Översiktsplan 2010 Samrådshandling september 2009
Förord Säters kommun beslutade 2005-04-05 att revidera den gällande översiktsplanen från 1991. Förarbeten och övrigt faktainsamlande har gjorts av Tor Hagman på Mondo arkitektkontor i Falun. Efter behandling i tre politiskt sammansatta arbetsgrupper har denna samrådshandling utförts av Miljö- och byggkontoret. Huvudansvariga har varit förvaltningschef Lars G Norman och tf. stadsarkitekt Hans Ekborg.
Innehållsförteckning A Planeringsförutsättningar 6 Planeringsunderlag Säters kommun idag B Visionen 8 C Teman 9 Bebyggelseutveckling 10 Bostäder Fritidshusbebyggelse Utvecklingsområden för fritidshus/permanent boende Områden för landsbygdsutveckling Områdesbestämmelser Stora opåverkade områden Arbetsområden Skolor och förskolor Äldreboende Planberedskap Genomförande av fastställda mål Säters innerstad 13 Områdesbestämmelser Salutorget Genomförande av fastställda mål Strandskydd 15 Genomförande av fastställda mål Kommunikationer 16 Väg Järnväg Genomfarter Säter Gustafs Flyg Farled Dalarna Gång- och cykelvägnät IT Telekommunikation Genomförande av fastställda mål Klimatförändringar 20 Översvämningar Genomförande av fastställda mål Tillgänglighet 22 Genomförande av fastställda mål Tillväxt och mellankommunala frågor 23 Region Dalarna Falun-Borlängeregionen Dalabanans intressenter Intresseföreningen Bergslaget Boende- och arbetsmarknad Kommunikationer Skola och utbildning Räddningstjänst Grushushållning Genomförande av fastställda mål Friluftsliv och rekreation 26 Genomförande av fastställda mål Jordbruk 28 Genomförande av fastställda mål Skogsbruk 30 Genomförande av fastställda mål Naturvård 32 Skyddade områden Andra områden av särskilt intresse Sjöar med negativ näringspåverkan Genomförande av fastställda mål Kulturmiljövård 34 Genomförande av fastställda mål Energi och teknisk försörjning 36 Fjärrvärme Vattenkraft Vindkraft Solenergi Naturgas Biogas Energigrödor Vatten och avlopp Skyddsområden, vattentäkter Dagvatten Avfall Genomförande av fastställda mål Hälsa och Säkerhet 40 Genomförande av fastställda mål Näringsliv 42 Genomförande av fastställda mål D Delområden 44 Val av delområden Redovisning av delområden Exempel på generella bestämmelser gällande samtliga områden Fördjupningar av översiktsplanen 46 Säters tätort Mora-Enbacka Kyrkbyn Stora Skedvi Tätorter 46 Rekommendationer för framtida utveckling Säter Gustafs Stora Skedvi Tätort med stora kulturmiljövärden 46 Rekommendationer för framtida utveckling Säters innerstad Jordbruksbygd 47 Rekommendationer för framtida utveckling Området kring Hyen Området norr om Bispberg Området nordväst om Kyrkbyn Yttre Heden Området sydväst om Naglarby Området öster om Gustafs Jordbruksområde med stora naturvärden 47 Rekommendationer för framtida utveckling Säterdalen Holmsjöarna-Kårtyllasjöarna Älvlandskapet Laggarbo Jordbruksområde med stora kulturvärden 47 Rekommendationer för framtida utveckling Grådö-Hamre-Husby Riksintresse: Kulturmiljövård Skogsbygd 48 Rekommendationer för framtida utveckling Norra skogsområdet Mellersta skogsområdet Södra skogsområdet
Säters Kommun Skogsområde med stora naturvärden 48 Rekommendationer för framtida utveckling Uvberget Stora Mossen Mörtaberget Limberget Djupdalarna Norrhytteravinen Bispbergsklack Pannlappen Älgmossen Skogsområde med stora kulturvärden 48 Rekommendationer för framtida utveckling Bobygden Östra Silvberg-Risshyttesjön- Jönshyttan Grängshammar Ulvshyttan Snickargården Skogsområde med värde för friluftslivet 48 Rekommendationer för framtida utveckling Trylännet Dalsbyberget Området söder om Ljustern Stabberget Ulvsjöarna Icke områdesknutna beteckningar 49 Rekommendationer för framtida utveckling Rekommendationer för framtida utveckling Rekommendationer för framtida utveckling E Plangenomförande 50 Bebyggelseutveckling Kommunikationer Säters innerstad Tillgänglighet Friluftsliv och rekreation Jordbruk Skogsbruk Klimatförändringar Naturvård Kulturmiljövård Strandskydd Näringsliv Energi och teknisk försörjning Tillväxt och mellankommunala frågor Hälsa och säkerhet F Underlag 53 Läsanvisningar Översiktsplan 2010 är utformad med syfte att vara överskådlig, lätt att förstå och lätt att uppdatera. Strukturen följer i huvudsak det upplägg som tagits fram av Länsstyrelsen i Dalarna. Redovisningen av planen är indelad i fem delar, som alla är knutna till varandra, samt ett antal bilagor. Del A förklarar översiktsplanens bakgrund och förutsättningar Del B behandlar kommunens vision inför framtiden, framför allt ur ett regionalt perspektiv. Vad representerar Säter av idag och vilka frågor är viktiga att driva inför framtiden. Del C är en indelning i teman, det vill säga de allmänna (statliga, kommunala etc.) intressen som påverkar utvecklingen i kommunen. Det är varken önskvärt eller möjligt att redovisa alla temaområden lika utförligt. Under arbetet med översiktsplanen har kontinuerliga bedömningar gjorts av aktualiteten i olika frågor för att planen ska redovisa det som är väsentligt för just Säters kommun. Del D delar in kommunen geografiskt i olika karaktäristiska delområden där en viss typ av markanvändning dominerar. Här föreslås vilka planeringsriktningar som bör gälla inom respektive område vid kommunens utveckling under planperioden. Del E handlar om hur översiktplanen ska realiseras och hållas uppdaterad. Del F redovisar vilket underlagsmaterial som använts vid framtagandet av planen. Eftersom målsättningen har varit att skapa en lättåtkomlig, användbar översiktsplan hänvisas läsaren till författningar och underlagsmaterial för vidare information om vad som ligger till grund för olika ställningstaganden. Del A Planeringsförutsättningar Del B Visionen Del C Teman Del D Delområden Del E Plangenomförande Del F Underlag
A Planeringsförutsättningar Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en översiktsplan som redovisar synen på utvecklingen i kommunen under de kommande åren. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens vision av hur Säters kommun kan se ut i framtiden. Översiktsplanen skall ange hur kommunen avser använda mark och vatten för att utvecklingen ska gå i den riktning som kommunen önskar och uppställda mål ska nås. En väl genomförd översiktsplan ger: signaler om att kommunen har en vilja och ett mål när det gäller kommunens utveckling stark ställning i regionala samarbetsprojekt möjligheter att påverka beslut i bebyggelse- och markfrågor som tas på högre nivå kommunen vägledning vid beslut i markanvändningsfrågor utanför detaljplanelagt område underlag till och förenklar kommunens detaljplanearbete Planeringsunderlag Översiktsplanen grundar sig på ett antal målsättningar för samhällets utveckling som formulerats i dokument på olika nivåer. Det handlar om allt från riksdagsbeslut till de kommunala förvaltningarnas egna verksamhetsmål. Riksintressen enligt 3:e eller 4:e kap Miljöbalken En av översiktsplanens uppgifter är att redovisa vilka riksintressen som gäller inom kommunen samt hur de ska tillgodoses. Det är Länsstyrelsen som beslutar om riksintressen men kommunen kan i översiktsplanen föra fram sin syn vad gäller eventuella ändringar av gällande riksintressen. Tillväxtavtal är ersatt med Dalastrategin. Med förenade krafter mot 2016. Säters kommun är i många avseenden en del i ett större sammanhang. Först och främst handlar det om frågor som berör de omgivande kommunerna i mellersta Dalarna men kommunen ingår också i större regionala sammanhang. I Dalastrategin