Sjukdomssituationen i kummin

Relevanta dokument
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Råd för produktionen av en bättre skörd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Sådd direkt eller i skydd?

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Tio steg till toppskördar

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

- basutsäde 99.7 % - certifikatutsäde av 1 gen % - certifikatutsäde av 2 och 3 gen %

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

ZA6779. Flash Eurobarometer 441 (European SMEs and the Circular Economy) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: april 2012

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Novarbos ekologiska gödselmedel

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Sysselsättningsöversikt augusti 2014

Ö verblick över förberedelserna inför Finlands årsjubileum. Sekretariatet för Finland 100 år Januari 2016

Sysselsättningsöversikt november 2014

Sysselsättningsöversikt januari 2015

Sysselsättningsöversikt oktober 2014

Sysselsättningsöversikt juli 2015

Sysselsättningsöversikt april 2015

Sysselsättningsöversikt juli 2014

Sysselsättningsöversikt augusti 2015

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Svampsjukdomar i maltkorn

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Uppföljning av skogsprogrammen

Sjukdoms- och bristsymptom hos potatis och deras bekämpning

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Sysselsättningsöversikt april 2014

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Värt att veta om mögel

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Fältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Biologisk markkartering

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

De skånska odlingssystemförsöken

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 6/04

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Uppföljning av skogsprogrammen

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Patogena svampar (och närbesläktade)

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Uppföljning av skogsprogrammen

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Vardag På kolonilotten

VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG

Mirador 250 SC / (5)

Sysselsättningsöversikt mars 2014

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: Januari 2014

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 32/03

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Agrimarket- kryssning

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Nya och nedlagda företag

Livsmedelshygien inom växtproduktionen

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Nya och nedlagda företag

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Potatiskräfta och rotgallnematod

Transkript:

Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12 Ilmajoki Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT

Sjukdomskartläggning 11 12 Vad eftersträvades? Sjukdomarsomfinnsi beståndet hur vanliga och allvarliga Vilkasjukdomsalstrarefinnsi de växter som uppvisar symptom Fröskördens hälsotillstånd Bomullsmöglets svampkroppar med i skörden Skördens mikrobiologiska kvalitet svampsjukdomar, mögel Mykotoxiner, mögelgifter En Parempaa bättre skörd satoa av kuminasta kummin 12. 12. && 19.11.12; Asko AskoHannukkala MTT MTT Bild: Hannu Ojanen 2

Sjukdomskartläggning 11 12 Förekomstav bomullmögel och stamfläckar 1 st 1 m 2 arealer/åker Sjukdoms -% Stamfläckarnas och frönas sjukdomsalstrare Odling i agar-gele Arten bestäms med mikroskop Phoma complanatasäkerställt påbasen av DNA-sekvens(HU, Juha Tuomola) Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 3

De vanligaste sjukdomarna på fälten Stamfläckar Bomullsmögel Mjöldagg Bilder: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 4

Stamfläckar och bomullsmögel på fälten tutkituista lohkoista 11 % av de undersökta fälten 11 1 % av tutkituista de undersökta lohkoista fälten 12 12 1 8 6 Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 1-4,9 % 8 6 Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 1-4,9 % 4 Stamfläckarnalaikun Verso- totala kokonaismäärä antal 5-9,9 % yli Över 1 % 1% 4 5-9,9 % yli Över 1 % 1% Bomullsmögel Pahkahome Stamfläckar Versolaikku Bomullsmögel Pahkahome Versolaikku Stamfläckar Båda åren var bomullsmögel och stamfläckarna de vanligaste sjukdomarna Bomullsmögel pådrygt3 % av fälten Stamfläckar hittades 12 på över 8% av fälten Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 5

Bomullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum) Vanlig sjukdom i Finland På oljeväxter På grönsaker och potatis På prydnadsväxter Spridningsbiologi Svampkroppar upprätthåller smittan Sporer från svamparna sprids i bestånden Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT Bild: Noora Pietikäinen 6

Stamfläckar och deras sjukdomsalstrare % tutkituista av de undersökta varsinäytteistä proverna med stammar 16 14 1 1 8 6 4 Stamfläckar Versolaikut 11 Stamfläckar Versolaikut 12 Phoma complanata Fusarium-lajit Fusarium-arter Mycocentrospora acerina Muut Andra sienitaudit svampsjukdomar Övervintrande arter i skörderesterna P.complanataären ny arti Finland M. acerina orsakar svartröta i morot Fusarium-arterna är vanliga påmånga finländska odlingsväxter Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 7

