Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg



Relevanta dokument
Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) FÖR RISKHANTERINGSPLAN GÖTEBORG ENLIGT FÖRORDNINGEN OM ÖVERSVÄMNINGSRISKER (SFS

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Lidköping

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

50-årsflöde. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

100-årsnivå. Påverkan på samhället Ange med kryss om följande berörs Jönköpings kommun Sjukhus/vårdcentraler - Skolor.

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

REVIDERING Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

Med målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.

Ange namn på utpekad tätort: Ange namn på vattendrag/sjö: Ange vilka kommuner som berörs av hotkartorna för tätorten:

Samrådsunderlag till Riskhanteringsplan för översvämningar i Göteborg Enligt förordningen om översvämningsrisker

Analysmetod och resultat för den preliminära riskbedömningen Data

MSB Översvämningsförordningen. Rapportering av Bilaga 3 Text Del 1 Vattendistrikt: Västerhavet

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Underlag till samråd för riskhanteringsplan för Fyrisån, Uppsala

Vansbro kommun. MCR Arvika

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

Riskhanteringsplan för Lindesberg

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Sammanfattning av riskhanteringsplan gällande översvämningsrisk i Älvsbyn

Tillhörande detaljplan för del av

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Rapport 1(6)

Riskutredning Lindesberg

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Sjöstaden (del av Lerdal 4:88)

Riskhanteringsplan för översvämning av Fyrisån i Uppsala stad

Ett vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten

Sammanfattning av Riskhanteringsplan för det utpekade området med översvämningsrisk vid Vännäsby (Länsstyrelsen Västerbotten, rapport )

PM Markföroreningar inom Forsåker

Slottsmöllans tegelbruk

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Figuren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Kunskapsunderlag för delområde

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

RAPPORT. Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER ÄLMHULTS KOMMUN

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Övergripande omgivningsförhållanden. genomförda utredningar

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Detaljplan för fastigheten Almen 1-7 inom Umeå kommun, Västerbottens län

UPPDRAGSLEDARE THHM UPPRÄTTAD AV. Ingela Forssman

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Referensgruppsmöte JordSkog

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Riskhanteringsplan. Översvämning av Helge å i Kristianstad tätort

Kunskapsunderlag för delområde

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

PM BILAGA 4 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. Andreas P Karlsson, C-G Göransson

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

SKYFALLSUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID- GITARRGATAN, EN DEL AV JUBILEUMSSATSNINGEN

Vilken klass som en miljöfarlig verksamhet ingår i står i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Västlänken vad är det?

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.


Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Kunskapsunderlag för delområde

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Transkript:

1(7) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk i arbetet med Förordning (2009:956) om översvämningsrisker. För Göteborg har 3 vattendrag karterats Göta älv, Mölndalsån och Säveån. Denna text beskriver potentiella konsekvenser utifrån karteringen av Mölndalsån. Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: BHF Påverkan på människors hälsa Sammanfattning av risk för påverkan på människors hälsa utifrån antalet personer direkt berörda 1831 personer är inom riskkartans område berörda av ett beräknat högsta flöde i Mölndalsån. Vad gäller tillfällig befolkning så berörs hotell Palace (vid Brunnsparken). Risk för direkta och indirekta effekter som identifierats som påverkar människors hälsa, t.ex. risk för avbrott i vattenförsörjning Sju distributionsbyggnader som kan identifieras från Fastighetskartan finns inom riskområdet. Länsstyrelsen har inte kännedom om vad det är för typ av distributionsbyggnader och kan därför inte göra en bedömning av konsekvenserna. Kretslopp och vatten, Göteborgs stad bedömer att det beräknade högsta flödet i Mölndalsån inte får några konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Däremot finns risk för påverkan på avloppssystemet genom att det finns en risk för att Göteborgs största spillvattenpumpstation (kodammarna) översvämmas. Orenat spillvatten kan då komma ut i Säveån och Mölndalsån. Avloppsreningsverket får ta emot stora mängder vatten, vilket kan leda till sämre rening. Avfallshanteringen inom riskområdet påverkas genom att det blir svårt att hämta avfall inom området, vilket kan leda till sanitära olägenheter. Dagvattensystemet påverkas med marköversvämningar som följd. Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post:

