. Ungefär 8 procent av utsläppen av växthusgaser bedöms vara koldioxid. Vid förbränning bildas även kolmonoxid, kväveoxider och flyktiga organiska kolväten som indirekt bidrar till växthuseffekten. Andra växthusgaser är t ex metan och lustgas. Övergödning av mark och vatten beror till stor del på utsläpp av kväve- och fosforföreningar, som är naturliga näringsämnen. Förhöjda halter av näringsämnen medför att balansen i mark- och vattenekosystem rubbas. Även ammoniak bidrar till övergödningen. Viktiga källor till luftutsläpp är trafik, jordbruk och tunga industrier. Försurning orsakas av utsläpp av främst svaveldioxid men även kvävedioxid och ammoniak har en bidragande effekt. Östergötland är inte så hårt drabbat av försurning jämfört med andra delar av landet. I länet är flera sjöar försurade och kalkning av dessa är nödvändiga så länge utsläppen av försurande ämnen fortsätter. De försurande ämnena kan även skada kulturföremål och byggnader. Marknära ozon skadar grödor och bidrar till minskad skogstillväxt, vilket medför stora ekonomiska förluster. SÅ PÅVERKAS VI AV LUFTFÖRORENINGARNA Luftföroreningar har betydelse för människors hälsa. Exponering sker främst via inandning men kan också ske indirekt via födan genom föroreningar på grödor eller i djur. Personer med dålig hjärtverksamhet och nedsatt lungfunktion är speciellt känsliga för luftföroreningar. Även barn och personer med astma och kroniska luftvägssjukdomar är utsatta. Halten och exponerigstid av föroreningar är av stor betydelse då riskerna för människors hälsa bedöms. Kolmonoxid (CO) påverkar lungornas förmåga till syresättning Av kväveoxiderna (NO x ) är det kvävedioxid (NO 2 ) som har störst påverkan på människors hälsa. Kvävedioxid påverkar lungfunktionen, ger slemhinnebesvär, ökar risken för luftvägsinfektioner hos barn samt utveckling av småbarnsastma. Marknära ozon (O 3 ) påverkar främst lungfunktionen. PAH (Polyaromatiska kolväten) kan orsaka skador på nervsystemet och cancersjukdomar. Personer vid starkt trafikerade gator är utsatta för denna typ av ämnen. 7

Partiklar har på senare år uppmärksammats, då flera studier påvisat negativa hälsoeffekter. De mindre inandningsbara partiklarna PM1 och PM 2,5 kan orsaka lungsjukdomar och försämra astmatiska besvär. De minsta partiklarna, PM2,5, kan dessutom orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Vid höga halter i tätortsluft har studier visat ökad risk för lungcancer, då cancerframkallande ämnen som PAH bindes till partiklarna. Även metaller binder till partiklar. Svaveldioxid (SO 2 ) kan påverka lungfunktionen hos personer med astma och andra luftvägssjukdomar. Mycket höga halter av svaveldioxid förknippas med ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Svaveldioxid kan även öka upptaget av cancerogena ämnen t.ex. PAH genom att öka genomträngligheten av dessa ämnen i lungcellerna. METALLERS INVERKAN PÅ HÄLSAN Den största exponeringen av metaller sker via födan och dricksvattnet. En del av metallerna kommer från luftutsläpp, en del förekommer naturligt i berggrunden eller har lakats ur från förorenad mark. Vissa metaller tillförs människan via gödsling med handelsgödsel eller avloppsslam. Arsenik tas lätt upp i kroppen. Det huvudsakliga upptaget sker via dricksvattnet. Långvarig exponering av arsenik kan ge hudförändringar, cancer (hud, urinblåsa, lunga), hjärt- och kärlskador. Barn och personer med dålig näringsstatus är särskilt känsliga. Bly. Biltrafikens utsläpp har helt upphört till följd av den blyfria bensinen. Detta har medfört kraftigt minskade utsläpp av bly. Exponeringen sker främst via föda och dryck. Bly påverkar nervsystemets utveckling, därför är foster och små barn särskilt känsliga. Kadmium tas lätt upp av växters rötter, vilket innebär att människor och djur exponeras via födan. Kadmium binds lätt i kroppen och ansamlas i njurarna, där det bryts ner mycket långsamt. Kadmium försämrar njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter. Kadmium kan även lagras i skelettet, som urkalkas och blir skört. Personer med diabetes, låga järndepåer och järnbrist samt rökare är riskgrupper. Koppar förekommer främst i dricksvatten, då vattenledningsrören oftast består av koppar. Små barn är särskilt känsliga för höga kopparhalter. Mag-tarmkanalen kan drabbas med diarré som följd. Kvicksilver. Exponering av metalliskt kvicksilver sker främst genom tandamalgam. I naturen omvandlas metalliskt kvicksilver av bakterier till metylkvicksilver som tas upp i kroppen via födan. Främsta exponeringskällan är insjöfisk (abborre, gädda, gös, ål) och större havslevande rovfiskar (hälleflundra, svärdfisk, tonfisk). Metylkvicksilver passerar blod- hjärnbarriären och medför skador på centrala nervsystemet. Livsmedelsverket har infört kostråd till flickor och kvinnor i barnafödande ålder. 8

