05 BRIS-rapporten Ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2005
BRIS-rapporten ungdom, 2005 För att skydda barnets anonymitet är alla barncitat något omgjorda. Personer på bilderna har ingen anknytning till texten. Barnkontakter i BRIS Sammantaget besvarade BRIS ideella medarbetare 19 237 samtal och mejl stödjande under 2005. Då alla figurer som rör barnkontakter speglar vad samtal och mejl både primärt och sekundärt handlat om överstiger den sammanlagda procentsatsen 100.
Psykisk ohälsa en röd tråd Sammantaget handlar var femte barnkontakt med BRIS om psykisk ohälsa. Här ingår rubriker som självmord, självdestruktivitet och ätstörningar. Ensamhet, sorg och existentiella livsfrågor finns också i bakgrunden. Även stress ökar, främst relaterad till skolan. Sedan 2002 har BRIS slagit larm om att många flickor som mejlar har haft självmordstankar under lång tid varav en del har gjort flera försök att ta sitt liv. Det vanliga är också att flickor med självmords- eller självskadebeteende har lågt förtroende för vuxna och tidigare negativa erfarenheter av professionell hjälp. Därför har BRIS krävt att regeringen måste satsa stort på förebyggande åtgärder. Jag sitter vid skrivbordet å känner hur hemskt livet är... skulle vilja gråta, men tårarna vill inte infinna sej... trycker den slöa kniven hårt mot höften och drar till.. Tjej, 13 år varför leva? varför ens andas? jag tycker inte att jag är viktig någonstans och vågar aldrig tro på människor som säger att fula jag duger. Kille, 16 år Medicinering BRIS har under året fått en stor mängd samtal och mejl om medicinering och tabletter. Närmare 500 av barnkontakterna tar upp detta. Även här handlar det till överväldigande del om flickor som på olika sätt medicinerar mot psykiska besvär. Den större mängden av kontakterna handlar om ungdomar som beskriver att de äter olika former av mediciner mot ångest, panikångest, för att orka leva eller må bättre etc. Ofta är det oklart vilket preparat som de intar, men oftast benämns de som antidepressiva eller lyckopiller. Jag vet inte vad jag ska göra? Jag har ångest överallt. Har tappat matlusten. Vill aldrig göra något. Äter medicin mot deppigheten men tycker inte att den hjälper. Hatar mitt liv. Vad fan ska jag göra? Mejl pojke 17 år. Jag har flyttat till min pojkvän efter en massa bråk hemma jag önskar att de inte ska vara så krävande jag äter medicin men jag har ingen BUP kontakt utöver medicinen. Pojkars psykiska ohälsa Under 2005 valde BRIS att också rikta sökarljuset mot pojkars psykiska ohälsa, bland annat genom en debattartikel i Dagens Nyheter. Där hade BRIS under de tre föregående åren varnat för den lavinartade ökningen av tecken på allvarlig psykisk ohälsa bland våra tonårsflickor, framförallt i mejlen om självskade-beteende och självmordsproblematik. Men även om flickorna kan ha ett aggressivt självförakt är BRIS erfarenhet att de samtidigt är verbalt uttrycksfulla och hjälpsökande. Åtta av tio stödjande kontakter under 2005 handlade om flickor
Destruktiva kontakter över Internet Under 2004 kunde vi tydlig se en klar ökning vad gäller destruktiva kontakter över Internet. Denna negativa utveckling har sedan fortsatt även under 2005. Många gånger används Internet som ett verktyg för att skada andra personer. Det kan handla om att mobba över nätet, sprida lögner om någon eller att lägga ut privata uppgifter kring personer. Många gånger handlar det om att en ungdom har haft en kontakt på Internet som upplevts som förtroendefull, exempelvis en pojkvän eller en äldre person som på olika sätt säger sig vilja hjälpa i en jobbig situation. Många gånger har barnet/ungdomen delat med sig av privata tankar men också bilder på sig själv, med eller utan kläder. Detta kan ske genom att mejla bilder eller genom webbcam. Här vittnar många om att förtroendet missbrukats då personen de haft kontakt med lägger ut dessa