ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Höftfraktur Information till dig som ska opereras
2
Personlig information Du har opererats för:. Operationsdatum:.. Operationsmetod:.. Opererande läkare: Sjukgymnast: Arbetsterapeut: Kurator: Hilja Salo Avdelningschef: Jan Persson, 0586 666 67 (dagtid) Klinikchef: Jan Bonnerstig Höftfraktur I Sverige ådrar sig varje år knappt 20 000 personer brott på övre delen av lårbenet, sk höftfraktur. Den vanligaste orsaken är ett fall inomhus. De flesta patienterna är äldre och nästan alla lider av osteoporos (benskörhet). Basala hygienrutiner på sjukhuset För att förhindra smittspridning på sjukhuset gäller basala hygienrutiner. För dig som patient innebär detta att du ska desinfektera händerna efter handtvätten vid toalettbesök. Handdesinfektionsmedel finns på alla toaletter, vid tvättställen inne på salarna samt på sänggavlarna. 3
Frakturlära Cervikal fraktur: Brott på lårbenshalsen. Cervikal fraktur ger oftast mindre blodförlust än trokantär/subtrokantär fraktur. Benbrottet innebär en viss risk för dålig blodförsörjning till lårbenshuvudet, vilket kan leda till försämrad läkning och påverka valet av operationsmetod. Trokantär/subtrokantär fraktur: Brott längre ner mot lårbenet. Trokantär/subtrokantär fraktur ger oftast större blodförlust än vid cervikal fraktur. Detta kan leda till att benet blir mer svullet, känns stelt och kan göra ont första tiden efter operationen. Trokantär/subtrokantär fraktur ger färre läkningskomplikationer än vid cervikal fraktur. 4
Före operationen Du får smärtlindring med olika läkemedel. Vi frågar dig återkommande om hur mycket smärta du har, så att vi så snabbt som möjligt kan ge dig bästa möjliga smärtbehandling. Du genomgår en läkarundersökning, röntgenundersökning samt EKGoch blodprovstagning. Du får en infart (PVK) i armen för blodprovstagning och dropp. Du får inte äta eller dricka (fasta) beroende på när operationen blir. Kroppen helavtvättas med desinficerande tvål. Åtgärder sätts in för att förhindra att trycksår uppstår genom avlastning framförallt av stjärt och hälar. Du har ett samtal med narkosläkare om bland annat val av bedövningsform vid operationen. Du får en urinkateter (KAD) insatt i urinblåsan om operationstiden är längre än två timmar. Vi strävar efter en så kort väntan på operation som möjligt. De flesta operationer sker dagtid och endast i undantagsfall nattetid. Operation Operationen sker på operationsavdelningen som ligger på bottenvåningen, utförs ofta i ryggbedövning och tar mellan 30-90 minuter. Antibiotikum ges för att förebygga infektion. I samband med operationen kan det också bli aktuellt med blodtransfusion. 5
Operationsmetoder Cervikal fraktur Det finns två olika metoder att operera en cervikal fraktur: 1. 2. Lårbenshalsen fogas Höftkulan ersätts samman med två spikar med höftprotes (LIH). (Artroplastik). Trokantär fraktur Frakturen fogas samman med metallplatta och skruvar (Twin Hook). Trokantär/subtrokantär fraktur Frakturen fogas samman med en grov spik i märghålan (TriGen). 6
Efter operationen I direkt anslutning till operationsavdelningen ligger uppvakningsavdelningen. Där stannar du några timmar innan du kommer till vårdavdelningen igen. Pulsen och blodtrycket kontrolleras ofta och du får syrgas. Smärta och illamående förebyggs och behandlas alltid. Dropp kopplas till infarten (PVK) i din arm. Du får börja dricka så snart tillståndet tillåter. Viktigt att veta! Det är relativt vanligt att bli tillfälligt förvirrad i samband med en höftfraktur och efter operationen. Detta kan bero på många faktorer. Förvirringen är obehaglig, men helt