Malmö stad KS Arbetsutskott II 1 (5) Datum 2015-06-03 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-310 Yttrande Till Finansdepartementet Remiss från Finansdepartementet - Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Fi 2015:781 Yttrande Finansdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att lämna synpunkter på Ägarprövningsutredningens slutbetänkande Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7). Kommunstyrelsen ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag, men vill framföra nedanstående synpunkter. Hemtjänstverksamhet Utredningen föreslår att tillstånd ska krävas för att få bedriva hemtjänstverksamhet enligt SoL. Utredningen har dock inte preciserat om det endast gäller omvårdnadsinsatser, eller även för de privata aktörer som endast ger serviceinsatser i form av till exempel tvätt av kläder och städning. Utredningen konstaterar att det inom välfärdsektorn finns fler verksamheter än hemtjänst som inte är tillståndspliktiga, och där det på sikt kan finnas skäl att överväga införande av krav på tillstånd. Boendestöd, kontaktpersoner och ledsagare är exempel på verksamheter som inte innefattas i begreppet hemtjänst och därför är undantagna från utredningens förslag om krav på tillstånd, vilket kommunstyrelsen inte uppfattar som helt konsekvent. Kommunstyrelsen anser att dessa verksamheter också ska omfattas av tillståndsplikt redan när den föreslagna lagändringen genomförs 2016. Insatser enligt LSS I utredningens förslag omfattas inte heller de som bedriver verksamhet med ledsagarservice, kontaktperson samt avlösning i hemmet (LSS 9 3-5) av tillståndsplikt. Ledsagarservice och kontaktperson är insatser som har som mål att öka brukarens deltagande i samhällslivet och att bryta brukarens isolering. Avlösarservice innebär att en avlösare tar hand om brukare i det egna hemmet eller i dess omedelbara närhet, så att föräldrar och andra syskon kan göra egna aktiviteter eller koppla av. Dessa uppdrag ställer stora krav på personlig lämplighet och kontinuitet hos de som utför uppdragen. Kommunstyrelsen anser att det är märkligt att utredningen undantar aktörer som tillhandahåller dessa insatser från tillståndsplikt. Därigenom
ställs inte samma krav på tillräcklig insikt och erfarenhet, samt ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten som gäller för de som tillhandahåller övriga insatser enligt LSS. 2 (5) Insikt, erfarenhet och ekonomiska förutsättningar Kommunstyrelsen anser att det måste förtydligas vad tillräcklig insikt och erfarenhet, samt ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten, innebär. En vägledning för beslutande myndigheter behöver tas fram, så att rättssäkerhet och likställighet garanteras för de som ansöker om tillstånd. Kommunstyrelsen anser att kraven på ekonomisk redovisning både för koncernen och för den aktuella verksamheten/enheten är bra. Kommunstyrelsen delar utredningens bedömning att även om de bolag som ingår i en koncern är separata juridiska enheter kan ekonomin i ett moderbolag, dotterbolag eller systerbolag påverka sökandens ekonomiska förutsättningar. Att det inför godkännande ska göras en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva en långsiktig verksamhet är bra. Att gå in när en huvudman, som i övrigt bedriver en fullgod verksamhet, får ekonomiska svårigheter längre fram och återkalla godkännandet av detta skäl är ett stort ingripande. Skäl till att motivera en återkallelse av tillstånd eller ett godkännande kan till exempel vara att förhindra en konkursmässig enskild huvudman eller privat utförare från att ta emot ytterligare barn/elever eller brukare i sin verksamhet. I normalfallet bör huvudmannen ges tillfälle att rätta till brister innan ett tillstånd dras in. Att dra in ett tillstånd omedelbart kan få effekten att bolaget omgående försätts i konkurs, vilket påverkar såväl de som är beroende av verksamheten, som kommunen som i de flesta fall ska ha ansvar att ge obruten service. Kommunstyrelsen vill framföra att det kan finnas behov av att se över kraven på ekonomisk stabilitet och långsiktighet för den idéburna sektorn och sociala företag, som vill etablera tillståndspliktig verksamhet. De formuleringar som utredningen lägger fram som förslag, kan innebära svårigheter för denna typ av aktörer att etablera sig. Det kan bli en balansgång mellan möjligheten att etablera sig och att leva upp till kraven för att kunna få tillstånd. Skolverksamhet Kommunstyrelsen ställer sig positiv till möjligheten att utreda att ge Skolinspektionen i uppdrag att ta över godkännande av, och tillsyn över, fristående förskolor, vilket idag åvilar respektive kommun. Detta kan ge förutsättningar för att bedömningarna och tillsynen ska bli likvärdiga och underlätta för mindre kommuner med begränsade utredningsresurser. Stor hänsyn bör dock tas till yttrande om de lokala förhållandena från berörd kommun. Detta för att undvika överetablering såväl avseende antal platser samt inriktning på verksamheten. Enskild pedagogisk omsorg nämns inte i utredningen och det föreslås följaktligen inte någon reglering av denna form av verksamhet, vilket är förvånande. Detta är en verksamhetsform
som är extra beroende av huvudmannens erfarenhet, insikt och lämplighet. Aktuell erfarenhet från Malmö visar att allt fler barn har en plats inom enskild pedagogisk omsorg. Det är vanligast i resurssvaga områden där barnen har extra stor nytta av att få tillgång till en verksamhet av hög kvalitet. Huvudmannen, som ofta själv arbetar i verksamheten, ansvarar för att verksamhet och lokaler uppfyller de krav som ställs. Majoriteten av dessa verksamheter bedrivs i dagbarnvårdarens egen bostad. Kvalitetskraven i skollagen vad gäller pedagogisk omsorg är knapphändigt reglerade, samtidigt som de ska uttolkas av ett stort antal kommunala tillsynsmyndigheter. Då verksamheten ofta bedrivs som ensamarbete blir det begränsade möjligheter till reell insyn. Huvudmannen har en avgörande betydelse för att garantera den pedagogiska omsorgens kvalitet. Att ställa krav på denna verksamhet vad gäller huvudmannens erfarenhet, insikt och personliga och ekonomiska lämplighet skulle väsentligt minska risken för att mindre seriösa aktörer söker sig till denna verksamhetsform. 3 (5) För ansökan om tillstånd/godkännande för skolverksamhet är ett av underlagen fortfarande elevprognos, den pekas dock inte ut särskilt som idag. Den sökande ska redan idag visa på att en intresseundersökning gjorts avseende elevprognosen, dock har elevprognosen i ansökningar som avsett Malmö många gånger varit av tveksam kvalitet. Skolinspektionen måste vara noggrann i sin kontroll av intresseundersökningarna. Den som ansöker om tillstånd ska inte kunna göra detta via ombud. I dag förekommer det att ombud tar fram ansökningar, som uppfyller samtliga krav, åt personer som inte har tillräcklig kompetens eller insikt i den pedagogiska verksamheten. Samhällsvård gällande barn och unga Det är särskilt viktigt att tydliggöra kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet hos huvudman för enskild verksamhet som rör barn och unga. Det är bra att Ägarprövningsutredningen ställer sig positiv till den utökade tillståndsplikt som föreslås delbetänkande från utredningen om tvångsvård för barn och unga, Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3). Detta för att tillförsäkra dessa utsatta barn vård av hög kvalitet i trygga och stabila miljöer. Kraven överlag är högre när det gäller personal som arbetar med myndighetsutövning gällande barn och unga, och när det gäller tillsyn av HVB för barn och unga. I sammanhanget bör så kallad konsulentstödd familjehemsvård uppmärksammas då begreppet leder till en föreställning om vård för barn i en form som inte är möjlig att lägga på ett privaträttsligt subjekt. En sådan verksamhet kan enbart omfatta stöd och handledning till familjehem som utför vården, inte själva vården. Det finns idag en otydlighet kring detta och därför är det viktigt att, vid en eventuell tillståndsplikt i enlighet med förslag i delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet, göra tydligt att tillståndet omfattar stöd och handledning till familjehemmen, inte myndighetsutövning och vård för barn och unga. Kommunstyrelsen vill framhålla osäkerheten kring finansieringen av uppgiften att utfärda tillstånd, som föreslås läggas på kommunerna. Utredningen gör bedömningen att kommunens kostnader på sikt kommer att täckas av den avgift kommunen har möjlighet att ta ut.
