Sveriges Radios kommentarer på MRTV:s marknadsanalys och översyn av förhandsprövningen

Sveriges Radios kommentarer på MRTV:s marknadsanalys och översyn av förhandsprövningen 24 juni 2015 1

Del 1: Hur påverkar public service-bolagens verksamheter mediemarknaden? 1. Uppdraget och dess genomförande 1.1. Uppdraget 1.2. Avgränsningar 1.3. Hur arbetet bedrivits 1.4. Rapportens struktur 1.5. Vad är en påverkan på mediemarknaden MRTV skriver (sidan 14) att myndigheten utgått från en värdekedjemodell från programidé till slutkonsumtion (rättigheter, produktion, mediebolag, distribution och konsumenter). Sveriges Radio anser att modellen är behäftad med brister för att fullt ut beskriva de förändringar som sker i medielandskapet. Modellen har ett traditionell producentperspektiv. Eftersom det sker en förskjutning mot ett publikperspektiv borde redovisningen tydligare utgå från just ett publikperspektiv. Detta eftersom det är publikens valmöjligheter som står i centrum. (Se vidare kommentarerna under 2.1. Inledning, sidan 16) 1.6. Att följa och analysera utvecklingen av kompletterande tjänster 2

2. Ett medielandskap i förändring 2.1. Inledning För att beskriva övergripande det svenska medielandskapet och vilka faktorer som bidragit till dess förändringar behöver kapitlet förtydligas (sidan 16). Internet har under många år utvecklats till ett öppet internationellt nätverk för alla. Det innebär att merparten av organisationer, myndigheter och företag, i stort sett i samtliga branscher, idag har internet som en naturlig och nödvändig del av sina kärnverksamheter. Det gäller industrier, banker, samhällsinstitutioner såväl som medier och naturligtvis också privatpersoner. Digitaliseringen innebär att det idag är otänkbart att inte vara etablerad på internet. Det gäller medierna, där internet ger en nära koppling mellan människors mediekonsumtion och deras sätt att kommunicera via, inte minst, sociala medier. Internet handlar om konkurrens om engagemang och tid, där det är omöjligt att bedöma vilka effekterna en internetsatsning inom mediebranschen har på andra medieaktörer och för den delen på andra branscher och sektorer i samhället och vice versa. Gränserna är flytande. Det går inte att tydligt avgränsa sambanden. Regeringen har gett besked att inte gå vidare med en övergång från FM till DAB+ och hänvisar istället till att utveckla vår nuvarande radiolösning, dvs FM radio i kombination med webben. Bristen på frekvenser innebär att det inte är aktuellt med fler FM kanaler. Det innebär att webben får en allt viktigare roll för att Sveriges Radio ska kunna uppfylla uppdraget. Ett uppdrag som regeringen nu förtydligat genom beslutet att inte digitalisera marknätet. Det är också viktigt att här konstatera att det enligt Amsterdamprotokollet, som är ett EU-fördrag och som utgör grunden för europeisk public service, är medlemsstaterna som själva beslutar om uppdraget till public service-bolagen. Syftet är att stödja samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov, liksom mediepluralism. För att detta ska vara möjligt måste public service kunna tillgängliggöras på alla plattformar och till stöd för detta ligger EU:s grundläggande princip för plattformsneutralitet, dvs att det är nödvändigt att använda de möjligheter som digitaliseringen medger. De strukturella förändringarna på mediemarknaden är genomgripande. Förändringar som leder till att marknadsbegreppen behöver definieras om och får nya betydelser. I grunden ligger två stora förändringsprocesserna som pågått med full kraft i mer än tio år - digitaliseringen och globaliseringen av medielandskapet. Dessa leder till flera utvecklingstrender. Fragmentisering med ett alltmer individanpassat medieutbud som också styrs av algoritmer. Viralisering som leder till en ökad rundgång av medieinnehåll. Dessa förändringar får en betydande effekt för medieföretagen, som får allt svårare att både få resurser att göra originaljournalistik och att nå ut med detta, trots att publiken lägger allt mer tid på mediekonsumtion. Svårigheterna för tidningsföretag att hitta en digital lönsam affärsmodell är inte isolerad till den svenska tidningsmarknaden. Argumenten som förs fram från svenska kommersiella mediehus om hur public service påverkar marknaden sprids på ett mycket organiserat sätt över hela Europa. Trots att de olika public service-bolagen i Europa lever under olika förutsättningar, marknadsförhållanden och nationell kontext är tidningarnas argument slående lika. Sveriges Radio påminner därför om att det inte går att finna något bevis eller belägg för att public oproportionerligt snedvrider konkurrensen på de digitala plattformarna. Något som MRTV redan konstaterat i utkastet till rapporten. Tvärtom visar flera av varandra oberoende forskningsrapporter att public service verksamhet och tidningarna snarare kompletterar varandra. Det bör också påpekas att den svenska tidningsmarknaden utmärker sig jämfört med den europeiska på så sätt att det fortfarande finns ett stort antal tidningar på den svenska marknaden. Konsolideringen av 3

