Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013
Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom Relaterade projekt: -Dokumentation av rotröta i ekologiska vallar (LST 2003-2004) -Rotröta i klöver- dokumentation sortmaterial (LST 2006-2007) -Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion (SLF 2005-2007) -Snabb och säker diagnos av patogener i rödklöver i jord och rot samt värmebehandling för ökad utsädeskvalitet ( SLF 2010-
Bakgrund Rödklöver (Trifolium pratense L. ) är den mest betydelsefulla baljväxtgrödan i svensk grovfoderproduktion. Rödklöver infekteras av flera patogena svampar som påverkar tillväxt, uthållighet och övervintringsförmåga.
Klöverröta (Sclerotinia trifoliorum Erikss) Stjälk nematod (Ditylenchus dipsaci) Rotröta (Fusarium spp.)
Klöverröta- Sclerotinia trifoliorum
Klöverröta- Sclerotinia trifoliorum Klöverröta har varit känd i landet sedan 1870-talet (Eriksson 1880) Reistensskillnader; sent blommande sorter mer motståndskraftiga än tidigt blommande (Öhberg, Ruth och Bång, 2005) Isolat från nordliga lokaler mer aggressiva än isolat från södra Sverige Tetraploida sorter var generellt inte mer motståndskrsftiga än diploida sorter
Rödklöverrötter infekterade av rotröta (Fusarium avenaceum, Cylindrocarpon destructans, Phoma medicaginis)
Inre rot symptom Graden av missfärgning i rotens vävnader bedöms Klassificeras i fyra grupper Sjukdomsindex beräknas Klass 1
Inre röta klass 3 och 4 Foto: Maria Henriksson
Inventeringar 2003-2004 53 fält förstaårsvallar 94 fält andraårsvallar 35 fält insåningsåret provtagna i oktober ca 7400 plantor undersöktes Fältdata samlades in Wallenhammar et al., 2005
Inre rot symptom första- och andraårsvallar 2004 Län Vallår 1 Vallår 2 Infekterade plantor % Sjukdoms - index (SI) Infekterade plantor % Sjukdoms- index (SI) Örebro 94 34 100 77 Östergötland 73 21 99 64 Skåne 80 31 90 56 Värmland 62 19 91 53 Halland 96 29 100 62 Uppsala 69 26 93 46 Södermanland 80 33 96 71 Medeltal 79 21 96 61
Inre rot symptom insåningsåret 2004 Län Insåningsår (oktober) Infekterade plantor % Sjukdoms index (SI) Örebro 76 24 Östergötland 28 7 Skåne 1,5 5 Värmland 21 9 Halland 49 12 Uppsala 44 18 Södermanland 29 9 Medeltal 35 9
Enkätsvar Andel vall i växtföljden varierade mellan 25 och 100 % ph-värdet var inte känt för många fält i Örebro- och Östergötlands län. Kalk användes endast av ett fåtal gårdar. I Skåne tillfördes däremot kalk regelbundet. Aktuella sorter; SW Fanny (4x) SW Sara (4x), SSD Rajah (2x) Hur fungerar klöverproduktionen? Många odlare var nöjda trots kraftiga skador Andra var missnöjda med resultatet de senaste åren
Slutsatser Skador orsakade av rotröta förekommer allmänt på ekologiska gårdar i Syd- och Mellansverige. Trycket ökar i ekologiska växtföljder eftersom patogener som angriper rödklöver har en stor värdväxtkrets. Tillgång på rödklöversorter med motståndskraft mot komplexet av svampar är nödvändigt för att förbättra uthålligheten.
Undersökning av mottagligheten hos nordiska sorter och förädlingslinjer SW Vivi (4n) SW Ares (2n) SW RK 1017 (2n) SW Fanny (4n) Reipo (NOR) (2n) Lea (NOR) (2n) Ilte (EST) (2n) Sju försöksplatser 2005 Två försöksplatser 2006
Inre sjukdomsindex, Örebro I 70 60 50 40 30 2006 2007 aver. 20 10 0 Fanny Vivi Ares RK 1017 Reipo Lea (No) Ilte (Est) SW (No)
Slutsatser Norska och Estniska sorter var minst lika mottagliga som de svenska sorterna.
Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion Ann-Charlotte Wallenhammar 1,Nilla Nilsdotter -Linde 2, Eva Stoltz 1, Gärd L-Baeckström 3 och Jan Jansson 4 1 HS Konsult AB, Örebro, 2 Inst f. växtproduktionslära, SLU ;Uppsala 3 FoU- enheten, Örebro läns landsting, Örebro 4 Hushållningssällskapet Sjuhärad, Rådde, Länghem
Försöksplan 2004-2007, Rådde och Kvinnersta Led Fröblandning (utsädesmängd, kg/ha) A. Timotej (10) + ängssvingel (7) + rödklöver (8) Fanny B. Timotej (10) + ängssvingel (7) + rödklöver (8) Vivi C. Timotej (10) + ängssvingel (7) + rödklöver (8) Fanny D. Timotej (10) + ängssvingel (7) + rödklöver (8) Fanny + cikoria (1) E. Timotej (10) + ängssvingel (7) + vitklöver (4) F. Timotej (10) + ängssvingel (7) + käringtand (11) G. Timotej (10) + ängssvingel (7) + blålusern (14) Antal skördar/år 2 sk/år 2 sk/år 3 sk/år 3 sk/år 3 sk/år 2 sk/år 3 sk/år
Inre sjukdomsindex (SI) i medeltal för Rådde och Kvinnersta varje år
Baljväxthalt % Baljväxthalt vall I III 60 Vall I Vall II Vall III 50 40 30 20 10 0 RK Fa (2) RK Vi (2) RK Fa (3) RK Fa + CI (3) VK (3) KT (2) LU (3) Nilla Nilsdotter-Linde Fältforsk, Nässjö, 131112
Avkastning kg/ha Avkastning vall I III 12 000 Vall I Vall II Vall III 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 RK Fa (2) RK Vi (2) RK Fa (3) RK Fa + CI (3) VK (3) KT (2) LU (3) Nilla Nilsdotter-Linde Fältforsk, Nässjö, 131112
Mottaglighet för rotröta Vitklöver Käringtand Lucern Rödklöver
Vad vill jag med min vall? Rödklöver Timotej Ängssvingel
Vad vill jag med min vall? Engelskt rajgräs Rödklöver Timotej
Växtföljd Havre m insådd Vall I Vall II Vall III Höstvete Hur många klöverfria år?
Motorstopp
Vall II våren 2013
Vad vill jag med min rödklövervall? Ge rödklövern en bra start Undvik aggressiva gräs Anpassa baljväxtval efter djurslag
Skötsel av vallarna Se till att klöverplantorna får optimala förhållanden till invintring Odla senare sorter som har en tidig invintring Harva på våren
Hur går vi vidare? Kvantifiera patogenerna i rödklöverrötter med DNA -teknik (qpcr) över tid Fortsatta studier av sortmaterial på olika platser Utsädets betydelse som smittspridare (Thermoseedbehandling)
Käringtand vall I augusti 2013
Lucernvall Alberta, Kanada juni 2013
Vi fortsätter att undersöka rötter.. Charlotta Almquist, Eurofins Eva Stoltz, HS Konsult Zahra Omer, HS Konsult Incotec AB
Tack Projekten har finansierats av EU och Svenska staten genom Länsstyrelserna samt av Stiftelsen Lantbruksforskning och CR Prytz Donationsfond