Dnr ROS13/12 Riskanalys Sörmlandskustens räddningstjänst Antagen av ledningslaget Räddning och säkerhet 2013-02-28
Författare: Sofia Frindberg Handledare: Ulf Jämtäng
Sammanfattning I Sörmlandskustens räddningstjänsts kommuner inträffar runt 400-450 olyckor/tillbud enligt MSB:s definition för räddningstjänstens insatsrapportering varje år. Detta kan jämföras med totala antalet insatser/uppdrag som uppgår till ca 1100 stycken. Risker som organisationen bör inrikta sig mer mot är suicid, fall-, trafik-, drunkningsolyckor, våldsbrott och anlagd brand. Där objekt som skolor, E4 och bostäder sticker ut. Objekt som under 2011 ökat i antal händelser är idrottsanläggningar, hotell/pensionat samt lantbruk. Sammanställning över frekventa olyckor; dess frekvens, konsekvens samt relation mot riket och år 2010. Trend och jämförelse mot riket utgår enbart från MSB:s statistik. Konsekvensen beskrivs i form av antalet lindrigt-, svårt skadade och omkomna där ett genomsnittsvärde över 2008-2011 använts. Den genomsnittliga kostnaden per olyckstillfälle har använts. (MSB 1, 2010; MSB 2, 2010; MSB 2, 2011; MSB, 2009; NCO, 2008; NCO, 2004). Risker Frekvens [händelser per år] Lindrigt skadad [per år] Svårt skadad [per år] Omkomna [per år] Genomsnittlig kostnad per skadefall [kkr per år] Total kostnad Sörmlandskustens räddningstjänst [miljarder per år] Total kostnad riket [miljarder per år] Trend och jmf riket Trafikolycka 150 120 40 5 60 640 1066 0,038 20,9-6 1 0,25 Brand 210 53 455 4466 0,002 5,8 - -I det fria 130 1 0 0 - - - - - + 5 1 0 -I byggnad 80 - - - - - = Drunkningsolycka 5 2 1 3 361 4992 0,016 0,7 + Suicid - 80** 10* 475 1790 0,055 5,5*** - Fallolycka - 460** 8* 6 282 1173 0,012 22 + *Frekvensen är medelantalet dödsfall mellan 2008-2010 för 30 % av Södermanlands värden. ** Medelvärde över 2008-2010 från summa av antalet per 1000 invånare för kommunerna. *** Värdet är från 2004. Grön ring är bättre, gul är lika och röd är sämre än riket. Tecknet är hur Sörmlandskustens räddningstjänst olyckor/tillbud är under 2011 i förhållande till föregående år, 2010. Där + är en ökning, = är samma och är en minskning av olyckor/tillbud.
Kostnadsjämförelserna ovan baseras på värden från 2005. I kostnadskolumnen för Sörmlandskustens räddningstjänst ingår endast personskadekostnader. För att kunna jämföra trafikolycka och bränder med det nationella värdet behöver bl.a. även egendomskostnader också beaktas. Vid bränder är ca 70% av kostnaderna egendomsskador och motsvarande siffra är ca 40% vid trafikolyckor. De genomsnittsvärden som brukar användas för egendomsskador är ca 13 kkr/trafikolycka och 78 kkr/brand. Om dessa värden räknas ihop med redovisade kostnader i föregående tabell för SKR blir resultatet ca 16 mnkr för bränder och 40 mnkr för trafikolyckor. En begränsning i ovanstående beräkningar är att ingen hänsyn tas till det räddade värdet. Vid en lägenhetsbrand kan det räddade värdet eller mervärdet som insatsen innebär vara betydligt större än de siffror som baseras på skadestatistik kan ge. Ytterligare en jämförelse kan göras med Vägverkets tidigare skattning, KPI justerat till 2007, på ett räddat liv, 19 mnkr. En slutsats av detta är att räddningstjänsten bör utveckla indikatorer inom området räddat värde.
Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Innehållsförteckning...4 Nomenklaturlista...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Mål och Syfte... 2 1.3 Metod... 2 1.4 Avgränsningar... 2 1.4.1 Statistik... 3 2. Sörmlandskustens Räddningstjänst...3 2.1 Befolkningsstruktur... 4 2.2 Riskbild... 6 Gnesta... 7 Nyköping... 7 Oxelösund... 9 Trosa... 9 2.3 Sammanfattande riskbild... 11 3. Räddningstjänstens Insatser... 12 3.1 Resurser Sörmlandskustens räddningstjänst... 18 3.2 Förebyggande... 19 3.2.1 Tillsyner... 20 3.2.2 Utbildning... 20 3.2.3 Säkerhetsronder... 21 4. Frekventa händelser... 21 4.1 Automatlarm... 21 4.1.1 Kommunerna... 23 4.1.2 Sammanfattande analys... 24 4.2 Trafikolycka... 25 4.2.1 Kommunerna... 27 4.2.2 Sammanfattande analys... 28 4.3 Brand... 28 4.3.1 Brand i det fria... 28 4.3.2 Brand i byggnad... 32 4.3.3 Brand i bostad... 34 4.3.4 Allmän byggnad... 39 4.3.5 Brand i industri... 43
4.3.6 Brand i övrig byggnad... 47 4.3.7 Anlagd brand... 50 4.4 Utsläpp farligt ämne... 51 4.4.1 Kommunerna... 53 4.4.2 Sammanfattande analys... 53 4.5 Drunkning... 54 4.5.1 Kommunerna... 57 4.5.2 Sammanfattande analys... 57 4.6 I väntan på ambulans - IVPA... 57 4.7 Suicid... 59 4.7.1 Sammanfattande analys... 60 4.8 Fallolyckor... 61 4.8.1 Sammanfattande analys... 63 4.9 Brott... 63 4.9.1 Stöld-, rån- och häleribrott... 64 4.9.2 Skadegörelse (inkl. mordbrand)... 65 4.9.3 Våldsbrott... 66 4.9.4 Sammanfattande analys... 67 4.10 Analys - frekventa händelser... 68 5. Ej frekventa händelser krishändelser... 70 5.1 Godstransporter... 70 5.1.1 Farligt gods... 70 5.1.2 Sammanfattande analys... 75 5.2 Naturolyckor... 75 5.2.1 Översvämningar... 75 5.2.2 Ras och skred... 76 5.2.3 Stormar... 76 5.2.4 Skog- och markbränder... 77 5.2.5 Sammanfattande analys... 78 6. Slutsats... 78 8. Referenser... 80
Nomenklaturlista Blueplot Webbaserat kartverktyg där insatser kan visualiseras och analyseras IDA Indikatororer, Data, Analys IVPA I väntan på ambulans LBE Lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara LEH Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap RSA Risk och sårbarhetsanalys SKL Sveriges kommuner och landsting RiB Räddningspersonal i Beredskap 1
