Historia Flygtrafiktjänsten ABZ sid 236
ICAO International Civil Aviation Organisation Chicagokonventionen Undertecknad 7 december 1944 av 52 stater Trädde i kraft 4 april 1947 Reviderad vid 8 tillfällen, senast 2006 FN organ med huvudkontor i Montreal 191 stater är idag medlemmar EUR regionen har sitt huvudkontor i Paris 2 ABZ sid 11
Viktiga flygplantyper för civilflygets utveckling Från Andra världskriget till idag
Snabbare Högre Längre Douglas DC 3 revolutionerade flygtransporter när den kom 1935. Den flög både längre och snabbare än tidigare flygplantyper. Den militära varianten kallades C 47. Mer än 10.000 ex tillverkades under kriget. Såldes som surplus efter kriget över hela världen, >400 flyger ännu. 4 ABZ sid 244
Snabbare Högre Längre Lockheed Constellation tillverkades 1943 1958, flög civilt 1945 1967. Constellation var avsevärt mycket snabbare än DC 3 och hade betydligt längre räckvidd. Det var det första civila trafikflygplanet av betydelse med tryckkabin. 5
Snabbare Högre Längre Douglas DC 6 och DC 7 var de sista långdistans kolvmotorflygplanen. De byggdes fram till 1958. DC 6 (bilden) var mycket tillförlitligt, och några flyger fortfarande. DC 7 hade starkare turbomatade motorer och därmed högre fart och längre räckvidd. Motorerna var otillförlitliga, sällan alla 4 gick hela vägen. SAS flög DC 7. 6 ABZ sid 249
Snabbare Högre Längre de Havilland Comet var det första jetdrivna trafikflygplanet. Det flög kommersiellt från 1952. Flera haverier 1953 54 pga metallutmattning. Flygplanet byggdes om men senare versioner blev aldrig den kommersiella succé som Comet varit vid introduktionen. 7 ABZ sid 249
Snabbare Högre Längre Sud Aviation Caravelle kom på marknaden 1959. SAS första jet 1959. Sterling och Finnair hade stora Caravelleflottor. Fart ~420 kt, marschhöjd ~10000 m, maxhöjd ~12000 m. Första jet med motorerna placerade på flygkroppen. 8
Snabbare Högre Längre Boeing 707 (kom 1958) och Douglas DC 8 (kom 1959) Långdistans jet som tog över helt efter DC 6/DC 7, och producerades fram till de nya wide body kom i trafik på 70 talet. Fart ~460 kt, höjd >10000 m. De flyger fortfarande i fraktbolag, för militären och enstaka personliga flygplan; John Travolta flyger en kort version av B707 ursprungligen tillverkad för Qantas. 9
Snabbare Högre Längre Boeing 727 tillverkades 1963 1984 och var fram till tidigt 90 tal världens mest tillverkade trafikflygplan. För att flyga över Rocky Mountains krävdes på den tiden 3 motorer. 10
Snabbare Högre Längre Douglas DC 9 och McDonnell Douglas MD 80. DC 9 tillvekades 1965 1982 och var länge det vanligaste trafikflygplanet i Europa. Efterföljaren MD 80 är en uppdaterad och förlängd version av DC 9 och flög första gången kommersiellt 1980. Den har betydligt bättre prestanda än DC 9. 11
Snabbare Högre Längre Boeing 737 började tillverkas 1968 och tillverkas än idag. Är idag det vanligaste trafikflygplanet på kort och medeldistans. B737 100 från 1968 (96 pax) B737 800 från 2007 (189 pax) 12
Snabbare Högre Längre Med Boeing 747 (1970) kom wide body. DC 10 (MD 11) och Lockheed TriStar följde strax efter B747 400 MTOM ~400 ton, <524 pax, fart <490 kt Behöver >3000 m RWY fullastad Räckvidd 16 timmar London Singapore är 12 timmar, Singapore London är 14 timmar 13 ABZ sid 250
Snabbare Högre Längre Aérospatiale BAC Concorde flög reguljärt 1976 2003 för BA och AF. Endast en (1) olycka med dödlig utgång; Paris, 25 juli 2000. 14 Paris New York på 3,5 timmar ABZ sid 251