Möjlighet för kommunerna måste finnas att justera avgifterna om det visar sig att de inte ger full kostnadstäckning. Konsekvensen kan bli att det blir olika kostnader i olika kommuner vilket kan ge olika avgift för de som söker om tillstånd, i likhet med vad som till exempel gäller för alkoholserveringstillstånd. 4 (5) Hälso- och sjukvårdsverksamhet Utredningen framhåller att det kan finnas skäl att framöver överväga ett krav på tillstånd för hälso- och sjukvårdsverksamhet. Kommunstyrelsen anser att krav på tillstånd ska införas, och att frågan därför ska utredas snarast. Begreppet personkrets Kommunstyrelsen anser att begreppet personkrets som används för att definiera vilka personer som ska kontrolleras då det är en juridisk person som söker tillstånd bör bytas ut. I LSS används begreppet för att definiera vilka personer som kan ha rätt till insatser enligt lagen. Att i samma lag ha en annan definition av begreppet personkrets kan göra de olika bestämmelserna otydliga och leda till missförstånd. Ett alternativ kan vara att säga krets av personer i stället, så ansluter det till begrepp som används inom näringslivet, utan att riskera missförstånd i lagstiftning inom välfärdssektorn. I LSS står det idag i fråga om en juridisk person ska lämplighetsprövningen även avse, vilket kan vara ett alternativ. Samma begrepp och formuleringar bör för övrigt användas i samtliga lagar som berörs av förslagen i utredningen. Obruten service Kommunens skyldighet att tillhandahålla obruten service kan innebära att det behöver finnas en överkapacitet, för att kunna möta behov av till exempel förskoleplatser i det fall en privat driven förskola upphör med verksamheten. Det kan leda till stora oönskade ekonomiska konsekvenser för en kommun att behöva ha en beredskap att ta över brukare/barn/elever omgående i den kommunala verksamheten om en privat aktör upphör med verksamheten. Även konsekvenserna för den berörde kan bli stora, till exempel för gymnasiebarn/elever som valt en inriktning på utbildningen vilken inte tillhandahålls av kommunen. Även personalmässigt kan de vara svårt att rekrytera tillräckligt med erfaren personal med kort framförhållning. Tillräcklig kapacitet Det är av yttersta vikt att säkerställa att IVO och Skolinspektionen har tillräckligt beredskap att handlägga de ansökningar som kommer att lämnas in när de nya reglerna om godkännande och tillstånd träder i kraft. Det gäller också att IVO har tillräcklig beredskap att handlägga vid tillfälliga ökningar i antalet ansökningar, till exempel vid en snabb ökning av antalet ensamkommande barn, vilket kan leda till att nya verksamheter behöver starta för att möta efterfrågan på HVB för denna grupp. Ordförande
[Förnamn Efternamn] 5 (5) [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
SIGNERAD 2015-05-26 Malmö stad Stadskontoret 1 (13) Datum 2015-06-03 Vår referens Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Finansdepartementet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) STK-2015-310 Sammanfattning Finansdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att lämna synpunkter på Ägarprövningsutredningens slutbetänkande Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7). Utredningens förslag går i huvudsak ut på att det ska införas tillståndsplikt för vissa verksamheter som det idag inte krävs tillstånd för. I utredningen föreslås krav på utföraren som ska vara uppfyllda för att tillstånd/godkännande ska kunna utfärdas. Det konstateras att välfärdstjänsters kvalitet kan vara avgörande för brukare och barn/elevers livskvalitet och kan påverka deras framtid. Brukare och barn/elever ska kunna utgå från att huvudmän och utförare kan leverera tjänster som uppfyller de krav som ställs. Att tjänsterna finansieras med offentliga medel och att aktörerna utför uppgifter som i första hand åligger det allmänna, innebär även att skattebetalarna har en befogad förväntan på att offentliga medel används för avsedda ändamål och så effektivt som möjligt. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avge yttrande till Finansdepartementet i enlighet med uppsatt förslag. Beslutsunderlag Remiss från Finansdepartementet - Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Särskilt yttrande (M, FP) från grundskolenämnden Remissvar från grundskolenämnden Remissvar från förskolenämnden Remissvar från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag från förskolenämnden 74 - kompletterande handling Remissvar från sociala resursnämnden G-Tjänsteskrivelse Remiss från Finansdepartementet, Krav på privata aktörer i välfärden VOO-beredningen 150603 Yttrande till Finansdepartementet Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Reservation från sociala resursnämnden (FP) Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2015-06-03
KS Arbetsutskott II 2015-06-08 2 (13) Ärendet Finansdepartementet har berett Malmö stad möjlighet att lämna synpunkter på Ägarprövningsutredningens slutbetänkande Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7). Stadskontorets tjänsteutlåtande och förslag till yttrande har beretts av Ingela Kressander avseende vård- och omsorgsverksamheten, Kerstin Wramell Lundin och Lotta Fröding avseende förskole- och skolverksamheten, samt Paulina Franzén och Jenny Hägerklint avseende individ- och familjeomsorgsverksamheten. Utredningsdirektiv och bakgrund Utredningsdirektiven för Ägarprövningsutredningen har kompletterats och ändrats under utredningstiden, vilken även har förlängts. Utredningen skulle bland annat bedöma om det behövs ytterligare verktyg för att säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg har ett långsiktigt och seriöst engagemang och förutsättningar att bedriva en god och högkvalitativ verksamhet. I likhet med finanssektorn finns det även inom välfärdssektorn behov av att säkerställa att ägare och