Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID:
2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 4 1.1 Redovisning av statistiken 4 1.2 Disposition 5 2 Deskriptiv statistik 6 2.1 Bakgrundsbeskrivning av elever, kurser 6 3 Resultat för sfi 7 3.1 Resultat fullföljt-, avbrutit- eller fortsätter påbörjade studier 7 3.2 Resultat - per kurs samt på nationella slutprov för kurs B, C och D. 13 3.3 Resultat per kön, ålder, anordnare, kurs och studieväg 14 Bilaga 2 Förklaringar och definitioner till tabeller 3.7. 3.9. 18
3 (18) Sammanfattning En ökning av antalet studerande skedde mellan 2011 och 2012 vilket är samma utveckling som i riket som helhet. Fördelningen mellan andelen kvinnor och män som studerar på svenska för invandrare är densamma som tidigare. 58 procent av de studerande är kvinnor och 42 procent är män. Det största modersmålet är fortfarande arabiska följt av de afrikanska språken. Det är fler som fullföljer en påbörjad kurs 2012 (andel studerande som fått godkänt eller fortsatt kursen) än 2011 på fem av de sex kurserna. Utvecklingen när det gäller andelen studerande som klarat påbörjad kurs med minst godkänt betyg fortsätter vara negativ jämfört med både 2010 och 2011. 2010 hade fyra av kurserna en ökad andel jämfört med 2009. 2011 var andelen som klarat minst godkänt betyg endast högre på två av de sex kurserna jämfört med 2010 och 2012 hade ingen högre andel än 2011. Däremot är det fler som fortsätter kursen efter årsskiftet. en betyg har ökat tydligt från 58 procent till 66 procent mellan 2011 och 2012 av de som startade 2012. Ökningen har skett på alla kurser och på alla studievägar. Samtidigt finns det en stor variation bland de olika aktörerna gällande andelen studerande som fått minst godkänt. elever som nådde målen på de nationella slutproven för kurs B är i stort sett densamma som 2011 och precis som tidigare högre än både genomsnittet för större städer och för riket. Däremot har andelen som nått slutproven för kurs C och D minskat något under samma period. Trots det är andelen som nått slutproven för kurs C också fortsatt högre än genomsnittet för större städer och riket.
4 (18) 1 Inledning Svenska för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. En studerande med ett annat modersmål än svenska ska inom sfi få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Man har rätt att studera i sfi när man: är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16) inte har grundkunskaper i svenska är folkbokförd i en kommun Kursplanen för sfi inrymmer tre studievägar med vardera två kurser. De olika studievägarna illustreras nedan: D B A C B sfi 2 C sfi 3 sfi 1 sfi 1: Består av kurs A och B. sfi 2: Består av kurs B och C. sfi 3: Består av kurs C och D. sfi 1 är anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Både sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och är anpassade till studerande med längre tidigare utbildning. Två av dessa kurser, kurs B och C, finns i mer än en studieväg och kan var och en vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma men kursen får olika utformning beroende på den studerandes kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. En studerande som inte är läs- och skrivkunnig eller har ett annat skriftsystem än det latinska alfabetet ska få läs- och skrivundervisning inom ramen för sfi. 1.1 Redovisning av statistiken Statistiken har tidigare redovisats per läsår men från och med 2009 redovisas istället statistiken över kalenderår och därför går det enbart att redovisa tre år bak i tiden, 2009-2011. Anledningen till att man ändrat redovisningsperioden är att vuxnas lärande i allt högre grad sker under
5 (18) flexibla former vilket medfört att det traditionella skolperspektivet med indelning i läsår blivit föråldrat. Redovisning per kalenderår svarar bättre mot de nationella och lokala uppföljningsbehoven. De delar av statistiken som visas i tabeller har hämtats från Skolverket och har en källanvisning dit, resterande statistik är hämtad från Västerås stads eget statistiksystem IST-Analys. I statistiken från IST-Analys inkluderas inte personer med skyddade identiteter av olika slag vilket kan göra att det skiljer något mot den officiella statistiken men detta är marginellt. Det är en komplex statistik, och det finns en del svårigheter med att göra jämförelser. När det gäller avbrott så räknas till exempel byte av kursform som avbrott vilket gör det problematiskt att jämföra bland annat kursanordnare eftersom vissa har flera studieformer, andra bara en. Och det är inte heller alltid ett avbrott i den ordalydelsen utan det kan vara ett byte av studieform och den studeranden fortsätter sin påbörjade kurs. 1.2 Disposition Rapporten inleds med ett avsnitt med beskrivande statistik bland annat om hur elevantalet förändrats mellan jämförelseåren, om vad de studerande på sfi har för bakgrund bland annat ålder och kön. Rapporten avslutas med statistik över hur deltagarna fördelar sig mellan de olika aktörerna.
