Yttrande över slutbetänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)

Transkript

1 Finansdepartementet fi.registratorarecieringskansliet.se 1(10) över slutbetänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) (Dnr Fi 2015/781) Sammanfattning Skolinspektionen tillstyrker utredningens förslag om att bestämmelser införs som innebär att det ställs tydliga krav på en enskild huvudman vad gäller insikt, erfarenhet och lämplighet att bedriva utbildningsverksamheten samt krav på att huvudmannen har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Det är vidare bra att den personkrets som ska omfattas av lämplighetsprövningen tydliggörs i skollagen. Skolinspektionen är också positiv till att angivna krav inte bara ska gälla för den enskilde huvudmannen vid tidpunkten för själva godkännandet utan fortlöpande då denne bedriver verksamhet och att det införs en anmälningsskyldighet för huvudmarmen såväl vid förändringar i den personkrets som ska omfattas av prövningen som vid förändringar i de ekonomiska förutsättningarna som kan påverka verksamhetens långsiktighet. Skolinspektionen tillstyrker vidare att det ska ingå i Skolinspektionens tillsynsansvar att utöva tillsyn över de fortlöpande krav som föreslås gälla för den enskilde huvudmannen och att det införs en möjlighet till direktåterkallelse av ett godkännande i särskilda situationer utan krav på föreläggande dessförinnan. Skolinspektionen ser också positivt på att en avgift ska få tas ut vid en ansökan om godkännande. Däremot ar Skohnspektionen tveksam till att en avgika få tas ut när det gäller anmälningar om förändringar i personkretsen. Skolinspektionen lämnar följande synpunkter på betänkandet. Skolinspektionen yttrar sig enbart över de delar i betänkandet som anknyter till myndighetens ansvarsområde. Skolinspektionen lämnar vidare endast synpunkter på de avsnitt där utredningen har lämnat förslag och inte i delar som utreds av annan utredning eller föreslås bli föremål för utredning inom ramen för en ny utredning. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Vt,th.unde 2(10) 11.1 Ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet I utredningen (s. 224) anges angående begreppet "långsiktighet" att dess innehåll måste avgöras utifrån förhållandena inom respektive verksamhetsområde. När det gäller utbildningsområdet sägs, med hänvisning till vad som uttalats i prop. 2009/10:157 s. 21, att ett riktmärke i fråga om vad som kan vara på lång sikt kan vara fem år. I övrigt ges inte någon närmare vägledning angående tidsperspektivet. Vad som ska anses utgöra på lång sikt är ett viktigt och grundläggande begrepp för bedömningen av om en ansökan ska godkännas eller inte, om en huvudman fortlöpande uppfyller detta krav samt om en huvudmans skyldighet att anmäla förändringar i de ekonomiska förutsättningarna ska inträda. Det är bl.a. därför av stor vikt för en huvudman att begreppets innehåll är tydligt och att det är möjligt för denne att kunna avgöra under vilken tidshorisont en bedömning av långsiktighetskravet kommer att ske. De ovan angivna övervägandena ger enligt Skolinspektionen inte tillräcklig ledning vid denna bedömning. Skolinspektionen anser därför att begreppet behöver bli föremål för ytterligare analys och förtydligande under den fortsatta beredningen. Utredningen föreslår att den nuvarande skrivningen i 2 kap. 5 skollagen om att "...elevunderlaget är tillräckligt..." ska tas bort och ersättas med en skrivning i den föreslagna 2 kap. 5a "...ska även ha ekonomiska förutsättningar att...". En huvudman kan ha en mycket god ekonomi även om den inte har ett tillräckligt elevunderlag. Elevunderlaget är emellertid mycket viktigt för att ekonomiska förutsättningar för att driva en skolverksamhet varaktigt och med god kvalité ska föreligga. Enligt Skolinspektionen bör det framgå av lagtexten att elevurtderlaget ska vara tillräckligt Krav på insikt, erfarenhet och i övrigt lämplig I 2-kap. å a -forsta stycket 4-foreslås att bedomrungen om den sokande ar en juridisk person också ska omfatta ägare och andra som har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Utredningen har bedömt att det inte är lämpligt att i skollagen precisera hur stort ägandet ska vara för att en person ska omfattas av prövningen då detta hindrar ansvarig tillsynsmyndighet från att anpassa prövningen till förhållandena i det enskilda fallet. Det anges vidare bl.a. att i de fall den juridiska personen ägs av en annan juridisk person kan även den sistnämnda juridiska personen omfattas av prövningen om ägandet innebär ett väsentligt inflytande. Vidare beskrivs i allmänna ordalag vilka personer som skulle kunna falla in under begreppet andra med väsentligt inflytande i verksamheten. Det bör övervägas om personkretsen kan tydliggöras ytterligare.