UNDERSÖKNINGAR NEDFALL OCH MARKVATTEN Sedan 1991 utför Östergötlands luftvårdsförbund mätningar av nedfall och effekter av luftföroreningar på sex olika platser i länet, se karta. Liknande mätningar görs på cirka 1 platser i övriga Sverige. Mätningarna görs av Skogsvårdsstyrelsen och IVL Svenska Miljöinstitutet AB som årligen rapporterar resultaten till Luftvårdsförbundet. På fyra av länets lokaler undersöker Skogsvårdsstyrelsen dessutom skogliga parametrar såsom kronutglesning, tillväxt etc. Mätningar av detta slag görs av Skogsvårdsstyrelsen på ytterligare fem platser i länet. HÖKA FINNSPÅNG NORRKÖPING MOTALA NORRKÖPING VADSTENA LINKÖPING SÖDERKÖPING TATORP OMBERG MJÖLBY ÖDESHÖG BOXHOLM ÅTVIDABERG VALDEMARSVIK SOLLTORP KISA HYCKLINGE ÖSTERBYMO 9

NEDFALL Nedfallet påverkas av nederbördens mängd och luftens innehåll av olika ämnen. På öppna fält består nedfallet huvudsakligen av ämnen som är lösta i nederbörden (våtdeposition). Sedan 21 har mätningarna ersatts av modellberäkningar, utförda av SMHI. I luften finns också torra partiklar, gaser och aerosoler (torrdeposition) som filtreras av trädkronorna. Dessa sköljs ned av nederbörden och samlas under krontaket, krondropp. Krondropp innehåller därför både våtdeposition och torrdeposition och är betydligt svårare att modellberäkna. För svavel, natrium och klorid som inte i någon större utsträckning påverkas av processer i trädkronorna ger krondropp ofta ett bra mått på den totala belastningen. Kväve är däremot ett eftertraktat växtnäringsämne, som tas upp eller omvandlas i trädkronorna. Förutom i kraftigt kvävebelastade områden visar kväve lägre värden via krondropp än på öppet fält. Vissa ämnen (främst kalium och mangan) påverkas av interncirkulation mellan träd och mark, vilket leder till högre värden via krondropp än på öppet fält. Krondroppets mängd och sammansättning påverkas även av hur höga träden är, hur tätt krontaket är och hur utsatt beståndet är för förorenad luft. Figurerna på sidan 11 visar utveckling och nivåer för tre olika miljöer i länet; öppna fält samt gran- och tallskog. Uppmätt nedfall av svavel och kväve kan jämföras med den gröna linjen som anger förväntad genomsnittlig belastning i Götaland år 21, under förutsättning att internationellt beslutade åtgärder för att minska utsläppen genomförs. Nederbördens surhet, har minskat sedan mätningarna startade. Vilket de översta diagrammen visar, ph-värdet på öppet fält har ökat från 4.5 till 4.8. I krondropp från granskog, har utvecklingen varit ännu tydligare. Trots mer nederbörd har nedfall av svavel minskat de senaste åren. När det gäller svavelbelastning till marken i granytorna visar krondropp en mycket tydlig utveckling. Från 8 kg svavel per hektar i början av 199-talet till 4 kg i början av 2-talet. Det är i nivå med förväntad belastning 21. Främst är det torrdepositionen av svavel som har minskat. Den totala kvävebelastning är större än vad mätningarna visar eftersom kväve är ett växtnäringsämne som tas upp och omvandlas av växterna. Det totala nedfallet kväve uppskattas vara 7-1 kg per hektar och år, vilket är betydligt mer än förväntat år 21. 1