6 (18) 2 Deskriptiv statistik 2.1 Bakgrundsbeskrivning av elever, kurser Totalt deltog 2 143 studerande i svenska för invandrare (sfi) under 2012 och i någon/några av de tre studievägarna och i någon/några av de sex kurserna vilket är en ökning jämfört med 2011 då 1 947 studerade sfi. Flest deltagare startade på kurs 2B, 2C och 3D. Även i riket ökade antalet deltagare under samma period. Om vi i statistiksystemet IST-Analys ser till de som startat 2012 jämfört med 2011 så har det skett en minskning i vissa åldersgrupper medan det i andra ökat. Ökningen har främst skett i åldersgrupperna 31-35 år och 41-45 år. Den åldersgrupp som har det största elevantalet är 25-30 år, precis som de senaste två åren även om den minskat sedan föregående år. Den gruppen motsvarar 26 procent av de studerande 2012. Merparten av de studerande 2012 var bosatta i Västerås. Närmare 62 procent var kvinnor och 38 procent var män vilket är något fler kvinnor än tidigare. Hela 68 olika modersmål fanns representerade bland de studerande. Den största delen hade arabiska, som modersmål (28 %) följt av något av de afrikanska språken (18 %). Nedan visas fördelningen av andelen studerande vis respektive aktör. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 32,5% Fördelning över andel studerande i sfi vid respekive aktör 2012. 27,8% 12,5% 11,2% 9,9% 8,0% 2,7% 0,2% Källa: IST-Analys, 2013-07-18 Fördelning över andelen studerande vid respektive aktör skiljer sig något åt sen tidigare då Eductus nu hade flest studerande som startade sina kurser under 2012 följt av Frimanska och Miroi i-learning.
7 (18) 3 Resultat för sfi 3.1 Resultat fullföljt-, avbrutit- eller fortsätter påbörjade studier Tabell.3.1. Studieresultat på studieväg 1A Kursdeltagare på 1A Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 9 502 8 910 8 515 38 40 37 17 20 18 45 40 45 316 351 251 34 36 28 Större städer 2 361 2 515 2 395 39 43 40 17 21 18 44 35 42 319 352 224 36 38 28 Västerås 289 201 166 46 36 30 19 27 19 34 36 52 366 365 579 29 31 47 Eskilstuna 191 180 240 64 56 53 15 23 18 21 22 29 194 201 181 26 26 28 Gävle 132 157 102 23 41 39 23 30 32 54 29 32 390 330 265 55 47 36 Jönköping 119 95 70 39 55 37 33 20 19 29 25 44 429 304 215 31 20 15 Linköping 250 250 144 40 64 38 8 11 18 52 25 44 124 279 194 39 40 21 Lund 25 19 20 56 16.. 4 11.. 40 74 55 408 403 3 54 49 7 Norrköping 106 118 132 46 44 41 19 18 20 35 38 39 265 250 281 40 35 42 Uppsala 117 175 148 26 45 47 12 24 24 62 31 28 96 304 202 26 47 46 Örebro 134 107 83 41 37 33 16 30 19 43 33 48 483 552 208 34 36 16 Helsingborg 104 79 103 41 38 50 30 42 20 29 20 30 519 461 145 39 41 15 Källa: Skolverket 2013-07-05 Antalet deltagare på kurs 1A har blivit färre sedan 2009 i Västerås och i flera av de andra jämförelsekommunerna. Färre deltagare fick godkänt på kurs 1A 2012 jämfört med 2011 i flera av kommunerna inklusive deltagarna i Västerås. en deltagare som fick godkänt (30 procent) i Västerås 2012 ligger under riksgenomsnittet som ligger på 37 procent. Betydligt fler fortsatte sin kurs 2012 jämfört med 2011 medan färre avbröt kursen. Vi kan också notera att antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt ökat från 365 timmar år 2011 till 579 timmar år 2012 i Västerås samtidigt som timmarna minskat i de flesta av de andra jämförelsekommunerna. Likaså har antalet veckor ökat tydligt.