företagsledningar är seriösa och kompetenta. Ägarprövningsutredningen skulle också utreda om det i samband med en ansökan om tillstånd bör ställas krav på till exempel lämplighet och kompetens för dem som genom ägande utövar ett väsentligt inflytande över företag inom välfärdssektorn samt om motsvarande krav bör införas för styrelse och verkställande ledning. Utredaren skulle även utreda kommunernas skyldighet att ge brukarna rätt till obruten service. Obruten service innebär att ansvariga kommuner med kort varsel tvingas bedriva verksamheten i egen regi, eller överlämna verksamheten till annan privat aktör, vid en avveckling av en privat driven verksamhet. Även utredaren har definierat vissa utgångspunkter för arbetet. En central utgångspunkt har varit brukarnas behov av långsiktighet och kvalitet, eftersom välfärdssektorn oftast omfattar tjänster där brukarna befinner sig i en beroendeställning eller har särskilda behov. Utredningen har också valt att fokusera på de verksamhetsområden inom välfärdsektorn där behovet av utökad tillståndsplikt framstår som mest påtagligt, enligt utredningens bedömning. Utredningen har även haft som ambition att ingen företags- eller organisationsform ska gynnas eller missgynnas framför andra verksamhetsformer till följd av förslagen, och att de inskränkningar som förslagen medför ska vara proportionerliga och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med förslagen. Omfattningen av verksamhet som kommuner köpte av privata utförare var år 2013 18,7 miljarder kronor för äldreomsorg och färdtjänst, samt 19,7 miljarder kronor för insatser till personer med funktionsnedsättning och för individ- och familjeomsorgen. Detta utgjorde 17 respektive 21 procent av kommunernas totala nettokostnader för verksamheterna. 2013 köptes verksamhet från 2 027 privata utförare inom äldreomsorgen, 4 907 inom insatser för personer med funktionshinder samt från 6 296 inom individ- och familjeomsorgen. Det har funnits en betydande dynamik i välfärdssektorns utveckling, och avregleringen har präglats av en viss aningslöshet enligt utredningen. Inträdeskraven för etablering är förhållandevis låga. Det finns idag olika rättslig reglering för privata aktörer inom olika delar av välfärdssektorn. Det är viktigt att kraven på aktörerna är realistiska utifrån den specifika verksamheten. En avvägning måste också göras mellan samhällets krav på rättssäkerhet och den enskildes krav på integritet.
3 (13) Avgränsning Utredningen konstaterar att frågan om vem som ska stå för produktionen av välfärdstjänster är en politisk fråga som ligger utanför utredningens uppdrag. Utredningen har heller inte i uppdrag att definiera kvalitet inom välfärdssektorn. Sammanfattning av utredningens slutsatser Att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn innebär ett stort samhällsansvar. Tjänsternas kvalitet kan vara avgörande för brukare och barn/elevers livskvalitet och kan påverka deras framtid. Brukare och barn/elever ska kunna utgå från att huvudmän och utförare kan leverera tjänster som uppfyller de krav som ställs. Att tjänsterna finansieras med offentliga medel och att aktörerna utför uppgifter som i första hand åligger det allmänna, innebär att skattebetalarna har en befogad förväntan på att offentliga medel används för avsedda ändamål och så effektivt som möjligt. Krav på tillstånd bör leda till att kvaliteten på verksamheten är tillräckligt hög för att brukarna ska få de insatser de har behov av, och att behovet av kontinuitet i verksamheten tryggas så långt möjligt. Hälso- och sjukvården, skolväsendet och socialtjänsten har olika traditioner och präglas till viss del av olika styrningsfilosofier. Trots att alla tre välfärdsområdena är offentligt finansierade är regleringen olika utformad liksom de privata aktörernas villkor. Möjligheten att välja förskola och skola, liksom möjligheten för enskilda att etablera sig inom skolväsendet, är nationellt beslutade reformer, medan kommuner själva beslutar om verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska bedrivas av privata aktörer genom lagen (2008:692) om valfrihetssystem, LOV, eller lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Utredningen föreslår att det vid Skolinspektionens, kommunernas och Inspektionen för vård och omsorg, IVO:s prövning ska ställas krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att beviljas godkännande eller tillstånd att bedriva verksamhet enligt skollagen (2010:800) och SoL. Utredningen föreslår att samma krav ska ställas i den tillståndsprövning som IVO gör enligt LSS. Om sökanden är en juridisk person ska bedömningen omfatta vd, styrelseledamöter, suppleanter, bolagsmän samt ägare och andra som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Tillståndsplikten inom socialtjänsten ska gälla alla oavsett hur kommunen väljer att göra upphandlingen av privata aktörer. Prövningen utformas med hänsyn till verksamhetens omfattning och förhållanden inom området. Förslaget är att kraven ska gälla även efter det att tillstånd eller godkännande beviljats. Det ska ingå i respektive myndighets tillsynsansvar att följa upp att tillståndshavare uppfyller kraven. Det föreslås även att tillståndshavarna ska anmäla förändringar i de ekonomiska förutsättningarna som kan påverka verksamhetens långsiktighet eller förändringar i den så kallade personkrets som ska omfattas av prövningen. Uppföljning av att tillståndshavaren fortsatt uppfyller kraven ingår i myndighetens tillsynsansvar. Tillståndshavaren ska kunna föreläggas att åtgärda brister och tillstånd ska kunna återkallas. Utredningen bedömer inte att mångfalden av utförare kommer att påverkas, däremot bidrar de enligt utredningens slutsatser till en konkurrens på lika villkor. Förslagen påverkar Skolinspektionens, kommunernas och IVOs arbetsbelastning och kostnader.