ÖPPET FÄLT GRAN TALL ph 5. 5. 5. 4.5 4.5 4.5 4. 4. 4. 3.5 93/94 96/97 99/ 2/3 3.5 3.5 93/94 96/97 99/ 2/3 93/94 96/97 99/ 2/3 Nederbörd (mm) 1 75 5 25 1 75 5 25 1 75 5 25 93/94 96/97 99/ 2/3 93/94 96/97 99/ 2/3 93/94 96/97 99/ 2/3 Svavel (kg/(ha*år)) 1 8 6 4 2 93/94 96/97 99/ 2/3 1 8 6 4 2 93/94 96/97 99/ 2/3 1 8 6 4 2 93/94 96/97 99/ 2/3 Kväve (kg/(ha*år)) 1 8 6 4 2 93/94 96/97 99/ 2/3 1 8 6 4 2 93/94 96/97 99/ 2/3 1 8 6 4 2 93/94 96/97 99/ 2/3 Figur. Mätningar av nedfall görs årligen på ytor i tre olika miljöer; öppna fält, granskog och tallskog. Not: Från och med undersökningsåret 1996/97 gäller nya riktlinjer för undersökningarna, vilket medfört att flera av mätlokalerna flyttats. I figuren är de ursprungliga lokalerna röda och de nuvarande blåa. 11

MARKVATTEN Markvatten provtas med hjälp av speciella provtagare som placerats 5 cm ner i mineraljorden, under den egentliga rotzonen. Syftet är att få ett mått på skogsmarkens reaktion på nedfallet av luftföroreningar. Av de sex provtagningsplatserna har Tatorp, söder om Söderköping (se karta sid 9), länets suraste markvatten, med ph-värde runt 4,6. Granskogen på Omberg med sin kalkrika berggrund har som förväntat det högsta ph-värdet, 6.7 vid den senaste mätningen. På övriga lokaler varierar ph-värdet mellan 5 och 6. Halterna av kväve är oftast mycket låga. På Omberg har dock förhöjda halter noterats vid några tillfällen, vilket indikerar att kväve tidvis utlakas till omkringliggande vattendrag. Markvattnets tidsutveckling i Östergötland följer mönstret för Götaland. På 45 av totalt 6 lokaler i Götaland har innehållet av sulfatsvavel minskat tydligt, vilket är en följd av minskat svavelnedfall. Sjunkande halter av baskatjonerna kalcium, magnesium och kalium har noterats på hälften av lokalerna. Drygt 2 av Götalands lokaler har visat sjunkande halter av totalt organiskt kol, mangan och mängden oorganiskt aluminium. En utveckling mot mindre surt markvatten, mätt som syraneutraliserande förmåga, har noterats på ungefär lika många lokaler. ph 6. 4. 2.. 1993 1997 21 ANC.25.15.5 -.5 -.15 1993 1997 21 Ca 2+ ( m g/l) 6. 4. 2.. 1993 1997 21 SO 4 -S (m g/l) 6. 4. 2.. 1993 1997 21 Figur. Markvattnets utveckling i Kvillinge norr om Norrköping. 12

Figuren ovan visar utvecklingen för ett urval parametrar från granytan Kvillinge utanför Norrköping, som har lång tidsserie och typiska resultat. Surhetsgrad, mätt som ph-värde, visar ingen tydlig tidsutveckling, medan beräknad syraneutraliserande förmåga, ANC, har minskat. Halterna av kalciumjoner har minskat signifikant. Det kan vara en kombination av att markvattnets förråd av baskatjoner har minskat och att buffringsbehovet har minskat i takt med minskad försurningsbelastning. Även halterna av sulfatsvavel har minskat signifikant, vilket är en logisk av minskad svavelbelastning. Målsättningen inom de regionala miljömålen är att 21 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten, och en återhämtning ska ha påbörjats. På vissa lokaler i Skåne och Blekinge visar markvattenproverna att trenden mot ökad markförsurning har brutits. Det har inte noterats på lokalerna i Östergötlands län, där försurande nedfall och dess effekter inte varit lika omfattande som i södra Sverige. LUFTHALTER I BAKGRUNSDSMILJÖ På uppdrag av Luftvårdsförbundet mäter Skogsvårdsstyrelsen och IVL sedan 1989 lufthalter i bakgrundsmiljö. Mätningarna görs på två platser i länet, i Solltorp och Höka, se karta sid 9. Provtagningen sker med sk passiva provtagare där den gas man ska analysera fångas upp på ett filter, impregnerat med en kemikalie som absorberar gasen. Luftens innehåll av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon visar likartade resultat i Solltorp och Höka och är på samma nivå som i kringliggande län. Halterna av svaveldioxid (SO 2 ) var cirka,5 µg/m 3 under hela femårsperioden, räknat som årsmedelvärden för de båda lokalerna. Halterna av kvävedioxid (NO 2 ) var runt 2 µg/m 3 och visar en sjunkande tendens. För både svavel- och kvävedioxid är det långt under gällande normer och regionala miljömål. Marknära ozon visar betydligt högre värden än gällande gränsvärden. Figuren visar att årsmedelvärdet för båda lokalerna under fem år varierat mellan 5 och 6 µg/m 3. Enligt EUs senaste ozondirektiv för skydd av material bör den inte överstiga 4 µg/m 3. Sommarhalvårets medelhalter har varit högre, 55-68 µg/m 3. SO 2 ug/m 3 5 4 3 2 1 98/99 /1 2/3 NO 2 ug/m 3 5 4 3 2 1 98/99 /1 2/3 O 3 ug/m 3 6 4 2 98/99 /1 2/3 13