8 (18) Tabell.3.2. Studieresultat på studieväg 1B Kursdeltagare på 1B Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 8 230 9 108 9 364 25 28 28 22 24 24 53 48 48 348 385 311 38 39 35 Större städer 2 759 3 157 3 118 25 28 29 23 26 24 52 46 46 378 421 326 40 42 38 Västerås 297 291 226 39 36 25 18 30 24 43 34 51 270 401 567 20 35 44 Eskilstuna 214 180 282 48 52 45 28 18 27 24 29 28 223 217 210 26 26 30 Gävle 83 129 119 16 11 34 31 38 34 53 51 33 472 323 381 65 46 51 Jönköping 138 120 95 31 38 43 25 16 16 43 47 41 649 552 369 39 35 40 Linköping 272 351 271 32 30 43 9 12 13 60 58 45 147 326 301 53 46 29 Lund 22 19 26 9 0.. 23 21.. 68 79 81 474... 58... Norrköping 137 141 155 20 18 22 36 28 35 45 55 43 732 558 634 79 60 86 Uppsala 105 207 256 14 22 32 10 18 19 75 60 49 188 323 356 49 45 65 Örebro 120 158 171 10 23 28 26 22 31 64 54 41 477 702 233 35 41 20 Helsingborg 80 84 107 23 15 26 33 61 26 45 24 48 660 665 316 41 50 33 Källa: Skolverket 2013-07-05 Antalet deltagare på kurs 1B i Västerås har minskat mellan 2011 och 2012. Färre fick godkänt på kursen och fler fortsatte sina studier samtidigt men färre avbröt kursen under 2012 jämfört med 2011. I flera av jämförelsekommunerna är det fler som, färre som fortsatt kursen men fler som avbrutit kursen under samma tidsperiod. en elever (25 procent) ligger under riksgenomsnittet som är 28 procent. Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt har ökat betydligt sedan 2010 och är nu 567 timmar och den näst längsta tiden av jämförelsekommunerna. Även den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som har ökat under samma period. Det låga antalet deltagare gör att några svaga elever kan öka genomsnittet. I analysarbetet inför den nya upphandlingen konstaterades att andelen mycket lågutbildade ökat och att dessa hade svårt att komma vidare i sina studier. Med anledning av detta ökades antalet tilldelade timmar för kurserna i studieväg 1. Detta för att ge eleverna bättre förutsättningar att klara högre kurser.
