Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats på den inre kärlväggen. Det kallas för åderförfettning, eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen. Hjärtmuskeln får blodbrist Förträngningarna i kärlen kan ibland göra så att hela eller delar av kärlen proppas igen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Den kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat i hjärtmuskeln, och på vilket kärl som drabbats. Vid hjärtinfarkt täpps kranskärlen igen och hjärtat drabbas av blodbrist. Fördjupningsbild finns sist i texten. Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. När ska man söka akut hjälp? Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Andra organ kan också påverkas Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte arbeta lika bra som vanligt, och det kan också leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 1 (12)
Ibland har man kärlkramp före infarkten Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att man har haft kärlkramp innan. Men i många fall kan man ha haft en så kallad instabil kärlkramp under dagarna eller veckorna före det att man får en hjärtinfarkt. Symtomen är bröstsmärtor eller svårigheter att andas även av lätt ansträngning eller till och med i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus. Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar numera sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom. Vanligaste dödsorsaken i Sverige Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i vårt land, bland både kvinnor och män. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt, utgör en stor del. I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärt- eller kärlsjukdom. Ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt, men antalet patienter med hjärtinfarkt har minskat med ett par tusen fall om året under den senaste tioårsperioden. Å andra sidan har antalet som vårdas för instabil kärlkamp ökat. Kvinnor drabbas senare i livet Även om lika många kvinnor som män drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar så insjuknar kvinnorna ungefär tio år senare än männen. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto mindre östrogenhalt får hon i blodet, och då närmar hon sig gradvis mannens risk för insjuknande i hjärtinfarkt. Man kan själv delvis påverka risken Det är inte helt klarlagt varför en stor del av världens befolkning insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns vissa riskfaktorer som man vet ökar risken för att insjukna i hjärtinfarkt. Risken ökar med åldern, och några kända riskfaktorer är tobaksbruk högt blodtryck förhöjda blodfetter diabetes. Rökning är den viktigaste riskfaktorn Det är väl känt att tobaksrökning ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster om man slutar röka. Höga blodfetter skadar kärlen Halten av blodfettet kolesterol spelar en viktig roll för åderförfettningen som kan leda till hjärtinfarkt. En viss mängd kolesterol behövs alltid, till exempel www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 2 (12)
när kroppen bildar hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men det man äter har också stor betydelse. Om man äter för mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur Det finns två grupper av kolesterol Den ena gruppen kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet, och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för till exempel en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol. HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet. Målnivåer för kolesterol i blodet är Totalt kolesterol, mindre än 5 (mmol/liter) LDL-kolesterol, mindre än 3 (mmol/liter) HDL-kolesterol, över 1 (mmol/liter) Diabetes och blodtryck ska kontrolleras Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer. Läkemedelsbehandling kan också vara nödvändigt, särskilt om man redan har drabbats av hjärtinfarkt, för att skydda hjärtmuskeln från mer skada. Motion minskar risken Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. Risken för åldersdiabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp. Ärftlighet spelar en viss roll Många fall av åderförfettning beror på en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt. Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som rökning, motion, matvanor och stress. Liv och arbete spelar roll Risken för hjärtinfarkt påverkas av familj och vänner, utbildning och arbete. Goda sociala nätverk, det vill säga fungerande familjeliv och bra relationer till släkt och vänner, minskar risken för hjärtinfarkt. Personer med längre utbildning löper mindre risk att få hjärtinfarkt, och de som har stort inflytande över sitt eget arbete riskerar inte heller hjärtinfarkt på samma sätt som de som är hårt styrda på jobbet. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 3 (12)