Figur. Nedfall av metaller mäts i markväxande mossor, t ex husmossa. METALLER I MOSSA Vart femte år undersöks halterna av åtta tungmetaller i markväxande mossor. Metoden grundar sig på mossornas egenskap att nästan uteslutande ta upp metaller från luften och inte från underlaget. Proven rensas så att de endast innehåller mossa som inte är mer än tre år, vilket medför att respektive provtagningsomgång visar nedfallet de närmast tre föregående åren. Tungmetallkarteringar har utförts i landet sedan 197. I Östergötland har provtagning utförts sedan 1985. Prover tas på 88 platser spridda över länet. Metallhalterna som uppmätts inom länet visar liten variation, vilket förklaras av att halterna till en stor del bestäms av långspridda luftföroreningarna. Industriella föroreningskällor i länet bedöms inte ha någon större påverkan. Urbanisering och stoftflykt från jordbruksmark bidrar till något förhöjda halter av vissa metaller. År 2 låg halterna av bly, järn, kadmium, koppar, krom, vanadin och zink i stort sett samma nivå som de gjorde 1995. Nickel utgör ett undantag med medianvärdet 1,8 µg/g år 2 mot 1, µg/g år 1995. Även arsenik visade på en höjning, men det finns anledning att tro att halterna för 1995 är underskattade. Utvecklingen i länet följer utvecklingen för södra Sverige. Inom länet är variationen inte större än vad urbanisering och jordbruk för med sig. På en del platser har stoftflykt från öppen mark troligtvis medfört något förhöjda halter av bl a krom och järn. En punkt nära Motala tätort visade på förhöjda halter för många metaller. Även prover vid de andra större orterna i länet var något förhöjda, vilket var förväntat. På luftvårdsförbundets hemsida finns resultaten för undersökningen i Östergötland presenterade och på IVL:s hemsida finns resultat för hela Sverige. 14

FINSPÅNG MOTALA NORRKÖPING SÖDERKÖPING VADSTENA LINKÖPING ÖDESHÖG BOXHOLM ÅTVIDABERG VALDEMARSVIK ÖSTERBY KISA -.1.1 -.2.2 -.3.3 -.4.4 -.6.6-1 Figur. Kvicksilverhalt (µg/g) i mossprover år 2. Kvicksilverhalten i länet (medianvärdet) vart klart lägre än motsvarande för södra Sverige som helhet. LAVUNDERSÖKNING Lavar är känsliga för luftföroreningar. Luftvårdsförbundet undersökte därför lavfloran på trädstammar i Norrköping och Linköping samt i länets två skogliga observationsytor Solltorp och Höka 2 och 21. 1 träd undersöktes till en höjd av ca 2 m över marken i både Norrköping och Linköping. Träden indelades efter påverkan från trafik och föroreningsbelastning. Ett mindre antal träd på landsbygden användes som referens. Syftet med undersökningen var bl a att ge en geografisk bild över luftföroreningars spridning och effekter på lavvegetationen. Undersökningen utgör också underlag för framtida jämförelser av förändringar i luftkvalitet och lavvegetation. Undersökningen visade en kraftig påverkan på lavfloran i de centrala delarna av Norrköping och Linköping. Lavar på träd vid trafikerade gator var kraftigt påverkade syntes särskilt tydligt i alléer omgärdade av byggnader. De negativa effekterna avtog från centrum och ut mot landsbygden. 15