ofarlig och är oftast ganska snabbt övergående. Vi gör vårt bästa för att förebygga och behandla förvirring. Allmän information Vårdtiden på sjukhuset är cirka 1 vecka. För att minska risken för blodpropp får du dagligen en spruta med blodförtunnande medel under cirka 14 dagar efter operationen. Några dagar efter operationen görs en röntgenundersökning av din opererade höft. Blodprovstagning sker också. Viktigt att veta! För att återgången till hemmet ska fungera så bra som möjligt, sker under vårdtiden ofta en vårdplanering i samarbete med kommunen. Detta innebär att du, närstående, vårdpersonal och kommunens biståndshandläggare träffas för att diskutera ditt boende eller andra hjälpbehov efter sjukhusvistelsen. 7
Smärta Du kommer regelbundet att få smärtlindrande läkemedel så att du kan vara uppe och gå samt äta och dricka bra. För att snabbt kunna fastställa bästa möjliga smärtbehandling frågar vi dig ofta hur ont du har. Smärtan vid rörelse och belastning av det opererade benet är dock svårt att helt behandla bort. Det är viktigt att du säger till om du har ont! Blås- och tarmtömning Om du fått en urinkateter (KAD) insatt före operationen tas den bort på morgonen dagen efter operationen. Det är viktigt att därefter dricka mycket så att njurarna sköljs igenom och risken för urinvägsinfektion minskar. Det är betydelsefullt att du försöker undvika bäcken eller urinflaska och istället uträttar dina behov på toaletten. Urinblåsan och tarmen tömmer sig bäst då. De smärtlindrande medicinerna ger oftast förstoppning. Du kommer därför att få läkemedel som underlättar tarmtömningen. Gångträningen är viktig för att tarmen ska fungera. 8 Mat och dryck I samband med en höftfraktur är närings- och proteinrik mat samt riklig dryck viktigt, för att skadan ska läkas och för att rehabiliteringen till det vardagliga livet inte ska försvåras. Under hela vårdtiden är vi därför noga med att du äter och dricker tillfredsställande. På avdelningen finns också näringsdrycker i olika smaker som tillskott till maten. Näringsbrist kan bland annat ge ökad sjuklighet, försämrad såroch frakturläkning, minskad ork och muskelstyrka samt förlängd sjukhusvistelse och rehabilitering.
Vår ambition är att anpassa kosten och drycken efter dina behov och önskemål. Operationssår Efter operationen är det vanligt att det blöder från såret. De första dagarna förstärks förbandet eller byts sterilt. Vid hemgång byts förbandet till duschsäkert förband. Stygnen tas bort 3 veckor efter operation. Träning och hjälpmedel Ditt ben håller i normalfallet att stå och gå på redan dagen efter operationen. Undantag finns dock och det avgörs av läkaren utifrån din ålder, operation och röntgenbilderna. Det är viktigt att komma igång så snabbt som möjligt efter operationen. Redan dagen efter börjar träningen för att undvika sänglägeskomplikationer såsom blodpropp och lunginflammation. Du får hjälp av sjukgymnasten på vardagar samt av vårdpersonalen som finns på avdelningen alla dagar. Det är betydelsefullt med bra skor som sitter stadigt på fötterna. Det är därför av vikt att närstående tar med gångriktiga skor till avdelningen. Gånghjälpmedel avgörs efter din rörelseförmåga. Förutom gångträning ska du även träna på att klara din hygien, på- och avklädning samt toalettbesök så självständigt som möjligt. Tillsammans med arbetsterapeuten går du igenom ditt behov av hjälpmedel inför utskrivningen. Du får information om hjälpmedel och tips hur du kan underlätta att klara de vardagliga aktiviteterna. 9