privata bilder eller tankar vidare till andra. Så här beskriver tre ungdomar sitt möte med någon de träffat på Internet, hämtat från BRIS Diskussionsforum: Hej! Jag är skiträdd! En kille på lunar kontaktade mej och jag trodde att det var någon jag kände... Jag svarade honom men sen visade det sig att det inte var någon jag kände utan en gammal gubbe på 53 år. Han sa att han visste var jag bor och att jag ska akta mig för honom. JAG ÄR RÄDD! Jag vill varna alla för att träffa någon från Internet. Killen jag skulle träffa fick mig att.. ja, tänk alla idioter du känner och först adderar du ihop allihop sen multiplicerar du det med tre. Då får du ut hur många dumma saker jag gjorde. Jag började dricka, skar mig, var med om ett hemskt övergrepp, började missbruka värktabletter, jag höll på att dö. Jag säger inte att detta händer alla tjejer som träffar någon på Internet, men det gjorde det med mig, snälla gör inte det. Hej, för sex månader sedan gjort jag en film på mig själv. Jag var avklädd och jag skickade den till min kille. Nu är vi inte tillsammans längre men han hotar mig hela tiden med att han ska lägga ut filmen på nätet om vi inte har sex. Jag vill verkligen inte det men vet inte vad jag ska göra. Finns det någon som har några bra förslag? Säg inte att jag ska prata med mamma för det vågar jag inte... Det är dock viktigt att veta att även om många samtal och mejl till BRIS handlar om destruktiva möten över Internet, så är majoriteten av kontakterna positiva. Många av de barn och ungdomar som kontaktar BRIS angående detta, beskriver kamratskap, kärlek och glädje och att Internet har gett dem kamrater för livet.
Mobbare och mobbad Vi vet att mobbningen nästan alltid sker i skolan. När det gäller förövare/mobbare är under senare år könsblandade grupper det vanligaste sättet att mobba på, vilket sker i nästan hälften av alla fall. I övrigt är pojkar vanligare som mobbare än flickor. Det vi känner igen är mobbningens tidlösa natur. Det handlar om utfrysning, ryktesspridning och falska beskyllningar. Här finns förstörda cyklar, nedblötta kläder, ständiga förolämpningar om utseende, härkomst med mera. Och förstås rena handgripligheter mot person: sparkar, slag, inlåsning, duschning, huvuden som hållits nere i toalettstolar. Listan kan göras lång. Flicka, 15 år, som gråter och börjar samtalet med att hon inte vill leva längre. Det visar sig att hon varit mobbad över 7 år och det blir bara värre. Idag har klasskamrater slängt in alla hennes kläder i duschen på gymnastiken. En 14-årig tjej ringer och berättar att hon och hennes kompis blir utsatta för misshandel av ett gäng killar som ständigt bråkar med dem. De har fått motta slag och könsordskränkningar. Nu törs de inte gå hem utan föräldrarna måste hämta dem. Rektorn gör inget, en anmälan till Skolverket blir bara liggande. 11-årig kille som berättar att flera äldre pojkar har hotat att sätta eld på honom för att han har tandställning. Han är mycket rädd. Virtuell mobbning Genom Internet och mobiltelefon har mobbningen fått en ny arena. Via mejl, gästboksinlägg och fotografier på hemsidor, kommentarer på chatsidor och sms får barn och ungdomar utstå förföljelser av olika slag, som när de utförs vid upprepade tillfällen skulle kunna kallas för virtuell mobbning. Genom Internets snabba spridningsförmåga kan saker för ett barn få ohanterliga proportioner, exempelvis när anonyma hotelser fyller mobilens display, bilder läggs ut eller mejlas på nätet för evig cirkulation. Jag vet inte vad jag ska göra det var en tjej som skrev att jag var ful!! då skrev jag hon att hon var dum. Och håller hon på att adda mej på msn och skriva massa taskiga saker om mig: mongo barn! fittunge! Tjej, 13 år De skrev typ att jag var fet, trög och lite utvecklingsstörd å de la ut mitt mobilnummer på sidan där de skrivit: Vill ni ringa till ett stört pucko å så min mailadress. Kille, 14 år