framhålls följande utmaningar som bör hanteras Kompetensförsörjningen Miljöomställningen Globaliseringen Dalarnas särskildhet De mellankommunala frågorna tenderar att öka i både antal och angelägenhet i takt med att miljöfrågor och regionförstoring lyfts fram. Tillväxtfrågor och mellankommunala frågor behandlas därför under ett särskilt tema. Dalastrategin är antagen av Region Dalarnas direktion i april 2006 och är ett instrument för att forma en regionpolitik för länet, alltså ett styrdokument för Region Dalarnas aktiviteter och beslut. Visionen, målbilderna och vägvalen i Dalastrategin uttrycker en vilja att Dalarna i alla meningar ska växa och utvecklas Kommunala mål FN antog 1992 ett dokument kallat Agenda 21 med avsikt att uppnå en hållbar utveckling på jorden. Detta handlar till stor del om miljöarbete och Agenda 21 har sedan kommit att bli en del av det dagliga arbetet i Sveriges kommuner då dokumentet brutits ner för att fungera på lokal nivå. Något enhetligt Agenda 21- dokument finns inte i Säters kommun. Dessa frågor behandlas i det fortlöpande arbetet utifrån mål i nationella och regionala miljömål som finns redovisade i översiktsplanen. Övriga regionala mål och kommunala mål Utöver ovan redovisade planeringsförutsättningar finns ytterligare ett antal regionala och kommunala styrdokument. Dessa redovisas i planen under de teman de berör. Nationella miljömål Riksdagen har i november 2005 antagit 16 nationella miljömål som syftar till att: värna den biologiska mångfalden och naturmiljön främja människors hälsa ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna För att konkretisera miljöarbetet anges även delmål med inriktning och tidsperspektiv. För majoriteten av målen är inriktningen att de ska uppnås inom en generation. Under respektive tema i översiktsplanen redovisas vilka miljömål som berörs. Dalarnas miljömål Dalarnas miljömål, som antogs i november 2003 fick en ny version fastställd i April 2007. Målen bygger på de nationella miljömålen och konkretiserar dessa genom handlingsplaner, samarbetsprojekt och åtgärdsprogram. Tanken är att detta ska underlätta det dagliga miljöarbetet. I många fall är Dalarnas miljömål samma som de nationella miljömålen men det förekommer tillägg och preciseringar som är speciella för vårt län. Även delmålen har i vissa fall anpassats, skärpts eller tillskapats särskilt för Dalarnas län. Länsstyrelsen ansvarar för att de nationella miljömålen preciseras till förhållandena i vår region och har upprättat handlingsplaner inom olika områden, till exempel EnergiIntelligent Dalarna - Program för regional energisamverkan. Under respektive tema i översiktsplanen redovisas vilka regionala miljömål som berörs och hur kommunen avser att arbeta för att uppnå dessa. Arbetet med målen ligger i första hand på gatukontoret samt bygg- och miljöförvaltningarna. Miljökvalitetsnormer Upprättandet av miljökvalitetsnormer styrs av miljöbalken och meddelas av regeringen. De anges oftast som halter eller värden och kan omfatta hela eller delar av landet. Regeringen har fastställt miljökvalitetsnormer för utomhusluft, omgivningsbuller samt för fisk- och musselvatten. De fastställda miljökvalitetsnormerna bedöms i dagsläget inte överskridas inom Säters kommun och någon ytterligare redovisning görs därför inte i översiktsplanen. Miljöbedömning Översiktsplanens konsekvenser på miljön ska enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken bedömas i en så kallad miljöbedömning, eftersom genomförandet av översiktsplaner kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling kan främjas. När det gäller Säters kommun är riskerna för att betydande miljöpåverkan ska uppstå på grund av planen relativt begränsade. Kommunen har i samråd med Länsstyrelsen gjort bedömningen att miljöbedömningen för översiktsplanen kan avgränsas till bebyggelseutveckling på Våbäcks udde och omdragning av länsväg 266, vilka kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller att miljöpåverkan är osäker 1) http://www.naturvardsverket.se/index. php3?main=/dokument/lagar/kvalnorm/mkn.html, 2006-04-18
Säters kommun idag Säters kommun har idag ca 11 000 invånare. Största arbetsgivare är kommunen (drygt 700 anställda) och landstinget (drygt 400 anställda). Bland de större privata företagen kan nämnas Säters Ångsåg, Kablego, Stocksbroverken, Vika Bröd, Gustafs träindustri. Den privata sektorn sysselsätter närmare 1500 personer. Kommunen har växt fram kring jord- och skogsbruksnäringarna och dessa är viktiga även idag. Det saknas dock större företag och kommunen har istället gjort sig känd för sina många småföretag. Kommunens tillgångar är närheten till naturen, goda uppväxtvillkor och småstadens personliga bemötande. Som relativt liten landsbygdskommun finns dock naturliga begränsningar när det gäller kommersiell och offentlig service. Säter kan inte konkurrera med Falun och Borlänge när det gäller utbud men har lyckats behålla centrumhandeln tillsammans med kompletterande externetableringar. Säter ligger i Dalarnas centrala delar och genomkorsas av riksväg 70, delvis av riksvägarna 50 och 80 samt länsväg 266. Säter ligger nära Dala Airport och har bra tågförbindelser. Med det geografiska läge som Säter har blir det allt viktigare att ingå i ett större regionalt sammanhang. Befolkningsutveckling, arbetsmarknad och resurstillgång inom den offentliga sektorn gör det nödvändigt att samarbeta i frågor som rör bl.a. kommunikationer, skola, räddningstjänst mm. Falun/Borlänge växer sig allt starkare som regionalt centrum i Dalarna vilket med all sannolikhet kommer att vara positivt för Säters utveckling under förutsättning att kommunen finner och utvecklar sin roll i detta sammanhang. pa en vision för framtiden som är positiv och möjlig att uppnå. Det handlar om att bygga vidare på fördelarna och prioritera vissa områden. I dagens samhälle handlar mycket om profilering för att skilja sig från mängden. Säters kommun har hittat sitt profilområde i att vara en bra boendekommun och ska nu arbeta för att förverkliga visionen. Historisk bakgrund Historiskt tillhörde Säter fram till år 1626 Stora Tuna socken. Omkring 1630 blev Säter ett eget pastorat. Staden Säter fick stadsrättigheter 1642. Vid mitten av 1700-talet inföll blomstringstiden för Säters industri och många stora industrier anlades då, bl. a. Säters bruk. 1642 upprättades också den första stadsplanen av Jon Arhuidson. Vid uppbyggandet av staden under det följande århundradet följdes sedan helt 1600-talets uppfattning. Säters kommun bildades 1971 av Säters stad samt Gustafs, St Skedvi och Silvbergs kommuner. ligger. I samband med Gustaf Vasas reformation drogs hela egendomen in till kronan och blev sedan platsen för en kungsgård. Säter fick stadsprivilegier år 1642 men hade från 1620-talet vuxit fram som industriort. Vid Ljusteråns många fall ned mot Säterdalen anlades flera hyttor och hamrar, både för järn- och kopparhantering. Sveriges första reningsverk för koppar (garverk) anlades 1619 med hjälp av inbjudna tyskar och ett myntverk för kopparmynt stod klart 1624. Dessa anläggningar flyttades 1642-44 till Avesta. I ersättning för kopparverken fick stadens smeder privilegier på smidesprodukter av järn, bl a harnesksmide till den indelta hären. Smidet och järnhanteringen var grunden för Säterbornas liv och väl till i mitten av 1800-talet, då Säters bruk lades ned efter en brand. Staden fick nytt liv i samband med järnvägens tillkomst 1880. Nya industrier, bl.a. ett