2(7) Länsstyrelsen har inte underlag för att bedöma konsekvenser för elförsörjning, tele/it, fjärrvärme eller gasförsörjning. En påverkan på elförsörjningen skulle i sin tur få en rad följdkonsekvenser. Risk för påverkan på samhällets förmåga att upprätthålla service, administration, räddningstjänst, skola och omsorg mm. Fyra skolor påverkas. Om skolorna inte kan användas för undervisning behöver tillfälliga alternativa lokaler hittas och eleverna tas om hand. Gårda brandstation påverkas, vilket kan påverka räddningstjänstens förmåga. I samma lokaler håller också SOS Alarm till. Dammarna vid Gårda och Slussen överströmmas. 1 I övrigt finns inga ytterligare objekt med samhällsfunktion inom området. Däremot kan översvämmade transportvägar och infrastrukturproblem försvåra för till exempel räddningstjänst, polis och ambulans att snabbt och effektivt förflytta sig inom området. Så länge det inte är mer än en halv meter vatten kan dock räddningstjänstens fordon ta sig fram. Annan risk för påverkan på människors hälsa, exempelvis risk för luftföroreningar av skador på miljöfarlig verksamhet, påverkan av avbrott i infrastruktur mm. Riksintresse för väg och järnväg ligger i nom riskområdet. I området finns vad gäller järnväg både Västkustbanan, Västra Stambanan, Bohusbanan och Kust till Kustbanan. Järnvägen ligger inom riskområdet på flera ställen. En sträcka finns utmed ån i södra delen av riskområdet. Det finns också flera sträckor in till centralstationen som ligger inom riskområdet. Trafikverkets bedömning är att Bohusbanan, Västra Stambanan, och NorgeVänerbanan påverkas av vattensamlingar i banområdet i Olskroken. Järnvägstrafiken kommer att vara avstängd. Trafikverket komenterar att vid södra tunnelmynningen till Gårda tunneln har åtgärder vidtagits för att förhindra vatteninträngning i tunneln. Den avstängda tågtrafiken får stora konsekvenser för människors möjligheter att ta sig med tåg till och från Göteborg. Flera större vägar och infrastrukturkluster ligger inom riskområdet. Det gäller till exempel Gullbergsmotet med väg E6 och E45 och Olskroksmotet med väg E6 och E20. Vid det beräknade högsta flödet beräknas ett stort antal broar överströmmas. De som finns inom området för riskkartan är bro Bältgatan, Almqvist bro (Vestagatan), yttre järnvägsbron vid Packhuskajen, Ullevi, Vallhallabron, Vörtgatan, Strindbergsbron, Getebergsled, Gårdabron, Fredsbron och Folkungabroarna. 2 Om det uppstår problem med 1 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Göteborgsområdet. Sträckan från Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv. Rapport nr 9, 2013-11-25, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Göteborgsområdet. Sträckan från Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv. Rapport nr 9, 2013-11-25, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

3(7) framkomlighet kan det leda till konsekvenser i form av olyckor. Översvämmade transportvägar och infrastrukturproblem kan också försvåra för till exempel räddningstjänst, polis och ambulans att snabbt och effektivt förflytta sig inom området. Det ställer också till det för människor i vardagen. Så länge det inte är mer än en halv meter vatten kan dock räddningstjänstens fordon ta sig fram. Höga flöden och högt vattenstånd kan öka sannolikheten för skred och ras i områden med känsliga jordarter. De höga flödena kan erodera slänten vilket ger en brantare släntlutning med ras eller skred som följd. Höga vattenstånd motverkar i regel skred i ett första skede, eftersom vattnets tyngd verkar som en mothållande kraft på slänten. Fara för skred uppstår då vattnet drar sig tillbaka igen, dvs. när den mothållande kraften försvinner, och jorden fortfarande är vattenmättad och mer skredbenägen. Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret lät under 2011 genomföra en markstabilitetskartering av bebyggda områden inom kommunen. 3 Kartmaterialet från utredningen ( Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret) 4 visar att det finns ett flertal områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredställande stabila (säkerhetfaktorn F<2) eller där stabiliteten är otillräckligt utredd. Områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredställande stabila (F<2) eller där stabiliteten är otillräckligt utredd finns utmed kanalerna och vallgraven och utmed Mölndalsåns fåra vid Mölndalsvägen. Beskrivning av konsekvenser för ekonomisk verksamhet Påverkan för fastighetsägare 667 arbetsställen och 8688 personer (dagbefolkning/anställda) är berörda av det beräknade högsta flödet enligt tabelldata från SCB. Konsekvenserna för infrastruktur Riksintresse för väg och järnväg ligger i nom riskområdet. I området finns vad gäller järnväg både Västkustbanan, Västra Stambanan, Bohusbanan och Kust till Kustbanan. Järnvägen ligger inom riskområdet på flera ställen. En sträcka finns utmed ån i södra delen av riskområdet. Det finns också flera sträckor in till centralstationen som ligger inom riskområdet. Trafikverkets bedömning är att Bohusbanan, Västra Stambanan, och NorgeVänerbanan påverkas av vattensamlingar i banområdet i Olskroken. Järnvägstrafiken kommer att vara avstängd. Trafikverket komenterar att vid södra tunnelmynningen till Gårda tunneln har åtgärder vidtagits för att förhindra vatteninträngning i tunneln. Den avstängda tågtrafiken får stora konsekvenser för 3 Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret, Stabilitetskartering inom Göteborgs Stad, bebyggda delar, allmän beskrivning av uppdraget. Sweco Infrastructure AB, Datum: 2011-09-15, Uppdragsnummer: 2305 401. 4 Länsstyrelsen har använt shapefilen Stabilitetsklassning_polygon.shp som underlag för textbeskrivningen.

