SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 280/2006 rd Värdering av bostads- och fastighetsaktiebolag vid uträkning av nettoförmögenhet Till riksdagens talman Lagen om värdering av tillgångar vid beskattning (1142/2005) trädde i kraft 1.1.2006. Lagen behövs för inkomst-, fastighets- samt arvs- och gåvobeskattningen efter att förmögenhetsskattelagen upphävdes. Av motiveringarna till lagen framgår att man utgår från att värderingen av tillgångar ska stå oförändrad. Problemet som lyfts fram är stadgandena om värdering av bolagstillgångar i den mån det gäller bostadsaktiebolags och fastighetsaktiebolags ställning. Enligt grundprincipen bygger värderingen av aktier på en värdejämförelse av aktiernas sammanräknade ickeavskrivna anskaffningsutgift och jämförelsevärdet enligt värderingslagen. Värderingen görs enligt det högre värdet av det två och därmed har detta inverkan på storleken av företagets nettoförmögenhet. Värdejämförelsen gäller dock inte aktierna i ett bostadsaktiebolag eller fastighetsaktiebolag som berättigar till innehav av en viss lägenhet, dvs. ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, i motsats till vad som var fallet i och med förmögenhetsskattelagen. Deras aktier ska enligt den nya lagen alltid värderas till den anskaffningsutgift som inte avskrivits. Detta är ett missförhållande. Värdejämförelsen bör också gälla aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Fastighetsinnehav i bolagsform är mycket allmänt i Finland och omfattar också affärslokaler. Situationen är speciellt oskälig när det gäller bostads- eller fastighetsaktiebolag som ägts en lång tid. Missförhållandet och inverkan av värdejämförelsen på bolag samt dividendens kapitalinkomstandel framgår ur den utredning som skattestyrelsen presenterat 1.12.2005. Denna utredning fanns inte tillgänglig vid beredningen av lagen om värdering av tillgångar vid beskattning och således borde stadgandena korrigeras i efterhand. Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Ämnar regeringen korrigera den oskälighet som föreligger på grund av stadgandena om värdering av bolagstillgångar i den mån det gäller bostadsaktiebolags och fastighetsaktiebolags ställning i den nya lagen om värdering av tillgångar vid beskattning jämfört med tiden innan upphävandet av förmögenhetsskattelagen och med vilken tidtabell skulle korrigeringen ske? Version 2.0
Helsingfors den 6 april 2006 Eva Biaudet /sv Nils-Anders Granvik /sv Christina Gestrin /sv Pehr Löv /sv Roger Jansson /sv Astrid Thors /sv 2
Suomennos KK 280/2006 vp Eva Biaudet /r ym. KIRJALLINEN KYSYMYS 280/2006 vp Asunto- ja kiinteistöosakeyhtiön arvostaminen nettovarallisuutta laskettaessa Eduskunnan puhemiehelle Laki varojen arvostamisessa verotuksessa (1142/2005) tuli voimaan 1.1.2006. Lakia tarvitaan tulo-, kiinteistö- sekä perintö- ja lahjaverotusta varten varallisuusverolain tultua kumotuksi. Lain perusteluista ilmenee, että lähtökohtana on varojen arvostuksen säilyminen ennallaan. Ongelmaksi nousevat säännökset yhtiön varojen arvostamisesta asunto-osakeyhtiöiden ja kiinteistöyhtiöiden osalta. Perusperiaatteen mukaan osakkeiden arvostus perustuu arvovertailuun osakkeiden yhteenlasketun poistamattoman hankintamenon ja vertailuarvon välillä arvostuslain mukaan. Arvostus tehdään näistä kahdesta korkeamman arvon mukaan, ja näin ollen sillä on vaikutus yrityksen nettovarallisuuden suuruuteen. Arvovertailu ei kuitenkaan koske asuntoosakeyhtiön tai kiinteistöosakeyhtiön osakkeita, jotka oikeuttavat tietyn huoneiston hallintaan, eli keskinäistä kiinteistöosakeyhtiötä päinvastoin kuin varallisuusverolaissa. Niiden osakkeet on uuden lain mukaan aina arvostettava poistamattomaan hankintamenoon. Tämä on epäkohta. Arvovertailun tulee myös koskea asunto-osakeyhtiön ja keskinäisen kiinteistöosakeyhtiön osakkeita. Osakkeiden omistaminen yhtiömuodossa on hyvin yleistä Suomessa ja koskee myös liikehuoneistoja. Tilanne on erityisen kohtuuton pitkään omistuksessa olleiden asunto- tai kiinteistöosakeyhtiöiden osalta. Epäkohta ja arvovertailun vaikutus yhtiöihin sekä osingon pääomatulo-osuuteen ilmenevät Verohallituksen 1.12.2005 esittelemästä selvityksestä. Tätä selvitystä ei ollut käytettävissä varojen arvostamista verotuksessa koskevan lain valmistelussa, minkä vuoksi säännökset tulisi korjata jälkikäteen. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitämme valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Aikooko hallitus korjata yhtiön varojen arvostamiseen liittyvien säännösten kohtuuttomuuden, joka koskee asuntoosakeyhtiöiden ja kiinteistöosakeyhtiöiden asemaa uudessa laissa varojen arvostamisesta verotuksessa verrattuna varallisuusverolain kumoamista edeltäneeseen aikaan ja millä aikataululla tällainen korjaus tapahtuu? 3