Kostnaden för prövningen ska täckas av att ansvariga myndigheter ges rätt att ta ut en avgift vid ansökan om godkännande eller tillstånd, samt när anmälan om förändringar sker. 4 (13) Föreslagna förändringar ska träda i kraft 2016-07-01, med övergångsbestämmelser för de som bedriver verksamhet idag och skickar in ansökan om tillstånd senast 2016-11-01. Nuvarande reglering Skolverksamheten Möjligheten att välja förskola och skola, liksom möjligheten för enskilda att etablera sig inom skolväsendet, är nationellt beslutade reformer. Detta regleras i skollagen. Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Med enskilda avses bolag, föreningar, stiftelser, registrerade trossamfund eller enskilda individer. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär negativa följder på lång sikt för barn/eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen bedrivs. Skolinspektionen meddelar tillstånd och utövar tillsyn gällande fristående förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem som är knutna till friskola, fristående gymnasieskola samt fristående gymnasiesärskola. Kommunen är remissinstans för att ge information om en etablering medför negativa konsekvenser. Kommunen har inget ansvar för den utbildning som bedrivs i fristående skolor och har heller ingen bestämmanderätt över etableringen av fristående skolor. Skolinspektionen utövar tillsyn över skolans verksamhet utifrån de krav som följer av skollagen, förordningar och läroplaner. Skolinspektionen har, till skillnad från Inspektionen för vård och omsorg, ingen skyldighet att föra register över de huvudmän och de utbildningar som godkänts. Detta har medfört svårigheter för myndigheten att identifiera vilka godkännande som huvudmannen faktiskt har och vad godkännandena omfattar. Kommunerna har samtidigt det övergripande ansvaret för att samtliga barn/elever erbjuds undervisning. Kommunerna ansvarar för godkännande gällande fristående förskolor, fristående pedagogisk omsorg samt de fristående fritidshem som inte är knutna till en friskola. Utredningen konstaterar att enskilda inom exempelvis skolväsendet ansöker om godkännanden som sedan inte utnyttjas, vilket innebär att Skolinspektionen lägger ned onödiga resurser på dessa ansökningar. Utredningen bedömer att antalet sådana ansökningar skulle minska om prövningen avgiftsfinansierades. Att även koncernförhållanden ska visas är ytterst viktigt då det blivit vanligare att skolhuvudmän just ingår i riktigt stora koncerner. Detta gör varaktigheten svårbedömd, vilket också framkommit då huvudmän stängt sina skolor på grund av dålig ekonomi. Socialtjänsten Varje kommun har det yttersta ansvaret för att invånarna får det stöd och den hjälp de behöver av socialtjänsten. I denna utredning avses med socialtjänst den verksamhet som bedrivs enligt SoL, samt verksamhet enligt LSS. Kommunerna har möjlighet att inom socialtjänsten lämna över uppgifter till privata utförare. Det sker genom upphandling enligt LOU och genom införande av valfrihetssystem LOV.
Kommunen behåller som huvudregel huvudmannaskapet och har därigenom det övergripande ansvaret för verksamheten och ska se till att den anlitade privata utföraren uppfyller de bestämmelser som gäller för verksamheten. Kommunen är skyldig att tillförsäkra sig en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten när vården av en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare. Gemensamt för insatser inom socialtjänsten är att de ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL). 5 (13) I kommunallagen (1991:900) finns följande begränsning i möjligheten för en kommun att överlåta myndighetsutövning till privata aktörer: vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får överlämnas endast om det finns stöd för detta i lag (3 kap. 16 KL). Behovsbedömning och beslut kan därför inte överlämnas. Kommunen och landstinget är alltid huvudmän oavsett vem som är utförare. Kommunen respektive landstinget ska kontrollera och följa upp verksamheten. I SoL finns det angivet vissa insatser som kommunen är skyldiga att tillhandahålla; särskild boendeform för service och omvårdnad av äldre (5 kap. 5 SoL), bostäder med särskild service för de som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring (5 kap. 7 SoL) samt att ge äldre som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service (5 kap. 5 SoL). Kommunen ansvarar även för att det ska finnas tillgång till familjehem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet (6 kap. 2 SoL). I LSS 9 anges tio insatser som kan beviljas personer som omfattas av någon av de tre personkretsar som finns definierade i 1, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt (7 LSS). Idag krävs tillstånd till exempel för den som vill driva hem för vård eller boende, särskilda boende för äldre, hem för viss annan heldygnsvård samt hem eller öppen verksamhet för vård under del av dagen enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, samt verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För insatsen personlig assistans enligt LSS finns vissa särskilda regler om tillstånd. Det är Inspektionen för vård och omsorg, IVO som meddelar tillstånd och utövar tillsyn. Verksamhet som bedrivs genom avtal enligt 2 kap. 5 SoL, så kallad entreprenadverksamhet, är dock undantagen från tillståndsplikten men ska anmälas till IVO. Detta undantag finns inte för LSS-verksamhet. Kommunalt driven verksamhet är inte tillståndspliktig, men ska anmälas till IVO. Krav på utbildning och erfarenhet för chefer och medarbetare inom socialtjänsten finns i SoL, LSS och socialtjänstförordningen. Förtydligande och precisering av kraven finns i ett antal av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS. Sammanfattning av utredningens förslag och överväganden Det ska krävas tillstånd av IVO för att ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ yrkesmässigt ska få bedriva verksamhet i form av hemtjänst. Idag krävs inte tillstånd eller anmälan till IVO för de som vill bedriva hemtjänst. Utredningen anser att det finns anledning för staten att säkerställa att utförare har goda förutsättningar att bedriva verksamheten. Brukarna är en utsatt grupp som kan ha svårt att tillvarata sina intressen.