mediehusen har nått längre i andra europeiska länder, därmed finns det fortfarande en relativt stor konkurrens mellan de svenska tidningarna. Ett argument som ibland förs fram från både svenska och europeiska kommersiella aktörer är att public service är gratis. Så är inte fallet. I Sverige finansieras public service-bolagen med en radio- och tv-avgift. Regering och riksdag har beslutat att public service ska vara helt fri från reklam och annonser. I andra delar av Europa finansieras public service både med statligt stöd, licensmedel och genom bla annonsintäkter. EU-kommissionens meddelande från 2009, om statligt stöd, ger även PS-bolagen rätt till dubbel finansiering, alltså att public service kan finansieras genom både statliga medel och kommersiell finansiering som reklamintäkter. Sverige har alltså valt att inte utnyttja den möjligheten och på så sätt stärka public service ekonomiskt. Därmed konkurrerar inte public service i Sverige om annonsintäkter vilket public servicebolag i andra länder gör. Statstödsreglerna säger dessutom att public service kan använda kommersiella intäkter för att finansiera public service- tjänster, men offentliga medel kan aldrig användas för att subventionera kommersiella tjänster. Radiobranschens mätningar visar att traditionell radio står sig starkt. Nära 6 miljoner lyssnar på direktsänd radio någon gång varje dag via FM eller digitala plattformar, i åldrarna 12 till 79 år. Lägger man till åldersgrupperna över 80 år tillkommer nästan 500 000 lyssnare. Antalet lyssnade minuter minskar men räckvidden är bland den största i Europa. Radio når fortfarande i stort sett alla. Detta är ett faktum samtidigt som det sker stora förändringar genom internets utveckling. Sedan 2007 har den tid en svensk lägger på internet en genomsnittlig dag fördubblats, från 60 till 120 minuter. Samtidigt har tiden som lagts på radio, tv och tidningar minskat. Även om man räknar in lyssnandet, tittandet och läsandet på digitala plattformar har radio minskat från 100 till 83 minuter, tv från 100 till 99 minuter och tidningar från 28 till 25 minuter (Källa: Mediebarometern 2015, Nordicom). Därför är det särskilt viktigt att Sveriges Radio, som har ett tydligt uppdrag i allmänhetens tjänst, paketerar om innehållet för att vara ett verkligt alternativ som når publiken även digitalt. En av de största förändringen sedan Nordicom inledde sina mätningar på 70-talet inträffade 2013 då tiden som lades på internet ökade från 96 till 120 minuter. En del av ökningen kan härledas till den explosiva ökningen av användandet av sociala medier. År 2014 var 48 % av svenskarna på sociala medier en genomsnittlig dag. I alla åldersgrupper under 45 år är det fler som använder sociala medier en genomsnittlig dag än som lyssnar på radio. Framför allt ökar tiden som läggs där mycket snabbt i alla åldersgrupper, i takt med att fler använder flera medieslag samtidigt och i takt med att internetanvändandet i de smarta telefonerna ökar. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2014 lägger svensken i genomsnitt 8 timmar i veckan på internetanvändande i mobilen. Ökningstakten är mycket snabb och i alla åldrar upp till 55 år använder en majoritet dagligen mobilen för att komma åt internet. I gruppen 26-35 år är det hela 86 %. Så sent som 2011 nådde ingen åldersgrupp upp över 50 %. På några få år har genombrottet för smarta telefoner alltså skapat en helt ny daglig vana hos en väldigt stor del av befolkningen. Påfallande är att internetanvändandet i mobilen nu ökar väldigt kraftigt i hemmet: från 11,1 timmar per vecka 2013, till 12,9 timme per vecka 2014. Det visar att mobilsurfandet och app-användandet tar mer plats där tidigare tv, radio och tidningsläsande varit som starkast. Detta får naturligtvis stora följder för mediekonsumtionen. Det möjliggör nya sätt att nå publiken, vilket gör att alla medieföretag i dag försöker förbättra sitt mobila erbjudande. Det förändrar också konkurrenssituationen på ett omvälvande sätt, eftersom användandet i högre grad än tidigare handlar om annan internetkonsumtion än traditionella medier. När intervjupersonerna i Svenskarna och internet får frågor om vilka 5 appar de använder mest domineras svaren av sociala medie-tjänster som Facebook, Instagram och Spotify, jämte spel och olika nyttotjänster. De globala mediejättarnas ställning på den svenska mediemarknaden är i dag oerhört stark och i många fall dominerande. Det har helt förändrat annonsmarknaden, där miljardintäkter flyttat till 4

aktörer som Google, Youtube och Facebook, och även ändrat förutsättningarna för många affärsmodeller. Men även för public service har globaliseringen fått stora effekter, när det gäller möjligheten att nå fram till publiken i en stenhård konkurrens om dess tid. I dag har 68 % av de svenskar som använder internet ett Facebookkonto, 28 % finns på Instagram, 19 % på Twitter. Vanlig linjär TV är alltjämt störst, men av de digitala erbjudandena av rörlig bild är Youtube den största tv-plattformen och ritar tillsammans med strömningstjänster som Netflix och HBO om den svenska tv-kartan, samtidigt som hushållens utgifter för digitalt tv-tittande snabbt stiger. Spotify har intagit en särställning bland de strömmande musiktjänsterna, men möter ny konkurrens från Beats, Google, Itunes och Deezer. På plattformar som Facebook och Twitter har innehållsleverantörer som Buzzfeed, Upworthy och alla de viralsajter som följt i deras spår tagit stor plats i publikens flöden. Skiftet från sök till social har gått exceptionellt fort och får stora följder för alla medieaktörer. De stora aktörerna styr i dag en stor del av mediekonsumtionen, via sökresultat, individanpassning och algoritmer som anpassar publikens flöde för att optimera annonsexponeringar. Den gemensamma publikupplevelsen inträffar alltmer sällan. I stället växer det fram allt starkare parallella medievärldar, med skräddarsydda flöden. De sociala mediernas kommersialisering och styrning har ökat i snabb takt, liksom deras ambition att själva agera som innehållsaktörer. Det ställer stora krav på alla som arbetar med sociala medier för att nå ut till publiken. Detta innebär sammantaget att begreppet marknad har definierats om. Publiken har blivit alltmer medskapande och publikens egna flöden på avgiftsfria sociala medier blivit starka nav i all mediekonsumtion. I och med det måste man också definiera om de underliggande begreppen och framför allt synen på i vilken utsträckning olika medieföretag har en marknadspåverkan eller en dominerande position. Rättigheter är fortfarande ett centralt begrepp, men det är inte längre lika låst, när t.ex. publiken tillåts skapa sina egna versioner av populära sånger på plattformar som Youtube. Upphovsrättsskyddat material är också mycket bredare tillgängliggjort än tidigare. Förr kunde musikinnehåll på olika radiokanaler beskrivas som särskiljande och konkurrenskraftigt, i dag finns det tillgängligt och mer därtill på en rad strömmande musiktjänster eller internetradiokanaler. Produktion är också ett begrepp som förändrats från grunden. Genomslaget för, och i många fall, dominansen av användargenererat material på många medieplattformar (både sociala och traditionella) har gjort att publiken i dag är en central medieproducent. I allt fler sammanhang består medieproduktion av en hybrid mellan medieföretagens utbud och publikens bidrag. Mediebolag är inte heller lika enkelt att definiera. Det finns en rad globala aktörer som i dag bör beskrivas som de allra viktigaste i sin påverkan av den svenska publikens medievanor och hur dessa förändras. Det är företag som Google/Youtube, Facebook/Instagram och Spotify, Netflix, HBO, Twitter m fl. Det finns också en lång rad nya innehållsleverantörer som spelar en viktig roll som nischaktörer. Som exempel kan nämnas Handelsbanken/EFNs satsning på affärsjournalistik på tvområdet, även sajter/communities som Avpixlat och Flashback, som av många används som och ses som nyhetskällor. Distribution är också alltmer komplext, när material delas och sprids digitalt på helt nya sätt. Merparten av mediebranschens aktörer finns i dag på parallella plattformar. Konsumenternas roll i strukturen är, som framgår av inledningen, central. Den är början av kedjan, snarare än slutet. Valmöjligheterna för konsumenten att ta del av eller avstå från traditionellt medieinnehåll har aldrig varit större, och därtill kommer explosionen av användargenererat innehåll på sociala medieplattformar. Sätten som innehållet når publiken ökar också i snabb takt, när allt större delar av samhällsmiljön blir uppkopplad. The internet of things och trenden med wearables gör att medieinnehåll i dag kan nå publiken utan att gå via traditionella medieplattformar över huvud taget. 5