Jämnåriga förövare En tydlig trend i 2005 års barnkontakter är den kraftiga stegringen av jämnåriga förövare när det gäller fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Dessa jämnåriga förövare är vanligen pojkvänner eller för offret kända jämnåriga i omgivningen/ bekantskapskretsen. Men också syskon, okända jämnåriga eller någon gång en flickvän kan stå för våldet. En 15-årig flicka har blivit våldtagen och misshandlad av sin 18-åriga pojkvän. Hon skäms för det och har inte vågat berätta för någon. Det är inte första gången det händer. En 14-årig flicka berättar att det brukar komma ett gäng killar till hennes skola och att de brukar dra in tjejer någonstans och ha oskyddat sex med dem. Hon upplever det som förnedrande men ser ingen lösning. Hennes uppfattning är att de vuxna vet och ser men inte bryr sig. Är jag med barn? undrar hon. Familjekonflikter Familjekonflikter har de senaste åren övertagit mobbningens plats som den vanligaste enskilda orsaken för barn att kontakta BRIS. Familjekonflikter har alltid varit centralt genom åren, men är numera vanligast i såväl samtal som mejl. Under 2005 berörde nästan 3 600 barnkontakter samt även vart fjärde vuxensamtal familjekonflikter. Inom rubriken kan allt från normala frigörelseprocesser till mer våldsamma konflikter med bland annat kulturkrockar med tonåringar i invandrarfamiljer förekomma. Konflikterna kan utspela sig i olika konstellationer, men vanligast är att det barn som kontaktar BRIS själv har hamnat i en konflikt med vanligen båda, eller någon av föräldrarna. Den 15-åriga pojken hade berättat för sina föräldrar att han är bög. De hade svarat med att slänga ut honom och ta hemnycklarna. Nu bodde han hos sin pojkväns farmor Hur kan mina egna föräldrar säga till mig att jag är största misstaget dom gjort. Jag mår fruktansvärt dåligt för det jag klarar inte av att bo under samma tak som dom längre. Hos dom orkar inte bo kvar längre. Vart ska jag ta vägen? Flicka 15 år Bråk mellan föräldrar Bråk mellan föräldrar skapar osäkerhet för barn. Många barnsamtal och mejl vittnar om oron för att föräldrar bråkar mycket och för att det ska leda till skilsmässa eller att de har skiljt sig. Barnen uppfattar att orsaken bland annat kan vara ekonomi, arbetslöshet, missbruk eller barnen själva. Barn som tar kontakt har ofta funderingar om vad de själva kan göra åt sina föräldrars bråk, de tar på sig mycket ansvar och försöker inte sällan medla mellan föräldrarna.
Här handlar det också om komplicerade lojaliteter där barn kan tvingas att försvara en förälder inför den andre. Men barn är också klarsynta, och kan se att en skilsmässa inte bara är något hotande: Är det normalt att vilja att ens föräldrar ska skiljas? är en undran. Kille 12 år som är olycklig för att föräldrarna bråkar jämt, som han uttrycker sig. Han är livrädd allt de skall skiljas. Han tror faktiskt det men vågar inte fråga. Om jag gifter mig nån gång så ska jag aldrig slå min fru som pappa gör med mamma 15-årig kille En flicka på sju år ringer och berättar att hennes föräldrar ska skiljas men hon vill inte det. Hon undrar om det finns något hon kan göra för att det inte ska bli så. En flicka 13 år säger: Mina föräldrar bråkar jämt. Och nu har de bestämt att de ska skiljas. De senaste dagarna har de bråkat om mig och det känns som att jag är felet till att de ska skiljas. Jag vill rymma och komma tillbaks när de är sams. Uppdrag Uppdrag innebär att det barn som kontaktar BRIS ber om ett mer handfast ingripande från ett BRIS-ombud. Det kan handla om att barnet befinner sig i en akut, farlig situation, utsätter sig själv för skada eller behöver stöd av andra orsaker. Ett uppdrag ger BRIS möjlighet att bedriva allt ifrån utvidgade stöd- och motivationssamtal till att ta kontakt med myndigheter eller sätta igång liknande förbindelser. Och barnen förblir anonyma så länge de själva vill.