4(7) människors möjligheter att ta sig med tåg till och från Göteborg. Det påverkar också möjligheten att med godståg frakta varor till och från och genom staden. Flera större vägar och infrastrukturkluster ligger inom riskområdet. Det gäller till exempel Gullbergsmotet med väg E6 och E45 och Olskroksmotet med väg E6 och E20. Vid det beräknade högsta flödet beräknas ett stort antal broar överströmmas. De som finns inom området för riskkartan är bro Bältgatan, Almqvist bro (Vestagatan), yttre järnvägsbron vid Packhuskajen, Ullevi, Vallhallabron, Vörtgatan, Strindbergsbron, Getebergsled, Gårdabron, Fredsbron och Folkungabroarna. 5 Problem med framkomlighet kan få ekonomiska konsekvenser då påverkan på transportinfrastruktur och transportstörningar påverkar varuflöden och människors möjlighet att ta sig till och från sina arbetsplatser. Påverkan på areella näringar Ingen odlad mark berörs. Endast små arealer med skog berörs. Dessa ligger i anslutning till de stora trafikmoten vid Gullbergsvass och Olskroken. Utifrån lokalkännedom om industrier, handel, tillverkning mm. Bedöm påverkan på särskilt berörd bransch/anläggning. Ett stort antal byggnader och byggnader med samhällsfunktion ligger inom riskområdet. Delar av Liseberg ligger inom riskområdet, vilket kan få stora ekonomiska konsekvenser om nöjesparken tvingas stänga delar av parken under högsäsong eller får skador på attraktioner eller andra installationer. Länsstyrelsen har i övrigt inte haft möjlighet att identifiera vilken funktion byggnader har och kan därför inte avgöra i vilken grad påverkan får ekonomiska konsekvenser. Utmed Mölndalsån finns också långa sträckor med industriområden som påverkas. På sträckan mellan Almedal och Ullevi ligger industriområdena företrädesvis öster om ån. Industriområden väster om de stora trafikmoten och bort mot Göteborgs central ligger också inom riskområdet. Länsstyrelsen kan inte identifiera påverkan på någon särskilt berörd bransch eller anläggning. Påverkan från IED/IPPC anläggningar Längs det berörda området för Mölndalsån finns inga IED/IPPC anläggningar. 5 Översvämningskartering utmed Mölndalsån, med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Göteborgsområdet. Sträckan från Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv. Rapport nr 9, 2013-11-25, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

5(7) Risk för förorening Källorna till risk för förorening och påverkan Längs det berörda området för Mölndalsån finns en tillståndspliktig verkstadsindustri Göteborgs Transmission AB där maskinell metallbearbetning sker. Vid verksamheten hanteras och lagras skärvätskor, processoljor och hydrauloljor. Generellt gäller för verksamheter med kemikalierlager och avfallsförvaring att farliga ämnen riskerar att spridas från verksamheterna om området översvämmas. Verksamheten har kommunal tillsyn och mer detaljerad kunskap om industrin finns därmed hos kommunen. Förororenade områden Längs Mölndalsån har industriell verksamhet bedrivits under lång tid. Verksamheterna kan ha orsakat mycket föroreningar i markområdena närmast ån och vid översvämningar finns risk att farliga ämnen sprids. Följande branscher som kan ha orsakat föroreningar finns inom det berörda området. Det rör sig främst om nedlagda verksamheter och föroreningssituationen är inte helt utredd. Färgindustrier Verkstadsindustrier Bilvårdsanläggningar Grafisk/fotografisk industri Kemtvättar Bensinstationer Textilindustri Gasverk Garveri Föroreningar som kan ha orsakats av dessa verksamheter är främst metaller, tungmetaller, lösningsmedel, klorerade lösningsmedel, olja, bensin, diesel, BTEX, PAH, svavel, cyanid och dioxiner. Men det finns även risk för nonylfenol, klorfenoler, DDT. Inom det berörda området finnas även mycket förorenade fyllnadsmassor som kan innehålla bl.a. metaller, olja och PAH mm. Många av de förorenade områdena längs Mölndalsån har kommunal tillsyn och mer detaljerad kunskap om enskilda områden finns därmed hos kommunen. Längs det berörda området finns det dessutom många förorenade områden med lägre risk som också kan medföra påverkan vid översvämning.