Helsingissä 6 päivänä huhtikuuta 2006 Eva Biaudet /r Nils-Anders Granvik /r Christina Gestrin /r Pehr Löv /r Roger Jansson /r Astrid Thors /r 4
Ministerin vastaus KK 280/2006 vp Eva Biaudet /r ym. Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Eva Biaudet n /r ym. näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 280/2006 vp: Aikooko hallitus korjata yhtiön varojen arvostamiseen liittyvien säännösten kohtuuttomuuden, joka koskee asuntoosakeyhtiöiden ja kiinteistöosakeyhtiöiden asemaa uudessa laissa varojen arvostamisesta verotuksessa verrattuna varallisuusverolain kumoamista edeltäneeseen aikaan ja millä aikataululla tällainen korjaus tapahtuu? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Varallisuusverolain mukaisia verotusarvoja on käytetty varallisuusveron määräämisen ohella arvostamisperusteena yrityksen nettovarallisuutta laskettaessa, kiinteistöverotuksessa sekä perintö- ja lahjaveroverolain yrityksen sukupolvenvaihdoshuojennusta koskevissa säännöksissä. Varallisuusverotuksesta luopumisen yhteydessä on tullut samalla ratkaista, mitä arvoja varallisuusveroarvojen sijasta mainituissa tilanteissa noudatetaan. Lähtökohtana on ollut, että arvostamisessa noudatetaan varojen arvostamisesta verotuksessa annetussa laissa määriteltyjä vertailuarvoja, jotka vastaavat varallisuusverotuksessa noudatettuja verotusarvoja. Yritysvarallisuuteen kuuluvat osakkeet arvostetaan uusien säännösten mukaan siten poistamatta olevaan hankintamenoon tai sitä korkeampaan arvostamislain mukaiseen vertailuarvoon. Tästä poiketen asunto-osakeyhtiön ja keskinäisen kiinteistöosakeyhtiön osakkeet arvostetaan poistamatta olevaan hankintamenoon ja niiden osalta arvovertailusta luovuttiin. Arvovertailusta luopumisen perusteet ovat olleet hallinnolliset. Verohallinnon niin sanottu ASVA-järjestelmä, jolla puheena olevien osakkeiden arvot on tuotettu, vanhenee ja siitä joudutaan luopumaan. Arvovertailu on vaikuttanut vain verrattain harvoihin yhtiöihin ylipäänsä ja niissäkin vain osan nettovarallisuutta nostavasti, eikä korvaavan järjestelmän rakentamista ei ole pidetty sen vuoksi perusteltuna. Lisänäkökohtana on se, että kaikkien Suomen noin 80 000 asunto- ja keskinäisten kiinteistöyhtiöitten tulisi antaa vuosittain tiedot vertailuarvon laskemiseksi, vaikka toimenpiteellä ei ole vaikutusta niiden itsensä verotukseen. Varallisuusverolain mukainen arvo on laskettu kaikkiaan noin 1 822 000 huoneistolle, joista vain runsaat 2 prosenttia on sellaisten yritysten omistuksessa, joille arvostaminen varallisuusveroarvoon lisäisi yritystulon pääomatulo-osuutta. Muun 97 prosentin osalta laskenta on turhaa. Järjestelmän ylläpidosta ja tietojen käsittelystä on arvioitu aiheutuvan verohallinnolle vajaan 30 henkilötyövuoden työpanos. Lakiesityksen valiokuntakäsittelyssä valtiovarainvaliokunta päätyi ottaen huomioon vanhenevasta tietojärjestelmästä aiheutuvat riskit sekä verovelvollisille ja hallinnolle aiheutuvat lisäkustannukset puoltamaan esitystä myös tältä osin. Valiokunta toisaalta katsoi, että hallituksen tulisi selvittää arvovertailusta luopumisen vaikutuksia ja tarvittaessa ryhtyä asiassa toimiin. Asiaa ratkaistaessa valiokunnan käytössä on ollut kysymyksen perusteluosassa tarkoitettu selvitys. 5
Ministerin vastaus Arvostamislaki on tullut voimaan 1.1.2006 ja lakia sovelletaan sellaisen yhtiön nettovarallisuuden arvostamiseen, jonka tilikausi on päättynyt 1.1.2006 tai sen jälkeen. Lainmuutoksesta johtuen arvon laskennasta luovuttiin verovirastoissa eikä laskentaan vaikuttavia tietoja esimerkiksi ole viety tietokantaan vuoden 2005 jälkeen. Kun huomioidaan asunto- ja keskinäisten kiinteistöyhtiöiden laskennallisen arvon käyttötarve, on erikseen selvitettävä, miten tällainen verotusarvoa korvaava arvo olisi sekä verovelvollisten että verohallinnon kannalta parhaiten määriteltävissä. Saatuaan verohallinnolta selvityksen hallitus arvioi kuluvan kevätistuntokauden aikana, mihin muutoksiin on aihetta. Helsingissä 2 päivänä toukokuuta 2006 Valtiovarainministeri Eero Heinäluoma 6