3 Yttrandg 3(10) 11.3 Bemyndigande att utfärda föreskrifter Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bemyndigande att meddela föreskrifter om villkor för godkännande. Det kan enligt vad som anges i utredningen (s. 231) handla om mer detaljerade bestämmelser om prövningen av aktörernas ekonomiska förutsättningar, eller om kompletterande bestämmelser om vilka krav som ska ställas på erfarenhet inom ett visst område. Friskolekommitten föreslog i sitt betänkande Friskolorna i samhället (SOU 2013:56, s. 291) dels att Skolinspektionen skulle få ett bemyndigande av regeringen att utfärda föreskrifter för sin lämplighetsprövning, dels att dessa föreskrifter borde innehålla uppgifter om vilka omständigheter som skulle beaktas vid lämplighetsprövningen och vad ett beslut om avslag skulle grunda sig på. Även om utredningen inte nu uttryckligen föreslår att Skolinspektionen ska få ett sådant bemyndigande anser inspektionen att det finns skäl att här hänvisa till vad Skolinspektionen anförde i sitt yttrande (s. 3-4) över dessa förslag (Skolinspektionens yttrande över Friskolekommittens betänkande biläggs detta yttrande, bilaga 1) Skolinspektionen har alltjämt samma uppfattning i dessa frågor, i vilka inspektionen också har fått stöd i regeringens proposition 2013/14:112, Villkor för fristående skolor m.m., s Fortlöpande krav på ekonomi, insikt, erfarenhet och lämplighet Skolinspektionen tillstyrker att det införs ett krav på att en huvudman fortlöpande ska uppfylla kraven på ekonomiska förutsättningar, insikt, erfarenhet och lämplighet i övrigt. Att krav på en stabil ekonomi även ska gälla efter att skolan startat stärker elevens rätt till en god utbildning. Även vid tillfälliga nedgångar i intäkterna hos den enskilde huvudmannen ska eleverna få en fullgod utbildning. Förutsättningarna för att eleven får en utbildning med jämn och god kvalitet ökar genom fc~et ar också viktigt att eleverna i normalfallet kan gå kvar i den skola man valt under hela utbildningstiden. Risken för konkurs eller snabba beslut om att stänga skolor bör minimeras. Förslagen möjliggör för Skolinspektionen att kunna agera tidigt vid signaler och man kan därigenom minska riskerna för oplanerade avvecklingar av verksamheter. Även ur den aspekten leder förslagen till en ökad stabilitet och långsiktighet. Det är dock enligt Skolinspektionen tveksamt om det är korrekt att reglera ett krav på huvudmannen om ett fortlöpande uppfyllande av kriterierna för godkännande enligt 2 kap. 5 a endast genom regleringen beträffande Skolinspektionens tillsynsansvar i 26 kap Det förslag som utredningen lämnat i denna del innebär enligt Skolinspektionens uppfattning också att lagstiftningen

4 4(10) blir otydlig då det förs in materiella bestämmelser i ett kapitel som reglerar tillsyn/kvalitetsgranskning. Förslagsvis bör denna punkt därför istället föras över till ett nytt stycke i 2 kap. 5 a. En möjlighet kan också vara att punkten regleras i en separat paragraf i 2 kap. En sådan ordning blir mer juridiskt korrekt gentemot huvudmannen och utgör en tydligare grund för Skolinspektionen att använda vid sin tillsyn av huvudmannen. Av författningskommentaren till 2 kap. 5 a skollagen, (s. 280), framgår att det är den som ansöker om godkännande, dvs, den blivande huvudmannen, som ska visa att kraven i 2 kap. 5 a är uppfyllda. Det är principen om att det är den som ansöker om något som gäller när Skolinspektionen prövar en ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola. Inom tillsynsverksamhet är det däremot tillsynsmyndigheten som har att visa det föreligger brister i förhållande till författningarnas krav och att grund därmed föreligger för att förelägga en huvudman att vidta åtgärder för att avhjälpa eventuella brister. I betänkandet (s. 232) framgår av utredningens förslag att kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet ska kvarstå även efter det att godkännande har meddelats och att detsamma gäller kravet på att en huvudman ska kunna visa att denne har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten långsiktigt. Denna skrivning kan tolkas som att det, åtminstone