Inverkar beståndets ålder på sjukdomarna? % av tutkituista de undersökta lohkoista fälten - Pahkahome bomullsmögel 11-12 11-12 1 % av tutkituista de undersökta lohkoista fälten - Versolaikku - stamfläckar 12 1 8 8 6,1 -,9 % 1-4,9 % 6,1 -,9 % 1-4,9 % 4 5-9,9 % yli Över 1 % 1% 4 5-9,9 % yli Över 1 % 1% 1. 1. skördeåret satovuosi 2. 2. tai eller 3. satovuosi 3. skördeåret 1. 1. skördeåret satovuosi 2. 2. tai eller 3. satovuosi 3. skördeåret Sjukdomarna blir fler när beståndet åldras Mängden bomullsmögel ökade en aning På1. skördeåretskumminfältfinnsväldigtlitestamfläckar, men i vart fjärde2. och3. skördeårs beståndäröver5 % av plantorna sjuka dethär sänker rätt säkert skörden Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 8

Regional förekomst av bomullsmögel % tutkituista av de undersökta lohkoista fälten - Pahkahome bomullsmögel 11 11 8 6 4 Uusimaa Nyland Häme Tavastland Varsinais- Egentliga Finland Suomi Södra Etelä- Pohjanmaa Österbotten Pohjanmaa Österbotten Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 1-4,9 % 5-9,9 % yli Över 1 % 1% Bomullsmögel har bådaårenhittats mestallmänti Österbotten Nederbörd? Odlingshistoria? %% tutkituista av de undersökta lohkoista fälten - Pahkahome bomullsmögel 12 12 8 6 Sairaita Sjuka kasveja växter 4,1 -,9 % 1-4,9 % 5-9,9 % yli Över 1 % 1% Uusimaa Nyland Tavastland Häme Varsinais- Egentliga Finland Suomi Södra Etelä- Pohjanmaa Österbotten Pohjanmaa Österbotten Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 9

Regional förekomst av stamfläckar tutkituista lohkoista - Versolaikku 12 %%av de undersökta fälten stamfläckar 12 1 8 6 Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 4 1-4,9 % 5-9,9 % Över 1% yli 1 % n rb ot te Ö st e S rb öd ot ra te n st e Ö Eg e Fi ntl nl iga an d tl a nd Ta va s N yl a nd Bild: Noora Pietikäinen Stamfläckar hittades allmänt i Österbotten På många fält i Österbotten hittades fläckar på över 1% av plantorna På de värsta fälten var över 3% av plantorna sjuka Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 1

Bomullsmöglets svampkroppar i fröskörden Siemeneriä kpl 12 Fröpartier st 12 25 15 1 5 ei lainkaan inga Under alle 1 kpl/kg 1 st/kg 1-99 kpl/kg 1-99 st/kg 1 1-199 - 199 kpl/kg yli Över kpl/kg st/kg I skördenfrån12 (58 prov) fannsmångasvampkropparav bomullsmögel Endast % varfrittfrånsvampkroppar I de värsta partierna närmare 7 svampkroppar/kg Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 11 st/kg

Bomullsmöglets svampkroppar i fröskörden Pahkahomeen pahkoja sadossa % siemennäytteistä Bomullsmöglets svampkroppar i % av fröproverna 1 8 6 4 11 12 Uusimaa Häme Varsinais- Suomi Etelä- Pohjanmaa Pohjanmaa Österbotten Södra Österbotten Egentliga Finland Tavastland Nyland Svampkroppar i skörden fanns också i sådana trakter, där sjukdomen inte observerades i bestånden Ocksåi NylandochTavastlandhittadespartiermedfrön, därdet fanns över 5 st svampkroppar/kg Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 12

Svampsjukdomar i skörden 11 % Kuminan förekommande sadossa 11 sjukdomsalstrare esiintyneet i kumminskörden taudinaiheuutajat 11 % Puhtaat Rena frön siemenet Alternaria-lajit Alternaria-arter Phoma complanata Fusarium-lajit Fusarium-arter Muut Andra taudinaiheuttajat sjukdomsalstrare I fröskörden fanns samma sjukdomsalstrare som i stamfläckarna Alternaria kan orsaka groddbränna Fusarium-arterna kan producera mögelgifter, men farliga möjliga giftproducerandearterfannspåmindreän2 % av fröna I de värstapartierna medfrönvardenhärandelen16% Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 13

Sammandrag Växtsjukdomarnaäråtminstone inteännunågotstortproblemi kummin Påenstakaskiftenkan bomullsmögel försvaga både skörden och dess kvalitet Stamfläckar kan på många platser vara ett större problem än bomullsmögel Betydelsen av vilka svampar som finnsi stamfläckarnabordeutredas Bomullsmögel och stamfläckar blir vanligare när kumminbeståndet åldras Förklarardenrikligaförekomsten av groddbrandsmögeli skörden frönas låga grobarhet? Betningsbehov? Påbasenav 11 utgör mykotoxiner inget hot mot kummin Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 14

Tacktillodlarnaochtillde somgjortobservationeri bestånden Fältobservationerna har gjorts av åtminstone: Erja Huusela-Veistola Noora Pietikäinen Jaana Grahn Marjo Segerstedt Tuula Viljanen Hilkka Timonen Auli Kedonperä Anne Muotila Eira-Maija Tanni Aila Siren Senja Tuominen Parempaa satoa kuminasta 12. & 19.11.12; Asko Hannukkala MTT 15