BRIS.se BRIS-mejlen Störst på BRIS.se är BRIS-mejlen som snart har blivit lika omfattande som Barnens Hjälptelefon. Grundprincipen för kontakterna bygger på att barnen kan skriva till oss anonymt med egna lösenord så att deras mejl är lika skyddade som samtalen. Diskussionsforum På Diskussionsforum har barn och ungdomar för fjärde året möjlighet att ställa frågor, diskutera och ge svar till varandra under översyn av en moderator från BRIS. Här kan de inkognito skriva om allt ifrån vardagliga bekymmer till djupare problem. Genom att få svar från andra som har varit i samma situation eller har tankar om hur man kan lösa en jobbig situation, får den som lagt ut frågan en möjlighet att hitta nya lösningar på det som känns oöverstigligt. Här följer några exempel från Diskussionsforum: Ordet är fritt: hjälp Hur ska ja hjälpa min vän..hon mår skit, en 15 årig tjej, som knappt vet ut eller in längre. Hennes föräldrar är skilda nu, men mamman skyller allt på henne, och hon får skit varje dag från allt o alla. Hon ligger på botten och de sparkar fortfarande på henne, jag vte inte längre vad jag ska göra...??? =( Svar: Det ända du kan göra är nog att försöka att hålla en stödjande arm runt hennes axlar och vara där för henne hela tiden när hon behöver det. Lycka till! Svar: Mamman borde inte få lägga skulden på henne. Att föräldrar skiljer sig är inte barnens fel. Det står i varenda bok om skiljsmäsor i världen. Fortsätt att stå på hennes sida om det är så illa som det låter så behöver hon nog dig väldigt mycket. Ni borde göra nått kul som att gå på bio eller nått. När personer har det jobbigt borde dom ha något att se fram mot. Vad ska jag göra? Hej! Jag är en tjej på tretton år. Jag går i sjuan och är helt outvecklad. Jag har skitsmå bröst. Alla mina klasskamrater har stora snygga bröst men jag har nästan ingenting. Jag har precis till en 65A. Jag vill använda push up BH men får inte för mamma. Vad ska jag göra? Snälla ge mig något tips/från en hästtokig tjej. Svar: Hej. :) Det är väldigt tråkigt att folk ska må dåligt på grund av sina bröst till exempel. Jag går i nian och jag vet att brösten växer olika fort på olika människor och att alla ser olika ut. Det finns inget du kan göra för att få större bröst, den enda du kan göra är att vänta och inte tänka så mycket på det. Det är inget roligt svar men det är så det är.
Svar: Är du verkligen helt säker på att du är ensam om att ha små bröst? Titta dig omkring noga. Dina bröst växer i många år till och sitter hjärnan i brösten? Nej, som tur är så sitter hjärnan i huvudet. Jag tycker att du ska försöka släppa det där och tänka på något som du mår bättre av. :) Lycka till :) Stöd och råd På BRIS.se finns en underavdelning som heter Stöd och råd, där den intresserade kan läsa mer om olika ämnen i stödverksamheten. Varje område har ett faktablad som tar upp aktuell information inom varje ämne. Sidan är anpassad för barn och ungdomar, men även riktad till föräldrar och andra viktiga vuxna. Ungdomsavdelningen BRIS ungdom är en sida som är anpassad för målgruppen 13-18 år på vilken man har möjlighet att anmäla sig som ungdomsmedlem eller skolombud. Som skolombud arbetar man med aktuellt material för att sprida information kring BRIS på sin skola, idrottsförening eller fritidsgård. På BRIS ungdom kan man också skicka vykort till kompisar, svara på en aktuell fråga samt göra sin röst hörd genom att gå in på anslagstavlan. Besökarna har också möjlighet att läsa mer om Barnkonventionen samt titta på film som tar upp ungdomars rättigheter. En avdelning som används mycket är Skriv en dikt eller novell. Många ungdomar delar med sig av sina tankar genom att just publicera ett bidrag som andra kan läsa och också kommentera. Fråga juristen Fråga juristen har tagits fram för att ge barn och ungdomar i åldern upp till 18 år en möjlighet att ställa frågor som har juridisk anknytning. Tjänsten är öppen dygnet runt och målsättningen är att frågorna besvaras inom tjugofyra timmar. Jag är 9 snart 10 år och jag undrar över hur jag ska göra för att få flytta till min pappa. Jag har sagt det till mamma hela tiden men hon lyssnar inte. Vad händer om jag vägrar att åka till henne? Mamma säger att hon och pappa ska prata i familjerätten men lyssnar nån på mig? Om jag berättar för min psykolog på BUP att jag skär mig, måste han då berätta det för mina föräldrar?