väveri och en yxfabrik växte upp. Det som kom att sätta sin prägel på Säter var dock byggandet av det stora rikshospitalet för mentalt sjuka, som stod färdigt 1912. Vid den tiden hade även turismen kommit till Säter, med Säterdalen som huvudmål. De centrala delarna av staden är fortfarande i princip uppbyggda efter stadsplanen från år 1642. Stadskärnans trähusbebyggelse ger därför en gammaldags unik prägel åt Säter. Eftersom staden aldrig drabbats av stadsbränder är trähusen fortfarande dominerande. Här finns en charmig blandning av låga knuttimrade uthuslängor och reveterade borgarhus för affärsverksamhet eller boende. Stora Skedvi, kommunens äldsta socken Stora Skedvi är en av Dalarnas äldsta socknar. Bygden kring älven med sina lättodlade jordar lockade tidigt människor att bosätta sig här, troligen redan på stenåldern. Kyrkan med sin medeltidsprägel och takmålningar är en av landskapets vackraste. Jordbruket utvecklades tidigt genom goda jordar och förståndiga bönder varigenom Skedvi blev en rik bygd. Bl a började man tidigt att använda växelbruk och de järnskodda plogarna som kunde vända tiltan, kan rentav ha uppfunnits här. I varje fall tillverkades sådana plogar redan i slutet av 1700-talet i socknen. Kommunen är representerad inom Region Dalarna, Falun Borlänge regionen, Räddningstjänstförbundet Dala Mitt samt Dalabanans Intressenter. Det finns således alla möjligheter att ska- Säters stad Staden Säter växte fram kring en fogdegård, som funnits på platsen för nuvarande Kungsgårdsskolan sedan åtminstone 1550-talet. Tidigare var fogdegården förlagd till Jönshyttan, där nu golfbanan
8 Historisk bakgrund forts. Delar av socknen bär minnen av bergsbruk. I ett bälte från Klingsbo mot Fiskarbo och Nyberget har funnits koppar- och silverhyttor, i Nyberget även en betydande gruva. St Skedvi är annars unikt genom att det saknar egentlig tätort. Byn kring kyrkan - Kyrkbyn - är visserligen skol- och affärscentrum, men bär knappast prägeln av centralort. Gustafs, socknen som fick kungens namn Södra delen av den urgamla Tuna socken som idag utgör Gustafs socken kallades tidigare Enbacka fjärding. Bygden omfattade stora och folkrika byar kring älven och mindre byar mot skogstrakterna i norr. Vid Enbacka låg sedan medeltiden en kopparvåg, där man bokförde den koppar som fraktats från Kopparberget i Falun över sjön Runn och på älven, tills man lastade om till landsvägstransport vid Enbacka. Nedströms låg nämligen flera forsar som man inte kunde ta sig förbi. 1775 godkände Gustaf III att Enbacka kapellag skulle få bilda egen församling med namnet Gustafs efter kungen själv. Gustafsbygden blev med tiden känd för sina gelbgjutare. Med koppar från Falun som huvudbeståndsdel gjorde bönderna mässingslegeringar varav de sedan tillverkade knappar, spännen, pinglor m.m. Fortfarande tillverkas Gustafspinglor och andra mässingsföremål på några ställen i Gustafs. På 1890-talet grundlades en träindustri vid järnvägsstationen i Mora by, som skulle bli grunden till den guldlisttillverkning som sedan 1901 gjort Gustafs känt i ramlistbranchen. I dagsläget återstår några specialiserade men framgångsrika träindustrier i Mora by, bl a Gustafs Inredningar i Dalarna AB. En annan tillverkning som gjort namnet Gustafs välkänt är Gustafskorven, en rökt hästkorv, som tillverkats i bygden under lång tid. De ovan nämnda forsarna i älven reglerades 1938 då Stora Kopparbergs Bergslags AB uppförde Långhags kraftverk. I och med detta försvann till stor del det ovanliga niplandskapet som älven bildade på sin färd genom Gustafs. Silvbergs socken Silvberg var under medeltiden ett av landets viktigaste områden för silverframställning. Det östra Silverberget eller Öster Silvberg är känt sedan 1300-talet men kan vara äldre än så. Trakten hörde till den omfattande Tuna socken och till sockenkyrkan red de rika silverknaparna enligt traditionen på silverskodda hästar. Inom socknen har funnits ett tjugotal silver- och järnhyttor där bäckarna bildar fall som kunde driva en bläster. Med tiden växte några hyttor till bruksorter. Grängshammar var länge huvudorten för bergshanteringen i bygden. Även vid Ulfshyttan byggdes en bruksanläggning, som var i drift till 1939. Annars lades alla hyttor i Silvberg ned under 1800-talets lopp, bl a på grund av att transporterna härifrån blev för dyra. Ulfshyttans herrgård drivs idag som hotell- och värdshusrörelse. B Visionen För att ett mål ska bli tydligt är det nödvändigt att känna till vad man har att utgå ifrån. En framgångsrik vision bygger därför alltid på noggranna analyser av dagsläge och förutsättningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har i mötesform diskuterat vad Säter är och skulle kunna bli. Det finns i dag en vision som har en bred kommunal förankring och som också ingår i budgetarbetet: Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor. Säter ska vara en boendekommun som erbjuder höga boendekvaliteter i naturoch kulturmiljö. Det ska finnas attraktiva tomter för nybyggnation i olika kommundelar. Kommunen avser att utveckla möjligheterna till sjönära boende för både permanent- och fritidsboende. Detta är en prioriterad profilfråga som dock måste vägas samman med övriga intressen kring våra sjöar. Inom kommunen finns flera områden av riksintresse, till exempel Säters innerstad och Säterdalen. Ett välvårdat natur- och kulturarv utgör en stor tillgång i vår strävan att erbjuda höga boendekvaliteter. I Säters kommun ska finnas alla möjligheter till goda uppväxtvillkor för våra barn och ungdomar. Skolverksamheten ska ha betoning på trygghet och social omsorg. Barn och ungdomar ska bli sedda och bekräftade som enskilda personer och stor vikt ska läggas på att utveckla sociala relationer. Målet är trygga och hänsynsfulla barn som är beredda att ta ansvar för framtiden, sig själva och andra. Inom äldreomsorgen ligger kommunen i tätposition när det gäller förändringsoch utvecklingsarbetet. Förutsättningarna är goda för att kommunen även i framtiden ska kunna erbjuda sina innevånare en kommunal verksamhet av hög kvalité. med goda kommunikationer För att vara en attraktiv boendekommun krävs väl fungerande kommunikationer, såväl inom kommunen som till Dalarnas största arbetsmarknad i Borlänge/Falun. Vid de serviceplansträffar som genomförts i de olika kommundelarna har det framförts att kommunikationerna till centralorten måste förbättras, liksom kommunikationen mot Borlänge-Falun. Även goda kommunikationer mot Stockholm och Mälardalen är ett måste eftersom Säter har sin arbetsmarknad i huvudsak på annan ort. regional samhörighet Säters kommun samverkar med grannkommunerna på en rad områden. Allt tyder på att denna samverkan kommer att öka i och med att arbetsmarknadsregioner utvidgas och pendlingen ökar. och lokal särart Kommunen står inför flera intressanta utmaningar de närmaste åren. För att näringsliv och turism ska kunna utvecklas krävs ökad inflyttning till kommunen i form av både invånare och verksamheter. Konkurrensen inom handeln har ökat i närområdet och det behövs en nyrekrytering av yngre entreprenörer då medelåldern bland kommunens företagare är hög. Kommunen ska därför utveckla en särart när det gäller handel som bland annat bygger på den lilla kommunens personliga bemötande, lokalproducerade produkter och innovativa entreprenörskap. Kommunen har en mycket positiv inställning till företagande och ska med de medel som står till buds förbättra villkoren och möjligheterna för befintliga och nya företag.