beträffande kravet på ekonomisk stabilitet, även efter godkännandet är huvudmannen som ska kunna visa att förutsättningarna för godkännandet i 2 kap. 5 a, är uppfyllda. Detta överensstämmer inte med den princip om bevisbörda som gäller inom tillsynsverksamhet och Skolinspektionen vill göra lagstiftaren uppmärksam på detta förhållande Återkallelse av tillstånd vid bristande lämplighet m.m. I förf attningskommentaren (s. 284) anges att för att ett godkännande ska kurma återkallas utan föreläggande vid bristande lämplighet m.m. måste huvudmannen sakna rättslig eller faktisk möjlighet att åtgärda de brister som föranlett frågan om återkallelse av godkännandet. Detta villkor framgår inte av det föreslagna tillägget i 26 kap. 14. Enligt Skolinspektionens mening är det av tydlighetsskäl lämpligt att denna förutsättning uttryckligen anges i bestämmelsen (jfr Friskolekommittens förslag till lydelse av 26 kap. 14 ) Anmälan om ändrade förhållanden Skolinspektionen tillstyrker förslaget om att enskilda huvudmän ska anmäla förändringar i personkretsen och de ekonomiska förändringarna. Däremot bör tidpunkt för anmälan ses över i den fortsatta beredningen.

5 5(10) På s. 235 anför utredningen att nya ägare ska anmälas vid förvärvet eller utan dröjsmål därefter. Vidare sägs att vid byte av en styrelseledamot anmälan ska göras så snart som möjligt efter det att ledamoten valts in och att en ny VD ska anmälas så snart som möjligt efter anställningen. Det kommer således att för Skolinspektionen innebära att en prövning av de nya ägarnas respektive personernas lämplighet kommer att ske i efterhand, vilket kan innebära problem om inspektionen gör den bedömningen att de nya ägarna/personerna inte är lämpliga. Ytterst kan det bli fråga om att återkalla ett godkännande om de nya ägarna inte bedöms lämpliga. Om en prövning av en anmälan om t.ex. ett förvärv sker av Skolinspektionen i förväg behöver inte denna problematik uppstå. För det fall att Skolinspektionen gör bedömningen att den nye ägaren är olämplig kan huvudmannen istället välja att överlåta aktierna till en annan lämplig förvärvare utan att skolverksamheten behöver påverkas. Om prövningen sker i efterhand och Skolinspektinert återkallar ett godkännande för huvudmannen skulle en i övrigt väl fungerande verksamhet kunna tvinga läggas ner, om förvärvet inte kan gå åter (jfr här med vad som gäller för finansiella företag att Finansinspektionen måste pröva förvärvet i förväg för att det ska få genomföras, 60 dagars handläggningstid). Det kan i sammanhanget noteras att Friskolekommittert i sitt betänkande föreslog att en anmälan om att en ny fysisk eller juridisk person får ett väsentligt inflytande i huvudmannen skulle ske i förväg eller - om det förhållande som föranlett anmälningsskyldigheten inte har kunnat förutses - utan dröjsmål (se 2 kap. 7 a i förslaget). Mot den bakgrunden anser Skolinspektionen att det i den fortsatta beredningen av förslaget bör övervägas om det kan finnas anledning att en prövning av ändrade förhållanden gällande personkretsen i 2 kap. 5 a som huvdregel ska ske i förväg, dock med möjlighet till undantag härifrån på grund av oförutsedda händelser. Skolinspektionen konstaterar vidare att det i den föreslagna 6 b anges att "anmälan ska göras i samband med förändringen". I författningskommentaren (s. 282) anges däremot att anmälan ska göras "så snart som möjligt" alternativt "eller utan dröjsmål därefter". Den föreslagna paragrafen är inte tillräckligt tydlig och det räcker inte med att detta anges i författningskommentaren. På s. 236 anger utredningen att om Skolinspektionen vid tillsyn eller på annat sätt får indikationer på att det kan ha skett förändringar som inte har anmälts, Skolinspektionen kan förelägga huvudmannen att komma in med den information som krävs. Det sägs däremot inte något om möjligheten till återkallelse av godkännandet i en sådan situation. Enligt Skolinspektionen kan det ytterst bli aktuellt med återkallande av godkännandet om en huvudman, efter föreläggande, vägrar att komma in med information om ändrade förhållanden. Som Skolinspektionen anförde i sitt yttrande över Friskolekommittens betänkande (s. 4) är det dock mycket tveksamt om en utebliven anmälan i sig kan utgöra ett sådant allvarligt missförhållande som enligt skollagen krävs för ett