Sveriges Radio menar att MRTV inte tar hänsyn till alla dessa faktorer i beskrivningen av den svenska mediemarknaden och olika aktörers påverkansgrad och därmed blir beskrivningen inte rättvisande. 2.2. Branschstrukturen 2.2.1. De största medieföretagen MRTV beskriver de största medieföretagen på den svenska mediemarknaden (sidan 16 och 17). MRTV nämner även globala medieaktörer, såsom Google, You Tube, Facebook, men i texten begränsar man sitt fortsatta resonemang till i huvudsak de traditionella medieaktörerna i Sverige. Mediemarknaden avgränsas i huvudsak till svenskägda medier, norska Schibstedt och amerikanska SBS (radio), och utgår inte från vilket utbud som faktiskt är tillgängligt för publiken/användarna, vilket är betydligt större än vad dessa företag levererar. Det är en avgörande brist, dels beskrivningen av branschstrukturen, det ger inte en rättvis helhetsbild, dels som underlag för den fortsatta analysen. MRTV ger intrycket att beskrivningen av den internationella utvecklingen lagts till i efterhand och att det egentligen inte tagits hänsyn till den i analysen som gjorts. De globala aktörerna har ett avgörande inflytande på den svenska mediemarknaden vad gäller bla streamingtjänster för rörlig bild och musik, som tex Netflix och Spotify. Dessutom sker en fortsatt utveckling där fler aktörer etablerar sig inom media och redan etablerade utvecklar sitt utbud och sina tjänster och därmed påverkar marknaden. Ett exempel är Apple som nyligen lanserade en konkurrerande tjänst till Spotify. De globala aktörerna kommer med all sannolikhet att få ett ökat inflytande som leder till ökad konkurrens om reklamströmmar och betaltjänster, och över den tid publiken/användarna lägger på mediekonsumtion. Den tabell som redovisas (sidan 17) innehåller de större svenskägda medierna vilket i sig är en begränsning som inte ger en rättvisande bild eftersom det inte går att bortse från globala aktörer. Dessutom konstaterar MRTV att det sker en vertikal integrering inom tv, radio och dagspress som redovisas i tabellen.. Där ingår dock inte utveckling vad gäller efterhandslyssning på radioprogram och poddcast på webben/via internet, som ökar och bör redovisas i tabellen. Detsamma gäller sociala medier, som är en allt viktigare del av medieföretagens verksamhet. 2.2.2. Den svenska mediekartan Det konstateras (sidan 17) att det har skett en ökad ägarkoncentration. På vilket sätt och vilken betydelse det får för mångfald och konkurrens beskrivs inte. MRTV presenterar en karta över ägarstrukturen i mars 2015 (bilaga). Här har bilden breddats och förutom medieägarna i Sverige har även tagits hänsyn till internationella aktörer. Några slutsatser eller analys redovisas inte, vilket är en brist. Dessutom behöver uppgifterna om ägarstrukturen kompletteras, nedan finns tre exempel. En avgörande förändring i ägarstrukturen inom Mittmedia-koncernen har aviserats. Enligt ett så kallat letter of intent, en avsiktsförklaring, avser Mittmedia och Schibsted nu att samla sina morgontidningar på den svenska marknaden i en ny koncern. Schibsted planerar att tillföra Svenska Dagbladet och MittMedia sina 18 lokala morgontidningar i norra Sverige samt aktiemajoriteten i dotterbolaget Promedia, med tio lokala morgontidningar i Mellansverige Den tyska mediekoncernen Bauer, som nu är de tredje största kommersiella radiokoncernen i Europa med ett stort antal radiostationer i Storbritannien och Tyskland, har köpt den nordiska 6

delen av SBS Discovery Radio. I SBS Discovery Radio ingår kanaler som Mix Megapol, Radio Norge, danska Nova och Iskelmä i Finland. Bauer Media har över 60 radiostationer i Storbritannien, 50 stationer i Polen samt ett antal stationer i Slovakien och Tyskland. Telia Sonera investerar 115 miljoner dollar, motsvarande drygt 950 miljoner kronor, i Spotify och får därmed en ägarandel på 1,4 procent. Telia Sonera och Spotify satsar resurser och personal för att driva gemensam innovation inom mediedistribution, kundinsikt, dataanalys och annonsering. Bolagen skapar dessutom ett gemensamt team med ansvar att leda innovationsprojekten. Att i en slutrapport i september beskriva mediemarknaden utan att ta upp de senaste medieaffärerna ger en missvisande bild. 2.3. Mediekonsumtionen Figuren (sidan 19) redovisar beräknad medieanvändning i tid för olika medier och kanaler (Nordicom). Där påpekas i punkten 5 att SR har fyra rikstäckande kanaler och 25 lokala kanaler. Den uppgifter behöver korrigeras. SR har fyra rikstäckande kanaler, 25 lokala kanaler och ytterlighare tre kanaler P6, P5 Stockholm och Din Gata. 2.3.2 Konsumtion av radio I det tidigare stycket (2.3.1 sidan 19) redovisas konsumtion av rörlig bild, både linjärt och icke linjärt. Men här redovisas konsumtion av ljud endast som linjär radio (direktsänd radio) i FM och på webben. Det är en avgörande brist. En stor del av konsumtionen av radio sker icke linjärt, i efterhand, som poddcast, och den redovisas inte, varken för public service eller den kommersiella sektorn. Det sker en sabb utveckling av poddcast, även om det är från en relativt sett låg nivå, och nya aktörer växer fram. Dessutom tas ingen hänsyn till streamingtjänster, som Spotify, eller Apples nya musiktjänst Beat, i beskrivningen av konsumtionen av ljud. Genom att begränsa redovisningen av konsumtionen av radio till endast traditionell direktsänd radio ges inte en rättvisande bild. Lyssnandet på direktsänd radio mäts på flera olika sätt i Sverige. Den officiella valutan för nationella kanaler mäts från och med 2013 med hjälp av en teknisk panelundersökning, Portable People Meter (PPM). Den officiella valutan för lokala kanaler mäts med dagliga telefonintervjuer, sk Cati. I båda mätmetoderna mäts lyssnande oavsett om det sker via FM eller webb. On demand-lyssnande på radio och lyssnande på andra ljudtjänster som poddar och Spotify har ingen officiell valuta i Sverige. Sådan ljudkonsumtion mäts dock av bl a Nordicom och TNS Sifo, och redovisas i Mediebarometern och Orvesto Konsument. En komplett beskrivning av konkurrenssituationen för radio bör utgå från konsumtion av ljud, på samma sätt som beskrivningen av TV-marknaden utgår från konsumtionen av rörlig bild, oavsett om den sker linjärt eller icke-linjärt. Av Nordicoms Mediebarometer 2014 framgår att konsumtionen av ljud som inte består av vanlig radio uppgår till 10 procent av svenskens dagliga medietid, jämfört med att konsumtionen av rörlig bild som inte består av vanlig TV uppgår till 6 procent. 7