Snabbare Högre Längre Airbus Industries började som ett konsortium av europeiska företag inom flygindustrin. Europeisk flygindustri riskerade annars att slås ut av de amerikanska giganterna Boeing, McDonnell Douglas och Lockheed. A300, 1974, <360 pax A310, 279 pax A320, 1988, 180 pax (bilden) A318, 117 pax A319, 156 pax A321, 220 pax A330, 1993, <400 pax A340, 1993, <440 pax A380, 2007, 513 853 pax 15 ABZ sid 251
Snabbare Högre Längre 234 A380 beställda, 90 av Emirates. Större flygplan = tyngre flygplan = extra bränsle = ytterligare bränsle för att bära det extra bränslet 16 ABZ sid 253
Snabbare Högre Längre Boeings prognos är att fram till 2028 behövs 7 740 widebodies medan det behövs hela 19 460 narrowbodies, eller single aisle. Det är alltså kort och medeldistansflygplanen B737 och A320 som ska ersättas. Boeings projekt för en efterföljare till B737 kallas B737 MAX. Airbus projekt för en efterföljare till 320 serien heter Airbus 320 Neo. Både Boeing och Airbus är eniga om att en helt ny motor är förutsättningen för att verkligt stora bränslebesparingar ska bli verklighet. 17
Snabbare Högre Längre Regionalflyg Matarflyg som servar de större hubbarna Ofta upp till 50 70 sitsiga turboprop, kan vara mindre jet Exempel på turboprop: Saab 2000, ATR 42/72 och Dash 8 Bombardier CRJ och BAe 146/AVRO RJ (Malmö Aviation) är exempel på jet Affärsflyg Bizjets Små 2 3 motoriga jet som används av företag eller enskilda affärsmän Cessna Citation, Learjet, Dassault Falcon, Grumman Gulfstream är några exempel VLJ VeryLight Jet, kommande lätta jet som flyger lika högt som övriga men långsammare Allmänflyg kallas sportflyg av journalister Vanligen 1 motoriga kolvmotorflygplan med plats för 4 6 personer Cessna 152/172 (högvingat) och Piper Cherokee (lågvingat) är de vanligaste 18
Snabbare Högre Längre Inrikesflygets utveckling i Sverige efter kriget är synonymt med Linjeflyg som bildades 1957 och gick upp i SAS 1993. Stommen i deras flotta var: 21 Convair CV 340/440 Metropolitan 1961 1979, 52 pax. 20 Fokker F28 Fellowship 1973 1992, 70 85 pax. 19
Flygplatser i Sverige
Före Halmsjön Ladugårdsgärde Den första kända flygningen med flygplan i Sverige ägde rum 1909 på Ladugårdsgärde i Stockholm. Under det följande decenniet skulle flera experimentoch uppvisningsflygningar ske där. 1910 genomfördes den första flygdagen. Därför 100 årsfirandet 2010. Lindarängens flyghamn Anlades 1919 där frihamnen ligger idag. En sjöflygplats som användes av trafikflyget innan Bromma skapades. Lindarängens flyghamn lades ner 1952 då sjöflyget spelat ut sin roll för trafikflyget. Det enda som finns kvar idag är en hangar som pga av utfyllnader förlorat kontakten med vattnet. 21
Före Halmsjön Torslanda flygfält Invigdes 1923 och var Göteborgs flygplats fram till den lades ner 1977 för att ersättas av Landvetter flygplats. Från början hette den Göteborgs Flyghamn och innefattade även en sjöflyghamn. 1948 fick Torslanda tre asfaltbelagda banor i triangel. Bulltofta Invigdes 1923 och var Malmös flygplats. På 30 talet var Bulltofta en av Europas viktigaste flygplatser med direktlinjer till Tyskland, England, Nederländerna och Frankrike. Under andra världskriget nödlandade ett stort antal allierade bombplan här och blev interneringsläger för amerikanska flygare. 1952 fick Bulltofta asfaltbanor. Bulltofta lades ner 1972 då det ersattes av Sturup. Kontrollcentralen, ACC, för södra Sverige och Östersjön låg kvar på Bulltofta till 1983. 22
