ADOPTIVBARNENS HÄLSA & TRYGGHET

ADOPTIVBARNENS HÄLSA & TRYGGHET Vi översänder allmän information - juridisk, praktisk och medicinsk - om hur ni redan nu kan förbereda er inför mötet med barnet och för hemkomsten. Det här ett axplock och kan ses som en vägledning om vad som är viktigt att tänka på inför hemkomsten. I dokumentationen Så går det till att adoptera utgiven av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, beskrivs några av områdena mer utförligt. Dokumentationen finns att hämta på www.mia.eu under rubriken Att adoptera. Inför resan FFIA har tecknat en tidsbegränsad försäkring för ert blivande barn. Försäkringen gäller om något händer barnet under den tid ni har hand om det i utlandet och fram tills ni anländer i Sverige. Försäkringen omfattar såväl sjukdomar som olycksfall. Tänk på att begära kvitto om ni vill få ut kostnaden på FFIA:s eller på någon av era övriga försäkringar. Försäkringen har en självrisk på 500 kr. Försäkringen gäller från och med den dag ni får barnet i er vård och fram till hemkomsten. Detta förutsatt att ni lämnar landet så snart som möjligt efter det att processen är avslutad. Försäkringen gäller endast barnet. Glöm inte att teckna en reseförsäkring för egen del och för eventuellt medföljande barn. När det gäller sjuk- och olycksfallsförsäkringar har det under tidigare år varit svårt att hitta en bra barnförsäkring för adoptivbarn. Nu erbjuds alla adoptivbarn en sjuk- och olycksfallsförsäkring från det de att de anländer till Sverige. Detta innebär en mycket större trygghet för nyblivna adoptivföräldrar och deras barn än tidigare. Sjuk- och olycksfallsförsäkringen gäller upp till två år efter ankomsten till Sverige. Premien för den första perioden ingår i adoptionsavgiften. Därefter kan föräldrarna välja att fortsätta med försäkringen på individuell bas.eftersom detta är en medlemsförmån förutsätter det dock att man fortfarande är medlem i FFIA. Ni kan läsa mer om detta på vår hemsida under Barn och ungdomsförsäkring. Ta kontakt med vaccinationscentralen och undersök ert eget infektionsskydd vare sig ni själva reser ut eller barnet kommer hit med eskort. Se till att ha fullgott skydd mot polio och gulsot (hepatit A) i form av gammaglobulin eller vaccination. Det är också viktigt att se över skyddet mot TBC. Kontakta barnavårdscentralen innan ni reser. En bra sjuksköterska kan ge olika praktiska råd om barnavård m.m. Hon är också beredd att göra ett hembesök när barnet har kommit och hon kan beställa tid hos en barnläkare för hälsoundersökning. Detta skall ske någon gång under de första veckorna därför att man vill att barnen ska få den bästa möjliga hjälpen mot eventuella sjukdomar och den bästa möjliga hälsovården. Något besök på BVC är inte aktuellt före den mer utförligare hälsoundersökningen. Det kan också vara lämpligt att läsa Hälsa och utveckling före och efter adoptionen ett häfte i den skriftserie som ges ut av Allmänna arvsfonden tillsammans med några adoptionsorganisationer. Samtliga häften går att beställa via vår hemsida och ni finner också mer information om varje skrift på 1

hemsidan. Vi vill återigen rekommendera er att ta del av och beställa de skrifter ur skriftserien som ni anser är relevanta för er adoption. Ni bör absolut läsa mer om anknytning redan nu men även fortsättningsvis hålla er uppdaterad inom ämnet. Vi rekommenderar att ni läser Sara Larssons bok Anknytning i adoptivfamiljens vardag. Se reportage i Vi Adoptivfamiljer nr 4 2009. Det finns också olika bra förberedande artiklar i Månadsbladet och i Vi Adoptivfamiljer på vår hemsida. Anser ni att ni behöver veta mer om hur man praktiskt sköter barnet kan det vara stor idé att låna/köpa någon handbok i barnskötsel (se FFIA:s litteraturlista). Påtala gärna för sköterskan om ni önskar vara med på de kurser i barnavård som ges i BVC:s regi och som biologiska föräldrar automatiskt får inbjudan till. I barnets ursprungsland Blivande adoptivföräldrar