1. Inledning Det finns många varianter och nivåer på en riskanalys. I grunden har alla riskanalyser ett liknande syfte i att identifiera risker som finns inom ett avgränsat område. Vanligen kopplas riskanalysen till andra dokument som i detta fall en kommuns handlingsprogram. Handlingsprogram är i detta fall ett dokument som beskriver kommunens arbete gällande trygghet- och säkerhetsfrågor. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska handlingsprogrammet vara ett övergripande styrdokument för räddningstjänst och kommunens förebyggande verksamhet samt krishantering. LEH har även risk och sårbarhetsanalyser (RSA) kopplat till sig som anger vilka verksamheter, objekt osv. inom en kommun som kan vara sårbara och behöver fungera vid en kris. 1.1 Bakgrund Sörmlandskustens räddningstjänsts nuvarande riskanalys upprättades 2005 och reviderades 2008. En riskanalys ska ligga till grund för handlingsprogrammen för respektive kommun. Inför framtagandet av handlingsprogrammen för perioden 2012-2016 fanns ingen uppdaterad riskanalys. 1.2 Mål och Syfte Revidera nuvarande riskanalys utifrån LSO och LEH och koppla till kommunernas handlingsprogram. Få en bild över risker inom Sörmlandskustens räddningstjänsts verksamhetsområden och hur riskbilden kan komma att se ut i framtiden. 1.3 Metod Handlingsprogrammen samt de risk- och sårbarhetsanalyser som finns att tillgå, ger en övergripande riskbild i kommunerna. Utifrån insatsstatistik och tidigare händelser kan riskbilden analyseras djupare och sedan delas upp i olika frekventa händelser (vardagshändelser) eller ej frekventa händelser (krishändelser). Då analys av insatsstatistik genomförts kommer en framtidsanalys kopplad mot MSB vision 2032 att summera riskanalysens slutsats och kommunernas möjliga framtidsbild (MSB, 2012). 1.4 Avgränsningar Arbetet begränsas till de kommuner som ingår i Sörmlandskustens räddningstjänst organisation: Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa kommun. Riskanalysen kommer att grunda sig på vad som står i LSO och LEH men kommer även in på kommunalt säkerhetsarbete, kommunalt brottsförebyggande arbete och säkerhetsskydd, då de områdena också ingår i enskilda handlingsprogram. 2
1.4.1 Statistik Statistik om räddningstjänstens insatser bygger på insatsrapporter och finns att tillgå från flera olika källor. Dessa källor har olika filter för hur fullständigt ifyllda insatsrapporterna behöver vara. I denna rapport framförallt Indikatorer, Data och Analys (IDA) tillsammans med Blueplot att användas. IDA är källan för rapportens figurer och tabeller om inget annat angetts. 2. Sörmlandskustens Räddningstjänst Sörmlandskustens räddningstjänst bedriver räddnings- och säkerhetsarbete i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner. Nyköpings kommun är huvudman för verksamheten där arbetet i kommunerna Oxelösund, Trosa och Gnesta regleras genom civilrättsliga avtal. Nedan presenteras en schematisk bild över organisationens resurser. 3
Figur 2.1 En presentation över Sörmlandskustens räddningstjänsts resurser. 2.1 Befolkningsstruktur Sörmlandskustens räddningstjänsts kommuner har olika befolkningsstrukturer och möjligheter för tillväxt. Här presenteras befolkningsmängd, tillväxt och andel +65 år inom kommunerna. 4
Tabell 2.1 Befolkningsstruktur för ingående kommuner, länet samt riket. Numret efter kommunens namn är från Sveriges kommuner och landstings (SKL) kommungruppsindelning. 3 större städer, 4 förortskommun till storstad och 7 varuproducerande kommun. Antal invånare [1000-tal] Män [%] Kvinnor [%] Medelålder 0-17 år [%] 18-64 år [%] +65 år [%] Täthet [inv/ km 2 ]* Gnesta (4) 10,4 50,3 49,7 42,2 21,2 58,2 20,6 22 Nyköping (3) Oxelösund (7) 51,9 50,7 49,3 43,1 19,8 57,9 22,3 36 11,3 49,4 50,6 45,9 17 56,5 26,6 315 Trosa (4) 11,5 50,3 49,7 42,3 21,8 57,8 20,3 54 SKR** 84,9 50,2 49,8 43,4 20,0 57,6 22,5 107 Länet 272,6 50,2 49,8 42,3 20,4 58,7 20,9 44 Riket 9482,9 50,2 49,8 41,1 20,2 60,9 18,8 23 Källa: SKL definitioner 2011, SCB befolkningsstatistik 31 dec 2011. *värden från 31 dec 2010. ** värdena är medelvärden av kommunernas värden. SCB Statistikatlas. Figur 2.2 Befolkningstillväxtens variation under 1992-2009. Befolkningsutvecklingen har varierat för kommunerna från år till år. Trosa kommun har haft störst tillväxt av kommunerna mellan 2008-2011. Det kan ses att 2008 hade kommunen den kraftigaste ökningen med närmare 3 %. Under 2009 var Nyköping den enda kommun med ökning från föregående år och Oxelösunds kommun den med en negativ befolkningsutveckling. År 2009 hade Gnesta kommun störst befolkningstillväxt utav kommunerna. Källa: 5
Källa: SCB Statistikatlas. Figur 2.4 Hur befolkningen som är 65 år eller äldre ökat/minskat under 1991-2008. Det ses att andelen + 65 år ökat under alla år för att under 2004-2008 ha den största tillväxten. 2.2 Riskbild Den riskbild som finns inom Sörmlandskustens räddningstjänst berör olika områden där en stor risk är kopplad till infrastruktur i form av motorväg, järnväg och Skavsta flygplats med t.ex. transporter av farligt gods. En annan risk går att se hos en del företag som bedriver en sådan verksamhet att de klassas som så kallade Seveso-anläggningar. Det innebär att en olycka i verksamheten kan resultera i omfattande konsekvenser för liv, hälsa och miljö. Andra verksamheter omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4 i LSO. Kommunernas tätorter har en del större anläggningar, lasarett, köpcentrum, nattklubbar, restauranger och industrier som kan innebära förhöjda risker för personer i och runt om anläggningarna. Axplock av tidigare händelser Skredet - Vagnhärad, 1997 Höga flöden - regionen, 2000 Skolbrand på Svalstaskolan - Nyköping, 2004 Tsunamin, 2004 Översvämningar (138 källare drabbade) - Jönåker och Trosa/Vagnhärad, 2006 Radhusbrand Stensundsvägen - Trosa, 2006 Syrgasexplosion på AGA gas AB - Oxelösund, 2006 Trosa, Nyköping och Oxelösund har alla en kuststräcka mot Östersjön med skärgårdsmiljö som lockar många båtburna turister. Det innebär också en exponering mot de fartygstransporter som passerar i farlederna utanför. 6
Naturrelaterade risker berör också samhället som till exempel stormar eller snörika vintrar som de senaste åren skapat allt fler störningar; tak har rasat, vatten- och elförsörjning har skadats samt negativ påverkan på väg, järnväg och sjötrafik. Regionen har ett stort antal sjöar och ett fåtal större åar: Nyköpingsån, Kilaån och Trosaån. Risker finns för översvämningar och drunkningsolyckor i dessa områden. I regionen finns det även områden med risk för ras och skred. Det är viktigt att planeringen av ny bebyggelse eller infrastruktur i dessa områden sker med stor försiktighet. Gnesta Gnesta är en relativt stor kommun till ytan med många sjöar och kommunen beskrivs enligt SKL:s kommungruppsindelning som en förortskommun till storstad. I kommunen bor drygt 10 400 personer och den har fyra tätorter, Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov samt Laxne. Huvudorten är Gnesta, där ungefär hälften av kommuninvånarna bor. Förutom tätorterna finns en stor del av kommunens invånare på landsbygden. Sommartid ökar befolkningen till minst det dubbla på grund av fritidsboende. Enbostadshus är vanligast men ett antal flerbostadshus finns och på landsbygden finns också fritidshusområden. Kommunen har en stor utpendling av arbetare, drygt 50 %, vilka främst söker sig till Södertälje och Stockholm. Inom kommunens gränser finns ett antal industrier och lantbruk. Riskbild Kommunens stora risk är Västra stambanan som löper rakt genom Gnesta tätort. Antalet sjöar och vattendrag ger en ökad risk för översvämningar och drunkningsolyckor. Det finns områden med risk för ras och skred, dock har förebyggande åtgärder vidtagits på flera av de kända platserna. Nyköping Nyköpings kommun är den största kommunen inom Sörmlandskustens räddningstjänst och klassas enligt SKL som en kommun med större städer. Invånarantalet ligger runt 52 000 personer där Nyköpings tätort är huvudtätorten med ungefär 35 000 invånare. Andra 7