Det finns också studier som talar för att stress och övervikt påverkar risken, men de är inte helt entydiga. Viktigt att få prata om sjukdomen är en livshotande sjukdom och det tar tid att bearbeta den chock det innebär att insjukna och få denna diagnos. Vanliga frågor som många ställer är om man kan återgå till sitt vanliga arbete, om man vågar ha ett sexuellt samliv, och hur medicinerna kommer att påverka ens liv. Det är viktigt att man får tid att reagera på och bearbeta insikten om att man har drabbats av en allvarlig sjukdom. På de flesta sjukhus finns numera en plan för rehabilitering, där man får hjälp av ett team av flera vårdpersonalgrupper för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bättre behandling gör att färre dör Stora framsteg har gjorts under de senaste två decennierna inom behandlingen av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Det har lett till att dödligheten i hjärtinfarkt minskat med ett par procent om året, och också till att antalet stora hjärtinfarkter har minskat. Hur det går för varje enskild person som drabbas beror bland annat på hjärtinfarktens storlek, övriga sjukdomar och ålder. Om sjukdomen blir svårare Det vanliga sättet att behandla hjärtinfarkt på är med läkemedel. Om inte läkemedelsbehandlingen ger tillräckligt bra resultat kan det behövas ett ingrepp med ballongvidgning av kranskärlen eller en bypass-operation. Ofta kan man leva som vanligt Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots infarkten, och det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situationen. Det är viktigt att man får fullständig information om sin behandling av vårdpersonalen. Symtom och diagnos Bröstsmärta vanligaste signalen, eller så kallad akut kranskärlssjukdom, kan märkas på flera sätt. Bröstsmärta är ofta, men inte alltid, det tydligaste symtomet. Vanliga tecken på hjärtinfarkt är en stark, ihållande smärta någonstans i bröstkorgen. Smärtan kan stråla ut till en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till ett delvis förträngt kranskärl. Fördjupningsbild finns sist i texten. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 4 (12)
Smärtan sitter i under minst femton minuter, och ibland drabbas man samtidigt av illamående och andnöd, kallsvett, yrsel eller svimning. Man känner sig oftast mycket rädd och har ångest. Hotande hjärtinfarkt, eller instabil kärlkramp, har likadana symtom som inte varar lika länge, men som i stället kommer tillbaka flera gånger. När ska man söka akut hjälp? Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. Vagare symtom kan också vara infarkt Äldre människor och personer med diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd och stark trötthet. Smärtan kan även vara mindre påtaglig hos kvinnor och kan ibland därför misstolkas som mindre allvarlig. Även vid dessa tillfällen ska man ringa 112 efter ambulans. Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp Bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem, utan kan bero på många saker. Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akut sjukhusvård. Bröstsmärtor kan kännas till exempel när slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan kan också ge liknande symtom, precis som muskelskador. Bröstsmärtor kan också ofta komma från besvär i bröstkorgen eller hos musklerna i överkroppen. EKG vanlig undersökning När man drabbas av bröstsmärtor som kan vara hjärtinfarkt tas ett EKG, som innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. EKG-plattorna kan numera sättas på redan i hemmet eller i ambulansen av ambulanspersonalen. Resultaten skickas per telefon till sjukhuset för en läkares bedömning. Om man läggs in på en hjärtintensiv-avdelning får man också ha EKG-plattor på sig för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat drabbas av syrebrist och rytmstörningar. Blodprover tas med några timmars intervall för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 5 (12)