är oftast en tid i barnets ursprungsland och hela familjen får mölighet att bekanta sig med varandra innan man reser hem tillsammans med barnet. Att möta barnet i barnets ursprungsland är mycket postivt ur de flesta aspekter. I en del länder sker överlämnandet direkt medan hos några kontakter har man möjlighet att vänja sig vid varandra och mötas vid några tillfällen innan man bryter upp barnet från dennes invanda miljö. Det går att förbereda sig relativt väl inför överlämnadet av barnet. Ni har kanske långt tidigare gått en kurs för blivande adoptivföräldrar där detta togs upp. Det finns broschyrer samt faktaböcker i ämnet om mötet med sitt barn. Genom att vara påläst och förberedd har ni en plattform att stå på inför ert första möte även om ni aldrig kan veta hur det faktiskt blir den där underbart fantastiska överlämningsdagen och i framtiden. Ålder och utvecklingsnivå på de barn som överlämnas till er stämmer sällan överens med vårt lands uppfattning om hur stort barnet är eller hur utvecklat ett barn bör vara i en viss ålder. Hur barnet bemöter och söker kontakt med er skiftar mycket beroende av ålder, personlighet o.s.v. Barnet kan stundtals vara otröstligt och/eller apatiskt, då det är obekant med miljö och människor. Barnet är långt ifrån de rutiner han/hon är van vid. Det kan också vara så att barnet väljer att tröstas och kramas av en av er och inte låter den andra föräldern närma sig. Andra är lika tillgivna mot alla i hans/hennes närhet. Det här en anpassningstid för hela er familj som startar vid överlämnadet och som fortskrider efter er hemkomst. Ni bör också vara förberedda på att barnen kan vara understimulerade och ha en del hälsoproblem. Vanliga sjukdomar hos barnen är parasit och masksjukdomar, tarminfektioner med diarré, undervikt, vitaminbrist och infektioner i öron, näsa och hals. Skabb och löss förekommer ganska ofta. På apoteket finns det skriftlig information och botemedel, det vill säga specialschampo och liniment som kan vara bra att ta med på resan. Huvudlössen sprids ofta genom direktkontkt med hår och besvären består mest av klåda. När det gäller skabb bör ni alltid ta kontakt med barnläkare innan ni börjar med egenvård. Skabbdjuret förekommer oftast mellan fingrar, i handflatan och på handlovar. Små barn kan också ha det på fotsulor. Besvären består mest av klåda. Det förekommer också att barnen har mask, t.ex. 2

spolmask och springmask. Klåda kring ändtarmsöppningen är ett vanligt symptom vid springmask. Spolmask kan visa sig i barnens avföring. Även här finns närmare information på apoteket och maskmedel att köpa. Vi vill också särkilt nämna MRSA, methicillinresistenta Staphylococcus aureus, är en stafylokockbakterie som är motståndskraftig mot våra vanliga antibiotika. Staphylococcus aureus, som även kallas gula stafylokocker, är en vanlig bakterie som finns runt omkring oss och som vi oftast inte blir sjuka av. MRSA har ökat i Sverige, men är fortfarande ovanlig här jämfört med länder utanför Norden. De senaste åren har MRSA ökat bland hemkomna adoptivbarn. Det är därför särkilt viktigt att provtagning görs vid hemkomst för just MRSA. MRSA kan vanligen orsaka sår eller andra enklare hudinfektioner. Enkla sårinfektioner med MRSA är oftast inte allvarligare än andra sårinfektioner och behöver sällan antibiotikabehandlas. Problemet är att smittan kan spridas vidare till omgivningen. De flesta som har MRSA får inga besvär alls. De är bara bärare av bakterierna till exempel på huden eller i näsan. I de fall då bakterierna orsakar sjukdom är sårinfektioner och andra hudinfektioner vanligast. Barnen har sällan alla de utvecklings eller hälsoproblem som nämns här och de flesta problem läker ut ganska snabbt med rätt behandling och omvårdnad. Hemresan Följ CHECKLISTA 2 och tänk på att ni har tillräckligt med ombyten, mat och blöjor med under er hemfärd. För att undvika förstoppning eller diarré bör det vara sådan mat och välling som