tätorterna runt om i Nyköping är Stigtomta, Nävekvarn, Jönåker, Tystberga, Stavsjö, Vrena och Ålberga som var och en har sin egen karaktär. Boendeformerna varierar framförallt mellan villor och flerbostadshus. Sveriges tredje största flygplats, Skavsta, bidrar med ökad turism och ökade transporter och tillsammans med E4, Södra stambanan, och TGOJ:s järnväg bildas ett kommunikationsnav i området. Flera företag finns inom kommunen men det sker även en stor utpendling till närliggande kommuner. Riskbild Nyköpings kommun har en riskbild som är kopplad till infrastruktur i form av E4, TGOJ-banan och Södra stambanan med bland annat transporter av farligt gods men även verksamheter som Skavsta flygplats, Studsvik och Svafo (kärntekniska verksamheter) bidrar till en ökad risk. Större anläggningar som lasarett, köpcentrum, nattklubbar, restauranger och industrier kan innebära en förhöjd risk med tanke på högre persontäthet. Antalet sjöar och vattendrag ger en ökad risk för översvämningar och drunkningsolyckor. Nyköping har en kuststräcka mot Östersjön med skärgårdsmiljö som lockar många båtburna turister men som också innebär exponering mot de fartygstransporter som passerar i farlederna utanför. Det finns även områden med risk för ras och skred, dock har förebyggande åtgärder vidtagits på flera av de kända platserna. 8
Oxelösund I Oxelösunds kommun bor ca 11 000 invånare och SKL klassificerar kommunen som en varuproducerande kommun. Kommunen är till ytan 36 km 2 och därmed en av landets minsta kommuner. En betydande del av kommunarealen upptas av hav och skärgård vilket placerar en del av kommuninvånarna på öar. Genom Oxelösunds kommun löper en motorväg, som fysiskt delar kommunen i ett ytter- och ett innerområde. I ytterområdet dominerar villabebyggelse i områden som Inskogen, Peterslund och Sunda medan det i innerområdet finns flertalet flerfamiljshus i centrum och Frösäng, men även här finns villabebyggelse. Kommunen är en industristad med en av regionens största arbetsgivare, SSAB (järnverk), samt en betydande transportverksamhet genom Oxelösunds Hamn. Kommunen har både in och utpendling där de flesta inpendlarna arbetar inom tillverkningsindustrin. Riskbild Oxelösund kommuns riskbild är till stor del kopplad till de större företagen som är etablerade inom kommunen; SSAB, AGA Gas AB och Oxelösund Hamn. Oxelösund har en kuststräcka mot Östersjön med skärgårdsmiljö som lockar många båtburna turister men som också innebär exponering mot de fartygstransporter som passerar i farlederna utanför. Inträffar ett större oljeutsläpp längs kusten skapas troligen stora problem för framförallt miljö och djurliv. Skärgårdsmiljön kan även försvåra tillgängligheten för räddningstjänst. På grund av närheten till vattnet finns också en risk för översvämning och drunkningsolyckor. Trosa Enligt SKL:s kommungruppsindelning så klassas Trosa kommun som en förortskommun till storstad. Kommunen består av de tre tätorterna Trosa, Vagnhärad och Västerljung. Nästan 11 500 invånare finns inom kommunen med störst del av befolkningen i Trosa tätort. Under sommarhalvåret ökar befolkningen väsentligt i kommunen och en stor ökning sker framförallt 9
i Trosa tätort med gästhamn för båtturister. Bostadsformen är framförallt villor, runt 2/3, medan 1/3 bor i flerbostadshus. På landsbygden finns ett antal fritidshusområden som i synnerhet är belägna utmed kusten. Kommunen har flertalet lantbruk av skiftande storlek och en stor del av den arbetande befolkningen pendlar ut ur kommunen varje dag. Pendlingen underlättas av närheten till Stockholmsregionen samt förbindelserna med Södra stambanan och E4. Kommunen har runt 1 500 företag, företrädesvis små- och enmansföretag. Riskbild Trosa kommuns riskbild är i stort kopplad till den infrastruktur som finns i form av E4 och Södra stambanan med stort trafikflöde samt transporter av farligt gods. I Trosa tätort finns en äldre trähusbebyggelse (Trosa kåkstad) som vid brand utgör ett hot mot staden. Bebyggelse på öar eller fritidsboende kan påverka tillgängligheten för räddningstjänst till exempel då vägarna kan vara smalare och kanske inte tål ett högre axeltryck. Kommunen har en kuststräcka mot Östersjön med skärgårdsmiljö som lockar många båtburna turister men som också innebär exponering mot de fartygstransporter som passerar i farlederna utanför. Antalet sjöar och vattendrag ger en ökad risk för översvämningar och drunkningsolyckor. Det finns även områden med risk för ras och skred, dock har förebyggande åtgärder vidtagits på flera av de kända platserna. 10
2.3 Sammanfattande riskbild Riskbilden för Sörmlandskustens räddningstjänst kan delas upp i teknologiska-, natur- och sociala risker samt särskilda objekt. Särskilda objekt är verksamheter med en riskbild som sticker ut från mängden. De består av verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen, farliga verksamheter enligt LSO och större komplexa objekt i övrigt. Från år till år kan de särskilda objekten skifta. Tabell 2.2 Riskbilden inom Sörmlandskustens räddningstjänsts verksamhetsområde. Särskilda objekten gäller för år 2012. Särskilda Teknologiska risker Naturrisker Sociala risker objekt Trafikolycka (väg, järnväg, flyg) AGA Gas AB Väder Anlagd brand Stort oljeutsläpp (hamn) SSAB Klimatpåverkan Sabotage/vansinnesdå d/ skadegörelse Industrier Allmänna byggnader/samlingslokaler (vårdcentral, vårdboende, skola) Idrottsanläggningar Kulturhistorisk bebyggelse Bostäder (höghusbebyggelse, fritidsområden) Tillgänglighet för räddningstjänst (fordon på öar, mindre vägar etc) Oxelösunds hamn AB Skavsta flygplats Studsvik Nuclear & AB Svafo Saab Automobile Västra/Södra stambanan och E4 Nyköping lasarett Trosa kåkstad Sjöar och vattendrag Översvämningar / höga flöden Ras/skred Skog 11