9 (18) Tabell.3.3. Studieresultat på studieväg 2B Kursdeltagare på 2B Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 29 311 29 549 31 045 33 36 36 25 28 26 40 36 39 296 296 226 33 32 27 Större städer 6 462 7 019 7 945 36 42 40 21 24 21 42 34 39 298 288 211 31 31 24 Västerås 391 348 565 47 45 42 19 24 21 33 32 37 329 288 262 25 22 23 Eskilstuna 375 378 466 59 49 59 25 27 15 17 24 26 166 140 154 22 23 25 Gävle 263 245 272 53 53 46 22 28 21 25 19 33 214 227 170 34 33 21 Jönköping 299 270 232 33 48 41 27 28 17 40 24 42 283 268 234 21 20 18 Linköping 202 163 154 34 39 44 14 11 17 52 50 40 244 330 213 29 40 29 Lund 193 183 189 40 30 27 16 28 19 44 42 54 373 335 164 46 38 16 Norrköping 598 349 435 50 44 30 23 28 20 28 28 50 332 344 361 47 50 57 Uppsala 180 245 372 21 32 26 14 24 21 66 44 53 555 346 319 45 22 42 Örebro 453 500 505 27 34 33 25 25 24 47 41 43 420 497 202 37 35 19 Helsingborg 509 623 881 39 37 37 28 31 25 34 32 38 322 228 182 30 28 21 Källa: Skolverket 2012-07-05 Antalet deltagare på kurs 2B ökade mellan 2011 och 2012. Något färre fick godkänt på kursen, fler fortsatte sina studier medan färre avbröt kursen. Trots minskningen har Västerås en högre andel elever (42 procent) än riksgenomsnittet (36 %). Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt har samtidigt fortsatt att minska och var 262 timmar 2012. Den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som fått godkänt var i stort sett densamma 2012 som 2011.
10 (18) Tabell.3.4. Studieresultat på studieväg 2C Kursdeltagare på 2C Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 22 901 25 221 26 877 33 35 34 24 25 24 43 40 42 293 287 225 33 32 28 Större städer 7 024 7 482 8 014 42 38 36 21 24 22 37 38 42 287 288 225 31 31 28 Västerås 565 531 608 47 50 43 13 18 19 40 33 38 315 269 274 25 23 25 Eskilstuna 613 514 647 60 52 47 21 22 19 19 26 34 172 189 166 24 27 26 Gävle 277 332 363 27 29 32 35 38 28 38 34 40 219 246 220 37 39 30 Jönköping 282 299 268 36 35 28 30 31 22 34 34 50 406 349 275 33 26 24 Linköping 277 377 428 34 19 29 14 13 17 73 67 54 200 362 254 24 36 30 Lund 141 116 136 23 34 40 16 21 15 60 45 46 352 306 215 42 37 20 Norrköping 484 471 362 40 46 31 18 27 32 42 27 37 357 321 304 42 40 52 Uppsala 235 370 507 20 25 21 18 21 21 62 54 58 371 306 388 54 37 54 Örebro 349 408 430 28 32 33 25 25 29 47 43 38 416 372 200 36 35 19 Helsingborg 397 442 579 38 44 38 24 31 22 39 26 40 357 295 242 29 30 27 Källa: Skolverket 2013-07-05 Även på kurs 2C var antalet deltagare något fler 2012 jämfört med tidigare. Något färre deltagare fick godkänt på kursen samtidigt som några fler både fortsatte kurs och avbröt sin kurs. en elever (43 %) ligger fortfarande högre än riksgenomsnittet (35 %). Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt är i stort sett lika som 2011 men är högre än riksgenomsnittet. Den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som på denna kurs har inte varierat så mycket det senaste åren och låg 2012 på 25 veckor.
11 (18) Tabell.3.5. Studieresultat på studieväg 3C Kursdeltagare på 3C Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 28 011 30 549 32 068 34 35 35 26 28 27 40 37 38 246 238 196 28 27 24 Större städer 7 478 8 605 8 790 35 36 38 21 26 23 43 38 39 247 230 190 27 26 25 Västerås 255 167 151 56 47 36 12 21 10 33 32 54 259 294 197 24 30 19 Eskilstuna 113 140 115 56 68 67 16 19 10 28 13 23 140 102 74 17 15 13 Gävle 243 185 160 39 49 44 30 25 25 32 26 31 161 212 168 30 30 24 Jönköping 385 481 393 33 34 33 27 28 29 39 38 38 322 279 158 24 23 15 Linköping 754 754 730 28 34 35 14 21 21 59 45 44 150 217 113 27 30 21 Lund 780 859 780 27 26 32 23 28 16 50 46 52 202 190 113 24 25 12 Norrköping 285 231 291 50 43 36 21 21 29 29 36 35 269 216 210 36 39 37 Uppsala 1 002 1 028 1 225 21 30 33 35 32 30 45 38 37 412 178 329 30 18 41 Örebro 52 376 309 19 30 40 12 35 22 69 35 38 176 202 122 14 19 18 Helsingborg 385 339 403 38 35 48 22 32 42 41 33 29 320 268 209 33 30 23 Källa: Skolverket 2013-07-05 Antalet deltagare på kurs 3C har fortsatt att minska sedan 2010. Likaså har andelen deltagare som på kursen minskat under samma period. Även andelen deltagare som avbröt sin kurs har minskat medan betydligt fler har fortsatt sin kurs. Däremot har antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt minskat betydligt sedan 2011, en minskning med ca 100 timmar. Den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som har också minskat betydligt sedan 2011, en minskning med 11 veckor, från 30 veckor till 19 veckor.