Linjärt radiolyssnande direktsänd radio 2013 infördes PPM-mätningar av nationella radiokanaler i Sverige. Pga metodbytet är inte PPMsiffrorna användbara för att följa utvecklingen av radiolyssnande över tid. Förutom ny metod så mäter PPM lyssnandet i åldrarna 12 till 79 år, till skillnad från Catin som mäter 9 till 79 år. Definitionen av daglig räckvdidd skiljer sig också åt. I PPM-mätningarna gäller minst 3 minuters sammanhanhängande lyssning och med Cati gäller 5 minuter. PPM-mätningarna omfattar dessutom enbart SR:s, MTG:s och SBS:s kanaler samt bara de kanaler bolagen valt att inkludera i PPM-mätningarna. Orsaken är att PPM-mätningarna bygger på att de kanaler som ska mätas kodas med en särskild ton med hjälp av specialutrustning och den används enbart av de radiobolag som ingått avtal om PPM-mätningarna. Annan radio, som tex närradio och internetradio från andra leverantörer mäts ej med PPM, vilket förmodligen gör att radiolyssnandet och framförallt mångfalden i utbudet underskattas något. I TNS Sifos radio-mätningar som görs med telefonintervjuer, den sk Catin, har t ex närradion högre räckvidd än P2 och en marknadsandel på 3 procent. Andra mindre kanaler samt annan webbradio har en marknadsandel på drygt 2 procent. Vare sig närradio eller annan webbradio är alltså stora aktörer, men för en komplett bild av lyssnandet på direktsänd radio bör de räknas med. 8

TNS Sifo Cati 2015 II Även om PPM-mätningarna bara funnits i ett par år innebär det inte att det är omöjligt att följa radiolyssnandets utveckling över tid i Sverige. Mediebarometern innehåller långa tidsserier över både räckvidd och användningstid för radio. TNS Sifos telefonintervjuer görs också fortfarande och kan användas för tidsserier bakåt i tiden även om siffrorna för kommersiell radio på nationell nivå inte är officiella från och med 2013. Icke-linjär ljudanvändning (on demand) För att förstå konkurrenssituationen för direktsänd radio behöver bilden kompletteras med hur användningen av ljudtjänster on demand utvecklats. TV-marknaden beskrivs utifrån begreppen linjär TV och icke-linjär konsumtion av rörlig bild, där såväl Youtube som Expressen TV och Aftonbladet TV inkluderas. På samma sätt finns en radiomarknad där linjär radio möter ny konkurrens från icke-linjär ljudkonsumtion. Både tidningshusens poddar och direktsändningar över internet, poddar producerade av andra än traditionella mediehus, ljudböcker samt, och kanske framförallt, digitala musiktjänster bidrar till den konkurrensen. Enligt Orvesto Konsument lyssnade 34 procent av svenska folket i åldern 16-80 år på Spotify varje vecka eller oftare under 2014. I yngre åldergrupper är räckvidden ännu högre. Spotify och liknande musiktjänster har därmed haft större påverkan på traditionell radiomarknad och ljudkonsumtion, än vad både podcasts och internationella radiokanaler via internet, haft de senaste fem-sex åren. 9

Nordicoms räckviddssiffror för ljudkonsumtion bekräftar i stort sett Orvesto Konsuments. Det Nordicom kallar mp3 inklusive musiktjänst online har en dygnsräckvidd på 33 procent i åldern 9-79 och är det ljudmedium som ökat mest sedan 2012 samtidigt som kommersiell radio minskat. Även den totala användningen av ljudmedier har ökat något sedan 2012 enligt Nordicom. Sveriges Radio har bidragit till en del av den ökningen och då främst i talkanalen P1 men i första hand är det musiktjänsterna som ökat sin räckvidd enligt Nordicoms statistik. Lyssnar på ljudmedier i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2012 2014 (procent) Ljudmedier totalt Radio totalt Sveriges Radio PLR "mp3" inkl musiktjänst online 2012 84 67 49 22 28 2013 87 67 49 19 32 2014 86 68 52 18 33 Källa: Mediebarometern 2014, Nordicom Begreppet "Mp3" syftar på audiofiler i dator eller annan spelare (mobil/ipod etc) och 2010 och 2012 även musiktjänst online. 10

3. Vad är public service Sveriges Radion vänder sig här mot beskrivningen i rutan (sidan 27) av kärnuppgiften som kopplar att producera med sända program. Man bör särskilja mellan producera och att distribuera, som bla innebär att sända. Den huvudsakliga verksamheten är att producera program. Det är kärnuppgiften. Det framgår av anslagsvillkoren. Den tekniska utvecklingen har gjort att dessa program nu ska tillgängligöras på olika sätt genom sändningar i marknät, genom sändningar på webben, genom efterhandslyssning på webben, i mobilen, appen, etc. Det framgår också av anslagsvillkoren. För Sveriges Radio står ljudet i centrum. Den radiolösning som regeringen förordar, genom att inte digitalisera radions marknät, innebär en kombination av FM och webben. Det betyder att webben får en alltmer framträdande roll för att Sveriges ska kunna uppfylla uppdraget. Public Service i Sverige är inte ett kvalitetsbegrepp utan består av tre komponenter: Ägandeformen med ett tryggat oberoende från politiskt, ekonomiskt och religiöst inflytande. SR, SVT och UR ägs av en stiftelse. Det finns inte längre tillsatta politiker i bolagens styrelser. Finansieringsmodellen. Dagens Radio- och TV-avgift är fastslagen i lag och ska gå till de bolag som har ett public service-uppdrag, nämligen Sveriges Radio, SVT och UR. Regleringen. Sändningstillstånd och anslagsvillkor som beslutas av riksdagen anger public service-bolagens uppdrag. Svenska medieföretag som inte lever upp till alla dessa kriterier kan inte kalla sig för public service. Därmed inte sagt att dessa medieföretag inte är viktiga för den svenska publiken, den svenska demokratin eller att de inte till viss del behöver statlig hjälp under den digitala omställningen. Det sk dual system med kommersiell media och public service, sida vid sida, med olika uppdrag, är en viktigt del för att upprätthålla en mångfald inom mediesektorn, för att ge allmänhet en allsidig information och därmed bidra till en fungerande demokratin. För public service finns ett antal avgörande principer som ligger till grund för att kunna uppfylla uppdraget i allmänhetens tjänst, möta publikens behov, nå publiken på publikens villkor, vara tillgänglig och ha en ständig dialog - vilket är förutsättningarna i ett digitaliserat medielandskap. Amsterdamprotokollet: Amsterdamprotokollet är ett EU-fördrag som utgör grunden för europeisk public service. Där understryks att det är medlemsstaterna som själva beslutar om uppdraget till public service-bolagen - omfattning och finansiering. Syftet är att stödja samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov, och även värna mediepluralism. Amsterdamprotokollet ger public service rätt till reklamfinansiering parallellt med tex licensfinansiering. En möjlighet som också ett stort antal europeiska regeringar och därmed public servicebolag utnyttjar. I Sverige har vi avstått den möjligheten. Sveriges Radio är reklamfritt och finaniserat via radio- och tv-avgiften. I Sverige konkurera public service inte om kommersiella annonsintäkter. Plattformsneutralitet: EU: s grundläggande princip om plattformsneutralitet ger stöd för public service-bolagen att använda de möjligheter som digitaliseringen medger. Yttrandefrihetsgrundlagen: Ger var och en rätt att offentligt uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst i radio och TV. Grundläggande principer om etableringsfrihet, redaktionell självständighet och förbud mot censur. Anslagsvillkoren 2015 - där slås fast att för att nå lyssnarna är det nödvändigt att kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar. 11