Ministerns svar KK 280/2006 vp Eva Biaudet /r ym. Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 280/2006 rd undertecknat av riksdagsledamot Eva Biaudet /sv m.fl.: Ämnar regeringen korrigera den oskälighet som föreligger på grund av stadgandena om värdering av bolagstillgångar i den mån det gäller bostadsaktiebolags och fastighetsaktiebolags ställning i den nya lagen om värdering av tillgångar vid beskattning jämfört med tiden innan upphävandet av förmögenhetsskattelagen och med vilken tidtabell skulle korrigeringen ske? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Beskattningsvärden enligt förmögenhetsskattelagen har förutom vid fastställandet av förmögenhetsskatten använts som värderingsgrund vid beräkningen av ett företags nettoförmögenhet vid fastighetsbeskattning samt i bestämmelser om skattelättnad vid generationsväxling i lagen om skatt på arv och gåva. I samband med upphävandet av förmögenhetsbeskattningen har man samtidigt varit tvungen att fastställa vilka värden som skall tillämpas i den nämnda situationen i stället för förmögenhetsbeskattningsvärden. Utgångspunkten har varit att vid värderingen tillämpa de jämförande värden som fastställts i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och som motsvarar de beskattningsvärden som tillämpats vid förmögenhetsbeskattningen. Aktier som hör till företagstillgångarna värderas enligt de nya bestämmelserna sålunda till den del av anskaffningsutgiften som inte avskrivits eller ett högre jämförelsevärde enligt värderingslagen. Avvikande från detta värderas aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag till den del av anskaffningsutgiften som inte avskrivits och för dem frångicks således värderingsjämförelsen. Motiveringarna till att man avstått från värderingsjämförelsen har varit administrativa. Skatteförvaltningens så kallade ASVA-system, med vars hjälp värdet för de aktuella aktierna har beräknats, blir föråldrat och måste slopas. Värderingsjämförelsen har påverkat endast få bolag över lag och i dem endast delvis höjt nettoförmögenheten och det har därför inte ansetts motiverat att utarbeta ett ersättande system. En ytterligare synpunkt är att alla cirka 80 000 bostadsoch ömsesidiga fastighetsbolag som är aktiva i Finland årligen borde lämna uppgifter för beräkning av jämförelsevärdet, trots att åtgärden inte påverkar deras beskattning. Värdet enligt förmögenhetsskattelagen har beräknats för sammanlagt cirka 1 822 000 lägenheter varav endast drygt 2 procent ägs av sådana företag för vilka en värdering till förmögenhetsskattevärde skulle öka företagsinkomstens kapitalintäktsandel. För resterande 97 procent är beräkningen onödig. Upprätthållandet av systemet och hanteringen av uppgifter beräknas förorsaka skatteförvaltningen en arbetsinsats på knappt 30 årsverken. Vid utskottsbehandlingen av lagförslaget beslutade statsutskottet med beaktande av de risker som det föråldrade datasystemet medför och de tilläggskostnader det skulle förorsaka skattskyldiga och förvaltningen att förorda propositionen också till denna del. Utskottet ansåg att regeringen borde utreda vilka effekterna skulle vara av att slopa värderingsjämförelsen och vid behov vidta 7
Ministerns svar åtgärder. Vid avgörandet av ärendet har utskottet till sitt förfogande haft den utredning som avses i motiveringarna till frågeställningen. Värderingslagen har trätt i kraft den 1 januari 2006 och lagen tillämpas på värderingen av nettoförmögenheten i bolag vars räkenskapsperiod upphört den 1 januari 2006 eller därefter. På grund av lagändringen slopades värdeberäkningen i skatteverken och uppgifter som påverkar beräkningen har exempelvis inte förts in i databasen efter 2005. När behovet av det kalkylmässiga värdet av bostadsbolag och ömsesidiga fastighetsbolag beaktas måste man separat utreda hur ett värde som ersätter beskattningsvärdet kunde fastställas på ett för såväl de skattskyldiga som skatteförvaltningen gynnsamt sätt. Efter att skatteförvaltningen lämnat sin utredning bedömer regeringen under pågående vårsession vilka ändringar som är motiverade. Helsingfors den 2 maj 2006 Finansminister Eero Heinäluoma 8