SPRIDNING AV LUFTFÖRORENINGAR SMHI gjorde på uppdrag av Luftvårdsförbundet en miljöanalys innefattande lufthalter och nedfall av svavel och kväveföreningar under 1998. Halter och nedfall modellerades med modellverktyget MATCH-Östergötland. Data från länets emissionsdatabas och meterologisk information från SMHI var ingångsdata. För att kvalitetstesta modellen jämfördes resultaten med mätningar gjorda i fält av IVL Svenska miljöinstitutet AB, jämförelsen visade på mindre avvikelser. I modellen framkom att svavel- och kvävedepositionen domineras av det långväga nedfallet. Till största del består nedfallet av våtdeposition som kommer med nederbörden. Bidraget från Östergötland och övriga Sverige stod för ca 2-1 % förutom för reducerat kväve där den östgötska utsläppsdelen var ca 2 % och övriga Sveriges bidrag var ca 15 %. På lång sikt är svavel- och kvävenedfallet högre än vad många av de känsliga ekosystemen tål. För lufthalter syns ett tydligare bidrag från lokala källor. För svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak är det östgötska bidraget i samma storleksordning som det utländska. Utsläppen är relativt låga, med undantag av utsläppet av ammoniak som är stort i länets jordbruksdominerande områden. Städerna står för den största delen av utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxid. Modellen är dock för grov (5 km x 5 km) för att visa förhållandena inne i städerna. I figuren nedan visas den marknära halten av kvävedioxid uppdelat på bidrag från Östergötland, övriga Sverige, utlandet och totalt. Den marknära halten motsvarar halten ca 1 m över markytan. För ytterligare resultat se luftvårdsförbundets webbplats www.e.lst.se/luftvard. Östergötland NO 2 Övriga Sverige NO 2 Utlandsbidraget NO 2 Total NO 2 Figur. Årsmedelhalt av marknära NO2-koncentrationen. För kvävedioxid dominerar det Östgötska bidraget i länets jordbruksbygder. I övriga områden är utlandsbidraget störst..1.2.4.6.8 1. 2. 3. 4. 5. 7. NO 2 (µg/m3) 16

TÄTORTSUNDERSÖKNINGAR Mätningar av luftföroreningar har genomförts i flera av länets tätorter under perioden 1997 till 2. Resultaten används vid utformningen av system för uppföljning av miljökvalitetsnormer. Mätningarna omfattade kväveoxider (NO+NO 2 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Veckovisa mätomgångar genomfördes inom respektive tätort. Mätpunkterna var placerad i tätortsnära bostadsområden fria från närliggande utsläppskällor (urban bakgrund). Och i en förmodat mer luftföroreningsbelastad miljö, som ett hårt trafikerat gaturum. Luftföroreningsnivån var låg i Östergötlands mindre och mellanstora tätorter. Förhöjda halter förekom vid ogynnsamt väder. Halterna visade små skillnader mellan urban bakgrund och den belastade centrala miljön. Jämförelser mellan halter under sommar- och vinterhalvår i Linköping, Mjölby och Åtvidaberg visar att säsongsvariationen var liten eller obefintlig. Störst påverkan på halterna av kväveoxider och lättflyktiga kolväten har troligtvis lokalklimatet och topografin. Uppmätta halter av kvävedioxid eller bensen låg under gällande miljökvalitetsnormer och regionala miljömål (se figur). Flera av länets kommuner hade däremot bensenhalter strax under normen. Bensenhalten överskred däremot Institutet för Miljömedicins lågrisknivå i samtliga kommuner. µg/m3 45. 4. 35. 3. 25. 2. 15. 1. 5. 99/ Finspång-A 98/99 Finspång-A 97/98 Finspång-A 99/ Ödeshög-A 98/99 Åtvidaberg-A2 98/99 Åtvidaberg-A1 99/ Valdemarsvik-A 98/99 Vadstena-A 99/ Söderköping-A 98/99 Söderköping-A Vår-98 Söderköping-A 98/99 Motala-A. 99/ Boxholm-A 98/99 Mjölby-A Vår-98 Mjölby-A 98/99 Kinda-A Figur. Medelvärden av NO 2 -halter under vinterhalvår 1997 till 2 i belastade punkter (A) i centralorter i Östergötlands län jämfört med miljökvalitetsnorm ( ) och miljömål ( ). 17