3.1. Inledningen 3.1.1. Historik 3.2. Public service-bolagens betydelse för samhället Här skriver MRTV (sidan 28 första stycket): Redan från start har således public service-bolagen haft en särställning på mediemarknaden. SR föreslår följande ordalydelse: Redan från start har public service getts ett tydligt samhällsuppdrag och därmed en särställning på mediemarknaden. 3.2.1. Mediernas roll en demokratifråga 3.2.2. I allmänhetens tjänst ett särskilt ansvar Här skriver MRTV (sidan 28): De tre public service-bolagen har en särställning på medieområdet och därmed ett särskilt samhällsansvar. Enligt vår uppfattning är det tvärtom. Det tre public servicebolagen har tilldelats ett särskilt samhällsansvar och därmed getts en särställning på medieområdet. 3.3. Ägande och finansieringen Här skriver MRTV (sidan 30): Uppdraget i allmänhetens tjänst medför således även ett särskilt ansvar i den meningen att programföretagen har en stabil och långsiktig finansiering. Enligt vår uppfattning har programföretagen ett särskilt uppdrag/samhällsansvar och för att kunna utföra detta en stabil, långsiktig finansiering och i Sverige har man avstått från att public service möjligheten att utöka intäkterna kommersiellt via reklam. 3.4.3 Villkor om organisationen Här skriver MRTV (sidan 32): SVT ska ha en decentraliserad organisation. Men samma villkor gäller även för Sveriges Radio. 3.4.4. Villkor om verksamheten Här skriver MRTV: Det framgår av bolagens anslagsvillkor att det är nödvändigt att kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar för att nå tittarna. Här bör skrivas in även att det gäller även lyssnarna. 3.4.5 Villkor om sändningarnas innehåll 3.4.6. Hur sändningsrätten ska utövas 12

4. De kompletterande verksamheterna I rutan konstaterar MRTV att bolagen satsat på sociala medier och applikationer för att nå en yngre publik. För Sveriges Radios del gäller den satsning i lika hög grad en äldre publik eftersom medianvändingen digitalt är etablerad i stort sett i alla åldersgrupper. 4.1. Inledning 4.2. Vad hör till kärnverksamhet respektive kompletterande verksamhet? MRTV hänvisar (sidan 38 under rubriken Vi tar inte ställning) till en möjlig ordagrann tolkning av anslagsvillkoren, med utgångpunkt från radio och tv lagen, att bolagens kärnverksamhet ska definieras som att sända program. Och att detta inte helt korresponderar med bolagens skiljelinje mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Här antyder MRTV att programbolagen inte följer anslagsvillkoren och radio och tv lagen, vilket är en allvarlig anklagelse, dvs att vi inte skulle följa vår reglering. Sveriges Radio anser att MRTVs tolkning är alltför snäv och ologisk. Definitionen av kärnverksamheten är att producera och sända program till allmänheten. Inte enbart sända. Tyngdpunkten ligger på en oberoende och reklamfri produktion som via olika plattformar tillgängliggörs för publiken (se även utvecklingen av internet i kapitel 2). Sveriges Radio ifrågasätter inte begreppet sända i radio- och tv-lagen (RTVL). SR:s skyldigheter framgår av sändningstillståndet. Efterlevanande av detta utvärderas årligen av Granskningsnämnden. Uppdraget är emellertid vidare än att sända. Punkt 7 i anslagsvillkoren anger att det är nödvändigt att kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar. Redan av detta framgår att den tolkning som MRTV gör inte stämmer med det uppdrag vi har fått. En sådan ordagrann tolkning skulle tex betyda att radioproduktion som utförs på uppdrag av SR, dvs produktionsutläggningar via produktionsbolag, inte skulle omfattas av begreppet kärnverksamhet. Ett annat exempel är att ett program som sänds i FM skulle om det tillgängliggörs på webben inte längre vara kärnverksamhet. 4.3. Hur vi följt utvecklingen? 4.4. Sveriges Television 4.4.1. Webbplatsen svt.se 4.4.2. Play-utbud 4.4.3. Det mobila utbudet, applikationer och sociala medier 4.4.4. Nyhetsverksamhet på internet 4.4.5. Tillgänglighetstjänster 4.5. Sveriges Radio Här anser vi att uppgifterna (på sidan 43) om Sveriges Radios digitala strategi behöver förtydligas. Sveriges Radio har ett ansvar att driva på utvecklingen av radiomediet och göra radion mer tillgänglig - direkt, i efterhand och tillsammans med andra som kan sprida innehållet. Vårt uppdrag är att vara ett oberoende och reklamfritt alternativ för alla. Det traditionell radiolyssnandet står sig starkt, men genomslaget för medier på internetbaserade plattformar förändrar bilden. Redan idag är dator och mobil de viktigaste plattformarna för nyheter. Sociala medier är allt oftare navet för mediekonsumtion. Företagets strategi vilar på tre ben. (1) radiosändningar i marknätet (2) de digitala plattformarna (sajt och app) och (3) spridningen och dialog i sociala medier. 13