6 6(10) återkallande (26 kap. 13 skollagen). Skolinspektionen föreslog därför att ytterligare författningsstöd för återkallande i en sådan situation borde införas. Denna fråga bör bli föremål för ytterligare utredning i den fortsatta beredningen. Det kommer i flertalet fall bli så att den första gången en huvudman blir föremål för ägarprövning är i tillsynen av verksamheten. En fråga som då uppkommer är från vilken tidpunkt en anmälan om förändringar ska göras. Ska endast förändringar som sker efter ikraftträdandet beaktas till exempel. Detta måste tydliggöras i den fortsatta beredningen Avgifter Skolinspektionen tillstyrker att en avgift ska få tas ut vid en ansökan om godkännande som huvudman. Däremot är Skolinspektionen tveksam till att ta ut en avgift vid en anmälan om förändring i personkretsen. Vidare bör frågan om en eventuell sanktionsavgift vid utebliven anmälan ses över i den fortsatta beredningen. Skolinspektionen är positiv till att en avgift tas ut vid en ansökan om godkännande som huvudman och att den ska differentieras. Här måste det dock tas höjd för att ansökan kan se mycket olika ut och inte enbart beroende på bolagsform. En ansökan om att driva gymnasieskola kan t.ex. avse ett program och en annan ansökan tio program. Utredningen föreslår vidare att det ska vara möjligt att ta ut en avgift vid en anmälan om förändring beträffande den personkrets som anges i 2 kap. 5 a. Det föreslås samtidigt en skyldighet att anmäla en sådan förändring till Skolinspektionen. Att avgiftsbelägga en skyldighet att vida en viss åtgärd är enligt Skolinspektionen tveksamt. Det torde inte heller finnas något egentligt egenintresse för en huvudman att i här aktuell situation anmäla en förändring av personkretsen då en underlåtenhet att meddela förändringar inte får någon annan konsekvens än att Skolinspektionen, med stöd av 26 kap. 7 skollagen, kan förelägga huvudmannen att komma in med uppgifterna. I de fall, när Skolinspektionen, med stöd av 26 kap. 7 skollagen, förelägger en huvudman att komma in med vissa uppgifter ska huvudmannen inte erlägga någon form av avgift. Skolinspektionen anser därför att förslaget att avgiftsbelägga en skyldighet att anmäla en förändring i personkretsen noga bör ses över om det ska införas. Skolinspektionen kan vidare konstatera att det finns en risk att huvudmän inte anmäler förändringar i personkretsen om de ska betala en anmälningsavgift, när det inte blir några följder om anmälan inte görs. Det bör i den fortsatta be-

7 7(10) redningen ses över om en underlåtenhet att anmäla ska förenas med någon form av sanktionsavgift. I betänkandet sägs inte något om denna situation. Skolinspektionen anser att det ska föras in ett särskilt bemyndigande från regeringen om att Skolinspektionen får bestämma storleken på de föreslagna avgifterna. I 5 avgiftsförordningen (1992:191) föreskrivs att en myndighet får bestämma storleken på andra avgifter än de som avses i 4 endast efter särskilt bemyndigande från regeringen. De avgifter som här är aktuella tas inte upp i 4. I 2 kap. 6 c måste därför ett bemyndigande i enlighet med vad som anges i 5 avgiftsförordningen föras in Utdrag ur belastningsregistret Utredningen föreslår att Skolinspektionen ska få en rätt att få uppgift om brott ur belastningsregistret motsvarande den som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har vid sin tillståndsprövning. Enligt förslaget ska denna rätt gälla beträffande den som Skolinspektionen överväger att godkänna samt, om sökanden är en juridisk person, den personkrets som ska omfattas av prövningen. Motsvarande rätt ska enligt förslaget också gälla för inspektionens tillsynsverksamhet. Skolinspektionen ser positivt på förslaget. Det bör även i den fortsatta beredningen ses över Skolinspektionens möjligheter att få uppgifter om brott för vilket åtal väckts ur misstankeregistret (jfr 4 13 förordningen (1999:1135) om misstankeregister avseende Fastighetsmäklarinspektionens rätt att begära uppgifter vid lämplighetsprövning, jfr här bilaga 1, sid 3). 12. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser De föreslagna bestämmelserna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli Några övergångsbestämmelser föreslås inte införas med anledning av detta, vilket innebär (se s. 245) att bestämmelserna ska börja tillämpas för nya ansökningar om godkännanden och i tillsynen från detta datum. Skolinspektionen instämmer i utredningens bedömning att det är viktigt att de förslag som läggs fram i betänkandet införs och börjar gälla så snart som möjligt. Tiden från det att ett beslut om införande av förslaget kan komma att fattas och dagen för ikraftträdande den 1 juli 2016 kommer, såvitt Skolinspektionen kan bedöma det, att bli kort. För att tillförsäkra en rättssäker och ändamålsenlig tillämpning av de nya bestämmelserna krävs att utbildningsinsatser genomförs för Skolinspektionens medarbetare inom såväl myndighetens prövning av godkännanden som inom tillsynsverksamheten. Vidare är det nödvändigt att anpassa och utveckla myndighetens processer och stöd i arbetet i form av bedömningsstöd, mallar och IT-system. Skolinspektionen anser därför att en rim-

8 8(10) hg dag för ikraftträdande är den 1 januari Ett ytterligare tungt vägande skäl för att tidpunkten för ikraftträdandet bör vara den 1 januari 2017 när det gäller prövningen av godkännanden av ansökningar som har kommit in före den 1 juli 2016 är att de nya bestämmelserna i annat fall kan komma att börja tillämpas mitt i en ansökningsomgång. En sådan ordning skulle innebära att den nya regleringen skulle gälla för de ärenden där beslut inte meddelats före den 1 juli medan den äldre regleringen alltjämt skulle vara tillämplig i de ärenden där beslut meddelas före ikraftträdandet. Till detta kommer att handläggningen av en ansökan där beslut inte meddelats före den 1 juli 2016 också måste kompletteras för att en prövning ska kunna ske i enlighet med den nya föreslagna regleringen. Detta är enligt Skolinspektionen varken en lämplig eller effektiv ordning Konsekvenser för staten Det som Skolinspektionen tidigare har anfört till utredningen utgör fortfarande enligt Skolinspektionens mening en rimlig uppskattning av de tillkommande kostnaderna när en anpassning till de föreslagna förändringarna har genomförts. Till det tillkommer såväl inom myndighetens prövning av godkännanden som inom tillsynen kostnader för implementering av de nya uppgifterna. Utredningen har (s. 251) utifrån, av Skolinspektionen lämnade uppgifter och utifrån det antagandet att antalet ansökningar i genomsnitt kommer att ligga på 2015 års nivå, räknat fram hur stor kostnadsökningen för Skolinspektionens prövningar av godkännanden totalt beräknas bli per år ( kr). Utredningen menar dock att den framräknade kostnaden kommer att bli lägre än så och på sikt uppgå till högst kr. Som skäl för detta anges bl.a. att den uppskattade kostnadsökningen "inkluderar ansökningar om utökade tillstånd" och att en prövning av sökandens erfarenhet, insikt och lämplighet därför inte kommer att behöva göras i varje ärende. Skolinspektionen vill här påtala att myndigheten redan i de tidigare gjorda beräkningarna har tagit hänsyn till att vissa-ärenden-kommer all gå i elativ t-fort alt-handlägga-avseende-de-tillkommande uppgifterna medan andra ärenden kommer att kunna ta betydligt längre tid anspråk i de delarna. De av Skolinspektionen redovisade siffrorna utgör således en genomsnittskostnad. Vidare bedömer Skolinspektionen att kostnadsökningen inte kommer att minska på grund av att vissa ansökningar rör utökning av verksamheten (utökning av godkännandet) förrän tämligen långt fram i tiden då det i dagsläget inte finns några huvudmän som har genomgått ägarprövning. Ett annat skäl som utredningen också tar upp till att kostnaderna inte kommer att bli så höga är att det är sannolikt att ansökningar i vissa fall kommer att avslås innan det blir aktuellt att pröva exempelvis sökandens lämplighet eller ekonomiska förutsättningar. Som Skolinspektionen förstår förslaget så antar då utredningen att Skolinspektionen då ska göra en