3. Räddningstjänstens Insatser Räddningstjänsten gör varje år olika insatser, vissa mer frekventa än andra. IDA har en uppdelning på insatserna; olycka/tillbud, larm utan tillbud samt annat uppdrag. Detta för att alla gånger räddningstjänsten får ett larm är det inte en olycka som skett utan det kan vara ett serviceuppdrag eller liknande. Här kommer olycka/tillbud klassas som händelser där det varit en räddningsinsats. Utöver de händelser under olycka/tillbud anses även när räddningstjänst gör en första sjukvårdsinsats, i väntan på ambulans (IVPA), och automatlarm som intressanta händelser. Enligt IDA:s uppdelning är exempelvis automatlarm kategoriserade under larm utan tillbud och IVPA under annat uppdrag. Tabeller och diagram som redovisas i rapporten har IDA som källa om inget annat anges. Totala antalet insatser för Sörmlandskustens räddningstjänst 500 400 Antal insatser 300 200 100 Annat uppdrag Larm utan tillbud Olycka/tillbud 0 2008 2009 2010 2011 Figur 3.1 Insatsstatistik för Sörmlandskustens räddningstjänst uppdelat på olycka/tillbud, larm utan tillbud samt annat uppdrag, 2008-2011. Det totala antalet insatser har ökat med ungefär 100 stycken sedan 2008. För antalet olyckor/tillbud så har antalet insatser minskat. 12
Totala antalet insatser per år och 1000 inv Antal insatser per 1000 inv 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Gnesta Nyköping Oxelösund Trosa Annat uppdrag Larm utan tillbud Olycka/tillbud Figur 3.2 Insatser per 1000 invånare för respektive kommun medeltal per år, under 2008-2011. Olycka/tillbud kommer vara den kategori som behandlas vidare tillsammans med IVPA och automatlarm. Det ska beaktas att det inte är alla händelser från olycka/tillbuds kategorin som presenteras utan ett utplock har gjorts över de mest intressant händelserna. 13
Figur 3.3 Utplock av intressanta händelser för Sörmlandskustens räddningstjänst, 2008-2011. Blå linje är för 2011 medan röd är ett medelvärde över tiden 2008-2011. Automatlarm och trafikolyckor är det som inträffat flest gånger. Utöver de händelser som ses i diagrammet så finns andra händelser som inte direkt faller under räddningstjänstens insatser men som i stor utsträckning berör samhället och dess invånare. Under de frekventa händelserna så hamnar också suicid, fallolyckor samt våldsbrott/stöldbrott/skadegörelse. Bland de icke-frekventa händelserna hamnar olyckor med farligt gods involverat och naturolyckor. Brand i deponianläggning samt större oljeutsläpp längs kusten anses vara icke-frekventa händelser men kommer ändå redovisas kort under frekventa händelser. 14
Figur 3.4 Andel insatser fördelat över månader, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. Diagramet visar ett ökat antal insaster sommartid samt vintertid, samma mönster gäller för riket. Andel insatser (%) Procentuell fördelning av insatserna per veckodag 20 15 10 5 Andel insatser per timme 23 00 8 00 01 01 02 22 23 02 03 21 22 20 21 19 20 18 19 17 18 6 4 2 0 03 04 04 05 05 06 06 07 07 08 16 17 08 09 0 15 16 09 10 Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön 14 15 10 11 13 14 11 12 12 13 Figur 3.5 Andel av insatser per veckodag till vänster och per timme till höger, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. Tabell 3.1 Antal sjukhusvårdade till följd av olycka per 1000 inv (SKL, 2011). Gnesta 9,8 Antal sjukhusvårdade [per 1000 inv] Trend och jämförelse riket - Nyköping 11,1 Oxelösund 12,6 Trosa 10,2 = + = Ringen symboliserar hur kommunen ligger i förhållande till riket; grön är bättre, gul är lika, röd är sämre. Inne i ringen visas jämförelsen mot föregående år, 2010, där + är ökning, = samma värde, - en minskning. Nedan redovisas olika tider för Sörmlandskustens räddningstjänst som bör jämföras mot en körtidsanalys för en tydligare bild över vilka områden som t.ex. kan tänkas beröras av en längre tid innan räddningstjänst når platsen. Det ska beaktas att siffror i figur 3.6-3.10 är 15
generella för hela Sörmlandskustens räddningstjänst och därför varierar inom organisationen beroende på om enheten är heltid, RiB, värn osv. Figur 3.6 Antalet insatser beroende på tiden från 112-samtal tills räddningstjänsten ankommit till olycksplatsen, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Det tar vanligen 6-11 minuter för räddningstjänsten att nå olycksplatsen. Figur 3.7 Antalet insatser beroende på insatstid, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Med insatstid menas den tid från det att räddningstjänsten fått larmet tills att räddningsarbetet kan påbörjas. Majoriteten av insatserna påbörjas inom 6-11 minuter. 16
Figur 3.8 Antalet minuter det tar innan larmet når räddningstjänsten, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Larmen når räddningstjänsten vanligen inom 1-2 minuter. Dock finns ett antal larm som tar mer än 10 minuter innan räddningstjänsten larmas. Figur 3.9 Tiden då larmet nått räddningstjänsten tills det att första fordonet lämnat brandstationen, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Topparna vid 1-2 minuter och 5-6 minuter beror på att anspänningstiderna för heltid är 90 sekunder och vanligast 5 minuter för RiB styrkorna. 17
Figur 3.10 Den tid det tar att köra från det att första fordonet lämnat brandstationen tills ankomst på olycksplatsen, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Vanligen tar körtiden runt 3-6 minuter. Tabell 3.2 Larmbehandlingstid och responstid samt en jämförelse mot riket och trend (SKL, 2011). Larmbehandlingstid [mediantid i minuter] Trend och jämförelse riket Responsstid [mediantid i minuter] Trend och jämförelse riket Gnesta 2,6 + 18,4 + Nyköping 2,2-13,6 Oxelösund 2,1-12,1 Trosa 2,2-16,3 = - = Ringen symboliserar hur kommunen ligger i förhållande till riket; grön är bättre, gul är lika, röd är sämre. Inne i ringen visas jämförelsen mot föregående år, 2010 i detta fall, där + är en ökning, = samma värde och - en minskning. 3.1 Resurser Sörmlandskustens räddningstjänst Nedan presenteras antal rörelser per enhet, vilket menas med de antal gånger en enhet larmats till en olycka. Detta innebär att flera enheter kan ha larmats till samma olycka och därför kan ingen jämförelse med figur 3.1 genomföras. 18