De tre benen kompletterar och förstärker resurseffektivt varandra. Närvaron och publikkontakten på digitala och sociala plattformar påverkar både programmens innehåll och möjligheten att nå ut. Det bidrar till en bättre journalistik och får fler att lyssna och bli engagerade. Det bidrar också, till att Sveriges Radio anses vara det mest trovärdig företaget, alla kategorier, i Sverige. Teknikutvecklingen har också ökat möjligheterna för enskilda personer att själva nå ut med information och driva opinion som kan nå en stor publik. Samtidigt innebär det att det inte alltid är tydligt vem som är ansvarig för ett visst medieinnehåll. Här har Sveriges Radios höga förtroende en stor betydelse, som trovärdig och pålitlig avsändare även på de digitala plattformarna. Dessutom konstaterar MRTV att poddlyssnandet ökade mest förra året. Sveriges Radio föreslår ett förtydligande: Den lyssningsform som ökar mest på Sveriges Radios digitala plattformar är podd (efterhandslyssning). 4.5.1 Webbplatsen sverigesradio.se 4.5.2 Det mobila utbudet och applikationer 4.5.3. Publikkontakt och social medier 4.5.4. Nyhetsverksamheten Under rubriken Lyssandet på nyheter minskar (sidan 47) skriver MRTV att det sker en uppluckring av den traditionella nyhetssändningen. Färre människor lyssnar på nyheterna i P3 och P4. Nyhetsredaktionerna har under året satt in en rad åtgärder för att minska nedgången i nyhetslysandet bl. a genom att ha flexibla längder på nyhetssändningarna och nytt tilltal. Sveriges Radio föreslår ett förtydligande enligt följande: det sker en uppluckring av den traditionella nyhetssändningen. Den nya mätmetoden PPM har avslöjat att radiolyssnandet sjunker precis innan och under nyhetssändningarna i P3 och P4. Nyhetsredaktionerna har därför under året satt in en rad åtgärder för att minska de s k. nyhetsdipsen, bl. a genom att ha flexibla längder på nyhetssändningarna och nytt tilltal. Det är också viktigt att kostatera att digitaliseringen innebär en rad utmaningar att nå publiken. Därför utvecklas nya vägar att distribuera och paketerar befintliga nyheter för tex P3 nyheter och Ekot på webben. Hela den svenska publiken har rätt till ett public service nyhetsutbud från Sveriges Radio, även de som i första hand inte väljer att komma till oss. 4.5.5. Tillgänglighetstjänster 4.6. Sveriges Utbildningsradio 4.6.1. Webbplatserna ur.se och kunskapskanalen.se 4.6.2. UR Play 4.6.3. Det mobila utbudet, applikationer och sociala medier 4.6.4. Distribution av program 4.6.5. Förlagsverksamhet 4.6.6. Tilläggstjänster 4.7. Analys av utvecklingen av verksamheterna 4.7.1. Utvecklingen under åren 1995-2015 4.7.2. Slutsatser Här anser MRTV att vår kartläggningen visar att public service-bolagen i ökad utsträckning satsar på verksamheter som ligger utanför att producera och linjärt sända program. 14

Sveriges Radion vänder sig mot kopplingen mellan att producera och sända program. Man bör särskilja mellan producera och att distribuera, som bla innebär att sända. Den huvudsakliga verksamheten är att producera program. Den tekniska utvecklingen har gjort att dessa program nu kan tillgängligöras på olika sätt genom sändningar i marknät, genom sändningar på webben, genom efterhandslyssning på webben, i mobilen, appen, etc. Programproduktionen är att betrakta som kärnverksamhet oavsett distributionsform. För Sveriges Radio står ljudet i centrum. (se vidare 4.2.) Digitala tjänster MRTV har för avsikt att jämföra public servicebolagens huvudsakliga utveckling av digitala tjänster med utvecklingen av motsvarande tjänster på mediemarknaden. Sveriges Radion har gått igenom ett stort antal mediesajter, i första hand dags- eller kvällspressajter. Tidningarnas övergång från print till digitalt har inneburit att nyheter och innehåll levereras med hjälp av fler medietyper än text och bild - framför allt rörlig bild, annat bildmaterial och interaktiv grafik - och även ljudformat. Tidningarna använder fullt ut internets möjlighet att använda alla medietyper samtidigt. Utvecklingen syns tydligast för de allra största aktörerna, med mest resurser, men tydligt är att många av de övriga aktörerna gör satsningar i samma riktning, dvs inslag med rörlig bild och ljud, illustrationer till artiklar och inslag, användning i liverapportering, regelrätta program av kortare eller längre format, samt kortare klipp. Ämnesområdena varierar och har olika tyngdpunkt inom de olika typerna av rörlig bild. För illustrationer till inslag ofta exklusiva rörliga bilder, för liverapportering ofta som en del av ett större paket, som program t ex sportexpertis, nyhets-/debattformat, regionalt eller lokalt, morgontv/livsstil och för klipp mycket inom underhållning/humor. Inslagen av olika rena ljudformat är varit mer sällsynta men har ökat de senaste åren, och fått draghjälp av podd-trenden. För dessa inslag finns exempel på innehåll som ledare/debatt, media, sport, kultur, eller de mer traditionella samtalen (som kan handla om allt, ofta är kopplade till en eller flera personer, och inte sällan har sitt ursprung ur bloggar som också är något som många sajter kompletterat sitt innehåll med). Det rörliga innehållet lyfts ofta fram på sajten som en egen avdelning, kallad webb-tv, men där det mesta av det rörliga materialet samlas. Detta är inte lika tydligt för ljudformatet/poddar, även om de finns samlas det inte lika ofta som ett speciellt erbjudande eller avdelning. Hur ser det ut? Med utgångspunkt från de relevanta mediesajter som kan hittas på KIA Index topp 100 vi gått igenom om dessa sajter har rörligt bild och ljudformat. Att ha en dedikerad avdelning för sk webb-tv börjar bli etablerat på både stora och små sajter. Ibland är de tydliga, ibland lite osynligare. Ibland mycket eget material, ibland enbart andrahandsmaterial. Och det börjar även synas att en del har möjlighet att även göra mer livesändningar och inslag som mer kan betraktas som TV-program i ett eller flera avsnitt, utöver att använda formatet kring nyhetsinslagen. TV-formatet är relativt ofta sponsrat eller samarbete. Och i nätverken samordnas ofta innehållet. Ljudformatet, och då i form av poddar börjar dyka upp mer och mer, men i stort sett aldrig som en tydlig avdelning på sajten, som är lätt att hitta. Dags-/kvällspress har relativt ofta, om ljud finns, någon form av ledar-/debattpodd, sportpodd eller någon mer livsstils- eller samtalsbaserad podd som inte sällan är kopplad till någon bloggare eller kändis som redan finns på sajten i någon form. 15