12 (18) Tabell.3.6. Studieresultat på studieväg 3D Kursdeltagare på 3D Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 27 407 31 401 34 000 47 47 48 19 20 19 34 33 33 202 207 174 24 24 22 Större städer 7 897 9 329 10 014 48 47 48 18 22 19 35 31 33 198 204 173 22 23 21 Västerås 351 409 427 48 51 51 21 22 18 31 27 31 224 255 248 19 20 20 Eskilstuna 634 540 582 67 67 52 14 18 19 19 15 30 113 127 97 18 17 18 Gävle 320 373 343 39 42 40 24 25 27 37 34 32 204 176 161 34 33 25 Jönköping 345 378 340 39 37 38 33 30 23 28 33 39 228 214 166 17 19 18 Linköping 546 530 595 38 38 40 15 22 17 47 41 43 168 225 123 25 29 20 Lund 366 369 446 53 51 47 12 16 12 34 33 40 133 165 149 16 21 15 Norrköping 428 449 424 61 49 61 17 21 19 22 30 20 198 210 217 25 25 30 Uppsala 586 760 1 026 35 42 47 20 15 18 45 43 35 335 226 294 30 26 32 Örebro 265 521 528 38 40 46 21 24 22 41 36 32 443 271 134 40 28 16 Helsingborg 479 492 676 39 38 49 25 29 15 36 33 36 264 239 208 24 30 25 Källa: Skolverket 2013-07-05 Antalet deltagare på kurs 3D har ökat årligen från 2009 fram till 2012. en deltagare som fick godkänt på kursen 2012 var densamma som 2011, 51 procent. en elever ligger över riksgenomsnittet som ligger på 48 procent. Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt är något färre än 2011 medan antalet veckor är detsamma.
13 (18) 3.2 Resultat - per kurs samt på nationella slutprov för kurs B, C och D. Tabell.3.7. Resultat på nationella slutprov för kurs B. Huvudman Antal kursdeltagare som gjort provet Kurs B (%) som uppnått målen 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 8 320 11 137 10 193 70 72,6 76,8 Större städer 2 255 3 154 3 101 67 68,5 73,9 Västerås 159 221 227 81 79,6 80,2 Eskilstuna 261 252 247 41 56,3 68,8 Gävle 77 151 96 60 55 70,8 Jönköping 108 137 143 68 70,1 80,4 Linköping 142 213 242 56 53,1 52,9 Lund 5 0.. 20... Norrköping 273 158 169 73 67,7 74,6 Uppsala 128 169 153 80 72,2 70,6 Örebro 112 184 125 65 69,6 68 Helsingborg 190 219 308 72 86,8 89,3 Källa: Skolverket 2013-07-05 I Västerås har åtta av tio studerande nått målen för slutprovet på kurs B under 2012 vilket är detsamma som tidigare. Det är fortfarande en av de högre andelarna bland jämförelsekommunerna och den är något högre än riksgenomsnittet. Sju av tio nådde målen för slutprovet på kurs C. Det är i stort sett lika som riksgenomsnittet. Tabell.3.8. Resultat på nationella slutprov för kurs C. Kurs C Huvudman Antal kursdeltagare (%) som som gjort provet uppnått målen 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 12 337 17 184 15 218 63 65,5 68,5 Större städer 3 659 5 494 4 760 58 61,2 62,5 Västerås 210 297 273 62 76,8 71,4 Eskilstuna 244 305 293 34 44,6 44,7 Gävle 142 196 145 43 48 46,9 Jönköping 237 241 205 49 65,1 63,4 Linköping 270 512 458 51 48,6 55,2 Lund 44 70 48 48 35,7 45,8 Norrköping 303 282 199 48 47,5 50,8 Uppsala 410 598 500 82 75,6 74,4 Örebro 112 178 104 64 62,9 63,5 Helsingborg 222 289 315 68 83,7 81,6 Källa: Skolverket 2013-07-05