Källa: CORE Sörmlandskustens räddningstjänsts dokumenthanteringssystem. Figur 3.11 Antal rörelser per operativ enhet. I bilaga A1-4 redovisas en överblick över hur enheterna har rört sig beroende på händelse. Det finns stora osäkerheter i rörelser för Nyköping RiB då 6-min brandmannen ingår i denna statistik. 3.2 Förebyggande En del i kommunens säkerhetsarbete är att jobba förebyggande och kan ske på olika sätt och nivåer. I stort sett är all verksamhet som inte är utryckning förebyggande arbete där bland annat lagar som LSO, LEH och Lag (2010:20011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE) styr en stor del av arbetet. Mycket av hur kommunerna och Sörmlandskustens räddningstjänst arbetar med förebyggande går att läsa i handlingsprogrammen samt verksamhetsberättelserna för Sörmlandskustens räddningstjänst. Nedan kommer de största förebyggande arbetena att kort presenteras; tillsyn, utbildning och säkerhetsronder. Tabell 3.2 Sammanställning över Sörmlandskustens räddningstjänst förebyggande arbete. 2011 påbörjades konceptet trapphustillsyner som också räknas in under gjorda tillsyner. 2008 2009 2010 2011 Antal tillsyner, LSO och LEB, totalt inkl förtillsyner/hemmiljö Förnyande och nya tillstånd LEB, totalt Antal utbildade personer Genomförda säkerhetsronder 167 168 209 406 27 31 39 61 9082 8564 7705 6700 20 15 20 42 19
3.2.1 Tillsyner Varje år görs ett visst antal tillsyner som speglas av olika inriktningar. Tillsyner görs utifrån lagarna LSO och LBE där det kontrolleras om en verksamhet har kunskap om sitt ansvar och hur de följer lagkraven. Under 2011 påbörjade Sörmlandskustens räddningstjänst ett arbete mot bostadsbränder i form av trapphustillsyner i delar av Nyköpings och Oxelösunds tätort. I Trosa och Gnesta kommun har radhusinventeringar genomförts där bland annat vindarna kontrolleras. Även i Trosas trähusbebyggelse (Trosa Kåkstad) har arbete genomförts genom hembesök med inventering och brandförebyggande information. Olika typer av tillsyner i hemmiljö innebär att kvoten mellan antalet tillsyner enligt LSO i förhållande till antalet av objekten som omfattas av skyldighet att lämna skriftlig redogörelse över brandskyddet bör öka. Tabell 3.3 Antalet genomförda tillsyner i förhållande till antalet objekt som ska lämna skriftlig redogörelse om brandskyddet. Sörmlandskustens räddningstjänst genomför fler tillsyner än de verksamheter med skyldighet att lämna skriftlig redogörelse (MSB 10). Antal genomförda tillsyner enligt LSO 2 kap. 2 i förhållande till antalet av objekten som omfattas av skyldighet att lämna skriftlig redogörelse över brandskyddet Gnesta 1,8 Trend och jämförelse riket + Nyköping 1,7 Oxelösund 1,3 Trosa 1,5 + + + Ringen symboliserar hur kommunen ligger i förhållande till riket; grön är bättre, gul är lika, röd är sämre. Inne i ringen visas jämförelsen mot föregående år, 2009 i detta fall, där + är en ökning, = samma värde, - en minskning. 3.2.2 Utbildning Sörmlandskustens räddningstjänst arbetar för att utbilda personer i olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Detta för att ge en ökad riskmedvetenhet och kunskap i samhället med syftet att försöka minska olycksstatistiken. Antalet utbildade personer har minskat under perioden 2008-2011. Målet som finns är att årligen nå 10 % av kommuninvånarna med arrangerad utbildning/information. Under 2008-2011 har andelen utbildade pendlat mellan 8-11 %. 20
Tabell 3.4 Antalet utbildade personer per 1000 inv (SKL, 2011). Antal personer som utbildats i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per 1000 inv Gnesta 53 Trend och jämförelse riket (2011 per 1000 inv) - Nyköping 92 Oxelösund 54 Trosa 77 - + - Ringen symboliserar hur kommunen ligger i förhållande till riket; grön är bättre, gul är lika, röd är sämre. Inne i ringen visas jämförelsen mot föregående år, 2010 i detta fall, där + är en ökning, = samma värde och - en minskning. 3.2.3 Säkerhetsronder År 2000 startade projektet med säkerhetsronder och har med åren ökat i antal i alla kommuner. Säkerhetsronderna går ut på att öka riskmedvetenheten och engagemang hos personal inom kommunal verksamhet. En utvärdering har under 2011 genomförts i form av en enkätundersökning till olika kommunala verksamhetschefer i Nyköping kommun, där några intressanta resultat har plockats ut. I ungefär 70 % har säkerhetsronderna medfört något resultat (ej angivet vilket resultat). Många av verksamhetscheferna verkar veta att deras personal kan gå den kommunala säkerhetsutbildningen men ungefär hälften av dem har ingen uppföljning om personalens kurser. Utifrån frågan; har dina medarbetare kompetens att utföra uppgifterna de ansvarar för i händelse av brand? svarade cirka 40 % att de inte visste. Gällande frågan om planering för hur verksamheternas lokaler skulle utrymmas svarade 90 % ja. 4. Frekventa händelser De frekventa händelserna är vardagshändelser som inträffar oftare men med lindrigare konsekvenser. Nedan kommer de frekventa händelserna presenteras mer ingående och de baseras på insatsstatistik. För varje händelse kommer först en övergripande bild över rikets utveckling presenteras följt av en generell bild för Sörmlandskustens räddningstjänst. Nästa steg är att redovisa statistik för de ingående kommunerna och sist avslutas händelsens kapitel med en sammanfattande analys. 4.1 Automatlarm Automatlarm är ett av de vanligaste larmen i riket vilket har gjort att olika räddningstjänster har olika rutiner för hur man agerar vid automatlarm. Sörmlandskustens räddningstjänst åker på automatlarm men vill minska antalet onödiga larm. Förhoppningar finns att sänka antalet onödiga automatlarm med 35 % under nuvarande handlingsprogramsperiod (2012-2016). En 21
åtgärd som genomförts är att från att ha debiterat runt 10 % av de onödiga automatlarmen debiteras nu över 90 %. Figur 4.2 Antal automatlarm fördelat över vilken sorts byggnad, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. De objekt som har flest inträffade automatlarm är skolor, hotell/pensionat, åldringsvård samt övrig vårdbyggnad. 22