C Teman För att få en överblick över hela det komplexa ämnesområde som innefattas i en översiktsplan, kan man med fördel göra en indelning i olika teman. Indelningen kan göras på olika sätt, förutsatt att den uppfyller lagstiftningens krav på en heltäckande redovisning av mark- och vattenanvändning i kommunen. I denna översiktsplan har temaindelningen delvis styrts av den vision som redovisas i del B. Eftersom kommunen anser att det är särskilt viktigt med mellankommunal samverkan, bra kommunikationer och kvalitativt boende har dessa teman lyfts fram lite extra. Efter en allmän beskrivning av respektive temas innebörd görs en genomgång av dagsläge och framtidsutsikter. Därefter redovisas fastställda mål samt hur dessa ska genomföras. Planen redovisar följande teman: Bebyggelseutveckling Säters innerstad Strandskydd Kommunikationer Klimatförändringar Tillgänglighet Tillväxt och mellankommunala frågor Friluftsliv och rekreation Jordbruk Skogsbruk Naturvård Kulturmiljövård Energi- och Teknisk försörjning Hälsa och säkerhet Näringsliv 9
Bebyggelseutveckling Säters kommun inrymmer både småstad och landsbygd. I Säter är det möjligt att bo vackert och lugnt men ändå ha aktiviteter, storstadsliv, utbildning och arbete inom räckhåll. Här finns både småstadens charm och unika landsbygdsmiljöer med röda dalagårdar, åkrar och skogar delvis i kontakt med Dalälven som flyter genom landskapet. Temat behandlar huvudsakligen boendefrågor men även arbetsområden, skola och förskola. Frågor som rör utvecklingen i Säters innerstad behandlas i ett eget tema. Ny bebyggelse ska följa Plan- och bygglagens (PBL) bestämmelser om detaljplan, samlad bebyggelse respektive sammanhållen bebyggelse. Med samlad bebyggelse avses enligt PBL bebyggelsegrupper med 10-20 hus om de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark eller dyl. Med hus avses inte bara bostadshus utan även andra byggnader som inte utgör komplementbyggnader till bostadshus. Vilka områden i kommunen som omfattas av begreppet samlad bebyggelse ändras över tiden. Aktuella områden finns markerade på karta hos byggnadsnämnden. För närvarande handlar det om följande områden. Säter: Bispberg-Knutsbo, Dalkarlsnäs- Maggsta, Gamla Dalsbyn och Uggelbo. Gustafs: Björkled-Boberg, Dammsjön, Enbacka, Mora by, Naglarby-Gruvby- Lisselhaga-Storhaga, Backa och Solvarbo. Stora Skedvi: Arkhyttan, Bispbergshyttan, Kyrkbyn-Gamla Kyrkberget, Nedernora-Uppbo-Fäggeby och Norra Hyen. Silvberg: Flaxan, Norbo, Skenshyttan, Silvbergs Fiskarbo och Ulvshyttan-Trollsjöheden. Utanför samlad bebyggelse gäller särskilda bestämmelser. Den som vill bygga uppmanas kontakta Miljö- och byggnämnden för information om dessa bestämmelser. Enligt 5 kap PBL ska prövning av markens lämplighet för bebyggelse ske genom detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse m m. Härmed avses i första hand expansionsområden för kommunens tätorter. Även kompletteringar i de mindre byarna samt koncentrerad fritidshusbebyggelse kan utgöra sammanhållen bebyggelse. 10
Bostäder Bostadsbyggandet i kommunen präglas av stor variation. I kommunens ägo finns Säterbostäder AB som förvaltar drygt 1000 lägenheter. Liksom i många andra kommuner präglades 70- och 80-talen av ett kraftigt småhusbyggande. Under denna tid växte Åsen-området fram, där drygt 1000 personer bor idag. Även i Gustafs färdigställdes under denna tid stora småhusområden. Närheten till Borlänge hade i detta fall stor betydelse. i form av en fördjupning av översiktsplanen. Utvecklingsområden för bostäder Säters kommun har, och ska även i fortsättningen ha, en god planberedskap. Lediga villatomter ska finnas i alla kommundelar. För att snabbt kunna få fram tomter bör planprogram tas fram på flera ställen, detta för att fastslå om platserna är lämpliga att bebygga eller inte. Inom ett stråk mellan Säters tätort och länsväg 266 finns idag huvuddelen av kommunens permanentbostäder. För att utnyttjandet av samhällsresurser och infrastruktur ska vara effektivt bör denna koncentration fortsätta inom överskådlig framtid. Inom denna kommundel ska det ständigt finnas planberedskap för exploatering, trots att behovet idag är litet. Samtidigt finns i området kommunens bördigaste jordbruksmarker vilket innebär att två viktiga intressen kan kollidera. Överskott/underskott på hyreslägenheter i kommunen varierar över tid, likaså vilken typ av lägenheter som efterfrågas. Efterfrågan på naturnära villaboende i strandnära lägen ökar. Kommunen avser utreda möjligheterna till att skapa denna typ av boende för både permanent- och fritidsbruk. Med tanke på kommunens relativt låga befolkningstäthet och den goda tillgången till obebyggda strandområden bör det finnas utrymme för byggnation i sjönära lägen. Byggande i sjönära lägen får dock inte ske på sådant sätt att strandskyddets syften motverkas. Man kan t.ex. anlägga en gång och cykelväg som garanterar allmänhetens tillträde till stranden. Hänsyn ska också tas till översvämningsrisk samt möjligheten att anordna fungerande vatten- och avloppslösningar. I första hand ska platser väljas där det är möjligt att utnyttja befintlig infrastruktur, service m m inom rimliga avstånd. Strandskyddsfrågor behandlas vidare under ett särskilt tema i översiktsplanen. Det är nödvändigt att ta ett helhetsgrepp på dessa frågor. Kommunen avser därför att göra en total översyn av tänkbara platser för strandnära bebyggelse. Denna översyn kommer att utföras Inom Folieraren/Förgyllaren i Mora by finns utrymme för flerfamiljshus. Översiktsplanen föreslår ingen ytterligare utbyggnad av denna boendeform i Gustafs. Däremot bör flerbostadshus eventuellt i kombination med handel och allmänservice kunna byggas i kv. Liljan i Säter. På Skönviksområdet vid golfklubben finns mark som är lämplig för boende. Tre befintliga villatomter ska kunna kompletteras med ytterligare tomter. Även i området mellan Skönvik och Säters centrum, t ex kv. Kulan, bör möjligheterna till ytterligare bostäder utredas. I den gamla fördjupade översiktsplanen finns ett område mellan Daniels Hage och Dalkarsnäs med fastighetsbeteckningen Ljusterängarna. Detta område bör, trots att det är jordbruksmark, kunna bebyggas eftersom området som jordbruksmark har låg status. Beslut finns på att planprogram ska tas fram för Skönvik, Björknäs udde och Yttersätra. Viktigt är dock att Kvista parken vid Yttersätra undantas från bebyggelse. För denna del bör ett skötselprogram upprättas. Längs vägen mellan Säter och Stora Skedvi, norr om Karlsgårdarna och öster om Knutsbo, finns ett område med attraktivt läge och närhet till centrala Säter. Det finns en fortsatt efterfrågan på tomter i Enbackaområdet i Gustafs. Tänkbara områden finns mellan skolan och bron över älven samt på Våbäcks udde. (Osäkert på grund av kollision med jordbrukets intressen.) Öster om idrottsplanen i Mora by finns i tidigare översiktsplan ett område som bör utredas för bostadsändamål. Någon förändring av detta ändamål är dock inte aktuell. Förutsättningarna för fritids- eller permanent boende i nära anslutning till riksväg 70 och Borlänge vid Nedre Milsbosjön ska utredas. Ytterligare ett område med potential men som kräver ytterligare studier är längs norra stranden av Nedre Risshyttesjön, söder om vägen mellan Säter och Smedjebacken. Området ingår i den mastfria zonen men då befintlig bebyggelse finns omedelbart öster och väster om området bör förtätning kunna tillåtas. Här ska dock hänsyn tas till de riksintressanta kulturvärden som finns i området Östra Silvberg-Risshyttesjön-Jönshyttan. Stor försiktighet ska gälla vid prövning av ny bebyggelse. Utöver ovan nämnda tomter för villabebyggelse kan efter särskild prövning enstaka villor få uppföras även utanför samlad och sammanhållen bebyggelse. Detta skall dock ske i enlighet med de rekommendationer som gäller inom delområdena Jordbruksbygd och Skogsbygd. Fritidshusbebyggelse Säters kommun har inga stora sammanhängande fritidshusområden, men på några ställen finns ändå en omfattande fritidshusbebyggelse. Exempelvis runt Ulvsjön i Silvberg, det s.k. Flaxanområdet och Hampnäset i anslutning till Skenhyttans by, runt sjön Ljustern i Säter. Vid Risshyttesjöarna, Stensjön och Björkljustern finns också en omfattande fritidshusbebyggelse. I mindre omfattning finns fritidshusbebyggelse runt sjöar som Dammsjön i Solvarbo samt vid Stoltens fäbod söder om Ljustern. I Stora Skedvi finns även fritidshusbebyggelse vid Stora Lönnvattnet och Hyen samt vid Nyberget. Utvecklingsområden för fritidshus/permanentboende Mellan Lilla Ulvsjön och Norbo finns ett detaljplanelagt område där holländska intressenter planerar fritidshusbebyggelse/ fastboende. Exploateringsavtal finns med möjlighet att exploatera ca 65 tomter. Även i Sandvik kan befintlig bebyggelse förtätas. En utbyggnad är möjlig av fritidshusområdet Nyberget vid Dammsjön. Exploatering kan ske söderut mot Källvreten. Bebyggelsen i Källvreten är även den av fritidshuskaraktär. Möjlighet finns även att planlägga mindre område norr om sjön. Vid sjön Klingen, norr om Lövåsens skola bör fritidshustomter kunna anläggas. Utöver ovan nämnda tomter för villabebyggelse kan efter särskild prövning enstaka fritidshus få uppföras även utanför samlad och sammanhållen bebyggelse. Detta skall dock ske i enlighet med de rekommendationer som gäller inom delområdena Jordbruksbygd och Skogsbygd. 11