barnet är van vid. Näsdroppar behövs under flygresan om barnet är förkylt. Redan hemifrån kan man också ta med ett vätskeersättningspulver, som man bör ge om barnet har diarré under resan. Hemkomsten Låt ert barn ta det lugnt första tiden. Försök att inte resa bort och genast träffa hela släkten - barnet behöver knyta an till er föräldrar i första hand. Försök vistas i er hemmiljö och skapa rutiner tillsammans. Det är en stor glädje och omställning - men tröttsamt - att få en ny liten familjemedlem. Ring BVC-sköterskan, som ni talat med tidigare, så kommer hon på hembesök. Hälsoundersökning Ert barn har, beroende av ursprungsland, oftast handlingar som innehåller någon av dessa uppgifter; t.ex. var det är fött, vilket eller vilka barnhem det har vistats på, ibland fakta om biologiska modern, barnets födelsevikt, vilka vaccinationer det har genomgått och vilka sjukdomar det har haft. För att försäkra sig om att barnet är vaccinerat mot det som anges i eventuella vaccinationsintyg bör ni be om att få ett antikroppstest utfört. Dessa handlingar får ni i princip alltid vid barnbesked eller vid överlämnadet av barnet. Handlingarna är viktiga och grundläggande när man planerar för hälsokontrollerna här hemma. De kommer dessutom att få stor betydelse för 3

barnet självt, när han eller hon senare vill lära känna sitt ursprung och få veta något om sina första månader eller år. Hos barnläkaren görs vanlig hälsoundersökning och provtagning, vilka framgår av den bifogade bilagan PROVTAGNING -HÄLSOUNDERSÖKNING. Den bör äga rum inom två veckor efter det att barnet har kommit hem. Var och av vem den görs kan variera på olika orter i landet. Kostnaderna kan också vara något olika. Innan man vet något om eventuella smittosamma sjukdomar bör man vara extra noga med handhygienen. Vid hälsoundersökningen väger och mäter man barnet och för in uppgifterna i våra vanliga tillväxtkurvor. Man bedömer vidare barnets utveckling motoriskt (kan barnet sitta, gå o.s.v.) och psykiskt (ger barnet ögonkontakt, ler det, talar, leker o.s.v.?). Man lyssnar också på hjärta och lungor, känner på magen, tittar i munnen och öronen som vid alla liknande undersökningar. I vissa fall kan barnets utveckling vara försenad, såväl beträffande vikt och motorik som psykisk kontakt, men näring och stimulans i den nya familjen gör i regel att detta rättar till sig. Läkaren brukar i sådana fall vilja träffa barnet flera gånger. Det är vanligt att barnen har någon förkylningsinfektion eller drabbas av en sådan vid hemkomsten. Infektioner i huden och eksem är inte ovanliga och som vi nämnde tidigare kan barnen ha skabb allt är lätt att behandla för läkaren vid detta tillfället. Om barnet har akuta symtom vid hemkomsten ska man genast vända sig till jourhavande läkare. Det kan ibland vara svårt att avgöra om barnet endast är medtaget efter resan eller sjukt. Fortsatt kontroll Ofta vill barnläkaren göra åtminstone en uppföljande kontroll på mottagningen, t.ex. efter sex månader. På barnavårdscentralen behöver ni en kunnig barnsjuksköterska och kanske en barnpsykolog, som kan ge råd vid problem med mat, sömn, aggressioner m.m., som är vanliga under den första tiden av anpassning i ett nytt hem. Ta även tillfället i akt under hembesöket/alt. besöket hos BVC och berätta om ni är oroliga över något och exempelvis önskar remiss till barnpsykolog eller bara en tätare kontakt med BVC så här i början av ert föräldraskap. Det är också bra att ni som föräldrar är vakna och uppmärksammar problem som kan uppstå strax efter hemkomst men även långt fram i tiden, t.ex. i samband med nya separationer, tonårsproblem, puberten m.fl.. Till viss del kan man vara förberedd och vara mer vaksam vid eventuella tecken på t.ex. separationsproblem och identitetskriser genom att läsa in litteratur i ämnet. Fosterbarn och adoptivbarn När ett utländskt barn kommer till en svensk familj för adoption dröjer det ofta en tid innan adoptionen är genomförd i svensk domstol eller blivit gällande här i Sverige. Barnet vistas då i familjen som fosterbarn och fosterbarns juridiska ställning är en annan än adoptivbarns. 4