Det allmänna har därför ett särskilt ansvar att garantera kvaliteten i verksamheten. Inom hemtjänsten saknas en stark profession med reglerade yrken. Tillståndsplikt kan säkerställa att privata utförare har förutsättningar att bedriva en långsiktig, kvalitativ verksamhet som tillgodoser kontinuiteten hos brukaren. Likaså utesluts oseriösa utförare innan de etablerar sig på marknaden. 6 (13) Utredningen gör bedömningen att det inom ramen för nuvarande upphandlingsregler inte finns möjlighet att ställa samma krav som man kan göra vid en tillståndsprövning. Ett tillstånd innebär inte automatisk rätt till etablering med offentlig finansiering. Kommunen avgör fortfarande om det ska finnas privata utförare genom LOV eller LOU. Sedan den 1 juli 2013 får tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS endast utfärdas om sökanden, med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, visat sig lämplig. Något liknande krav på personlig och ekonomisk lämplighet finns inte för tillståndspliktig verksamhet enligt skollagen eller SoL. Den tillståndsplikt som utredningen föreslår kommer inte att innebära ett merarbete för utföraren, utöver vad den bör kunna hantera för att kunna bedriva ett företag. Liknande tillståndsplikt som finns inom LSS har inte hindrat mindre aktörer att etablera sig. Tillstånd att bedriva verksamhet enligt SoL och LSS samt godkännande att bedriva utbildning inom skolväsendet för barn och unga enligt skollagen, ska endast beviljas den som kan uppvisa ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt, och får endast beviljas den som har tillräcklig insikt och erfarenhet samt i övrigt bedöms vara lämplig. Tillståndsplikt enligt SoL ska gälla även om kommunen genom entreprenadavtal har överlämnat till enskild att utföra verksamhet. Det är den som ansöker om godkännande eller tillstånd som ska visa att den uppfyller kraven. Sökanden ska kunna visa att den har tillräckliga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten och varje enskild enhet som ansökan omfattar. Vad som kan anses vara tillräckliga ekonomiska förutsättningar kan variera beroende på vilken verksamhet som avses. Enligt utredningens mening bör en statlig tillståndsplikt gälla oavsett hur kommunen väljer att upphandla verksamheten, vilket skapar en tydlighet för privata utförare och för ansvariga myndigheter. Utredningen anser att det finns anledning att utforma regelverket på samma sätt som gäller för enskild verksamhet som bedriver verksamhet enligt 23 LSS. Ägarprövningsutredningen ställer sig positiv till den utökade tillståndsplikt som föreslås i delbetänkandet från utredningen om tvångsvård för barn och unga, Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), och lämnar därför inga särskilda förslag för de verksamheter som omfattas av delbetänkandet. När det gäller utförare av hälso- och sjukvård finns det enligt utredningen i nuläget inte tillräckliga skäl att föreslå en tillståndsplikt. Inom hälso- och sjukvården finns reglerade yrken och mer självständiga professioner med ett personligt ansvar, som på ett annat sätt kan förväntas säkra kvaliteten än inom exempelvis hemtjänsten. Att samtliga utförare inom hälso- och sjukvården ska anmäla sig till IVO innebär att det även finns förutsättningar för statlig tillsyn inom hälsooch sjukvården. Utredningen vill framhålla att hälso- och sjukvård i flera länder omfattas av tillståndsplikt, och att det kan finnas skäl att överväga ett krav på tillstånd även i Sverige. Om anmälningsplikten
inte efterlevs i större omfattning än i dag finns det skäl för regeringen att överväga att införa lagkrav om att en utförare måste vara upptagen i ett register för att få upphandlas enligt LOU eller ingå i ett valfrihetssystem enligt LOV. 7 (13) Väl fungerande register behövs för att säkerställa att anmälningsplikten enligt SoL, LSS och hälso- och sjukvårdslagen inom välfärdssektorn fullföljs. Detta är av stor betydelse för tillsynen. IVOs register över verksamhet inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården är inte fullständiga. Utredningen vill också betona vikten av att Skolinspektionen och kommunerna har fungerande system för att kunna identifiera vilka godkännanden en huvudman har och vad godkännandena omfattar. Idag kan det vara svårt att i vissa fall få fram denna information. Kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet ska kvarstå även efter det att tillstånd eller godkännande meddelats. Detsamma gäller kravet på att utföraren eller huvudmannen ska kunna visa att denne har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Att granska att tillståndshavare fortlöpande uppfyller kraven ska ingå i respektive myndighets tillsynsansvar. Tillsynsmyndigheten ska ha möjlighet att förelägga en huvudman att vidta åtgärder för att rätta till brister som uppmärksammas i det här avseendet. Godkännande eller tillstånd att bedriva verksamhet enligt skollagen, SoL och LSS ska kunna återkallas om det framkommer att tillståndshavaren inte längre uppfyller de nya kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet, eller har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Godkännande eller tillstånd ska kunna återkallas utan föreläggande i särskilda situationer. Enskilda huvudmän och utförare ska anmäla förändringar i de ekonomiska förutsättningarna som kan påverka verksamhetens långsiktighet. Om tillståndshavaren är en juridisk person ska anmälan också göras om det sker förändringar i den personkrets som ska omfattas av tillståndsprövningen. Anmälan ska göras i samband med förändringen och till den myndighet som meddelat tillståndet eller godkännandet. Att sökanden kan finansiera den verksamhet som ansökan avser och hantera tillfälliga nedgångar i till exempel antalet brukare, barn/elever eller barn är avgörande för en långsiktig och kvalitativ verksamhet. Bristande ekonomiska förutsättningar riskerar inte endast att leda till nedläggning av verksamheter och enheter. Kostnadsneddragningar för att klara överlevnaden kan även påverka kvaliteten i verksamheten, och medföra att tjänsterna inte uppnår de effekter för brukarna som de förväntas åstadkomma. Finansiella problem hos privata utförare drabbar inte bara företaget och investerarna, utan också brukarna och samhället i stort. När det gäller utbildning för barn/elever inom skolväsendet anförs i förarbetena (propositionen Bidragsvillkor för fristående verksamheter [prop. 2009/10:157] s. 21) att fem år kan tjäna som riktmärke när det gäller att bedöma det nuvarande kravet på att en utbildning inte får innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för barn/eleverna och skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Detta kan tjäna som ett riktmärke i fråga om vad som ska anses vara lång sikt även i det här sammanhanget. Nedläggningar kan även innebära att ansvariga kommuner med kort varsel tvingas bedriva verk-