12 Områden för landsbygdsutveckling I kommuner som Säter, där det finns gott om stränder, ska områden för landsbygdsutveckling kunna pekas ut i översiktsplanen. I dessa områden ska lättnader i strandskyddet kunna tillåtas. Områdena bör bland annat: Vara lämpliga för utvecklingen av landsbygden. Vara av sådant slag och ha en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Ha en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter. Att ett område utpekats som område för landsbygdsutveckling innebär inte att strandskyddet är per automatik, upphävt. Det kan finnas t ex botaniska eller kulturhistoriska aspekter som gör området, eller del av området, olämpligt för bebyggelse. Lämpliga områden för landsbygdsutveckling är: Norbo, Sandvik och södra delen av Långalen, norra stranden av Nedre Risshyttesjön, södra och östra delen av Nedre Klingen, norra delen av Dammsjön vid Nyberget. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser styr utvecklingen i de delar av kommunen där det finns särskilt behov av att förändringar är kopplade till ett större sammanhang. Områdesbestämmelserna har samma karaktär som detaljplanebestämmelser men reglerar endast ett begränsat antal frågor. Platser med områdesbestämmelser redovisas nedan. Aktualiteten på områdesbestämmelserna skall prövas vid varje mandatperiod. Bispberg Områdesbestämmelserna upprättades för att ge en samlad bild av den framtida markanvändningen. De redovisar riktlinjer för bygglovsprövning och detaljplanering. Hänsynsregler för det kulturhistoriska riksintresset redovisas också. Bestämmelserna har stor aktualitet. Skönvik - Områdesbestämmelserna har upprättats för att fastlägga markanvändningen och ge både ökad och minskad lovplikt. Ökningen innebär att områdets karaktär med ljusa hus i parkmiljö ska bevaras. Centrala Säter Särskilda områdesbestämmelser har upprättats för att ta ett samlat grepp kring bevarandefrågorna i den kulturhistoriskt riksintressanta stadskärnan. Bestämmelserna redovisar hänsynsregler för det kulturhistoriska intresset och har stor aktualitet. Solvarbo by Den befintliga bebyggelsen i Solvarbo by har karaktären av en gammeldags klungby och denna skyddas för förändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet. Stora opåverkade områden I kommunen finns ett område som, främst av landskapsbildsmässiga skäl, avsatts som mastfri zon enligt miljöbalken 3 kap. 2. Här är kommunens avsikt att i möjligaste mån hålla fritt ifrån kraftledningar och master. Inte heller höga belysningsstolpar och vindkraftverk ska uppföras. Detta ska dock inte ses som en garanti för att området är fritt från elektromagnetisk strålning eftersom en viss påverkan utifrån kan förekomma. Någon bebyggelse ska inte tillkomma utöver eventuella kompletteringar av den befintliga. Detta för att en fredad zon med vildmarkskänsla ska kunna vidmakthållas Arbetsområden Beredskapen när det gäller nyetableringar är god. Inom kommunen finns ett antal lediga tomter för industriändamål, bland annat i Karlsgårdarna, Arkhyttan och Gustafs. Detaljplan har under 2008 upprättas för ett handels- och industriområde vid Kullsveden. Skolor och förskolor Grundskolor och förskolor finns idag i Säter, Kyrkbyn, Fäggeby, Mora By, Solvarbo och Enbacka. Enligt kommunens beräkningar täcker dessa framtida behov och några utbyggnader eller nyetableringar erfordras inte under planperioden. Gymnasieskolan behandlas i översiktsplanen under temat Tillväxt och mellankommunala intressen. Äldreboende Äldreboenden finns idag i Säter, St Skedvi och Gustafs. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer behoven att öka generellt i landet och även i Säter. Skisser har gjorts på radhus inom Algaområdet som ska kunna nyttjas till äldreboende. Ett av hyreshusen inom Åsen-området har nyligen anpassats för seniorboende, privat seniorboende finns på Skönviksområdet. Bostadsbolaget undersöker ytterligare alternativ på olika ställen i kommunen. Planberedskap Begreppet planberedskap kan användas på olika sätt. Traditionellt brukar antalet färdiga men ännu inte bebyggda detaljplaner sägas vara kommunens planberedskap. Vad som är mer väsentligt i Säters fall är i vilken grad planeringsförberedande åtgärder har inletts. För att kunna tillskapa den typ av attraktiva boendemiljöer som efterfrågas, när efterfrågan finns, pågår en kontinuerlig genomgång av möjliga utvecklingsområden. Tanken är att detaljplanering ska kunna ske på ett effektivare och snabbare sätt vid behov och då med utvecklingsstudier och översiktsplan som stöd. Även när det gäller andra typer av bebyggelse som arbetsområden och äldreboende är planberedskapen, som framgår ovan, god. Riksintressen enligt 3:e kap. Miljöbalken: Inom området bebyggelseutveckling som sådant redovisas inga riksintressen. Bebyggelseutvecklingen berörs dock av riksintressen inom angränsande områden, främst kulturmiljövård vilka redovisas på annan plats i översiktsplanen. Miljömål som påverkar temat Bebyggelseutveckling: Dalarnas miljömål God bebyggd miljö Dalastrategin: Dalarna 2016 är en region som präglas av socialt välbefinnande och god inte minst för barnen och där människors vilja och kunskap som drivkraft för utveckling och tillväxt tas tillvara Dalarna 2016 är en välkomnande, nydanande och dynamisk region som gör att många söker sig till just Dalarna för att leva här men också för att etablera och driva verksamheter av olika slag. Kommunalt målområde: Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor. Miljö och byggnämndens nedbrytning av målen är bland annat: Där efterfrågan finns ska kommunen kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Kommunens energiplan anger att den fysiska planeringen ska främja låg energiförbrukning genom att främja sammanhållen bebyggelse och gemensamma uppvärmningssystem. Kommunen ska ta fram en Klimat- och energistrategiplan. Kommunens avsikt är att inom område avsatt som mastfri zon upprätthålla rådande landskapsbild i den mening att inga objekt som genom sin skala påtagligt påverkar landskapsbilden ska tillföras. Syftet är att bibehålla känslan av orörd vildmark. Genomförande av fastställda mål Säkerställande av riksintressen: Inga riksintressen berörs i direkt mening. Målens fysiska konsekvenser i översiktsplanen: Utvecklingsområden för bebyggelse anges
i översiktsplanen. En faktisk exploatering av dessa förutsätter detaljplaner eller områdesbestämmelser. Förtätning av områden kan dock i vissa fall ske utan föregående planläggning. Utanför detaljplanelagt område finns bestämmelser avseende samlad respektive sammanhållen bebyggelse. Boende i glest bebyggda villaområden och på landsbygden står i viss konflikt med miljömålet God bebyggd miljö. För att minska konflikten bör utbyggnadsområden i första hand lokaliseras i kommunens delar med anslutning till befintlig service och infrastruktur. Kommunens strategi för genomförande av målen: Kommunen ska vid detaljplanering samt vid lov- och tillståndsgivning följa översiktsplanens rekommendationer. Kommunen skall upprätthålla en planberedskap som möjliggör tillskapande av attraktiva boendemiljöer med färdiga detaljplaner inom ett år. För att möjliggöra attraktiva boendemiljöer på landsbygden har kommunen för avsikt att, så långt möjligt, i den fortsatta planeringen av utbyggnadsområden, lokalisera dessa så att effektiva och resurssnåla förbindelser kan användas och tillskapas till viktiga kommunala och regionala målpunkter. Möjligheterna till samlade uppvärmningsmöjligheter bör prövas. Säters innerstad Säters tätort är kommunens centralort och i många avseenden dess ansikte utåt. Här finns stora kvaliteter, som bland annat består i boende i genuin småstadsmiljö med närhet till butiker, caféer och restauranger. Det är viktigt att utnyttja och tydliggöra dessa kvaliteter. Detta tema handlar om estetiska och stadsmiljömässiga frågor som berör innerstadens bevarande och utveckling. Kopplat till detta finns förstås även trafiktekniska frågor som i översiktsplanen främst behandlas under temat Kommunikationer. Begreppet