9 9(10) prövning av huvudmannens förutsättningar enligt 2 kap. 5 som ett första led och om det då blir avslag så ska inte Skolinspektionen göra en ägarprövning eller en prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar. Enligt Skolinspektionen är det dock inte möjligt att först pröva huvudmannens förutsättningar enligt 2 kap. 5 och därefter som ett andra led de ekonomiska förutsättningarna eftersom de prövningarna är helt beroende av varandra. Det är t.ex. inte möjligt att bedöma en huvudmans förutsättningar till elevhälsa, skolbibliotek eller lärarresurser utan att samtidigt bedöma elevunderlaget och budgeten. Det är av stor vikt att Skolinspektionen gör en helhetsbedömning utifrån både huvudmannens ekonomiska förutsättningar och förutsättningarna att följa föreskrifterna. Som Skolinspektionen ser det är frågan om lämplighet en prövning som bör göras tillsammans med övrig formell prövning av ansökan innan en prövning av huvudmannens förutsättningar görs. Skolinspektionens uppfattning är därför att det inte finns skäl att på det sätt som utredningen angett justera ned den beräknade årliga kostnadsökningen för tillståndsprövningen. Avslutningsvis kan Skolinspektionen konstatera att det bör åligga en myndighet att själv ansvara för rutiner såsom i vilken ordning olika moment genomförs. Även när det gäller den beräknade kostnadsökningen för Skolinspektionens tillsyn utgör de av Skolinspektionen redovisade siffrorna genomsnittskostnader, då Skolinspektionen även i denna del har beaktat att vissa ärenden kommer att gå relativt fort att handlägga avseende de tillkommande uppgifterna medan andra ärenden kommer att ta betydligt längre tid i anspråk i de delarna. Skolinspektionen menar därför att det inte heller finns grund för att justera ned den årliga kostnadsökningen ( kr) per år för Skolinspektionens tillsynsverksamhet. Skolinspektionen vill i sammanhanget också ta upp att det för att de nya bestämmelserna ska kunna tillämpas på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt, processer och stöd i arbetet i form av bedömningsstöd, mallar och IT-system behöver anpassas o-ch-utve-cklasill d-e-tta-kommer även utbildningsinsatser på området för Skolinspektionens personal samt informationsinsatser till intressenter utanför myndigheten. Tiden för implementering och utbildning av medarbetare vid enheten för tillståndsprövning uppskattar Skolinspektionen till fyra timmar per medarbetare. Timkostnaden uppgår enligt tidigare redovisning till 865 kronor. Totalkostnaden för 15 medarbetare blir därför kronor. När det sedan gäller motsvarande kostnad beträffande medarbetare på Skolinspektionens tillsynsenheter uppskattar Skolinspektionen även här tiden till fyra timmar per medarbetare. Timkostnaden uppgår enligt tidigare redovisning till kronor. Totalkostnaden för 200 medarbetare blir därför i det närmaste kr. Vidare uppskattar Skolinspektionen kostnaden för ut-

10 10 (10) veckling av bedömningsstöd och IT-system samt extern information till cirka kr. Sammanfattningsvis uppskattar Skolinspektionen enligt ovanstående beräkningar den årliga kostnadsökningen till kr. Till detta tillkommer under det första året även uppstartskostnader om cirka kr. Författningsförslag 2 kap. 6 a saknas i författningsförslaget. 12 kap. 6 c är det nödvändigt att ett bemyndigande i enlighet med vad som framgår av 5 avgiftsförordningen förs in, se avsnitt 11.7 I 26 kap. 3 första stycket 5 ska "Skolinspektionen" bytas ut mot "Statens skolinspektion" som är myndighetens officiella namn. När det gäller 26 kap. 14 anser Skolinspektionen att bestämmelsen blir mer lättförståelig om orden "förutsättningarna för godkännande" byts ut mot "kraven". Skolinspektionen anser vidare att det av bestämmelsen även ska framgå att en förutsättning för att återkallelse ska få ske är att den enskilde saknar faktisk eller rättslig möjlighet att åtgärda den aktuella bristen, se avsnitt I den slutliga handläggningen har rättschefen Marie Axelsson deltagit. Ann-Marie Begler Generaldirektör Stefan Axelsson Jurist Bilaga: Skolinspektionens yttrande över betänkandet Friskolorna i samhället (SOU 2013:56)