Före Halmsjön Bromma flygplats Invigdes 1936. Var först i Europa med asfalterade banor. Det var ursprungligen 4 banor, den längsta 900 m. Nu är det en bana, 1668 meter lång. Terminalerna är idag K märkta. Nödlandningsplatser Längs flygvägarna i triangeln Stockholm Göteborg Malmö anlades också ett stort antal nödlandningsplatser. Flera av dessa är flygplatser idag, bl.a. Eslöv och Skånes Fagerhult. 23
Halmsjöns flygplats För att inrätta flyglinjer till Nordamerika byggdes Halmsjöbanan. Den invigdes 1954. Med öknamnet puckelbanan användes den knappt. Halmsjöbanan löste inte storflygplatsfrågan, utredandet fortsatte. När SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av DC 8 behövdes en ny flygplats tas i bruk 1960. Riksdagsbeslutet togs 1957, storflygplatsen skulle byggas med 2 banor, 3,3 km 01/19 och 2,5 km 08/26. Den 5 januari 1960 öppnades flygplatsen för trafik och den 26 juni 1960 lyfte en DC 8 från SAS på den första reguljära flygningen till New York. Stockholm Arlanda flygplats invigdes officiellt 1 april 1962 av kung Gustaf VI Adolf och utrikestrafiken flyttade från Bromma till Arlanda. Den ursprungliga Halmsjöbanan ingår idag som en del av TWY till 08/26. 24
Flygvapnet F1 Västerås 1926 1983 Civil F2 Hägernäs 1926 1974 Nedlagd F3 Malmen 1926 1974 Helikopterflottilj, flygutbildning F4 Frösön 1926 2005 Civil F5 Ljungbyhed 1926 1998 Civil F6 Karlsborg 1936 1994 Militär verksamhet, ATS åter 2006 07 F7 Såtenäs 1936 Flottilj F8 Barkarby 1936 1974 Civil för allmänflyget, nedlagd 2010 F9 Säve 1940 1969 Civil F10 Ängelholm 1940 2002 Civil F11 Nyköping 1941 1980 Civil under namnet Skavsta 25
Flygvapnet F12 Kalmar 1942 1980 Civil F13 Bråvalla 1943 1994 Militär, nedlagd 2009 F14 Halmstad 1944 1972 Civil, FM Halmstadskolor F15 Söderhamn 1945 1998 Civil, ATS nedlagt 2011 F16 Uppsala 1943 2003 Militär F17 Ronneby 1944 Flottilj med civil trafik F18 Tullinge 1946 1986 Civil till 2004, nedlagd F19 Finland 1940 Frivilligförband under finska vinterkriget F20 Uppsala 1944 2004 Flygvapnets Uppsalaskolor F21 Luleå 1941 Flottilj med civil trafik F22 Kongo 1961 1963 UN Fighter Wing 26
Flygvapnet Exempel på andra fält med militär historia Visby; militärt detachement på flygplatsen Kristianstad; f.d. krigsbas Borlänge; f.d. krigsbas Vidsel; norra Europas största robotskjutfält Kiruna; civilt fält som använts mycket av FM Jokkmokk; utbyggd krigsbas liksom Hagshult (Värnamo) Boden; tidigare helikopterbas Kramfors; f.d. krigsbas Hultsfred; f.d. krigsbas Eskilstuna; f.d. krigsbas 27
> 60 år med ATS
Flygledning Procedur All flygledning bygger i grunden på att kunna separera flygplanen enbart på pilotens rapporter utan att se dem med någon form av övervakningsutrustning, t.ex. radar. Begreppet vi använder är Procedur Procedureparationer Höjdseparation: 1000 fot Pilots rapport över rapportpunkt: Man kan inte ha 2 flygplan på samma höjd mellan samma rapportpunkter om man inte har annan separation. Tid: Bygger alltid på bakomvarandes fart fram till flygplanet framför. Olika flygvägar: Viktigt att flygplanen följer fastställda flygvägar. Vinklar och avstånd från flygfyrar: finns många olika sätt att använda befintlig utrustning. Omständligt, mycket prat på frekvensen, låg kapacitet 29
. 30
. 31
och sen kom strippen 32
Göteborg ACC Torslanda (slutet av 50 talet) 33
Stockholm ACC Bromma (runt 1960) 34
FPB Flight Progress Board Sturup (TWR) 35
e strippar (Arlanda TWR) 36
Radar Radio Detection and Ranging PSR Primary Surveillance Radar SSR 37 Secondary Surveillance Radar ABZ sid 86
Radar 38
ATCAS ATC Automated System (1979 2005) 39
E2Ke System 2000 E (2005 2012 ) 40
COOPANS (2012 ) 41
Länkar
Länkar www.icao.int www.wikipedia.org www.forsvarsmakten.se www.lfv.se/sv/om oss/lfvs historia/ www.airliners.net 43
44