Figur 4.3 Orsak till automatlarm, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. Orsakerna är mestadels av okänd anledning följt av matlagning och annan orsak. Ånga, fukt, arbetsprocess samt dammansamling är några andra faktorer. 4.1.1 Kommunerna Kommunerna har olika antal ansluta automatlarm där antalet ökat för varje år under 2008-2011. Tabell 4.1 Redovisning av automatlarm för Sörmlandskustens räddningstjänst kommuner. En ökning i antalet automatlarm har skett och antalet larm ligger något över en insats per anslutet automatlarm. 23
Automatlarm 2008 2009 2010 2011 Medelantal insatser Antal anslutna automatlarm 2011 Medelantal insatser per anslutet automatlarm 2011 Gnesta 13 14 13 32 18 18 1,8 Nyköping 219 206 237 233 224 211 1,1 Oxelösund 42 37 32 42 38 34 1,2 Trosa 32 29 44 32 34 29 1,1 Gnesta I Gnesta kommun har Frustunagården (äldreboende) i Gnesta tätort, Södertuna slott (hotell/pensionat) samt Solbacka golf och country club (hotell/pensionat) haft mer än 10 automatlarm under angiven 4-årsperiod, se bilaga B.1. Nyköping Nyköping tätort har flertalet automatlarm och de verksamheter som sticker ut med mer än 20 stycken under 4-årsperioden är Nyköping lasarettet, psykiatrivården i Nyköping, Gripenskolan, Hotel Scandic, Idbäcksverket (värmeverk) samt kriminalvårdsanstalten. Utanför tätorten är Skavsta flygplats, Öknaskolan samt Studsvik och AB Svafo de verksamheterna med över 20 larm. Rönnlidens äldreboende i Aspa Ludgo är den verksamhet med mellan 10-20 larm utanför Nyköpings tätort, se bilaga B.1. Oxelösund I Oxelösunds kommun finns flertalet verksamheter med över 10 automatlarm under perioden 2008-2011. SSAB, Björntorps äldreboende, Ramdalens sim- och sporthall samt Peterslundsskolan, se bilaga B.1. Trosa Trosa kommun har främst automatlarm i Trosa och Vagnhärad tätort. I Trosa tätort har över 10 larm under 4-årsperioden inträffat vid Bomans hotell och restaurang, Trosa stadshotell, Trosagårdens äldreboende, Camfil (industri). Vagnhärad har mer än 10 larm inträffat vid Häradsgårdens äldreboende, se bilaga B.1. 4.1.2 Sammanfattande analys Antalet automatlarm per anslutet larm har inte ökat under redovisad 4-årsperiod. Det har vid ungefär 5 % av automatlarmen varit något som hänt där mindre än 1 % har varit räddningstjänstsuppdrag (1 % motsvarar 13 larm av totala 1257). Sörmlandskustens räddningstjänst påbörjade åtgärder kommer troligen att synas i statistiken efter 2012. 24
De objekt som man bör inrikta sig mot är lasarett, skolor, hotell/pensionat, åldringsvård samt övrig vårdbyggnad, då de har majoriteten av larmen. 4.2 Trafikolycka År 2011 omkom 319 personer i vägtrafikolyckor i Sverige, vilket är en ökning med 20 % från 2010. Dock är trenden, över en längre tidsperiod, att antalet omkomna tillföljd av vägtrafikolyckor minskar i riket (MSB 1). Tabell 4.4 Antalet trafikolyckor för Sörmlandskustens räddningstjänst, 2008-2011. Antalet olyckor har minskat något 2011 men sedan 2008 är trenden ett ökat antal trafikolyckor. Tabell 4.5 Antalet trafikolyckor per 1000 invånare fördelat på Sörmlandskustens räddningstjänst, kommun, länet och riket, 2008-2011. Oxelösunds kommun ligger under övriga kommuner. 25
Figur 4.7 Insatserna fördelat på trafikelement, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Några trafikelement är ej med då de anses ointressanta i syfte till denna rapport. Personbil är den fordonstyp som är inblandad i flest antal trafikolyckor. Figur 4.8 Antalet losstagningar fördelat på vilka verktyg som använts, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. 26
Figur 4.9 Antalet losstagningar som genomförts beroende på trafikelement, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Personbil är det objekt som krävt flest losstagningar. Figur 4.10 Antal skadade och omkomna tillföljd av trafikolycka, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. 4.2.1 Kommunerna Tabell 4.2 Redovisning av trafikolyckor för Sörmlandskustens räddningstjänsts kommuner. Nyköping och Trosa kommun har flest antal trafikolyckor per 1000 invånare. 2008 2009 2010 2011 Medelantal insatser Medelantal insatser per 1000 inv Lindrigt skadad Svårt skadad (2008-2011) Omkomna Gnesta 14 18 14 15 15 1,5 60 12 0 Nyköping 81 108 104 113 102 2,0 340 118 15 Oxelösund 4 6 8 4 6 0,5 14 12 2 Trosa 23 23 28 19 23 2,0 66 16 2 Gnesta Pendling från och till kommunen sker framförallt på väg 57, 224 och med Västra stambanan. Antalet trafikolyckor ligger runt 15 stycken per år och noterbart är att ingen omkommit under redovisad 4-årsperiod. Olyckorna inträffar utspritt längs väg 57 och 224, runt tätorten Gnesta. Utifrån statistiken går det inte att se någon plats med fler trafikolyckor, ses bilaga B.2. Nyköping För Nyköpings kommun är E4 den väg med flest antal vägtrafikolyckor, men olyckor ses även på pendlingsvägar som väg 52 och 53. Antalet olyckor har ökat sedan 2008. Antalet 27
svårt skadade har ökat med åren medan lindrigt skadade minskat. Områden som har fler antal olyckor är vissa partier längs E4 och i samband med av- och påfarter, se bilaga B.2. Oxelösund Kommunen har både inpendling och utpendling där antal svårt skadade är 12 stycken under 4-årsperioden. Två dödsfall har också inträffat. Inget område utmärker sig speciellt gällande vägtrafikolyckor utan det sker längs de större vägarna, se bilaga B.2. Trosa Totala antalet trafikolyckor ligger runt 20 stycken per år och antalet omkomna och skadade har under 2011 minskat. Inne i tätorten Trosa är mängden olyckor mindre och det är i och runt Vagnhärad på E4, som flest trafikolyckor inträffar, se bilaga B.2 4.2.2 Sammanfattande analys Följden av trafikolyckor är att personer omkommer och skadar sig. Antalet trafikolyckor har ökat medan det ser ut som att konsekvenser på liv och hälsa minskat med åren. E4 är en olycksdrabbad vägsträcka och personbilar är det fordon som framförallt är med om trafikolyckor. Det går inte direkt att se några områden längs E4 som berörs av fler trafikolyckor då olyckorna är utspridda längs den del av vägen som ligger inom Sörmlandskustens räddningstjänsts verksamhetsområde. Intressant är dock att det finns vissa partier som inte berörs av några olyckor, dessa bör undersökas för att se om det finns åtgärder där som kan göras på andra delar av vägen. Bussolyckor är något som kan komma att öka i antal i framtiden. Under 2008-2011 har ingen omkommit till följd av bussolycka medan 1 person har skadats svårt och 6 stycken skadats lindrigt. Det ska även beaktas att antalet bussolyckor hittills (slutet juni 2012) ligger på samma värde som för 2011:s totala antal, 5 stycken (Blueplot). Trafikolyckor relaterat till fartyg, järnväg eller flygplan kan snarare ses som en icke-frekvent händelse då konsekvenserna av en olycka kan bli stor. Det har under den redovisade 4- årsperioden inträffat 1 olycka med ett spårfordon inblandad och 1 händelse med ett flygplan/helikopter. 