Urval ur Topp 100 sajter Vecka 212015 KIA Index Namn Unika webbläsare Video-/TV-innehåll Kommentar Ljud-/radioinnehåll Kommentar www.aftonbladet.se 4943005 Ja Aftonbladet TV med program Ja inom Nyheter, Morgon-TV Poddradio etc i form samt av video/webbtv-klipp podcasts inom Ledare som Nöje, innehåll/publi Sport etc. Expressen.se 2916522 Ja Expressen TV med program Ja inom Nöje, Nyheter Poddradio etc samt video/webbtv-klipp i form av podcasts inom som Kultur, innehåll/publiceringar Hälsa, Politik, Sp DN.se 1612754 Ja DN TV med program inom JaPolitik, Socialt, Samtal Poddradio etc samt i video/webbtv-klipp form av podcasts inom som Nöje, innehåll/publiceringa Sport, Politik etc. gp.se 480262 Ja GP TV mest som video/webbtv-klipp. Nej Inte GP-speficika poddar. Sydsvenskan.se 357329 Ja Video/webbtv-klipp samt Jalivesändningar (ej alltid Hittar reguljära mest gamla "program") poddar inom med Sport, loggan Regionalt Sydsvenskan etc ("webb Poddra vk.se 154931 Ja Video/webbtv-klipp samt Jalivesändningar men även Hittar program mest gamla inom poddar Sport, - Motor, traditionell Nyheter, "podcast". Nöje etc. corren.se 136639 Ja 24Corren video/webbtv-klipp Nej men även program Hittar inom inga Kultur, egna Talkshow, poddar. Livsstil etc. skd.se 135572 Ja SKD TV med främst video/webbtv-klipp, kategoriserat på ämne och regionalt men även program t ex Livss dt.se 123745 Ja TV mest som video/webbtv-klipp. Ja Enstaka program, Hittar t några ex Ledar-TV. gamla poddradioprogram, inget aktuellt. unt.se 119756 Ja 24UNT video/webbtv-klipp Nej samt program inom Hittar Nyheter, inga Livsstil egna poddar. etc. na.se 114728 Ja NA TV främst livesändningar Ja nyheter, video/webbtv-klipp Hittar några som ev gamla innehåll/publiceringar. poddar, sport och kultur. nsd.se 106835 Ja Främst video/webbtv-klipp Nejsom innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. st.nu 98357 Ja Främst video/webbtv-klipp Ja som innehåll/publiceringar. Enstaka poddradioprogram, ex Norrlandspodden. nt.se 94698 Ja 24NT främst livesändningar Ja nyheter, video/webbtv-klipp Hittar en del som poddar innehåll/publiceringar. ex inom Sport. Exempel Lyfter på just när nu blogga in me allehanda.se 89659 Ja Främst video/webbtv-klipp Nejsom innehåll/publiceringar. Hittar några gamla poddradioprogram, inget aktuellt. ekuriren.se 88433 Ja Sörmlands-TV video/webbtv-klipp Nej som innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. Nyheter och Sport ev livesändning. helahalsingland.se 84874 Ja TV på helahälsingland.se Nej främst video/webbtv-klipp Hänvisar som dock innehåll/publiceringar. till Norrlandspodden. Även "Ledar-TV". kuriren.nu 83112 Ja 24 Play främst video/webbtv-klipp Nej som innehåll/publiceringar Hittar inga egna (Nyheter, poddar. Sport) men även programtyp som nwt.se 78798 Ja nwt.se Play (även ref till övriga Nej inom nätverket) Hittar främst inga video/webbtv-klipp egna poddar. som innehåll/publiceringar. Ä op.se 78416 Ja ÖPTV främst video/webbtv-klipp Nej som innehåll/publiceringar Hittar några gamla (Nyheter, poddradioprogram, Sport). även podd/vodd. bt.se 75822 Ja BT TV främst video/webbtv-klipp Nej som innehåll/publiceringar Hittar inga egna (Nyheter, poddar. Sport). Viss programnivå, ex Freda sn.se 72316 Ja Se ovan Sörmlands-TV. Viss Nejprogramnivå "10 minuter", Hittar inga Fotbollsklubben. egna poddar. vlt.se 69386 Ja VLT TV främst video/webbtv-klipp Nej som innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. jnytt.se 64971 Ja Jnytt TV främst video/webbtv-klipp Ja som innehåll/publiceringar. Hittar poddradioprogram ex vis inom Sport. gd.se 61077 Ja GD TV främst video/webbtv-klipp Ja som innehåll/publiceringar. Hittar ex vis en del Även poddradioprogram programnivå ex minidokumentär. på bloggnivån. arbetarbladet.se 55589 Ja Främst video/webbtv-klipp Nejsom innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. svd.se 1305343 Nej Uppfattar det som om SVD Nej har mycket lite rörligt Hittar material, heller även inte några som ill aktuella till publiceringar, poddradioprogram. och att det inte s di.se 797374 Ja DI Play med video/webbtv-klipp Ja som innehåll/publiceringar DI Podd med poddradioprogram men även vissa på inom programnivå Nyheter inom (ex Digitalp Nyhete ttela.se 48273 Ja TV mest som video/webbtv-klipp Nej samlat. Nyheter. Hittar inga egna poddar. bohuslaningen.se 45123 Ja BHN TV mest som video/webbtv-klipp Ja innehåll/publiceringar. Hittar poddradioprogram Nyheter. inom Ledare och Sport. hallandsposten.se 37693 Ja Hallandsposten TV främst Nej som video/webbtv-klipp Hittar innehåll/publiceringar. inga egna poddar. Nyheter. Livesändningar. hn.se 33344 Ja TV mest som video/webbtv-klipp Nej innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. alingsastidning.se 17994 Ja Hittar inte mycket rörligt Ja bild ens som ill, vissa Frontade nyhetsinslag/webbtv-sändningar poddradioprogram som Nyhetsprat kring sport. och Sportcast hd.se 254130 Ja 24 HD Play mest i form av Nej video/webbtv-klipp innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. Nyheter/sport. ystadsallehanda.se 25580 Ja Webb-TV mest i form av video/webbtv-klipp Nej innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. Nyheter/sport. trelleborgsallehanda.se 13137 Ja Webb-TV mest i form av video/webbtv-klipp Nej innehåll/publiceringar. Hittar inga egna poddar. Nyheter/sport. dalademokraten.se 32243 Ja Webb-TV i form av livesändningar Ja och andra inslag/klipp. Mittmedia verkar ha en bloggportal där en del nya och gam ltz.se 31528 Ja LT TV med rörlig bild som Nej innehåll/publiceringar Hittar kring någon nyheter gammal i första podd hand. men inte nyare. tidningenharjedalen.se 2686 Ja Rörlig bild som innehåll/publiceringar Nej kring nyheter Hittar i inga första egna hand. poddar. Hittade här även till en dokumentär pro Nyheter24.se 433212 Ja Webb-TV både i form av video/webbtv-klipp Ja innehåll/publiceringar Hittar några gamla poddradioprogram men även viss programnivå finns inom ett inom antal ex S norran.se 50578 Ja Norran TV, ganska välfylld Jaavdelning med inslag/klipp Hittar inte kring många, nyheter, men sport t ex och Norrans nöje. Hockeypodd. Även vissa program t folkbladet.nu 28170 Ja Rörlig bild som innehåll/publiceringar Nej kring nyheter Hittar i inga första egna hand. poddar. Inte så Tidigare utbrett. verkar Även poddkrönika inslag som ingår ha fue pitea-tidningen.se 26688 Ja Piteå-tidningen har en rätt Nej tydlig webbtv-avdelning Hittar med inga ordnade egna poddar. nyhetsinslag och andra klipp t ex sport IDG.se 284127 Ja IDG TV som flik med de nyhetsinslag Ja som gjorts Har i form även av ljudinnehåll rörlig bild. Även i form vissa av poddar livesändningar. på tidningsnivå, t ex Metro.se 235147 Ja Metro TV med webbtv-inslag Ja kring nyheter men Här även finns lite ett andra antal format poddar, som t ex t ex MetroJobb, Fråga mig. MetroSpel och M Newsner.com 672802 Ja Bygger mycket på rörlig bild Nejsom funkar bra i sociala Ljudformatet medier. är Klipp inget av man diverse samlar slag. eller använder. Omni 286108 Nja Verkar spara rätt mycket Nej på att använda rörlig bild Nej. i flödet. illvet.se 49156 Ja Avdelning Video med kortare eller längre klipp Nej. kring sina nyhetsområden. Affärsvärlden 91631 Ja Avdelning TV. Klipp och programnivå, Nyheter (t Nej. ex Hittar Börslunch endast från gamla EFN-TV poddexempel. - Handelsbanken). Tabellen ovan finns även som bilaga En struktur med både TV- och poddinnehåll är tydligast för de stora kvällstidningarnas sajter. Här finns även egna produktioner av olika slag. DN och Sydsvenskan är exempel på tidningsföretag som går mot denna tydlighet. Alla dessa plockar även in ljudinnehåll i form av poddar. För övriga är det inte lika genomgripande men med vissa mycket tydliga satsningar på vissa håll där t ex VK har fotbollsprogram och Corren har en talkshow. Podcast eller poddradio är på ett sätt mer likställt med bloggar i innehållsform. Det görs utvecklingsarbete kring rörlig bild på flera håll för att få ett utbud att lyfta upp. T ex planerar Mittmedia och TV4 samarbete i nyhetsarbete regionalt/lokalt, kanske ett steg mot rörligt innehåll. SvD startar intervjuprogram med SvD Näringslivs Carolina Neurath som intervjuar näringslivets toppar, sponsrat av Volvo. 16