6(7) Påverkan på nuvarande ekologisk och kemisk vattenstatus Enligt redovisat åtgärdsprogram för 2009-2015 har vattenförekomsterna i Mölndalsåns nedre delar från Ullevi till Liseberg/Delsjöbäckens inflöde (SE 640387-127270) och från Kållerödsbäckens inflöde till Liseberg (SE 640071-127357) bedömts ha måttlig ekologisk status men bedöms uppnå god kemisk status då den hittills utförda kartläggningen inte kunnat påvisa försämrad status till följd av påverkan på miljögifter. Utslagsgivande för bedömningen av ekologisk status är problem med övergödning samt hydromorfologiska faktorer. Vandringshinder förekommer och strandzonen är kraftigt påverkad av bebyggelse, strandskoningar och andra hinder av mänskligt ursprung och saknar naturliga livsmiljöer för fiskar smådjur och växter. När det gäller kemisk status bedöms det finnas risk för försämring då det inom avrinningsområdet finns källor för prioriterade ämnen och andra miljögifter vilket gör att det är sannolikt att vattenförekomsten har eller kan ha problem med miljögifter. Med hänsyn till det nuvarande tillståndet anses det finns risk för att god status inte kan uppnås fram till 2021 och med hänvisning till ovanstående redovisning av källor till förorening bedöms risken för att framförallt god kemisk status inte kan uppnås kunna öka betydligt. Enligt ovanstående redovisning av källor till förorening och påverkan riskerar ett relativt stort antal miljöfarliga verksamheter som hanterar mycket miljöskadliga ämnen samt relativt stora områden förorenad mark att översvämmas vid högsta beräknade flöde. Påverkan på skyddade områden, utpekade särskilt känsliga områden, Natura 2000 områden, Naturreservat, vattenskyddsområden mm. Vid översvämning av Mölndalsån riskerar inga skyddade naturområden att påverkas av översvämning. Annan påverkan som kan uppkomma vid en omfattande översvämning Ingen annan påverkan har identifierats. Påverkan på kulturarvet Omfattande delar av det centrala Göteborg är av riksintresse för kulturmiljövården. Här finns en storstadsmiljö och en historia från tidigt 1600-tal till våra dagar, formad av funktionen som "Sveriges port mot väster" och det för sjöfart, handel och försvar strategiska läget vid mynningen av Göta älvs vattensystem. 1600-talets befästningsverk är ett tydligt inslag i staden, men även norrut längs älven, liksom en välbevarad stadsstruktur med byggelse från inte minst 17- och 1800-tal.

7(7) 18/1900-talets industriella epok skildras i miljön i Gårda och på Lindholmen med dess arbetarbebyggelse och varvsdocka. I anslutning till det centrala Göteborg finns spår som speglar områdets tidigare historia vid inloppet ligger det Gamla Älvsborgs slott från tidig medeltid och på motsatt sida av älven spåren i form av stadslager efter det så kallade Karl IX:s Göteborg från de första åren av 1600-talet. I Gamlestan ligger under mark lämningar efter 1500-talets Nylöse (Nya Lödöse). Påverkan på kulturlandskapet Vid beräknat högsta flöde kommer i stort sett hela den riksintressanta industrimiljön i Gårda öster om Mölndalsån att översvämmas. I Gårda ligger en välbevarad fabriks- och bostadsmiljö från 1900-talets början som visar åns betydelse som gammal transportled mellan Mölndals Kvarnby och Göteborgs hamn. Mölndalsån ansluter till Fattighusån som i sin tur leder in till centrala Göteborg och Stora Hamnen det vill säga Stora Hamnkanalen - och Vallgraven som omsluter 1600-talsstaden. Möjligen kan det yttre vallområdet i anslutning till Vallgraven (sedan 1800-talet park) komma att påverkas. Detta är dock beroende av vattenströmmarnas flödeshastighet. Stadslagren inom 1600-talsstaden kommer sannolikt inte att påverkas. Påverkan på kulturarvsobjekt I samband med beräknat högsta flöde, kommer byggnadsminnena framför allt inom Gårdaområdet där Remfabriken och Hästskosömfabriken i sin helhet kommer att omgärdas av vatten. Detta drabbar självfallet övrig kulturhistorisk värdefull bebyggelse i området. I anslutning till Vallgraven kommer Trädgårdföreningens park (byggnadsminne) att svämmas över i en begränsad del. Möjligen kan även den nyligen (dec 2013) byggnadsminnesförklarade Feskekörka att påverkas.