samheten i egen regi eller ordna nya boenden för att leva upp till kraven på obruten service, vilket kan orsaka höga och oförutsedda övergångskostnader. Även när det gäller hemtjänst är kontinuitet viktigt för att brukarna ska kunna ges sådant stöd att de fungerar väl i sin vardag. En hög omsättning på utförare kan innebära att det blir svårt att skapa kontinuitet i det viktiga mötet mellan brukare och personal. 8 (13) Även om de bolag som ingår i en koncern är separata juridiska enheter kan ekonomin i ett moderbolag, dotterbolag eller systerbolag påverka sökandens ekonomiska förutsättningar. Om sökanden ingår i en koncern måste denne därför visa hur koncernförhållandena ser ut. Sökanden ska lämna information om ekonomiska förhållanden i andra bolag inom koncernen om tillståndsmyndigheten anser att det behövs för att kunna bedöma sökandens förutsättningar. En absolut majoritet av de privata utförarna och huvudmännen inom välfärdssektorn är juridiska personer och ofta aktiebolag. För att kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet ska få betydelse när det gäller juridiska personer måste kraven även riktas mot personer med inflytande i den juridiska personen. Den personkrets som ska omfattas av en prövning bör så långt som möjligt kunna förutse detta eftersom prövningen bl.a. innebär att ett utdrag från belastningsregistret inhämtas. Enligt utredningen bör den personkrets som ska ingå i prövningen, i de fall den sökande är en juridisk person, regleras i lag, och den bör endast omfatta personer som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. I jämförelse med vilka personer som idag ska prövas enligt LSS, innebär utredningens förslag att antalet utökas men också förtydligas. Utredningen anser att Skolinspektionen, IVO samt kommunerna ska pröva att sökanden har tillräcklig erfarenhet och insikt samt i övrigt är lämplig i samband med en ansökan om godkännande eller tillstånd. För att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn föreslår utredningen att kraven ska införas i skollagen, SoL och även i LSS. Kraven för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn blir därmed utformade på ett likartat sätt. Skolinspektionen, IVO och kommunerna ska få ta ut en avgift vid en ansökan om tillstånd eller godkännande och när förändringar i personkretsen anmäls. Skolinspektionen, IVO och kommunerna bör ges rätt att begära utdrag ur belastningsregistret för den som myndigheten överväger att ge tillstånd samt i samband med tillsyn och, om sökanden är en juridisk person, den personkrets som ska omfattas av prövningen. Det bör införas sekretessbestämmelser som gör det möjligt för IVO, Skolinspektionen och kommunerna att sekretessbelägga uppgifter om enskildas personliga förhållanden, samt uppgifter om enskildas affärs- och driftsförhållanden vid prövning av godkännande och tillsyn. En utredning bör tillsättas för att klarlägga förutsättningarna för att flytta kommunernas prövning av godkännande av enskilda huvudmän, och tillsyn av fristående förskolor och vissa fritidshem, till Skolinspektionen. De föreslagna ändringarna i skollagen, SoL och LSS ska träda i kraft den 1 juli 2016. I SoL införs en övergångsbestämmelse som innebär att den som vid ikraftträdandet påbör-
jat sådan verksamhet som kommer att omfattas av den utökade tillståndsplikten får fortsätta sin verksamhet utan tillstånd. Tillstånd ska sökas senast den 1 november 2016. Verksamheten får efter tillståndsansökningen fortsätta i avvaktan på tillståndsmyndighetens beslut i ärendet. 9 (13) Remissinstansernas synpunkter Sociala resursnämnden, Stadsområdesnämnd Innerstaden, Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Grundskolenämnden samt Förskolenämnden har av kommunstyrelsen beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på utredningen. Stadsområdesnämnd Innerstaden har beslutat att inte svara på remissen. Sociala resursnämnden Sociala resursnämnden ställer sig positiv till utredningens förslag om utökade krav på privata aktörer i välfärden. Nämnden anser att de olika krav på tillstånd som gäller i nuläget kan medföra en otydlighet kring vilka aktörer som behöver tillstånd och vilka som inte gör det. Nämnden anser att de föreslagna förändringarna om krav på lämplighet, insikt, och erfarenhet kan medföra en ökad kvalitet för brukare inom välfärdsverksamheterna. Kraven är generellt utformade och en samlad bedömning görs vilket kan ge flexibilitet i bedömningen, men nämnden vill också framhålla att det är viktigt att aktörer ges en likvärdig bedömning oberoende av vem som granskar. Nämnden vill även framhålla vikten av meddelarfrihet och att personal inom upphandlade verksamheter har möjlighet att signalera eventuella problem som de identifierar i verksamheterna. Nämnden anser att meddelarfrihet och meddelarskydd borde vara ett obligatoriskt kriterium i upphandlingar. Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, AGVN stödjer utredningens förslag att det vid Statens skolinspektions prövning ska ställas krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att bevilja godkännande. Likaså stödjs förslaget att det finns ekonomiska förutsättningar att bedriva en långsiktig verksamhet och att kraven gäller fortlöpande. AGVN anser att det krävs en stor administration för att effektuera en avgiftsfinansiering. Nämnden bedömer att konsekvenserna på sikt bör vara av godo för barn/elever. Kommunen kan påverkas väsentligt om de nya kraven leder till återkallande av tillstånd för redan befintliga utförare när dessa prövas på nytt. Kostnader för detta bör beaktas när det gäller ekonomisk kompensation till kommuner som drabbas. Kommunens möjlighet till planering kommer att påverkas negativt på kort sikt tills dess att effekterna av ny lagstiftning slagit igenom. På längre sikt borde planeringsmöjligheterna bli bättre då ansökningar om ny verksamhet som inte håller måttet stoppas i ett tidigt skede. Förskolenämnden Nämnden är i allt väsentligt positiv till de nya krav som föreslås gälla vid godkännandeprövning för att bedriva fristående förskola samt vid tillsyn av dessa verksamheter enligt skollagen. Förskolenämnden anser dock att det är oroväckande att förslaget inte omfattar huvudmän för enskild pedagogisk omsorg.