Säters innerstad skiljer sig från den faktiska tätorten som framgår av kartan till höger. Detta tema behandlar alltså inte hela tätorten. Eftersom det första intrycket av en stad eller ort är mycket viktigt är det angeläget att besökare tidigt får en positiv syn på Säter som ort. Den offentliga miljön i centrala Säter, i synnerhet den del som vetter mot riksväg och järnväg, behöver därför en betydande kvalitetsmässig höjning. Innerstaden bör synliggöras från riksvägen och en tydlig infart till centrum skapas. Ett attraktivare och mer lättillgängligt centrum gynnar handeln och det är därför angeläget att hitta trafiklösningar som tillgodoser samtliga behov. Genom Säter löper riksväg 70 och järnvägen parallellt och skapar en barriär som delar staden på ett sätt som ur stadsmiljöperspektiv är olyckligt. Vill man skapa en profil kring tätorten och centrumhandeln är det viktigt att ha ett tydligt koncept. Säter ska stå för något annat än de handels- och kommuncentra som omger kommunen. Ett sådant förslag skulle kunna vara att bygga vidare på traditionen av Säter som trästaden, men att göra det i en modern tappning. Det finns ett stort behov av att komplettera staden i anslutning till riksvägen och därigenom tydligt avsluta innerstaden. I anslutning till genomfarten måste dock bullerfrågor diskuteras. Hastighetsbegränsning till 50 km/tim vore att föredra. En handelsutredning har genomförts. Denna visar bl a att det finns behov av nya kommersiella lokaler. Dessa bör i så fall placeras i zonen mellan riksvägen och trästaden. Nya handelsetableringar bör inte lokaliseras nordost om riksvägen. Ett tydligare samband bör skapas mellan innerstaden och Säterdalen. För att uppnå detta krävs dels projekt som kan utgöra förebilder, dels styrande bestämmelser i områdesbestämmelser och detaljplaner. För området vid Ljusterån skall en handlings- och skötselplan tas fram. Områdesbestämmelser Särskilda områdesbestämmelser har upprättats för att ta ett samlat grepp kring bevarandefrågorna i den kulturhistoriskt riksintressanta stadskärnan. Bestämmelserna redovisar hänsynsregler för det kulturhistoriska intresset och har stor aktualitet. Aktualiteten skall prövas för varje mandatperiod. 13
Salutorget Salutorget är det centralt placerade stadsrum som bildar stadskärnans front mot riksväg 70. Torget har också direkt koppling till tätortens kulturmiljöskyddade trähusbebyggelse. Samtidigt finns närheten till Säterdalens frilufts- och rekreationsområden öster om riksväg och järnväg. Ett förändringsarbete kring salutorget skall syfta till att tydliggöra dessa samband fysiskt och visuellt, ge staden ett skyltfönster samt att förbättra torgets funktion som stadsrum. Transportstråkens barriärskapande effekt måste minskas. I det förslag till ny utformning av Salutorget, som har tagits fram, redovisas hur en förändrad gatumiljö, med gångväg mellan torget och Säterdalen, skulle kunna bidra till att bryta denna barriär. Projektet förutsätter att riksvägen på den aktuella sträckan kan hastighetssäkras till 50 km/h genom att en rondell byggs vid infarten till centrum. Då skulle riksvägen få utseende mer som gata än som genomfart (jämför Rättvik) och biltrafiken inte bli lika dominerade som idag. Denna fråga behandlas även under temat Kommunikationer. Kommersiell verksamhet En handelsutredning har genomförts för att utreda möjligheter och brister för handeln i centrala Säter. Anläggandet av en rondell, enligt ovanstående förslag, skulle få positiv inverkan på handelsverksamheten i centrum. Kommersiell verksamhet behandlas huvudsakligen under temat Näringsliv nedan. Riksintressen enligt 3:e kap. Miljöbalken: Delar av Säters innerstad berörs av riksintresse för kulturmiljövården Miljömål som påverkar temat Säters innerstad: Dalarnas miljömål God bebyggd miljö Mål i tillväxtavtal: Levande och mångsidiga lokalsamhällen ska finnas både på landsbygden och i tätorterna. Övriga regionala och kommunala mål: Genomförd detaljhandelsutredning ska ligga till grund för en kommunal målsättning när det gäller centrumarbetet. Genomförande av fastställda mål Säkerställande av riksintressen: Gällande områdesbestämmelser redovisar hänsynsregler för det kulturhistoriska intresset. Bestämmelserna utgör också kommunens underlag för hantering av bygglov inom stadskärnan. Målens fysiska konsekvenser i översiktsplanen: Områdesbestämmelser för Säters innerstad antogs av kommunfullmäktige 1995 för att säkerställa det riksintressanta området. Dessa bestämmelser skall ses över. Kommunens strategi för genomförande av målen: Kommunen ska vid vid lov- och tillståndsgivning följa översiktsplanens rekommendationer. Kommunen ska bistå med råd om hur gällande områdesbestämmelser bör tolkas vid ny-, om- och tillbyggnad samt rivning inom detta område. 14
Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna har tillkommit för att trygga förutsättningarna för friluftslivet och bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv. Inom strandskyddsområde är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader eller göra förberedelser för bebyggelse, ändra byggnader så att de kan tillgodose väsentligen annat ändamål eller utföra andra åtgärder som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda området eller väsentligen försämrar livsvillkor för djur- och växtarter. Förbuden gäller inte åtgärder som behövs för jordeller skogsbrukets, fiskets eller rennäringens behov och som inte tillgodoser bostadsändamål. Dispens från förbudet kan också sökas hos kommunen om man har särskilda skäl. En förutsättning för att få dispens är att biologiska värden inte påverkas på ett icke acceptabelt sätt. Säters kommun förespråkar en anpassning av strandskyddsbestämmelserna så att man i högre grad kan ta hänsyn till lokala förhållanden. Det är orimligt att samma strikta förhållanden ska råda i landsbygdskommuner med god tillgång till stränder i förhållande till antalet invånare, som i storstäderna. Där behövs varje meter strandremsa för att allmänhetens behov ska kunna tillgodoses. I en kommun av Säters karaktär måste det vara möjligt att i vissa lägen tillåta avsteg från strandskyddet för att tillskapa attraktiva boendemiljöer. Detta måste naturligtvis ske på ett sådant sätt att strandskyddets syften totalt sett ändå efterlevs och att strandskyddet bibehålls där många människor rör sig eller naturvärdena är höga. Dagens förhållanden Strandskydd gäller generellt inom 100 meter från strandlinjen vid alla sjöar, Dalälven samt vissa större vattendrag. Länsstyrelsen kan genom särskilt beslut utöka avståndet till högst 300 m. Kring sjön Dalkarlen är avståndet utökat till 300 meter. Framtid Det finns områden i kommunen där efterfrågan på boende är stor redan idag. Framförallt kring sjön Ljustern är det angeläget att utreda om en utveckling för bostadsändamål kan ske utan att förutsättningarna för friluftsliv mm äventyras. Nya strandnära detaljplaner skall därför säkerställa allmänhetens tillträde till stranden. Eftersom frågan om strandskydd och strandnära boende är principiellt viktig för kommunen bör en kommunomfattande strategi upprättas. Denna ska bygga på att det skall bli lättare att bygga i områden för landbyggdsutveckling, se tema bebyggelseutveckling. På så sätt kan kommunen skapa en god planberedskap för sjönära boende och en samlad dokumentation av andra värden kopplade till stränderna. Fastighetsägare runt vattendrag ska rekommenderas att hålla stranden fri från sly. Skötselplaner upprättas i samarbete med kommunen. Riksintressen enligt 3:e kap. Miljöbalken: Uppbotjärn Miljömål som påverkar temat Strandskydd: Dalarnas miljömål Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Mål i tillväxtavtal: Levande och mångsidiga lokalsamhällen ska finnas i både lands- och stadsbygd. Tillväxtarbetet ska samtidigt bidra till en ökad ekologisk hållbarhet. 2) Övriga regionala och kommunala mål: Dalarnas landsbygdsprogram 2006-2012 betonar vikten av tillgång till attraktiva boendemiljöer för att uppnå målet om en hållbar utveckling av landsbygden. 2) Regionalt tillväxtprogram för Dalarna 2004-2007, sid 63 Dalastrategin framhåller attraktiva boendemiljöer som ett viktigt medel för att locka till inflyttning och tillväxt. Dock ska Dalarnas unika byggnadstradition beaktas och bevaras. Genomförande av fastställda mål Säkerställande av riksintressen: Länsstyrelsen saknar för närvarande plan för hur säkerställande av riksintresset Uppbotjärn ska ske. Kommunens inställning är att man tillsvidare är restriktiv till förändringsåtgärder inom detta område. Målens fysiska konsekvenser i översiktsplanen: Vissa av de utvecklingsområden för boende som utreds och som redovisas i översiktsplanen ligger inom område med strandskyddsbestämmelser. För att möjliggöra ett genomförande av översiktsplanens intentioner krävs en särskild tematisk fördjupning avseende strandskyddsfrågor. 15
