Lokal Utvecklingsplan



Relevanta dokument
Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Lokal plan för Petaredbackens byalag

ORTSANALYS KUNGSBERGET

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

1.1 Vad är en översiktsplan?

Översiktsplan för Bräcke kommun

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

Landsbygdsforum 2016 Kukkolaforsen 12 november 2016

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Sveriges miljömål.

Lokal plan för Fölene

Vårt framtida Gnosjö

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

Grans Naturbruksgymnasium

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Regional, översiktlig och strategisk planering

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

En bygd i avveckling?

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Välkomna till informationsmötet!

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs


Vårt framtida Gnosjö

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Jenny Lundström (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp

Svensk författningssamling

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

DOM Stockholm

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Var ska det nya reningsverket byggas?

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Lista prioriterade projekt t.o.m

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Landsbygdsutveckling i ÖP

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Forshaga - en attraktiv kommun

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Samebyarna och Arjeplogs kommun

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007,

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

UTVECKLINGSPLAN FÖR MORA BYARÅD

Behovsbedömning för planer och program

I N V E N T E R I N G

Grön infrastruktur i prövning och planering

2019 Strategisk plan

Sveriges miljömål.

Översiktsplan. Vad? Varför? Hur?

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Naturvårdens intressen

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Transkript:

Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har redan påbörjats!

Lokal Utvecklingsplan Arbetet med att ta fram denna lokala utvecklingsplan startade med ett öppet möte den 23 augusti 2011. Vid detta möte genomfördes ett processarbete som utgick från frågan; Med VAD/HUR kan vi tillsammans utveckla Börjelsbyn? Processarbetet ledde fram till att det bildades två olika arbetsgrupper som därefter arbetade vidare med fyra olika utvecklingsområden: Gemenskap Naturvärde Turism Infrastruktur Det gemensamma materialet har därefter sammanställts. Sammanställningen justerades och kompletterades i omgångar för att slutligen redigeras av en mindre grupp deltagare. Arbetsgruppernas arbete kompletterades med en gemensamt framtagen SWOT-analys, som beskriver Börjelsbyn-bygdens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den Lokala Utvecklingsplanen bör ses som ett levande material och kan därför uppdateras i takt med det framtida arbetet med ett förverkligande av planens viljeinriktning.

Vår bygdeprofil Börjelsbyn ligger vid Kalix Älv, 12 km norr om Kalix vid väg 744 och 1 km från E4 vid korsningen E4/väg 744, trafikplats Åkroken Byn är långsträckt i sin form och har ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader och sträcker sig på båda sidor om älven med både åker och skogsmark. Älvdalens jordbruksmark karakteriseras av för bygden typisk ladulandskap. Boendet i byn utgörs av villor, lantbruksfastigheter/hästgårdar samt fritidshus. I byn finns det 115 bofasta personer. Sommartid ökar befolkningen med ett 20-tal fritidsboende. Byns area uppgår till c:a 3000 ha.

Befolkningsstatistik (Hösten 2011) Ålder 0-6 7 7-16 14 17-25 7 26-35 7 36-45 12 46-54 22 55-65 20 66-79 18 80 > 8 Summa 115 Byns befolkning har under de senaste åren stadigt ökat. Från 2004 har befolkningen till dags dato ökat med nästan 19 %. Föreningsliv Bönhusföreningen Börjelsbyns Framtid Börjelsbyns byalags samfällighetsförening Börjelsbyns-Rians Viltvårdsområdesförening Ett antal vägsamfällighetsföreningar

Översiktsplan Urval ur kommunens översiktsplan. Se vidare www.kalix.se Enligt plan- och bygglagen skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Den fysiska planeringens uppgift uttrycks i plan- och bygglagens 2 kap. 2 på följande sätt: Planläggning skall ske med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktig god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Översiktsplanen fyller tre viktiga funktioner i kommunen och kan användas som: Vision för kommunens framtida utveckling Vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut Ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressena och riksintressena Målsättning Kalix kommun Kalix, den attraktiva och framgångsrika kommunen, där vi tillsammans aktivt deltar i omvärldsförändringar och med god ekonomisk effektivitet utvecklar det goda och hållbara samhället. Utifrån visionen har sedan fyra perspektiv antagits: Medborgar och brukarperspektiv - Kalix skall vara en attraktiv kommun att leva, besöka och verka i för människor och företag Tillväxt- och utvecklingsperspektiv - I Kalix ska vi ha ett tillväxtfrämjande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur Medarbetarperspektiv - Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ansvarstagande, delaktiga, kompetenta och stolta medarbetare Ekonomiskt perspektiv - Medborgarnas skattemedel ska användas på ett effektivt sätt.