14 (18) Tabell.3.9. Resultat på nationella slutprov för kurs D. Huvudman Antal kursdeltagare som gjort provet Kurs D (%) som uppnått målen 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Samtliga kommuner 13 140 14 645 13 398 63 61,2 63,3 Större städer 3 526 4 296 3 905 55 54,4 55,3 Västerås 169 234 189 60 65,4 59,3 Eskilstuna 276 167 229 42 49,1 31,9 Gävle 117 170 97 41 40 45,4 Jönköping 110 152 131 54 64,5 60,3 Linköping 257 277 301 39 38,3 46,2 Lund 170 235 156 57 63,8 64,7 Norrköping 253 218 157 42 40,4 41,4 Uppsala 356 451 436 79 71,2 73,4 Örebro 149 154 134 29 46,1 37,3 Helsingborg 144 181 265 67 69,1 71,3 Källa: Skolverket 2013-07-05 I Västerås har närmare sex av tio deltagare nått målen för slutprovet på kurs D under 2012 vilket är något lägre än tidigare. Trots det är andelen en av de högre bland jämförelsekommunerna samtidigt som den är lägre än riksgenomsnittet. 3.3 Resultat per kön, ålder, anordnare, kurs och studieväg Nedan följer statistik hämtad från IST-Analys och som är framtagen på de studerande som hade ett slutår under 2010, 2011 och 2012. en betyg har ökat mellan 2011 och 2012 för både kvinnor och män. Kvinnor fick, precis som tidigare år, i högre utsträckning godkänt eller mer på sina kurser jämfört med männen. Tabell 3.10. betyg per kön Kön betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 Kvinna 66,8% 61,2% 69,6% Man 58,1% 54,2% 60,4% Total 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, 2013-07-18
15 (18) Tabell 3.11. betyg per åldersgrupp Ålder betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 19 100% 20-24 76,4% 67,6% 76,1% 25-30 64,1% 63,6% 68,4% 31-35 59,7% 56,3% 69,8% 36-40 64,4% 60,1% 63,6% 41-45 59,3% 54,2% 59,2% 46-50 57,6% 48,6% 56,5% 51-55 55,3% 46,6% 53,4% 56-60 50,0% 28,2% 50,0% 61+ 40,0% 0,0% 73,3% Totalt 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, 2013-07-18 en studerande som fått ett godkänt eller högre betyg har ökat bland alla åldersgrupper. Man kan se att andelen studerande som fått minst godkänt betyg är högre ju yngre de studerande är med undantag från de som är 61 år eller äldre men då bör man beakta att det är en liten grupp. Tabell 3.12. betyg per kurs Kurs 2011 betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 Svenska för invandrare, kurs A 59,7% 54,0% 72,4% Svenska för invandrare, kurs B 61,5% 53,4% 59,7% Svenska för invandrare, kurs C 67,5% 61,4% 67,5% Svenska för invandrare, kurs D 58,5% 62,8% 72,5% Total 63,0% 53,8% 66,1% Källa: IST-Analys, 2013-07-18 Tabell 3.13. betyg per studieväg Studieväg 2011 betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 Svenska för invandrare 1 (sfi 1) 61,0% 53,5% 62,5% Svenska för invandrare 2 (sfi 2) 64,8% 57,6% 63,5% Svenska för invandrare 3 (sfi 3) 64,7% 61,9% 69,3% Total 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, 2013-07-18 en studerande som fått ett godkänt eller högre betyg har ökat bland alla kurser och alla studievägar mellan 2011 och 2012. Bland kurserna varierar andelen studerande som fått ett godkänt eller högre betyg mellan ca 60 73 procent och mellan studievägarna är variationen mellan 63 69 procent.