Hej! Jag gick och pratade hos soc när jag var yngre. Nu är jag 15 år och jag undrar om jag får läsa mina journaler och i så fall hur får man tag i dem? Får min psykolog vara med på min rättegång som ska vara om någon månad. Det är angående våldtäkt av underårig. Hur långt straff kan han få som gjort detta? Röda Sidorna Sedan två år tillbaka driver och förvaltar BRIS en ny webbplats. www.rodasidorna.se är en sökmotor som vänder sig till barn och unga upp till 18 år. Genom Röda Sidorna kan unga få hjälp att snabbt och enkelt hitta organisationer, verksamheter och instanser som finns till för dem lokalt eller rikstäckande. Man kan söka på problemområde, ort eller via fritext. Buffert Röda Sidorna har en egen avdelning för vuxna Buffert. Här finns dels en nyhetssida där aktuella nyheter som berör barn och unga presenteras och uppdateras varje dag. Inom Buffert finns även projektbanken sökmotorn för projekt som syftar till att förbättra villkoren för barn och ungdomar genom att sprida goda exempel. Innehållet i sökmotorn för Röda Sidorna och projektbanken bygger på att verksamma själva registrerar in sina verksamheter och projekt. Tsunamikontakter Hej! Jag va i Phuket den 26/12-04. Jag vill träffa någon som också va med när det hände för det känns fel att bara snacka med folk som sett det på TV. Mejl till BRIS Den närmaste tiden efter flodvågskatastrofen i Sydostasien tog BRIS emot cirka 100 samtal och mejl från barn och ungdomar i ämnet. Många var direkt berörda; några hade upplevt trauman på plats då föräldrar försvunnit medan de själva hade klarat sig. Andra var skadade, saknade syskon eller anhöriga som de inte fått besked om medan en del förgäves väntade på att bästa kompisen skulle dyka upp här hemma. Nedan följer exempel från veckan efter katastrofen: En flicka som är 13 år ringer för att hennes bästa kompis är i Thailand och ingen har hört något från familjen. Flickan är mycket orolig för att det har hänt kompisen något.
Min storasyster är i Thailand. Vi har inte hört något ifrån henne hon kanske är död. Jag tänker på henne hela tiden jag älskar henne så mycket. Mina föräldrar har ringt UD kollat bilder på Internet men dom hittar henne inte. Det känns om att jag håller på och blir tokig. Vad ska jag göra? Mejl från flicka 12 år. Många barn och ungdomar fortsatte att ringa eller skriva veckorna efter katastrofen för att uttrycka chocken över det som hade hänt. Flera uttryckte också en önskan över att vilja göra något för de drabbade. Jag har en sån otrolig ångest jag kan inte sova utan att sluta tänka på det som har hänt. Men det är inte synd om mig nej det är synd om alla människor som dött i jättevågen. Dom som har tappat bort nära och kära som har dött. Jag vet inte vad jag ska göra. Mejl från flicka 13. Jag sover inte om nätterna, drömmer bara om vatten och små bebisar som flyter omkring i vattnet. Det känns som att världen är så orättvis. Jag har varit och samlat in pengar men det känns att jag inte gör nog! Mejl från pojke 15 år. Under det år som sedan har gått har BRIS haft ytterligare cirka 150 stödjande kontakter på mejl eller telefon som har handlat om tsunamin. Dessa kontakter har berört allt från direkt drabbade till de som känner oro över hur kompisar och deras familjer ska kunna orka gå vidare i livet. Frågor som är vanliga är hur det är att ha sorg.