Konsekvenserna av att en kommun ska kunna återkalla ett godkännande på grund av huvudmannen har ekonomiska svårigheter bör belysas ytterligare, särskilt i förhållande till konkurslagstiftningen. 10 (13) Det finns anledning att utreda förutsättningarna för att Skolinspektionen tar över ansvaret för godkännande och tillsyn av fristående förskolor för att säkerställa likvärdiga bedömningar över hela landet. Utredaren bedömer att ett antal fristående förskolor kommer att läggas ner till följd av förslagen om ökade krav på huvudmannen. Utredaren hävdar principen om obruten service som ställer mycket stora krav på kommunens beredskap. Förskolenämnden bedömer att det krävs förtydligande i kapitel 8 i skollagen. Grundskolenämnden Nämnden delar i huvudsak utredningens uppfattning men har angående vissa författningsförslag en avvikande uppfattning. Grundskolenämnden anser att det föreligger vissa risker med att stryka angivet krav om tillräckligt elevunderlag. Vidare anges i yttrandet att vissa begrepp såsom tillräcklig insikt, erfarenhet och lämplig är otydliga. M och FP anmälde särskilt yttrande. Statskontorets kommentarer Med beaktande av inkomna remissvar lämnar stadskontoret följande kommentarer, samt bifogat förslag till yttrande till Finansdepartementet. Hemtjänstverksamhet Utredningen föreslår att tillstånd ska krävas för att få bedriva hemtjänstverksamhet enligt SoL. Utredningen har dock inte preciserat om det endast gäller omvårdnadsinsatser, eller även för de privata aktörer som endast ger serviceinsatser i form av till exempel tvätt av kläder och städning. Utredningen konstaterar att det inom välfärdsektorn finns fler verksamheter än hemtjänst som inte är tillståndspliktiga, och där det på sikt kan finnas skäl att överväga införande av krav på tillstånd. Boendestöd, kontaktpersoner och ledsagare är exempel på verksamheter som inte innefattas i begreppet hemtjänst och därför är undantagna från utredningens förslag om krav på tillstånd, vilket stadskontoret inte uppfattar som helt konsekvent. Stadskontoret anser att dessa verksamheter också ska omfattas av tillståndsplikt redan när den föreslagna lagändringen genomförs 2016. Insatser enligt LSS I utredningens förslag omfattas inte heller de som bedriver verksamhet med ledsagarservice, kontaktperson samt avlösning i hemmet (LSS 9 3-5)av tillståndsplikt. Ledsagarservice och kontaktperson är insatser som har som mål att öka brukarens deltagande i samhällslivet och att bryta brukarens isolering. Avlösarservice innebär att en avlösare tar hand om brukare i det egna hemmet eller i dess omedelbara närhet, så att föräldrar och andra syskon kan göra egna aktiviteter eller koppla av. Dessa uppdrag ställer stora krav på personlig lämplighet och kontinuitet hos de som utför uppdragen. Stadskontoret anser att det är märkligt att utredningen undantar aktörer som tillhandahåller dessa insatser från tillståndsplikt. Därigenom ställs inte samma krav på tillräcklig insikt och erfarenhet, samt ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten som
gäller för de som tillhandahåller övriga insatser enligt LSS. 11 (13) Insikt, erfarenhet och ekonomiska förutsättningar Stadskontoret anser att det måste förtydligas vad tillräcklig insikt och erfarenhet, samt ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten. En vägledning för beslutande myndigheter behöver tas fram, så att rättssäkerhet och likställighet garanteras för de som ansöker om tillstånd. Stadskontoret anser att kraven på ekonomisk redovisning både för koncernen och för den aktuella verksamheten/enheten är bra. Stadskontoret delar utredningens bedömning att även om de bolag som ingår i en koncern är separata juridiska enheter kan ekonomin i ett moderbolag, dotterbolag eller systerbolag påverka sökandens ekonomiska förutsättningar. Att det inför godkännande ska göras en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva en långsiktig verksamhet är bra. Att gå in när en huvudman, som i övrigt bedriver en fullgod verksamhet, får ekonomiska svårigheter längre fram och återkalla godkännandet av detta skäl är ett stort ingripande. Skäl till att motivera en återkallelse av tillstånd eller ett godkännande kan till exempel vara att förhindra en konkursmässig enskild huvudman eller privat utförare från att ta emot ytterligare barn/elever eller brukare i sin verksamhet. I normalfallet bör huvudmannen ges tillfälle att rätta till brister innan ett tillstånd dras in. Att dra in ett tillstånd omedelbart kan få effekten att bolaget omgående försätts i konkurs, vilket påverkar såväl de som är beroende av verksamheten, som kommunen som i de flesta fall ska ha ansvar att ge obruten service. Stadskontoret vill framföra att det kan finnas behov av att se över kraven på ekonomisk stabilitet och långsiktighet för den idéburna sektorn och sociala företag, som vill etablera tillståndspliktig verksamhet. De formuleringar som utredningen lägger fram som förslag, kan innebära svårigheter för denna typ av aktörer att etablera sig. Det kan bli en balansgång mellan möjligheten att etablera sig och att leva upp till kraven för att kunna få tillstånd. Skolverksamhet Stadskontoret ställer sig positiv till möjligheten att utreda att ge Skolinspektionen i uppdrag att ta över godkännande av, och tillsyn över, fristående förskolor, vilket idag åvilar respektive kommun. Detta kan ge förutsättningar för att bedömningarna och tillsynen ska bli likvärdiga och underlätta för mindre kommuner med begränsade utredningsresurser. Stor hänsyn bör dock tas till yttrande om de lokala förhållandena från berörd kommun. Detta för att undvika överetablering såväl avseende antal platser samt inriktning på verksamheten. Enskild pedagogisk omsorg nämns inte i utredningen och det föreslås följaktligen inte någon reglering av denna form av verksamhet, vilket är förvånande. Detta är en verksamhetsform som är extra beroende av huvudmannens erfarenhet, insikt och lämplighet. Aktuell erfarenhet från Malmö visar att allt fler barn har en plats inom enskild pedagogisk omsorg. Det är vanligast i resurssvaga områden där barnen har extra stor nytta av att få tillgång till en verksamhet av hög kvalitet. Huvudmannen, som ofta själv arbetar i verksamheten, ansvarar för att verksamhet och lokaler uppfyller de krav som ställs. Majoriteten av dessa verksamheter bedrivs i dagbarnvårdarens egen bostad. Kvalitetskraven i skollagen vad gäller pedagogisk omsorg är knapphändigt reglerade, samtidigt som de ska uttolkas av ett stort antal kommunala tillsynsmyndigheter. Då verksamheten ofta bedrivs som ensamarbete blir det begränsade möjligheter till reell insyn. Huvudmannen har en avgörande betydelse för att garantera den pedagogiska omsorgens kvalitet. Att ställa krav på denna verksamhet vad gäller huvudmannens erfarenhet, insikt och personliga