REFERENSER Jämförelse mellan uppmätt och modellberäknad deposition av svavel och kväve i Sverige. Uggla, E., Hallgren Larsson, E., Knulst, J. och Westling, O. IVL Rapport B 153. 23. Krondroppnätets hemsida http://www.ivl.se/miljo/projekt/kron/index.asp Lavar och luftkvalité Lav & luftföroreningsundersökning i Norrköpings kommun. Malmqvist, A. Naturcentrum. 21. Lavar & Luftkvalité Lavfloran i Linköping och två skogliga observationsytor i Östergötlands län år 2. Gralén, H. Naturcentrum. 2. Luftföroreningar i skogliga provytor Resultat till och med september 22. Hallgren Larsson, E., Svensson, A., och Westling, O. IVL Rapport B 1521. 23. Marknära ozon i Örebro län, oktober 22 - september 23. Pihl Karlsson, G., Karlsson, P-E., Hallgren Larsson, E. IVL Rapport B 158. 24. Markvattenkemi variation inom skogliga observationsytor. Hallgren Larsson, E. IVL Rapport B 152. 23. Miljöhälsorapport 21. Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin, Miljömedicin Stockholms läns landsting. ISBN 91-721-495-4 Miljökvalitetsnormer som styrmedel. NV Rapport 5375. 24. Naturvårdsverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se Mätningar av luftföroreningar i Östergötlands tätorter vintern 1999/2 samt jämförelse med tidigare års mätningar. Boström, C-Å., Persson, K. IVL Rapport L /59. 2. Mål i sikte, miljömål för Östergötland. Länsstyrelsen Östergötland Rapport 24:3. 24. ISBN 91-7488-95- Nya miljökvalitetsnormer och delmål för miljökvalitetsmålet Frisk Luft. NV Rapport 5357. 24. The deposition of base cations in the Nordic Countries. Lövblad, G. m.fl. IVL Rapport B 1583. 24. Tungmetallnedfallet i Östergötlands län 2. Östergötlands Luftvårdsförbund. 21. Övervakning av luftföroreningar i Östergötlands län Resultat till och med september 23. Uggla, E. (red). IVL Rapport B 1568. 24. Se även tidigare årsrapporter i samma serie. VILL DU VETA MER? ÄR DU INTRESSERAD AV ATT STÖDJA FÖRBUNDET GENOM MEDLEMSKAP? KONTAKTA: Östergötlands Luftvårdsförbund Skogsvårdsstyrelsen c/o Länsstyrelsen Östra Götaland 581 86 Linköping Box 288 Telefon 13-19 6 593 24 Västervik e-post: luftvardsforbundet@e.lst.se Telefon 49-675 Information om förbundet finns på förbundets hemsida www.e.lst.se/luftvard. På IVLs hemsida, www.ivl.se, finns ytterligare information och resultat från undersökningarna. 18

MEDLEMMAR I ÖSTERGÖTLANDS LUFTVÅRDSFÖRBUND 24 AB Svensk Leca Aerotech Telub AB Billerud Skärblacka AB Boliden Gusum AB Boxholms Aluminiumåtervinning AB Boxholms kommun BT Products AB Siemens Delaval Industrial Turbomachinery AB Dometic AB, Motalafabriken Dow Sverige AB Egendomsnämnden i Linköpings stift FHP AB Finspångs kommun Finspångs Tekniska Verk AB Fiskeby Board AB Fundia Steel AB Holmen Paper AB, Bravikens Pappersbruk Kinda kommun Landstinget i Östergötland Lantbrukarnas länsförbund i Östergötland Linköpings kommun Länsstyrelsen Östergötland Mjölby kommun Mjölby-Svartådalen Energi AB Motala kommun Norrköpings kommun Saab AB SAPA Industri Service AB Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland Stenqvist Emballage AB Suominen Flexible Packaging AB Sveaskog Förvaltnings AB Sydkraft Östvärme, Norrköping Söderköpings kommun Södra Skog Region Öst Tekniska Verken i Linköping AB Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Vattenfall AB, Värme Norden, Boxholm Vattenfall AB, Värme Norden, Kisa Vattenfall Fjärrvärme AB, Motala Vattenfall Service Syd AB, Kimstad Väderstad-Verken AB Vägverket Region Sydöst Ydre kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun Produktion: Access Marketing AB Fotografer: Hans Söderström, Bernt Toftgård och Maria Taberman Tryck: Centraltryckeriet, 19