4.3 Brand En nationell vision som MSB förespråkar är att ingen ska omkomma eller bli allvarligt skadad till följd av brand. Idag är bilden för riket att ungefär 120 personer omkommer i brand och att nästan 9 av 10 dödsbränderna inträffar i bostadsmiljö (MSB 2). 4.3.1 Brand i det fria Bränder utanför en byggnad kommer här kallas för brand i det fria. Vanligen är konsekvens på hälsa och liv låg, medan egendom och miljö kan få större risk. 28
Figur 4.12 Antal bränder i det fria för Sörmlandskustens räddningstjänst, 2008-2011. Insatserna har minskat sedan 2008. Figur 4.13 Brand i det fria per 1000 invånare fördelat på Sörmlandskustens räddningstjänst, kommunerna, länet samt riket, 2008-2011. 29
Figur 4.14 Brand i det fria beroende på objekt, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Här påvisas det att brand i fordon står för ett stort antal med en ökning under 2011. Bland fordon är det främst personbilar som brinner och för container/soptunna/papperskorg är container det objekt med flest antal insatser. Figur 4.15 Orsak för brand i det fria, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. Vanligaste brandorsaken är okänd men för kända orsaker så är det anlagd brand, grillning/lägereld eller tekniskt fel. Kommunerna De fyra kommunerna har varierande riskbild men det är framförallt containrar och fordon som brinner i det fria för kommunerna. Tabell 4.3 Redovisning av brand i det fria för Sörmlandskustens räddningstjänsts kommuner. 30
2008 2009 2010 2011 Medelantal insatser Medelantal insatser per 1000 inv Lindrigt skadade Svårt Omkomna skadade (2008-2011) Gnesta 17 18 14 12 15 1,5 0 0 0 Nyköping 109 80 68 69 82 1,6 5 0 0 Oxelösund 26 20 9 22 19 1,7 0 0 0 Trosa 22 14 11 13 15 1,3 0 0 0 Gnesta Antal tillbud per 1000 invånare ligger runt rikssnittet och har minskat 2011. Ingen har skadats eller omkommit och i bilden nedan ses det att insatserna framförallt är belägna i Gnesta tätort, där stationsområdet och i närheten av Hemköp har varit platser med högre antal bränder, se bilaga B.3. Nyköping Jämfört med rikets värden ligger Nyköpings kommun något lägre. Bränderna har lett till några skadade och generellt så sker tillbuden i Nyköpings tätort. I närheten av Nicolaiskolan har 3 insatser inträffat under 2011. Området kring Nyköpingshus har också haft ett ökat antal bränder med 4 tillbud under 2011. Andra platser är längs gågatan, skogen vid Östra villavägen och flerbostadshusen vid Mariebergs och Brandkärrsvägen. Tystberga och Stigtomta har några enstaka bränder och även längs E4 runt avfart Enstaberga och omkring avfarten vid Jönåker och Bäckvägen i Jönåker har ett antal bränder inträffat, se bilaga B.3. Oxelösund Oxelösund hade ett minskat antal insatser 2010 för att sedan öka med mer än dubbla antalet till 2011. Ingen har skadats eller omkommit. Kring Brevikskolan kan det åskådliggöras ett antal insatser och även i området runt Ramdalen. I övrigt så är bränderna utspridda i kommunen, se bilaga B.3. Trosa Trosa kommun har ett medelantal insatser på 15 stycken varje år. Tillbuden har skett i områden kring Trosa och Vagnhärad tätort. Där Hedebyskolan har haft fler bränder i Vagnhärad och Trosa har tidigare år haft tillbud runt Högbergsgatan och Tomtaklintskolan, se bilaga B.3. 31
Sammanfattande analys Det som går att utläsa av bränder i det fria är att personbilar och containrar är de dominerande brandobjekten. Områden där olyckorna inträffar är främst längs E4 och i närheten av skolor. En stor del av bränderna är anlagda och då främst i närheten kring skolor och liknande platser. Bränder i närheten av skolor är något som man bör arbeta med att få ner i antal, då det finns risker att branden kan sprida sig till själva skolbyggnaden. Brand i soptipp och deponianläggning är något som inträffar sällan och kan ses som en ickefrekvent händelse. Konsekvenserna utav en brand kan t.ex. vara långa insatstider, bildning av giftiga gaser och ekonomiska skador. Det har under redovisad 4-årsperiod inträffar 1-2 bränder per år. En annan händelse som också kan ses som icke-frekvent är brand i skog och mark. Händelserna inträffar i stort sett varje år, men med varierande omfattning och konsekvens. Vidare behandling av denna händelse kommer att ske under naturolyckor senare i rapporten. 4.3.2 Brand i byggnad Enligt MSB:s nollvision ska antalet omkomna och svårt skadade i bostadsmiljö minska med en tredjedel till 2020. Till detta bör antalet fungerande brandvarnare öka tillsammans med mer brandskyddsutrustning i bostäder (MSB 2). Figur 4.16 Sörmlandskustens räddningstjänsts insatser för brand i byggnad, 2008-2011. Antalet insatser har minskat varje år sedan 2008. 32
Figur 4.17 Brand i byggnad för Sörmlandskustens räddningstjänst, kommunerna, länet och riket per 1000 invånare, 2008-2011. Figur 4.18 Brand i byggnad uppdelat på byggnadstyp, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. Mer än hälften av bränderna i byggnad är bostäder. 33