och ekonomiska lämplighet skulle väsentligt minska risken för att mindre seriösa aktörer söker sig till denna verksamhetsform. 12 (13) För ansökan om tillstånd/godkännande för skolverksamhet är ett av underlagen fortfarande elevprognos, den pekas dock inte ut särskilt som idag. Den sökande ska redan idag visa på att en intresseundersökning gjorts avseende elevprognosen, dock har elevprognosen i ansökningar som avsett Malmö många gånger varit av tveksam kvalitet. Skolinspektionen måste vara noggrann i sin kontroll av intresseundersökningarna. Den som ansöker om tillstånd ska inte kunna göra detta via ombud. I dag förekommer det att ombud tar fram ansökningar, som uppfyller samtliga krav, åt personer som inte har tillräcklig kompetens eller insikt i den pedagogiska verksamheten. Samhällsvård gällande barn och unga Det är särskilt viktigt att tydliggöra kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet hos huvudman för enskild verksamhet som rör barn och unga. Det är bra att Ägarprövningsutredningen ställer sig positiv till den utökade tillståndsplikt som föreslås delbetänkande från utredningen om tvångsvård för barn och unga, Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3). Detta för att tillförsäkra dessa utsatta barn vård av hög kvalitet i trygga och stabila miljöer. Kraven överlag är högre när det gäller personal som arbetar med myndighetsutövning gällande barn och unga, och när det gäller tillsyn av HVB för barn och unga. I sammanhanget bör så kallad konsulentstödd familjehemsvård uppmärksammas då begreppet leder till en föreställning om vård för barn i en form som inte är möjlig att lägga på ett privaträttsligt subjekt. En sådan verksamhet kan enbart omfatta stöd och handledning till familjehem som utför vården, inte själva vården. Det finns idag en otydlighet kring detta och därför är det viktigt att, vid en eventuell tillståndsplikt i enlighet med förslag i delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet, göra tydligt att tillståndet omfattar stöd och handledning till familjehemmen, inte myndighetsutövning och vård för barn och unga. Stadskontoret vill framhålla osäkerheten kring finansieringen av uppgiften att utfärda tillstånd, som föreslås läggas på kommunerna. Utredningen gör bedömningen att kommunens kostnader på sikt kommer att täckas av den avgift kommunen har möjlighet att ta ut. Möjlighet för kommunerna måste finnas att justera avgifterna om det visar sig att de inte ger full kostnadstäckning. Konsekvensen kan bli att det blir olika kostnader i olika kommuner, vilket kan ge olika avgift för de som söker om tillstånd, i likhet med vad som till exempel gäller för alkoholserveringstillstånd. Hälso- och sjukvårdsverksamhet Utredningen framhåller att det kan finnas skäl att framöver överväga ett krav på tillstånd för hälso- och sjukvårdsverksamhet. Stadskontoret anser att krav på tillstånd ska införas, och att frågan därför ska utredas snarast. Begreppet personkrets Stadskontoret anser att begreppet personkrets som används för att definiera vilka personer som ska kontrolleras då det är en juridisk person som söker tillstånd bör bytas ut. I LSS används begreppet för att definiera vilka personer som kan ha rätt till insatser enligt lagen. Att i samma lag ha en annan definition av begreppet personkrets kan göra de olika bestämmelserna otydliga och leda till missförstånd. Ett alternativ kan vara att säga krets av personer i stället, så ansluter det till begrepp som används inom näringslivet, utan att riskera missförstånd i lagstiftning inom
välfärdssektorn. I LSS står det idag i fråga om en juridisk person ska lämplighetsprövningen även avse, vilket kan vara ett alternativ. Samma begrepp och formuleringar bör för övrigt användas i samtliga lagar som berörs av förslagen i utredningen. 13 (13) Obruten service Kommunens skyldighet att tillhandahålla obruten service kan innebära att det behöver finnas en överkapacitet, för att kunna möta behov av till exempel förskoleplatser i det fall en privat driven förskola upphör med verksamheten. Det kan leda till stora oönskade ekonomiska konsekvenser för en kommun att behöva ha en beredskap att ta över brukare/barn/elever omgående i den kommunala verksamheten om en privat aktör upphör med verksamheten. Även konsekvenserna för den berörde kan bli stora, till exempel för gymnasiebarn/elever som valt en inriktning på utbildningen vilken inte tillhandahålls av kommunen. Även personalmässigt kan de vara svårt att rekrytera tillräckligt med erfaren personal med kort framförhållning. Tillräcklig kapacitet Det är av yttersta vikt att säkerställa att IVO och Skolinspektionen har tillräckligt beredskap att handlägga de ansökningar som kommer att lämnas in när de nya reglerna om godkännande och tillstånd träder i kraft. Det gäller också att IVO har tillräcklig beredskap att handlägga vid tillfälliga ökningar i antalet ansökningar, till exempel vid en snabb ökning av antalet ensamkommande barn, vilket kan leda till att nya verksamheter behöver starta för att möta efterfrågan på HVB för denna grupp. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Malmö stad Förskolenämnden 1 (2) Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-04-22, kl 17.30-20.00 Plats Rönnblomsgatan 6A, lokal B 2:1, plan 2 Paragrafer 74 Ledamöter Rose-Marie Carlsson (S), ordförande Sara Nilsson Mohammadi (V), förste vice ordförande Anneli Bojesson (FP), andre vice ordförande Jörgen Neldestam (S) Gunilla Bengtsson (S) Mats Sjölin (S) Yakup Veysel (S), tjänstgörande ersättare för Frida Andersson (S) t.o.m 72 Frida Andersson (S), f.r.o.m. 73 Stefan Sandberg (MP) Julija Radeson Lindeberg (M), tjänstgörande ersättare för Helena Nanne (M) Pernilla Röjner (M) Kristina Ekelund (M) Lisbeth Persson-Ekström (SD) Christer Bengtsson (SD), tjänstgörande ersättare för Eva Bergkvist (SD) Ersättare Yakup Veysel (S) f.r.o.m 73 Nada Johansson (S) Jan Sonestedt (S) Emelie Olsson (S) Malik Chaudhry (S) Erik Lensell (V) Sawsan Hadid (MP) Filip Juhlin (M) Linn Friman (FP) Mariola Hansson (SD) Övriga deltagare Andreas Norbrant, förskoledirektör Anna Lennartsson, sekreterare Ana Maria Deliv, kvalitet- och myndighetschef Mats Holmström, kommunikationschef Karin Bergstrand, HR-Chef t.o.m. 74 Elsa Mattia, utbildningschef t.o.m. 72 Jan-Ola Olsson, utbildningschef Lisbeth Mårtensson, utbildningschef Mariana Thelander, utbildningschef Marie-Louise Andersson, utbildningschef t.o.m. 74 Peter Lindberg, utbildningschef Peter Wahlström, utbildningschef t.o.m. 72 Margaretha Danielsson, utbildningschef Ellenor Olsson, HR-konsult, t.o.m. 73 Håkan Landgren, utredningssekreterare