Kommunens strategi för genomförande av målen: Kommunen ska vid detaljplanering samt vid lov- och tillståndsgivning följa översiktsplanens rekommendationer. Kommunen ska i sin planering se till att fritidsfiskets intressen tillgodoses i de vattendrag som enligt miljövårdsplanen är särskilt skyddsvärda för detta ändamål. Kommunikationer För en kommun av Säters karaktär är väl fungerande kommunikationer av stor betydelse. I ett regionalt sammanhang är det viktigt att de långväga transporterna fungerar tillfredsställande, men lika viktiga är de dagliga resorna inom kommunen. Precis som i övriga samhället ligger utmaningen för Säters del i att skapa effektiva, lönsamma och bekväma transportmöjligheter som samtidigt är skonsamma mot människa och miljö. 16 De riksvägar och järnvägar som passerar genom kommunen bildar stommen i kommunens infrastruktur. Framförallt är kvaliteten på de stora kommunikationsstråken riksväg 70 och järnvägen (Dalabanan) viktig då dessa stråk alstrar stora trafikmängder. För den del av dessa stråk som ligger inom kommunen är den största utmaningen att förbättra sträckan genom Säter där det finns brister i utformningen av såväl trafikmiljö som stadsbild. Inom samhällsplaneringen i stort har synen på trafiklederna och deras betydelse, utformning och användning ändrats under senare år. Genomfarter bildar ofta barriärer för människors rörelse i staden. Dessutom ligger i begreppet genomfart en syftning mot något som ska passeras utan uppehåll vilket i många fall återspeglas i den fysiska utformningen. I framtiden handlar det mera om att utforma bra infarter med en väkomnande utformning. För järnvägs - och busstrafiken består utmaningen i att skapa ett attraktivt resecentrum som entré till stadens centrum. Väg Utanför kommungränsen genomförs kapacitetshöjande åtgärder på sträckan mellan Avesta och Sala. Denna sträcka är idag begränsande för hela riksväg 70 och de stora trafikströmmar som rör sig från syd- och mellansverige mot Dalarna och mot fjällvärlden. Mitträcken kompletteras inom Säters kommun och till södra länsgränsen. Riksväg 70 trafikeras i dag med mellan 9- och 10.000 fordon per dygn. Detta kan komma att minska i och med att E4 mellan Uppsala och Gävle har kapacitetshöjts väsentligt. Om inte långtradartrafiken minskar på grund av nya E4 finns även behov av ett långtradarstopp (drivmedel och uppställning av fordon) längs riksväg 70 i kommunen. Lämplig lokalisering ska utredas utifrån kommersiella, hälsomässiga och andra aspekter. Länsväg 266 är en annan viktig transportled genom kommunen. En omdragning av vägen förbi Hysta har diskuterats i flera år. Kommunen förordar sträckning väst. Länsväg 780 mot St Skedvi och vidare mot Gävle tenderar att bli ett alternativ till Bergslagsdiagonalen, diskussioner måste därför tas upp med Vägverket om hur trafiksituationen för gångtrafikanter i byn Karlsgårdarna skall lösas. Denna väg är kommunens naturliga väg till Gävle och norrlandskusten. Järnväg Järnvägen Dalabanan mellan Mora-Falun- Borlänge-Stockholm som passerar genom Säters kommun utgör tillsammans med riksväg 70 ryggraden i Dalarnas kommunikationsnät. En väl fungerande Dalabana är av största vikt för den regionala utveckling som Säters kommun förespråkar. Järnvägen med sina miljövinster bör utnyttjas än bättre i framtiden. Kortare restider och tätare avgångar för persontrafiken samt kapacitetshöjande åtgärder för godstrafiken på banan är nödvändiga förbättringar om Dalabanan ska fortsätta att utvecklas. Konkret förespråkar Säters kommun en utbyggnad till dubbelspårig järnväg från Falun via Borlänge till Stockholm med fler uppehåll vid Säters station. För att utveckla Falun-Borlänge regionen och öka möjligheterna till utbyte när det gäller boende och arbetsmarknad på det sätt som kommunen önskar, krävs förbättrade möjligheter till kollektivt resande. Dalabanans intressenter utreder möjligheterna för pendeltågstrafik mellan (Säter) Gustafs och Borlänge (Falun). Banverket utreder möjligheterna till trippelspår på stationerna i Säter eller Gustafs.
Genomfarterna Säter I anslutning till cirkulationsplatsen vid stadens södra infart bör riksvägen ges två filer och hastighetsbegränsas till 50 km/h. En sådan förändring skulle även förbättra det estetiska uttryck som Säter ger besökaren, samt gynna trafiksäkerheten och handelsverksamheten. I detta sammanhang bör även järnvägen genom Säter diskuteras, då den följer parallellt med riksvägen. Angöringsplats för tåg bör flyttas närmare centrum och ett resecentrum skapas, kanske på Segebaden-Berg tomten. Det blir då möjligt att knyta samman tåg- och busstrafik samtidigt som en förbindelse kan skapas i markplan mellan centrum och Säterdalen så som diskuteras under temat Säters innerstad. Gustafs Hållplats för busslinje 205 bör skapas i anslutning till riksväg 70. Flyg Dala Airport, som ligger i Borlänge kommun, är av intresse även för Säters kommun då flygplatsen ger möjlighet till snabba kommunikationer. Restiden till Arlanda flygplats är fyrtio minuter vilket gör Dala Airport till en viktig länk med omvärlden. In/utcheckning mm gör att den totala tiden från dörr till dörr är betydligt längre. Ur miljösynpunkt är en flygplats med sån liten tidsvinst tveksam. Farled Dalarna Säters kommun medverkar till ett genomförande av Farled Dalarna som är ett projekt för att skapa en sammanhängande vattenväg mellan Avesta och Orsa. Vattenvägen är en viktig resurs som kan få stor betydelse för Dalarnas turism och näringslivet längs älven och sjöarna. Gång- och cykelvägnät Gång- och cykelvägnätet i kommunens centrala delar är väl utbyggt generellt sett. Dock behöver möjligheterna förbättras när det gäller att nå de intilliggande kommunerna Hedemora och Borlänge. Ny gång och cykelvägar har nyligen byggts vid kyrkan i St Skedvi. Detta har varit kommunens förstaprioritering under flera år. Nästa stråk på prioriteringslistan är Säter-Bispbergshyttan, och sedan vidare mot St Skedvi kyrkby. Förutsättningar för gång- och cykelvägar som komplement till de vägar som kommunen ansvarar för ska utredas. 17
18
IT Kommunens roll i IT-infrastrukturfrågor är att skapa förutsättningar för ett teknik- och operatörsneutralt kommunikationsnät som når offentlig verksamhet, allmänhet och företag. Kommunen ansvarar för att planering och projektering av utbyggnad görs för den IT-infrastruktur som inte marknaden tillhandahåller. Målet är att täcka hela kommunen till rimliga kostnader och tidplaner. Utbyggnaden ska göras etappvis och baseras på den prioritering som fullmäktige beslutat. Stadsnät är under utbyggnad via Dalakrafts försorg. Områdesnäten i kommunen blir till stora delar nät som binder samman grupper av närliggande byar. 3) Samtliga telestationer i kommunen är utrustade för bredbandsanslutning via ADSL, dvs via den fasta telefonförbindelsen. Några få hushåll kan inte få bredband beroende på att man bor för långt ifrån en telestation, har delad ledning eller att man bor i områden där telestationen ligger i grannkommunen och denna inte är utbyggd. IT-infrastrukturfrågor inbegriper regionala och nationella kopplingar. Vid framtagandet av kommunens IT-infrastrukturprogram har koordinering skett med samtliga grannkommuner för att säkra att Säters kommun har en likartad målstruktur som dessa. 4) Telekommunikation Söder om Ljustern finns ett område som kommunen avsatt som mastfri zon (se temat Bebyggelseutveckling sid 10). Inom denna zon finns ingen täckning för mobil telefoni. Några planer på utbyggnad finns inte heller. Riksintressen enligt 3:e kap. Miljöbalken: Riksväg 50 Riksväg 70 Riksväg 80 Järnväg i stomnätet Stockholm-Borlänge Järnväg i stomnätet Falun-Gävle Järnväg i stomnätet Borlänge-Ludvika Miljömål som påverkar temat Kommunikationer: Dalarnas miljömål Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Frisk luft Mål i tillväxtavtal: Dalarnas geografiska läge innebär långa avstånd till större internationella marknader vilket ställer krav på effektiva transporter. En helhetssyn på transportsystemet med möjlighet att kombinera olika transportslag för godstransporter och arbetspendling är nödvändig. 5) Övriga regionala och kommunala mål: Övergång till förnyelsebara energikällor samt effektivisering av person- och godstransporter, bland annat genom utvecklad logistikplanering och samordning. 