Tabell 4.4 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst mot brandens totala omfattning, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Ett troligt fel går att utläsa: vid ankomst för brand i flera rum och då branden stannade i startbrandcellen ger ett värde på 3 stycken insatser. Troligen pga. felskrivning i insatsrapporten. Omfattning efter insats Omfattning ankomst Branden spred sig till andra byggnader Startbrand cell Startbyggnad Startföremål Start utrymme Brandvarnar Ja förekomst Nej Branden släckt/slocknad 0 0 2 64 18 34 50 Endast rökutveckling 0 2 1 71 12 34 52 I flera brandceller 0 0 6 0 0 0 6 I flera rum 2 3 11 0 0 4 12 I startföremålet 0 2 5 50 14 17 54 I startutrymmet 1 6 13 0 42 13 49 Raderna redovisar brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst. Kolumnerna visar omfattningen efter räddningstjänstens insats samt brandvarnarförekomsten i förhållande till brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst. 4.3.3 Brand i bostad För brand i bostad i riket är rökning den vanligaste brandorsaken följt av anlagd brand och glömd spis. Köket är en vanlig orsak till brand i flerbostadshus medan enbostadshus ofta har bränder i anslutning till eldstäder. Den mest utsatta åldersgruppen är +80 år och går man ner till åldersgruppen 20-64 så har mer än hälften av de omkomna konsumerat alkohol innan olyckan. Det kan också ses att majoriteten av dödsbränder saknar fungerande brandvarnare. (MSB 3) 34
Figur 4.19 Antalet insatser för brand i bostad, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Antalet bränder har minskat sedan 2008 men under perioden 2009-2011 har antalet börjat öka. Figur 4.20 Antal insatser per 1000 invånare, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. 35
Figur 4.22 Antal insatser beroende på bostadstyp, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Villa är den bostadsform som har flest antal bränder följt av flerbostadshus som ökat antal tillbud mellan 2010-2011. Figur 4.23 Orsaker för brand i bostad, Sörmlandskustens räddningstjänst under 2008-2011. Soteld är största brandorsaken i villor, där rökkanal och eldstad är startobjektet. För flerbostadshus är glömd spis den vanligaste brandorsaken. Anlagd brand är även här en bakomliggande orsak till brand och då framförallt i flerbostadshus. 36
Figur 4.25 Antalet omkomna och skadade till följd av brand i bostad, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Tabell 4.5 Brandvarnarförekomst i relation till antalet skadade och omkomna, 2008-2011. Brandvarnarförekomst Ja Nej Antal insatser Lindrigt-/svårt skadade/omkomna Antal insatser Lindrigt-/svårt skadade/omkomna Gnesta 12 0/ 0/ 0 14 1/ 0/ 0 Nyköping 63 6/ 0/ 0 64 3/ 0/ 1 Oxelösund 8 2/ 0/ 0 9 1/ 0/ 0 Trosa 7 0/ 0/ 0 21 0/ 0/ 0 Kommunerna Kommunernas bostadsformer varierar beroende på tätorternas storlekar. Lite större tätorter har fler flerbostadshus och mindre samhällen kan bestå av fritidshus. Tabell 4.6 Redovisning av brand i bostad för Sörmlandskustens räddningstjänsts kommuner. Brand i bostad 2008 2009 2010 2011 Medelantal insatser Medelantal insatser per 1000 inv Lindrig skadad Svårt Omkomna skadad (2008-2011) Gnesta 8 7 3 8 6 0,6 1 0 0 Nyköping 33 27 32 35 32 0,6 9 0 1 Oxelösund 5 5 5 2 4 0,4 3 0 0 Trosa 8 7 8 5 7 0,6 0 0 0 37
Gnesta Gnesta kommun består framförallt av villor vilket också går att se i statistiken där antalet bränder uppstår i denna boendeform. Antalet tillbud var som lägst under 2008. Det är framförallt i Gnesta tätort som bostadsbränderna inträffar och en plats med något fler bränder är Kullagatan, se bilaga B.4. Nyköping Nyköping är den tätort med ett högre antal flerbostadshus än övriga tätorter. Utanför tätorten är villor dominerande. Antal tillbud ligger runt 30 stycken varje år. Det är i Nyköpings tätort som tillbud inträffar tätare annars är bränderna utspridda i kommunen och då framförallt villabränder. I Nyköpings tätort är flerbostadsområdet vid Brandkärr ett område som utmärker sig med flera antal insatser och då vid Ortvägen och en viss del på Mariebergsvägen. I övrigt går inga specifika platser att urskilja, se bilaga B.4. Oxelösund Oxelösunds kommun har boende i skärgård och i tätort. Kommunen har runt 4 larm per år och ingen har skadats allvarlig eller omkommit. Områden med fler antal bränder är centrala delarna av Oxelösund, på Esplanaden, se bilaga B.4. Trosa Trosa tätort har i stor utsträckning trähusbebyggelse och en del som kallas Trosa kåkstad, vilket ingår under särskilda objekt. Förebyggande arbete har riktats mot kåkstaden som inventering och information till ägarna. I kommunen ligger totala antalet bostadsbränder runt 7 stycken per år. Det är främst villor som brinner och de inträffar i tätorterna Trosa och Vagnhärad. Någon specifik plats med fler antal bostadsbränder går inte att peka ut, se bilaga B.4. Sammanfattande analys Villor är den bostadsform som har flest antal bränder, följt av flerbostadshus. Det stämmer också med rikets statistik. Mot MSB:s nollvision hamnar Sörmlandskustens räddningstjänst nära målet och ett fortsatt förebyggande arbete mot bostäder kan komma att ge ännu bättre resultat i framtiden. Mer komplexa boendemiljöer kan leda till svårare insatser och räddningstjänstens framkomlighet och nåbarhet bör beaktas vid alla boendeformer men framförallt flerbostadshusområden och fritidshusområden, som är på väg att bli permanentboenden. Till exempel i Trosa och Oxelösund kommun där kommuninvånare bor ute på öar. Det går att utläsa i statistiken att då branden spridit sig till annan byggnad och från startbrandcell så saknas brandvarnare i ungefär 50 stycken utav fallen. Då branden spridit sig från startobjektet innan räddningstjänst är på plats så verkar branden bli större och räddningstjänsten begränsar och förhindrar spridning av branden vid de flesta insatserna. Detta gör det viktigt för räddningstjänsten att försöka få ner tiderna till påbörjad insats så mycket som möjligt. 38
Något annat som sticker ut är att i ungefär 55 % av alla bränder i bostäder saknas brandvarnare. Att ha fungerande brandvarnare och kontrollera dem kontinuerligt är information som länge gått ut till samhället. Det verkar dock fortfarande vara något som kommunerna bör arbeta med och verkligen se till att de finns i majoriteten av hushållen. Ett sätt att få personer att kontrollera sina brandvarnare kan vara att gå ut med en viss dag som de ska kontrolleras t.ex. via radio, tidningar, i samband med provning av Viktigt meddelandelarmet (VMA) etc. 4.3.4 Allmän byggnad I allmänna byggnader vistas ofta ett större antal personer samtidigt vilket kan ge höga konsekvenser på liv och hälsa om en brand skulle utbryta. Tabell 4.26 Antalet insatser för Sörmlandskustens räddningstjänst gällande brand i allmänna byggnader, Sörmlandskustens räddningstjänst 2008-2011. Tabell 4.27 Antal bränder i allmän byggnad per 1000 invånare, 2008-2011. Siffrorna för riket ligger över kommunernas med undantag för Gnestas kommuns topp under 2010. 39