Träningsprogram Övning 1 Böj och sträck fotleden. Övning 2 Pressa ner knät mot underlaget genom att spänna lårmuskeln. Håll kvar medan du räknar till 10. Slappna av. Övning 3 Spänn stjärtmusklerna så att höfterna lyfter något från underlaget. Håll kvar och räkna till 10. Slappna av. 10
Övning 4 Övning 6 Ligg på rygg. Böj det opererade benet så långt du kan. Låt hälen vara kvar mot underlaget. Håll kvar några sekunder. Sträck ut benet och slappna av. Upprepa... gånger. Stå med stöd av en stadig stol eller bord. Lyft benet rakt ut åt sidan. Håll kvar några sekunder. Luta inte kroppen åt sidan och se till att benet inte lyfts snett framåt. Upprepa... gånger. Övning 5 Ligg på rygg. För det opererade benet rakt ut åt sidan. Foten ska peka uppåt. Håll kvar några sekunder. Lyft det opererade benet tillbaka till kroppens mittlinje. Upprepa... gånger. 11
Övning 7 Övning 8 Lyft benet rakt ut bakåt. Håll kvar några sekunder. Luta inte kroppen framåt. Upprepa... gånger. Böj det opererade benets knä så långt bakåtuppåt som möjligt Upprepa... gånger. Övning 9 Dra knät upp mot magen, med böjt knä. 12
Trappträning När du går uppför trappor: 1. Friska benet först. 2. Det opererade benet sedan. 3. Kryckan sist. När du går nedför trappor: 1. Det opererade benet först tillsammans med kryckan. 2. Det friska benet sedan. 13
Utskrivningen. Läkaren skriver ut dig i samband med ronden eller strax efteråt. Glöm inte att ta med dig ev. hjälpmedel som du fått under vårdtiden. Hemgång sker efter lunch. Avdelningspersonalen hjälper till med hemtransport. Du får ta bort stygnen hos distriktsköterskan på din vårdcentral 3 veckor efter operationen. I vissa fall (tex om det behövs ytterligare röntgenkontroll) kommer du på återbesök till ortopedmottagningen på Karlskoga lasarett. Efter utskrivningen. I takt med att frakturen läker kommer smärtan att minska. Värktablettetna ska därför gradvis trappas ut. Smärtan ska inte hindra dig i din träning. Rörelse och belastning stimulerar de egna smärthämmande systemen i kroppen. Vid svår smärta kontakta läkare. Ta genast kontakt med din distriktsköterska om du får något av följande symtom: ökad smärta rodnad eller svullnad kring operationssåret läckage av sårvätska eller tillkomst av feber. Om du behöver råd eller hjälp efter du har kommit hem, kontakta då i första hand din vårdcentral. 14
För att förhindra att du faller på nytt, bör du se till att ha bra belysning inomhus, ev. montera stödhandtag vid badkar och toalett samt ta bort hala mattor, sladdar och onödiga trösklar. Ställ telefonen intill en stol eller där du lätt når den och var försiktig med läkemedel som ger yrsel. Till sist... Osteoporos (benskörhet) ökar risken för att man ska drabbas av nya brott, inte bara i det andra benet utan även i ryggkotor och handleder. För att motverka benskörheten bör man motionera, äta kalciumrik kost, eventuellt kompletterad med D-vitamin samt vara försiktig med alkohol och undvika tobaksbruk. Egna anteckningar 15
Om du får problem under första dygnet efter utskrivningen, kontakta avdelning 6 tel. 0586-663 60. Därefter är du välkommen att ringa till ortopedmottagningen. Vi har telefontid måndag - torsdag kl. 7.45-9.00 Telefonnummer 0586-662 38 Vi är tacksamma för att få synpunkter på vården! Kontakta därför gärna oss direkt eller lasarettets patientombud tel. 663 73. Denna folder upprättades vid ortopedkliniken av Rolf Andersson, överläkare, Annika Anderdahl, sjuksköterska, Anita Lübeck, undersköterska och Lars Möller, sjukgymnast (2008-06-04, uppdaterad 2011-03-04) www.orebroll.se Karlskoga lasarett, Örebro läns landsting, 691 81 Karlskoga. Besöksadress: Karlskoga lasarett, Karlskoga. E-post: kga.las@orebroll.se Telefon 0586-660 00 telefax 0586-661 48