I Svensk föräldrarätt skiljer man på vårdnad och förmyndarskap. Med vårdnad avses rättigheten och skyldigheten att sörja för barnets uppehälle och uppfostran samt att företräda barnet i personliga angelägenheter av olika slag. Förmyndarskapet däremot har avseende på förvaltningen av barnets egendom. För barn med föräldrar i livet är i regel föräldrarna både vårdnadshavare och förmyndare. För föräldralösa barn eller för barn med föräldrar, som av någon anledning (sjukdom eller olämplighet) inte kan utöva dessa funktioner utser rätten en särskild vårdnadshavare och förmyndare. Formellt är fosterföräldrarna oftast inte förmyndare utan endast vårdnadshavare. De utländska barnens förmyndare är i många fall någon kontaktman i barnets ursprungsland, om de biologiska föräldrarna är okända. Barnets förmyndare kan naturligtvis inte fungera praktiskt i Sverige och därigenom kommer dessa barn att i praktiken stå utan förmyndare. Det är därför angeläget, att de fosterbarn som kommer hit från utlandet får sina fosterföräldrar registrerade också som förmyndare, så att de kan företräda barnet när så krävs. Arvsrätt Den främsta skillnaden mellan adoptivbarn och fosterbarn gäller arvsrätten. Adoptivbarn jämställs med barn i äktenskap. Fosterbarn däremot saknar arvsrätt efter sina fosterföräldrar och deras släktingar. Till dess adoptionen är klar bör man som förälder säkra barnets ekonomiska trygghet. Det kan göras genom att man upprättar ett testamente till barnets förmån och genom att man sätter in barnet som förmånstagare i försäkringar jämsides med eventuellt övriga barn. Finns det barn i familjen tidigare kan man genom testamente förordna att fosterbarnet skall jämställas med de övriga barnen när det gäller andel av föräldrarnas kvarlåtenskap. Som regel bör man anlita en jurist med kännedom om familjens speciella förutsättningar när man upprättar testamente. Den som skriver testamente själv skall observera de formkrav med vittnen som måste iakttagas för att testamentet skall gälla. Försäkringar Man kan också genom förordnanden i försäkringar tillförsäkra fosterbarn en tryggad ekonomisk ställning. Föräldrarna bör inte lämna något åt slumpen utan sätta in fosterbarnet som förmånstagare och arvsberättigad i likhet med familjens övriga barn. Detta kan man få hjälp med av sitt försäkringsbolag. Sociala rättigheter Inom en vecka efter barnets ankomst ska föräldrarna anmäla barnet till det lokal skattekontor familjen tillhör. Barnets pass gäller som legitimation. I och med att barnet blir folkbokfört kommer barnbidraget automatiskt. I skattehänseende och när det gäller bostadsbidrag är fosterbarn jämställt med biologiskt barn. Däremot utgår inte barnpension för fosterbarn. Om barnet är adopterat utomlands och ena föräldern skulle avlida innan adoptionen godkänts av domstol kan dock barnpension utbetalas sedan adoptionen godkänts. Vi rekommenderar er att ta kontakt med en jurist för att få bästa informationen vad som kan komma att gälla just er. 5

Om något händer Vad händer om barnet mister sina adoptivföräldrar? Barnets juridiska ställning är då beroende av om adoptionen då är genomförd eller om dödsfallet sker före genomförd adoption. Det är alltid bra att ha funderat över saker innan det händer: vem vill vi ska ta hand om vårt barn om något händer osv. Fråga er utredare eller någon annan kontakt på socialtjänsten hur ni på bästa sätt kan skyddda ert barns ställning och ev. omhändertagande. Källor: Dr. Gunnel Hedvall 1995 Välkommen till Barnavårdscentralen, folder, 2000 Bonniers Barnbok -av E. Fenwick, 1999 Hälsan är din råd om egenvård, broschyr från Apoteket m.fl.,1998 Apotekets råd om huvudlöss, broschyr, 1999 Så går det till att adoptera, dokumentation från MIA, 2005 Apotekets hemsida www.apoteket.se, 2005-07-12 6