Andra undersökningar Ett ekokardiogram, som är en ultraljudsundersökning av hjärtat, görs för att avgöra hjärtinfarktens storlek och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga. Efter några dagar får man ofta göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat pumpar under en fysisk ansträngning. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG. Om det behövs görs också en kranskärlsröntgen. Att få ett sjukdomsbesked Det är ofta en chock att plötsligt insjukna och få veta att man har en livshotande sjukdom som hjärtinfarkt. Känslan av chock kan göra att man inte är helt mottaglig för information. Därför får man vanligen information av olika personer vid flera olika tillfällen, och i såväl muntlig som skriftlig form. Ett arbetsprov tar 8 12 minuter. Under rehabiliteringen, när man fått komma hem igen, får man mer information om sitt personliga tillstånd och om vad sjukdomen innebär. Vård och behandling Lugn vård lika viktigt som mediciner När man blir akut sjuk i hjärtinfarkt får kroppen ett ordentligt påslag av stresshormon, som leder till högre blodtryck och snabbare hjärtrytm. Allt detta stressar hjärtat och ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden till en bra behandling av hjärtinfarkt ett lugnt omhändertagande tillsammans med smärtlindrande medicin. En god omvårdnad av kompetent personal är minst lika viktigt som medicinering. Vanliga mediciner vid hjärtinfarkt Man kan få en rad olika läkemedel när man behandlas för hjärtinfarkt. Här beskrivs de läkemedelsgrupper som ofta används, och hur de påverkar kroppen. Acetylsalicylsyra Medel som innehåller acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl genom att blodplättar inte klibbar ihop lika lätt. Man får en större dos redan i ambulansen eller på akutmottagningen. Efter en hjärtinfarkt får man fortsätta ta medlen under lång tid. Det finns andra, liknande medel för den som är överkänslig mot acetylsalicylsyra. Betablockerare Medlen gör att pulsen och blodtrycket sänks så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man får oftast medlet i en eller flera injektioner när www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 6 (12)
man kommer till sjukhusets hjärtintensiv-avdelning och fortsätter sedan att ta tabletter under en tid. Nitroglycerin Vidgar kärlen i kroppen och gör det lättare för hjärtat att arbeta. Medlen brukar ges under det första dygnet på sjukhus, och oftast som droppbehandling. Blodfettsänkare Medel som minskar bildningen av blodfetter minskar också risken för nya förträngningar av kranskärlen. Samtidigt stabiliseras sannolikt de förträngningar som redan finns så att de inte förvärras. Blodfettssänkande behandling ges till alla med förhöjda blodfetter så snart som möjligt när man kommer under vård. ACE-hämmare Genom att minska effekten av vissa hormoner vidgas kärlen i kroppen och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare används om man har hjärtsvikt eller högt blodtryck. Viktigt att kranskärlet snabbt öppnas Kranskärlet som har blivit tilltäppt av en blodpropp bör öppnas så snabbt som möjligt. Ju tidigare detta görs ju större är chansen att ett bra blodflöde återställs till hjärtmuskeln så att den får syre och kan återhämta sig. Detta kan ske genom att man tidigt, helst redan i hemmet med hjälp av ambulanssjukvårdare, får blodproppslösande medicin, så kallad trombolys, eller genom att kärlet så snart som möjligt öppnas mekaniskt genom ballongvidgning. Efter den akuta behandlingen kan man få injektioner eller droppbehandling som ska förebygga att nya proppar bildas. Om man har instabil kärlkramp Vid detta tillstånd, som kan betraktas som en hotande hjärtinfarkt, ges också mediciner för att förebygga att det bildas en fullständig propp. Samtidigt görs oftast en kranskärlsröntgen som visar om kärlen är så förträngda att det behövs en ballongvidgning eller bypass-operation. Ballongvidgning Om det inte räcker med mediciner för att vidga blodkärlen kan det bli nödvändigt att göra en ballongvidgning. Detta kallas ibland även PCI eller PTCA. Ingreppet görs genom att en plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen placeras mitt i förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ibland måste man lägga in ett metallnät, stent, i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 7 (12)
En ballongvidgning görs ofta direkt efter en kranskärlsröntgen om den visar att ballongvidgning är nödvändig. Bra resultat för de flesta Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos nio av tio som behandlas. Under senare år har risken för komplikationer minskat betydligt, bland annat tack vare en förbättrad teknik och bättre blodproppsförebyggande läkemedel. Kranskärlsoperation, eller bypass-operation Ibland finns det flera förträngningar i kranskärlen. Detta kan göra att ballongvidgning inte alltid är den bästa behandlingen. Istället kan det bli fråga om en kranskärls-, eller bypass-operation. Operationen gör så att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas ett eller flera mindre blodkärl från andra delar av kroppen, som till exempel benen. Kärlen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningen. Ibland använder man pulsådror från inre bröstkorgsväggen istället. Vid operationen används en hjärt-lungmaskin. Man befinner sig på operationsavdelningen runt fyra timmar totalt, och själva operationen brukar vara i två