Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender
Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också att föreslå förebyggande åtgärder i syfte att minska antalet beviljade aktivitetsersättningar. Samt att överväga om det kan finnas skäl att finansiera unga funktionshindrades förlängda skolgång på annat sätt än genom aktivitetsersättning.
Bakgrund Aktivitetsersättningen infördes den 1 januari 2003 och kom tillsammans med sjukersättningen att ersätta sjukbidraget och förtidspensionen. Sjukersättningen vänder sig till personer som fyllt 30 år medan aktivitetsersättningen vänder sig till yngre personer, mellan 19 och 29 år. Antalet som beviljas aktivitetsersättning har stigit kraftigt för varje år sedan den infördes.
Aktivitetsersättningen Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. I dag kan ungdomar som med anledning av en funktionsnedsättning har förlängd skolgång beviljas aktivitetsersättning för att avsluta sina studier. Denna beviljas fr.o.m.juli månad det år personen fyller 19 år. Det finns inga begränsningar för samtidig utbetalning av aktivitetsersättning och förlängt barnbidrag. Under 2007 var cirka 40% av dem som beviljades aktivitetsersättning ungdomar som fick ersättningen till följd av så kallad förlängd skolgång. I genomsnitt beviljas aktivitetsersättning för förlängd skolgång 18-19 månader, cirka tre skolterminer. I gymnasiesärskolan var antalet elever cirka 4300 läsåret 1997/1998 och nästan 8700 tio år senare.
Aktivitetsersättningen Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Det grundläggande villkoret för rätt till aktivitetsersättning är att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år. Läkarintyg krävs. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget. Trots att aktivitetsersättningen alltid är tidsbegränsad och ska omprövas, är det sällsynt att någon lämnar ersättningen för att söka sig ut på arbetsmarknaden. Utredaren menar att aktivitetsersättningen som ersättningsform har en inlåsningseffekt.
Ersättning till personer med de mest omfattande funktionsnedsättningarna. Aktivitetsersättningen avskaffas. Ungdomar mellan 19 och 29 år med omfattande funktionsnedsättningar får istället rätt till Sjukersättning till unga, (SU). Ersättningen avser personer med medfödda eller förvärvade stadigvarande fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar som medför så omfattande svårigheter att en arbetsförmåga av någon betydelse inte kan antas komma att utvecklas. Inga insatser kan antas bidra till att utveckla en arbetsförmåga. Till skillnad från dagens aktivitetsersättning ska SU inte vara tidsbegränsad utan ska utges tills vidare. Dock längst till och med månaden före den månad personen fyller 30 år.
Sjukersättning, SU SU ska endast kunna beviljas som hel ersättning. Vi tänker oss att den grupp som kommer att motta SU till största delen består av personer med måttlig eller grav utvecklingsstörning, vissa omfattande former av cerebral pares, vissa traumatiska hjärnskador samt fosterskador eller kromosomavvikelser som medför komplicerade funktionsnedsättningar. Utredningen betraktar införandet av SU som en tillfällig lösning. Det behövs en betydligt mer omfattande reform av försörjningssituationen för de personer som har så omfattande medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar att de aldrig någonsin kan arbeta. Möjligheterna att införa en särskild ersättning till denna grupp bör därför snarast utredas.
Ersättning vid förlängd skolgång. Utredningen föreslår att den studiefinansiering som i dag sker via aktivitetsersättningen inordnas i det ordinarie studiestödssystemet (CSN). Detta innebär att de som i dag studerar vid gymnasiesärskolan kommer att uppbära studiehjälp istället för förlängt barnbidrag. Gymnasiesärskolan blir med andra ord studiestödsberättigande. Detta innebär också, till skillnad från förlängt barnbidrag, att gymnasiesärskolans elever blir berättigade till inackorderingstillägg och extra tillägg. Generella system och generella lösningar bör utformas på ett sådant sätt att de görs tillgängliga för alla, även för dem som har en funktionsnedsättning.
