Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att förflytta och vilka som inte är det. Dessutom råder fortfarande delade meningar om vad cloud computing faktiskt innebär i praktiken. Vi reder ut begreppen och visar på skillnaderna mellan de olika molnen.
Om man läser pressens "hype" kommer datormoln till synes att förändra utbudet av IT-tjänster för all framtid. Genom centralisering av datorresurser som är sammankopplade i ett nätverk optimeras utnyttjandet av IT-resurser och tillhörande budgetar. Även om en sådan lösning kan vara idealisk för små och mindre kritiska miljöer är den inte alltid tillräcklig. Det gäller i synnerhet komplexa system med höga krav på tillgänglighet och säkerhet. Krav: Flexibelt utnyttjande och adekvat bandbredd Det finns skilda meningar om exakt vad cloud computing omfattar, men två viktiga egenskaper återkommer i de olika definitionerna: flexibelt utnyttjande av datorresurser och tillgång till adekvat bandbredd. Fördelarna är uppenbara: Flexibla resurser innebär lägre investeringskostnader i program- och maskinvara och att man endast betalar för den kapacitet man använder. Goda anslutningstjänster säkerställer att tjänsterna i datormolnet alltid finns tillgängliga. Publika moln I publika moln har kunderna mycket lite eller inget inflytande vad gäller servrarnas placering och hur plattformarna är uppbyggda. Användare av t.ex. Google Apps, Hosted Exchange eller tjänsterna från Salesforce.com är
oftast små till medelstora företag som inte är intresserade av var servrarna är placerade eller av vilka andra användare som för tillfället använder samma servrar. När det gäller system som hanterar finansiella, företagskritiska eller personliga uppgifter är frågan om de publika molnen erbjuder tillräckligt hög säkerhet mot obehörig användning av systemen och data. I publika moln är det oftast inte möjligt att påverka utformningen av miljön och molnets fysiska servrar är alla anslutna till Internet. Därför måste alla viktiga system som t.ex. databaser skyddas inifrån applikationerna.
För företag som arbetar enligt certifieringar som SOX, PCI, Basel II, SAS70 och ISO27001 är datalagring på publika domän inget alternativ. Företag som vill ha större kontroll över datasäkerheten i enlighet med ovannämnda standarder kan dock dra nytta av effektiviseringen som moln erbjuder: möjligheten till privata moln. Det innebär att man kan dra nytta av de viktigaste egenskaperna, dvs. flexibelt utnyttjande av hårdvaruresurser och optimal tillgänglighet. Privata moln Liksom publika moln tillämpas virtualisering för att effektivare utnyttja den underliggande hårdvaran. Men i privata moln används fysiska servrar bara av en klient. Kompletterande säkerhet med brandväggar, intrångsskydd och skydd mot DOS-attacker (Denial of Service) kan läggas till vid behov. På så vis är det möjligt att skapa en optimal design, exempelvis genom att installera dedikerade servrar. Detta kan vara nödvändigt om en viss tillämpning kräver stora resurser. Däremot så försvinner då fördelen med gemensam hårdvara. Många programtillverkare ger för tillfället inte support för sina applikationer när de installeras på virtuella servrar. Antalet programtillverkare som inte stödjer virtuella plattformar kommer att minska i framtiden när de inser att utvecklingen av denna teknik inte går att stoppa. Innan dess finns det alternativ i form av i form av privata moln.
Det är även möjligt att konfigurera servrar som inte har någon anslutning till Internet för att uppnå ökad säkerhet. Säkerhetskopiering kan självklart göras, exempelvis till andra fysiska platser i enlighet med tidigare nämnda standarder. På nätverkssidan skiljer sig privata moln från publika moln. I stället för att använda en direkt internetanslutning använder privata moln en VPN-lösning. Framför allt MPLS-anslutningar erbjuder högre säkerhet, kvalitet och hastighet. Ett exempel i detta sammanhang är pinkoder: ingen bank tillåter att sådan information skickas via oskyddade anslutningar.
För företag som tidvis behöver utökade resurser, men själva vill ha kontroll över systemens konfiguration, kommer privata moln att vara en lösning i framtiden. Med den teknik som utvecklas nu kommer det att bli möjligt att förflytta virtuella servrar som finns hos kunderna till datacentralen hos leverantören av det privata molnet med ett enda knapptryck. Då frigörs lokala resurser hos kunden. Val av molntyp Principerna för optimal användning av IT-resurser genom virtualisering gäller för båda molntyper. Det är tillämpningen som avgör om publika molnlösningar t.ex. från Amazon är tillräckliga. Oftast är det önskemål och krav gällande säkerhet, föreskrifter och överensstämmelse som avgör denna fråga. Man bör också vara medveten om att virtualisering blir mindre intressant om applikationer fortlöpande kräver stora systemresurser. Den stora fördelen med gemensam maskinvara försvinner eftersom dessa applikationer kräver en hel server. I privata moln är det mycket enkelt att använda virtualiserade och dedikerade lösningar parallellt. På så vis behåller man fördelarna med optimal tillgång och central administration av tillämpningar. Företag måste vara medvetna om att valet av molntyp påverkar företagets framtida IT-infrastruktur. Applikationer för privata moln från Google eller
Microsoft är utvecklade specifikt för dessa moln. Dessa är inte enkla att senare förflytta till en standardserver. Om privata moln används drivs de med ett normalt operativsystem, exempelvis Windows eller Linux. I privata moln kan även standardapplikationer installeras, vilket underlättar migrering. Sammanfattning Det kommer att råda stor efterfrågan på publika moln för privat bruk med funktionella applikationer som ställer låga krav på säkerhet och dataskydd. Privata moln fungerar enliga samma principer, men ger administratören möjligheten att konfigurera ett optimalt skydd. Varje enskilt företag måste därför överväga vilken typ av moln som passar verksamheten bäst.
Om Interoute Interoute är en av världens snabbast växande operatörer och leverantörer av kommunikationstjänster. Företaget äger och driver Europas största och mest avancerade röst- och datanät som består av 57 000 km optiska fiber som ansluter 93 städer i 22 länder med en hastighet av mer än en petabit (en miljard megabit per sekund). Nätverket hanterar kommunikationen åt över 3 000 kunder, däribland många företag och myndigheter, men även alla större operatörer i Europa, Nordamerika och Asien. Till kunder räknas bland andra: BMW, Deutsche Bank, Deutsche Post, Eurosport, Ford, Procter & Gamle, Sony BMG, The Times Online, Volvo, Warner och på den lokala marknaden: Cision, Carnegie, Capio, Holmen, Malmö Aviation, Mölnlycke och Volvo. Interoute erbjuder vidare avancerade hostingtjänster för kritiska siter, bland andra till SBAB, hitta.se och Expressen. För mer information vänligen se: www.interoute.com