BRIS vuxenkontakter BRIS Vuxentelefon om barn Till BRIS Vuxentelefon om barn kan vuxna ringa för att samtala om frågor som rör barn och ungdomar. Den är en möjlighet för vuxna att ringa om barn som inte har möjlighet att kontakta BRIS på egen hand; en telefon för vuxna som oroar sig för något barn i sin närhet. Det kan också vara professionella vuxna i barnets omgivning som vill ha stöd och råd. Tillsammans med BRIS kan den vuxne uttrycka sin oro och sina frågor och få hjälp att komma vidare. Många av samtalen handlar om att barnet befinner sig i en naturlig utvecklingsprocess som uppringaren känner sig osäker och frågande inför. I andra samtal bekräftas denne i att söka adekvat hjälp för barnet. Samtalen på vuxentelefonen varar i genomsnitt drygt 24 minuter. Under 2005 ökade BRIS möjligheten för vuxna att ringa. Detta resulterade i 2 570 statistikförda vuxensamtal vilket är en ökning med 20% jämfört med föregående år.
BRIS Riksförbundet BRIS Karlavägen 121 115 26 Stockholm Tel: 08-598 888 00 Fax: 08-598 888 01 info@bris.se BRIS region Mitt Karlavägen 121 115 26 Stockholm Tel: 08-598 888 10 Fax: 08-598 888 11 bris.mitt@bris.se BRIS region Nord Kungsgatan 36, 2 tr 903 25 Umeå Tel: 090-203 65 10 Fax: 090-203 65 11 bris.nord@bris.se BRIS region Syd Östra Rönneholmsv. 7 211 47 Malmö Tel: 040-690 80 70 Fax: 040-690 80 71 bris.syd@bris.se BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan 14 411 20 Göteborg Tel: 031-750 11 30 Fax: 031-750 11 31 bris.vast@bris.se BRIS region Öst Knäppingborgsgatan 7 602 26 Norrköping Tel: 011-440 05 50 Fax: 011-440 05 51 bris.ost@bris.se BRIS BRIS Barnens Rätt I Samhället bildades 1971 och är en ideell, partipolitiskt obunden organisation som bistår barn som far illa samt är ett komplement till myndigheter och en länk mellan barn, vuxna och samhälle. BRIS arbetar också för att påverka den allmänna opinionen att öka vuxnas respekt för barn som individer samt beslutsfattare att verka för ett barnvänligare samhälle med FN:s konvention om Barnets rättigheter som riktmärke. BRIS är ett riksförbund som arbetar inom fem regioner som på sina kanslier har stödtelefoner, anställd personal, samt ideella medarbetare. Stödverksamheten för barn och ungdomar BRIS stödverksamhet för barn och ungdomar har sin bas i Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen. Under 2005 inkom sammantaget över 19 000 kontakter därifrån som statistikfördes. Från och med januari 2006 ökade BRIS öppettiderna av Barnens Hjälptelefon, som når barn och ungdomar upp till 18 år: måndag-fredag 15.00-21.00 samt lördag, söndag och helgdag 15.00 18.00. Samtalen kopplas automatiskt till ett öppet regionkansli och BRIS betalar barnens samtal, som vanligtvis rings från mobiltelefon. Samtal till Barnens Hjälptelefon syns inte på den uppringandes räkning och BRIS ser eller spårar aldrig uppringarens telefonnummer. På webbplatsen BRIS.se finns bl. a. möjligheter för barn och ung-domar att under säkra former mejla till BRIS. Många föredrar att skriva i stället för att ringa och BRIS-mejlen är idag BRIS mest BRIS-mejlen: expansiva verksamhet med drygt 10 000 www.bris.se inkommande mejl under 2005. BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn, tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring problem som rör barn. Samtalen tas emot på olika kanslier och är till skillnad från Barnens Hjälptelefon inte helt kostnadsfria utan kostar som vanliga telefonsamtal. Vuxentelefonen hålls öppen varje vardag mellan 10.00 13.00. Under 2005 inkom nästan 2 600 vuxensamtal. Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230 BRIS Vuxentelefon om barn: 077-150 50 50 Medlemskap och gåva: Pg 901504-1 www.bris.se IK STHLM BRIS 0197 0502 Alla bilder Sven Olof Jonn/Johnér. Bilderna föreställer inte barn och ungdomar som förekommer i textern