B7. Börjelsbyn Beskrivning: Medeltida by som hade 7-8 gårdar vid 1500-talets mitt som ökar till 23 år 1873. Byn har en långsträckt form med ett flertal kulturhistoriskt värdefulla gårdar upp mot skogsbrynet. I byns sydöstra del kan spår av äldre kulturlandskap iakttas. På älvens västra strand finns ett mycket välutvecklat ladlandskap mellan Börjelsbyn och Bondersbyn. I nedre delen av Kalixälven breder jordbrukarlandskapet ut sig med större åkermarksarealer. I byn finns 2 aktiva jordbrukare. Byn finns upptagen i länets kulturmiljöprogram samt utgör klass I-område i bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur och kulturvärden. Service/Fritid/Teknisk försörjning: Bygdegård. Kommunalt vatten. Enskilda avlopp. Detaljplaner/Förordnanden/Riksintressen: Området är av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv. Generellt strandskydd gäller 100 meter från älven. Järnvägen och E4 är av riksintresse för kommunikationer. Rekommendationer: Tillkommande bostadsbebyggelse bör anpassas till landskapsbilden och helst inordnas i befintliga bebyggelsegrupper som anknyter till skogsbryn och andra landskapselement. Åkermarken bör inte tas i anspråk för bostäder. Hänsyn skall tas till kultur/odlingslandskapet. Vid förändringar på befintlig bebyggelse eller vid nybyggnationer bör hänsyn tas till den lokala byggnadstraditionen vad gäller bl a materialval, färgsättning och proportioner. Nybebyggelse får inte lokaliseras till områden som försvårar driften inom jord- och skogsbruk. Nya bostäder bör lokaliseras till ett avstånd av minst 200 meter från jordbrukcentra. Kommentarer: Bygdegård saknas i byn. Däremot finns ett Bönhus. Det finns kommunalt vatten och avlopp, samt enskilda avlopp (se Service/Fritid/Teknisk försörjning).

En SWOT-analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats) visar på de styrkor, svagheter, möjligheter och hot/hinder som alla kan utgöra en möjlighet i det framtida arbetet för att skapa en långsiktig och hållbar bygd sett ur ett underifrånperspektiv. Styrkor Tidsmässigt nära Kalix, Haparanda, Luleå (även flyg och tåg i Boden, Luleå, Kemi) Nära busshållplats vid E4 med pendelparkering Inga tomma hus Prisvärda hus Bred kompetens bland byns invånare (yrkes och hantverksmässigt) Kommunalt vatten och avlopp Tystnad Ljus midnattsol och vinterljus Nära till Nationalälven Kalix älv Markägare positiva till utveckling Väl sammanhållen by Lokal byväg med den tyngre trafiken utanför bykärnan Goda möjligheter till jakt och fiske Nära och tillgänglig skog och natur Välbesökta arrangemang som byn anordnar Genuin levande bondby av traditionellt utseende (för laduriket)

Svagheter Mobiltäckningen dålig Cykelväg till tätorten saknas Dåliga bussförbindelser till tätorten Ändamålsenlig allaktivitetslokal saknas Få engagerade i byn Få tomma gårdar för nyinflyttning Svårt få bygglov på attraktiva lägen Markägare som inte vill ha bredare nyttjande av skog/vatten/marker Hemmablindhet Möjligheter Nationalälv Samverkan byarna utefter älven Gamla vägar användande kan skydda skogen i övrigt Generationsskifte inflyttade/återflyttade med nya perspektiv Befintliga stugor (samt nya) som kan hyras ut Mycket jordbruksmark i direkt anslutning till byn Utvecklingsbar lokal Utveckla turistnäringen med hjälp av styrkorna jakt, fiske, natur och kulturlandskap samt nyinflyttade företag Hot Markägare som inte vill ha bredare nyttjande av skog/vatten/marker Skotertrafik i terrängen (mindre regleringar än i Norge och Finland) Reglering av älven Få jordbrukare är ett hot mot det öppna landskapet Miljöförstöring

Vår vision inför framtiden För att kunna genomföra vår vision har vi prioriterat fyra områden: Vi vill verka för en ännu större gemenskap i bygden Vi vill bevara och utveckla bygdens naturvärden Vi vill utveckla bygdens turism Vi vill utveckla infrastrukturen i bygden Med bygden avses Kamlunge, Marieberg, Bondersbyn, Börjelsbyn, Småkvarn, Rian Visionen i korthet Gemenskap Att alla skall känna sig välkomna till alla olika samlingar i byn Få flera i byn att engagera sig i byautvecklingen Funktionellt byahus med möjlighet till t ex: musik, biljard, bordtennis, kurser Att få med alla åldersgrupper Att integrera/välkomna nyinflyttade Enkla trivselträffar utan krav Ta tillvara handens kunskap kunskapsöverföring mellan generationer Ökat samarbete med grannbyarna Naturvärden Öppet landskap Vårdade/betade stränder för fiske-/naturupplevelse Hästar/betande djur

Turism Restaurera leder för vandring ridning skoter fiske (tillsammans med övriga byar) Turism tillsammans med företag baserat på bygden och traditionen Turism rums-/stuguthyrning Kulturstig skyltar, historiska platser Utveckla delar vi kan ta betalt för, t ex fiskeguider, ornitologguider, jakt, fikastugor, uthyrning mm Marknadsföring Samlingsplats för olika evenemang, t ex valborg och midsommarfirande Infrastruktur Bättre vägunderhåll Bättre mottagning för mobiltelefoner och mobilt bredband Bättre tider för postutdelning Mera politiskt engagemang från centralt håll för att motverka avvecklingen av landsbygden Gång- och cykelväg längs älven till Kalix Kontaktperson: Börjelbyns Framtid Mariana Andersson 070-536 55 30 daludden@gmail.com