Några exempel Bilderna nedan visar exempel på hur tidningssajterna utvecklats mot att bli allt mer flermediala och interaktiva. På expressen.se är rörlig bild väl integrerat i nyhetsinslag och liverapportering. Avdelning för webb-tv lyfts fram och innehåller utöver klipp även program. Även ljudformatet lyfts fram i en egen avdelning på sajten. Det förstnämnda i förstasidans navigering, det sistnämnda under A-Ö. Webb-TV:n samlar i första läget klipp kring olika ämnesområden, och det finns även en avdelning för program. Ett annat exempel är Det knackar-tips, hemmafixartips. 17

Exempel på programnivå är Studio Hockey, Prylorama samt Bar & Politik. Poddradion har en egen startsida/avdelning med ett relativt sett stort utbud inom en mängd områden. Några exempel på poddradioprogram: 18

På dn.se ser det ut så här. På samma sätt en välutvecklad användning av alla medieformat. Man kan direkt gå till avdelningar på sajten som innehåller DN TV (i översta navigeringen på startsidan) samt Podcast (i undernavigeringen). Webb-TV:n har en avdelning för samlade klipp från nyheter och annat. Det är klipp av varierande slag och inom olika kategorier. Det finns även ett antal profilerade program inom ganska varierande områden. 19

Avdelningen för poddradio innehåller också ett antal program som lyfts upp i avdelningen. 20

Sportkategorin för Itunes podcaster. Podcast aktörer och deras funktion Podcast är ett tydligt exempel på att radioprogram kan produceras på nya sätt, där både produktion och distribution öppnas för mediebolag såväl som företag, organisationer och en bred allmänhet. Lyssnarna kan ta del av en podcast, eller ett poddradioprogram, på en mängd olika sätt. En grundförutsättning är att i princip vem som helst kan producera och publicera ett program, som sedan görs tillgängligt på olika digitala vägar för de som vill lyssna. För att skapa och därefter publicera ett poddradioprogram finns en flera olika verktyg, publiceringsplattformar. En av de mest kända idag är Libsyn. För att lyssnare ska hitta till dessa program måste det finnas någon form av portaler eller tjänster som också listar dessa publicerade program. Det kan göras av publiceringsplattformen, men det kan också göras av fristående sajter eller appar, som kan kallas distributörer eller lyssningsplattformar. De tillgängliggör och möjliggör själva lyssningen, t ex i en dator eller i en mobiltelefon. Den mest kända är Itunes (podcaster-appen för iphone). 21

Svenska Acast som lanserades 2014, med finansiering av bla Bonnier Growth Media och riskkapitalbolaget Moore, och har en helhetslösning för publicering, distribution och annonsering. Dessutom satsar de på att ha egna produktioner under namnet Acast Original. Annonslösningen innebär att annonsörer direkt eller via mediebyråer kan köpa utrymme i podcasts från både Acasts egna såväl som fristående podcaster. Acast har också en egen mobilapp där producenter och annonsörer kan lägga till extramaterial i form av bilder och filmklipp. Samtidigt flaggar etablerade musiktjänster som Spotify och Deezer för att de tydligare skall satsa på podcasts. Franska Deezer har köpt upp amerikanska pratradio- och podcastappen Stitcher som sedan länge haft egen annonslösning och personaliserade rekommendationer och möjligheter att bygga sina egna poddflöden och kanaler. I USA är många av de mest framgångsrika poddradioprogrammen från början radioprogram som fått nytt liv som podcasts. På den amerikanska marknaden syns också tecken på konsolidering och sammangående av intressenter. Gimlet Media och Infinite Guest är exempel på nystartade bolag som samlar podcaster under sitt paraply och samordnar annonsförsäljning och eventuell radiodistribution av poddradioprogram. 22