Studiemedel med det högre bidragsbeloppet. Om en funktionsnedsättning har inneburit att en person inte avslutat sina grundläggande studier senast under det första kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år, ska personen ha rätt till studiemedel med det högre bidragsbeloppet under den tid som hon eller han avslutar sina grundläggande studier. Det ska ges möjlighet att bedriva sina studier med lägre studietakt än heltid om funktionsnedsättningen kräver det. I dag betalas det högre bidraget (6000 kronor) ut under förutsättning att det finns medel tillgängliga i anslaget. Utredningen föreslår en lagändring som ger denna ovanstående grupp rätt till det högre bidragsbeloppet.
Ersättning/åtgärder vid nedsatt arbetsförmåga. För unga med funktionsnedsättning har aktivitetsersättning inte blivit den språngbräda ut i samhälls- och arbetslivet som avsikten var med reformen 2003. Den nuvarande konstruktionen av aktivitetsersättning ger den enskilde endast rätt till pengar, inte till insatser för att ta sig ut på arbetsmarknaden. För många är just initiativlöshet en del av sjukdomsbilden. Att Försäkringskassan då lämnar över ansvaret att finna aktiviteter på den enskilde får således ett rätt väntat resultat: Passivitet.
Sjukförsäkringen är inte lämpad att hantera ungdomars behov av arbetsmarknadspolitiska insatser. Sådant arbete sker bäst hos den myndighet som har detta till uppgift, nämligen Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslår därför att Arbetsförmedlingens uppdrag förtydligas och förstärks. Det finns en väl etablerad verksamhet inom Arbetsförmedlingen riktad mot personer med funktionsnedsättning. Utredningen gör bedömningen att denna verksamhet fungerar bra, men att den är alltför begränsad och behöver utökas och förstärkas. Utredningen föreslår därför åtgärder som gör den existerande verksamheten tillgänglig för fler unga personer med särskilda behov.
Arbetsmarknadspolitiskt stöd. Arbetsförmedlingens verksamhet är anslagsstyrd och för många av de insatser som är värdefulla för ungdomar med funktionsnedsättningar tar pengarna slut innan behoven är tillgodosedda. Utredningen föreslår därför att insatserna för gruppen unga med funktionsnedsättning inte ska finansieras enligt gängse principer för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Finansieringen bör istället ske genom en särskild anslagspost. Antalet unga med funktionsnedsättning, som behöver Arbetsförmedlingens insatser varierar inte med konjunkturen och dessa insatser behöver därför finansieras på ett mera permanent sätt.
Arbetsförmedlingen Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga stärks och förtydligas med hjälp av olika åtgärder. Att målgruppen förtydligas. Att tidsbegränsningarna för olika insatser och arbetspraktik tas bort. Att utvecklingsanställning ska kunna kombineras med SIUS. Att verksamheten för målgruppen ska finansieras genom en särskild anslagspost. Många unga med funktionsnedsättning som tar del av insatser kommer också att behöva någon form av lönesubvention för att ta sig in och hålla sig kvar på arbetsmarknaden.
Insatser Ungdomar behöver få en rejäl chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Det måste finnas tid för såväl ordentliga insatser som utrymme för att misslyckas och för att starta om. För att detta ska fungera väl föreslår utredningen följande förändringar. Utvidgade och längre förberedande insatser. Längre arbetspraktik Förstärkt SIUS Utvecklingsanställning Trygghetsanställning Lönebidragsanställning
Sammanfattning Utredningens huvudförslag innebär att arbetslinjen ska vara utgångspunkten för samhällets insatser till personer med funktionsnedsättning. Utredningens bedömning är att betydligt fler än i dag måste testa sin förmåga på arbetsmarknaden, med eller utan stöd från samhället, innan en långvarig ersättning från sjukförsäkringen överhuvudtaget ska bli aktuell. Regeringen bör se över möjligheterna att öka offentliga arbetsgivares ansvar för att underlätta för unga med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden.
Sammanfattning Övergång från skola till arbete Enligt uppdraget ska Arbetsförmedlingen i samarbete med skolan säkerställa att den enskilde får tillräckligt med stöd i övergången till arbetslivet. Behovet av en väl fungerande övergång mellan skola och arbetsliv har tidigare påpekats i den strategirapport som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket och Socialdepartementet (2008) tagit fram på regeringens uppdrag.