till tre timmar. Under ungefär en timme av operationen används hjärt-lungmaskinen. Då den används kan man stanna hjärtat så att kirurgen kan sy fast de nya kärlen till hjärtats kranskärl. Under senare år har en kirurgisk teknik utvecklats så att man i vissa speciella fall opererar utan att använda sig av hjärt-lungmaskin. En sådan operation lämpar sig bara för enstaka typer av förträngningar. Hjärt-lungmaskinens funktion Maskinen arbetar istället för hjärtat, och ersätter det tillfälligt, genom att blodet leds från den högra sidan av hjärtat in i hjärt-lungmaskinen. Där syresätts blodet och pumpas sedan vidare ut i den stora kroppspulsådern. Med hjälp av en saltrik vätskelösning kan man tillfälligt stoppa hjärtat under tiden. Genom hjärt-lungmaskinen kyls också det cirkulerande blodet för att skydda hjärtat och övriga organ från skador. Risker vid operationen En kranskärls- eller bypass-operation har med åren blivit en allt säkrare metod. Risken att avlida i samband med en planerad bypass-operation är mindre än en procent. Hur gammal man är, och om man har kraftigt nedsatt funktion i den vänstra hjärtkammaren påverkar riskerna, liksom sjukdomarna diabetes och njursvikt. Risken att drabbas av ett slaganfall, stroke, i samband med operationen ökar vid hög ålder och om åderförfettningen är kraftig. Blodförlusten i samband med bypass-operationer har minskat under de senaste åren, och de flesta klarar sig utan blodtransfusion. En mycket liten www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 8 (12)
andel av de som opereras måste opereras en gång till, ofta för att stoppa blödning från operationsområdet. Ungefär en femtedel av de som opereras känner av humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter operationen. Orsaken till detta är okänd. I de flesta fall går symtomen över inom ungefär en månad. Efter operationen vårdas man på sjukhus i mellan sju och tio dagar, och de flesta kan börja arbeta efter en till tre månader. Rehabilitering med sjukhushjälp Om man drabbats av en hjärtinfarkt brukar man vårdas på sjukhus i ungefär fem dagar. Sedan är man sjukskriven en tid, beroende på hjärtinfarktens storlek, eventuella komplikationer och om man har andra sjukdomar. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där flera yrkesgrupper arbetar, som läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och ibland psykologer. Det är viktigt att man så snart som möjligt få ta del av specialenhetens resurser för sin rehabilitering. Målet med rehabiliteringen är att man så snart som möjligt ska kunna återgå till sitt normala liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar, och man måste ibland delvis förändra sin livsstil för att minska risken för återfall. Rehabiliteringen ska utformas efter varje människas egna behov och medföra en god livskvalitet. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Arbetsprov Ballongvidgning av hjärtats kranskärl Hjärtklaffsjukdomar Hjärtsvikt Högt blodtryck Kranskärlsoperation, bypass-operation Kranskärlsröntgen Kärlkramp Stroke slaganfall Vilo-EKG Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 9 (12)
Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. http://www.hi.se/hicat/ Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. http://www.pion.net/ Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. http://www.fass.se/ Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell förening som stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. På webbplatsen finns bland annat information om hjärtsjukdomar. http://www.hjart-lungfonden.se/ Socialstyrelsen Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns kring vård och behandling av hjärtinfarkt. http://www.sos.se/fulltext/114/2001-114-5/2001-114-5.htm Redaktion Manusförfattare Eva Swahn, docent och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping. Faktagranskning Rolf Nordlander, professor och överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm. Illustrationer Kari C. Toverud Camilla Hoffman Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 10 (12)
Fördjupningsbilder Förträngning i hjärtats kranskärl Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats på den inre kärlväggen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till de delvis förträngda kranskärlen. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 11 (12)
Blodpropp Förträngningen i kranskärlen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på kärlväggarna. När en blodpropp sedan fastnar i förträngningen stoppas blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. en kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat, och på vilket kärl som drabbats. www.infomedica.se Reviderad: 2003-10-29 12 (12)