6) Dala-Mats är ett regionalt projekt för att initiera samverkan med ett miljöanpassat transportsystem som mål. Enligt detta ska transportsystemets negativa påverkan på miljön minska genom en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen och en effektivisering av godsoch persontransporter. Samtidigt behövs en utveckling när det gäller kvaliteten på resandet för att stärka Dalarnas konkurrenskraft som region. Förbättrade kommunikationer ska leda till ett aktivt utbyte med omvärlden. 7) Genomförande av fastställda mål Säkerställande av riksintressen: Plan för säkerställande saknas. Frågor som rör farligtgodstransporter längs dessa vägar behandlas under rubriken Hälsa och Säkerhet. I särskilda fall bör man i detaljplaner och fördjupade översiktsplaner behandla frågan om riksintressenas utbredning exempelvis när det gäller buller. Målens fysiska konsekvenser i översiktsplanen: Gällande riksintressen redovisas på temakartan. Kommunens strategi för genomförande av målen: Kommunen ska i sin detaljplanering samt lov- och tillståndsgivning följa de rekommendationer som ges i översiktsplanen. Kommunen ska tillsammans med andra berörda kommuner och länsstyrelser m fl verka för en regional utveckling av järnvägen och främst en utbyggnad till dubbelspårig järnväg mellan Falun och Stockholm. För att möjliggöra en samtidig satsning på regionala tågförbindelser ska kommunen arbeta för en lösning med tre parallella spår vid Säters station. För att ytterligare öka användning och tillgänglighet till kollektiva färdmedel är det angeläget att skapa ett resecentrum strategiskt placerat i centrala Säter. Vid etablering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till att bullerstörningar kan komma att uppstå i närheten av Dala Airport samt riksväg 70 vid Gustafs. Möjligheten att minska bullerutbredningen genom olika åtgärder bör alltid prövas. Kommunen verkar för ökad delaktighet och ökat inflytande från medborgarna. I detta spelar informationsteknologin en viktig roll. 3) IT-infrastrukturprogram, Säters kommun, 2002-04-03, s 6 4) IT-infrastrukturprogram, Säters kommun, 2002-04-03, s 45 5)Regionalt tillväxtprogram för Dalarna 2004-2007, Ett levande program för långsiktigt hållbar tillväxt i Dalarna, Region Dalarna, 2003-10-16, s 46-47 6) 7) Dalastrategin med förenade krafter mot 2016 (förslag)region Dalarna, 2006-02-02, s 4 19
20 Klimatförändringar Mycket tyder på att olika former av klimatförändringar kommer uppstå inom överskådlig framtid som en följd av vårt sätt att leva, framför allt i västvärlden, sedan lång tid tillbaka. Alla delar av samhället, från individ till stat, måste ta sitt ansvar för att minska påspädningen av dessa klimatförändringar. Inte minst har kommunen ett stort ansvar i detta arbete. Problemet är att förutse de exakta konsekvenserna och därigenom handla på rätt sätt. Att ha en strategi och vara så förutseende som möjligt är dock en absolut nödvändighet. Översiktsplanen är ett utmärkt instrument för kommunen att arbeta med dessa frågor. Det finns två angreppssätt när det gäller klimatfrågan. Man kan dels arbeta aktivt med förebyggande åtgärder (Kommunen kan t.ex. prioritera närproducerade varor och tjänster) och dels med punktinsatser vid akuta situationer. Även om kommunen naturligtvis ska ha en handlingsplan för specifika händelser är det viktigast att kommunen och dess invånare gör vad man kan i det dagliga livet så att dessa inte uppstår. Det förebyggande arbetet kan bestå i att viktiga sektorer, som kommunikationer, jord- och skogsbruk, styrs i en riktning som är bra för samhället ur alla aspekter. När det gäller passiva åtgärder ska det inom kommunen finnas en beredskap för att hantera eventuella händelser som bygger på aktuell kunskap. Likaväl som att klimatförändringar här behandlas som ett eget tema skulle frågorna kunna diskuteras under rubriken mellankommunala intressen. Detta är nämligen ett tydligt exempel på en fråga, där den administrativa kommungränsen enbart är just administrativ. Det är omöjligt att i förväg säga exakt var ett förändrat klimatläge kommer att få konsekvenser och beredskapen och informationskanalerna måste därför byggas upp regionalt. När det sedan gäller handgripliga förberedelser och de kedjereaktioner som kan uppstå av ett förändrat klimat kan dessa vara av mer lokal karaktär, och bör därför hanteras inom respektive kommun. Ett sådant exempel är ras och skred, som ju existerar även under dagens förhållanden. Här hänvisar översiktsplanen till temat Hälsa och Säkerhet. Översvämningar Översvämningar till följd av förändrade väderförhållanden är sannolikt den konsekvens som kommer att bli mest påtaglig för Säters kommun och dess omgivningar. Dalälven hör till de mest översvämningskänsliga vattendragen i landet och redan idag uppstår återkommande problem framförallt under vårflod. Länsstyrelsen i Dalarna har tillsammans med länets kommuner och Elforsk AB inlett ett omfattande arbete med att ta fram en beredskapsplan vid dammbrott. Utifrån ett pilotprojekt som genomförts vid Ljusnan ska beredskapsplanen upprättas så att den omfattar Dalälven med alla större tillflöden. Beredskapsansvaret är tänkt att delas mellan länsstyrelse, kommuner och dammägare. Inom kommunens ansvarsområde kommer att ligga att förbereda förvaltningarna och planera deras agerande vid ett dammbrott. 8) Sedan tidigare har Länsstyrelsen också, i februari 1990, redovisat översvämningskänsliga områden i hela länet. I Säters kommun kan följande områden, utöver Dalälven, hotas av översvämning: Vattensystemet från nedre Klingen- Hyen-Dalälven vid Fäggeby (Nyängsån) Länsväg 771 väster om sjön Trylännet Östra delen av Nedre Risshyttesjön Ljusterån mellan sjön Ljustern och Säterdalen Holmsjöarna Länsstyrelsen skickar kontinuerligt ut prognoser från SMHI till kommuner och vattenregleringsföretag två gånger i veckan. Kommunen har att utgå ifrån historiskt sett höga flöden. 1916 års flöden har länge varit dimensionerande men bedömare menar att detta förmodligen kommer att överskridas inom en inte alltför avlägsen framtid. 9) Detta innebär att kommunen bör se över begreppet lägsta tillåtna sockelhöjd. Tillfälliga översvämningar till följd av skyfall bedöms generellt komma att öka i framtiden. Var dessa kommer att inträffa är omöjligt att säga men följderna i tätbebyggda områden kan bli nog så allvarliga i form av kostsamma källaröversvämningar och påverkan på tekniska system. 10) Räddningsverket har gjort en översiktlig undersökning av stabilitetsförhållandena vid Dalälven och en fördjupad stabilitetsutredning pågår för närvarande i Fäggeby. Erosion av älvstranden är en naturlig och ständigt pågående process och någon koppling till klimatförändringen kan egentligen inte göras. Älvens naturliga rörelser och förändring är lika svårbedömd som effekterna av en kommande klimatförändring. Dock är det möjligt att man, genom att belysa vilka problemområden som finns idag, kan förbereda sig på en eventuell ytterligare påverkan, som ett förändrat klimat kan innebära. Angående räddningsinsatser vid extrema väderförhållanden, se temat Hälsa och Säkerhet. Kommunen anser det nödvändigt att tillsammans med Länsstyrelsen, Räddningsverket, Boverket och andra ansvariga statliga myndigheter utveckla en strategi för att undvika översvämningsrisker. Samtliga kommunens förvaltningar och bolag ska kontinuerligt arbeta förebyggande inom områden där klimatförändringar kan tänkas komma att påverka verksamheten. 8) Beredskapsplanering för dammbrott Ett pilotprojekt i Ljusnan, Elforsk rapport 05:38, Stockholm, 2006 samt tfnsamtal med Rolf Alfredsson, Länsstyrelsen Dalarna 2006-10-24) 9) Rolf Alfredsson, Länsstyrelsen Dalarna, tfn 2006-10-24 10) Framtidens översvämningsrisker, SMHI, sid 61 Riksintressen enligt 3:e kap. Miljöbalken: I dagsläget påverkas inga riksintressen av effekter direkt hänförbara till klimatförändringar. Miljömål som påverkar temat Klimatförändringar: Dalarnas miljömål Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Ingen övergödning God bebyggd miljö Mål i tillväxtavtal: Tillväxtarbetet i Dalarna ska bidra till en ökad ekologisk hållbarhet och tillvarata den drivkraft och de möjligheter det ger. Övriga regionala och kommunala mål: Enligt Länstransportplanen för Dalarna 2004-2015 ska transportsystemen miljöanpassas genom omställningsfaktorer som ger ekonomiska fördelar till bränslen och teknik som kan samspela med naturen. Det regionala energiprogrammet har som mål att hållbara och miljöanpassade energilösningar ska vara en naturlig del av samhällsutvecklingen år 2016. Kommunens energiplan innehåller ett antal mål vad gäller energianvändning. Genomförande av fastställda mål Säkerställande av riksintressen: I dagsläget påverkas inga riksintressen av effekter direkt hänförbara till klimatförändringar. Den kommunala strategi som ska tas fram kommer att vara kommuntäckande och således även behandla riksintressen.