16 (18) Tabell 3.14. betyg per aktör (gruppenhet) Enhetsnamn betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 ABF Västerås 59,0% 48,0% 92,2% Academia Eductus AB 64,4% 60,3% 58,7% Folkuniversitetet 66,4% Frimanska vuxenutbildning 69,6% 69,9% 70,3% Hermods AB 55,2% 53,4% 100% Lernia 66,1% 57,1% 52,5% Miroi i-learning 62,2% 55,8% 74,9% Ej specificerat 65,0% Totalt 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, 2011-09-13 en studerande som fått ett godkänt eller högre betyg har ökat sedan i fjol, från 58 procent till 66 procent. en varierar bland de olika aktörerna, från 53 procent till 100 procent. ABF, Frimanska vuxenutbildning, Hermods och Miroi- i-learning har ökat andelen betyg sedan föregående år medan Academia Eductus och Lernia minskat sin andel. Resterande aktörers andelar går inte att jämföra med tidigare år. Efter senaste upphandling har Hermods AB och ABF under våren 2012 enbart avslutat de som varit nära att sluta sin utbildning vilket kan förklara de höga andelarna betyg. Övriga studerande har flyttat över till någon av de andra Sfi-utbildarna för att slutföra sina studier.
17 (18) Bilaga 1 Förklaringar och definitioner till tabeller 3.1. 3.6. Förklaringar och definitioner till tabell 3.1 3.6. * Kursdeltagare En person som någon gång under året (minst en undervisningstimme) deltog i en kurs. * (%) fått Kursdeltagare som slutfört kursen och uppnått målen för betyget godkänt på kursen Godkänt eller Väl godkänt. * (%) Kursdeltagare som avbrutit kursen eller tagit ett studieuppehåll. Med avbrutit kursen avbrott/studieuppehåll menas antingen att eleven och skolan kommit överens om ett uppehåll fr.o.m. ett visst datum eller att eleven varit frånvarande i mer än tre veckor utan att återkomma till undervisningen. * (%) Kursdeltagaren är inte registrerad för kursavslut eller avbrott/studiefortsätter kursen uppehåll och antas därmed fortsätta kursen nästa år. * Antal elevtimmar för kursdeltagare som Genomsnittligt antal elevtimmar för slutfört kursen under året. Elevtimmar för kursen från tidigare år ingår också i beräkningen. Elever som sluttestats direkt ingår inte. * Tid mellan start- och slutdatum per kurs för fått godkänt Genomsnittligt tid i antal veckor mellan första kursstart och kursslut för slutfört kursen under året. Kursstart från tidigare år ingår också i beräkningen. Elever som sluttestats direkt ingår inte. 8) För 2010 har beräkningen av genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum förändrats för att minska förekomsten av dubbelräkning av kurstider. Förändringen innebär att uppgifterna för 2010 inte blir jämförbara med uppgifter från föregående år.
18 (18) Bilaga 2 Förklaringar och definitioner till tabeller 3.7. 3.9. (SFI). Förklaringar och definitioner till tabell 3.7 3.9. Samtliga uppgifter avser prov genomförda år 2010. * Antal Antal har gjort samtliga delprov. gjort provet * (%) som uppnått målen För att uppnå målen för provet krävs att kursdeltagaren har minst Godkänt (G) på samtliga delprov/färdigheter. * (%) som ej uppnått målen Kursdeltagare som i någon av delarna i provet inte har uppnått gränsen för betyget Godkänt (G) har inte uppnått målen för provet. * Kurs Gäller slutprov på kursen oavsett studieväg.