Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011

2011 Metodrapport för Avfallsindex för förbränning 2011 Stefan Pettersson och Malin Sundberg SCB 2011-09- 21 2012-02- 27 uppdaterad version

M E T O DR APPO R T F Ö R A V F A L LSIND E X F Ö R F Ö RBR Ä NNIN G A VSE E ND E K OST N A DSU T V E C K L IN G E N F Ö R RI K E T Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Variabelinnehåll 2 3. Vad avser Avfallsindex för förbränning att mäta? 2 3.1. Basår, periodicitet 3 3.2. Vad samlas in? 3 3.3. Konstruktion 4 3.4. Hur används indexet 4 4. Beskrivning av kostnadsslagen 4 4.1. Personalkostnader 4 4.2. Energiförbrukning 6 4.3. Slagg, flygaska 6 4.4. Materialkostnader 6 4.5. Reparation, underhåll 7 4.6. Administration/Overhead 7 5. Resultat av projektarbetet 7 6. K valitet och sammanfattning 9 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Avfallsindex för förbränning 10 Bilaga 2 Indexkriterier 11 Bilaga 3 Avfallsenkät 15

2 1. Inledning Statistiska centralbyrån (SCB) tar på uppdrag av Avfall Sverige fram ett Avfallsindex för förbränning. Syftet är att mäta ändringar i kostnader för avfallshantering på förbränningsanläggningar. Avfallsindex för förbränning kan användas för justering av priser i olika typer av avtal. Avfallsindex för förbränning är ett fastbasindex. Bastidpunkt är januari 2011. 2. Variabelinnehåll Följande delindex har valts i samråd med Avfall Sverige för att belysa kostnadsutvecklingen i avfallsbranschen. Ett totalindex för kostnadsutvecklingen bildas genom att väga ihop nedanstående delindex med vikter enligt genomförda specialundersökningar. Nedan följer en lista med ingående kostnadsslag samt vikter. Kostnadsslag Vikt Personalkostnader 25,0 % Energiförbrukning 28,2 % Slagg, flygaska 8,8 % Materialkostnader 8,7 % Reparation, underhåll 22,3 % Administration/overhead 7,0 % AVFALLSSINDEX FÖR FÖRBRÄNNING 100,0 % 3. Vad avser Avfallsindex för förbränning att mäta? Avfallsindex för förbränning avser att mäta prisutvecklingen för förbränningsanläggningarnas kostnader. Avfallsindex för förbränning består av sju olika kostnadsslag (se variabelinnehåll). Dessa kostnadsslag är i sin tur uppbyggda av drygt 20 stycken olika delindex. De olika delindexserierna är därefter uppbyggda av dels prisuppgifter från representativa återförsäljare av värme och el, materialkostnader, reparations- och underhållskostnader, dels löneuppgifter inklusive sociala avgifter, uppgifter om administrativa kostnader. Stor ansträngning läggs ner på att indexserien skall bli så tillförlitlig som möjligt men i det enskilda fallet får emellertid Avfallsindex för förbränning alltid betraktas som en schablon och inte någon fullgod ersättning för företagens egna priskalkyler.

3 3.1. Basår, periodicitet Avfallsindex för förbränning beräknas halvårsvis i januari och juli med basmånad januari 2011. Uppgifterna skall avse förhållandena den 15:e i respektive månad. Presentation av resultatet görs normalt den 25:e i månaden efter respektive mätmånad. 3.2. Vad samlas in? Datainsamlingen är en kombination av total- och urvalsundersökning. Vissa uppgifter hämtas från andra undersökningar på SCB. Urvalsundersökningen genomförs via företagsurval. Varuurvalen följer i aktuella fall representativa produkter för avfallshantering på förbränningsanläggningar. Priserna är exklusive mervärdesskatt och inhämtas från det led som förbränningsanläggningarna köper ifrån. Till viss del baseras prisutvecklingen på listpriser. Hänsyn tas i möjligaste mån till rabatter och andra skatter som direkt påverkar förbränningsanläggningarnas kostnader. Priset avser fritt fabrik eller tillverkningsort. Beräkningen av indextal för arbetslöner baseras på de förändringar som inträffar i gällande kollektivavtal och i sociala avgifter enligt lag och avtal. Detta innebär att endast de avtalsenliga löneförändringarna inräknas i indextalen för löner, som gäller i kollektivavtalet på förbränningsanläggningarna mellan KFS och Kommunalarbetarförbundet, SEKO, Vision, Ledarna, Sveriges Ingenjörer samt Civilekonomernas Riksförbund. Beräkning av löner och sociala avgifter för tjänstemän följer tjänstemannaavtalet som gäller för Unionen, Ledarna samt Sveriges Ingenjörer. Index för energiförbrukning skall mäta förbränningsanläggningens totala energikostnader för el och olja. Beräkningen av indextal för slagg och flygaska avser förbränningsanläggningens kostnader för bortforsling av dessa restprodukter. Kostnader för slagg är kopplade till behandling/transporter och metallprisutvecklingen. Med materialkostnader avses samtliga på anläggningen förekommande materialkostnader såsom exempelvis kemikalier, kalk, kol, el- och VVS-material. Kostnadsposten för reparation och underhåll omfattar allt från ombyggnader, reparation och sanering, med därtill kostnader för utbyte av slitdelar, samt även städning av lokaler. Administrations- och overheadkostnader förekommer givetvis även i avfallsbranschen. Detta kostnadsslag följer den allmänna prisutvecklingen samt löneutvecklingen för tjänstemän. Mättidpunkten är den 15:e januari respektive 15:e juli.

4 Indextalen fastställs av SCB och publicering av indextalen sker den 25:e i månaden efter respektive mätmånad. 3.3. Konstruktion Avfallsindex för förbränning är ett fastbasindex enligt Laspeyres metod (se bilaga 2). Bastidpunkt är januari 2011. Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Avfallsindex för förbränning är också ett faktorprisindex, det vill säga ett inputindex. Input är de produktionsfaktorer som avfallshanteringen omfattar. Produktionsfaktorerna indelas i följande kostnadsslag: personalkostnader, energiförbrukning, slagg och flygaska, materialkostnader, reparation och underhåll och administration/overhead. Det är de sammanvägda kostnadsförändringarna som uppskattar prisförändringen. Enligt definitionen på ett faktorprisindex tas ingen hänsyn till produktivitetsutvecklingen som normalt har en fortgående kostnadsdämpande effekt på verksamheten. Det är för att i någon mån kompensera för produktivitetsutvecklingen som arbetslönerna beräknas utan löneglidning. Underlaget till kostnadsbudgeten för indexserien har erhållits från en enkätundersökning av medlemsföretag inom Avfall Sverige. 3.4. Hur används indexet Avfallsindex för förbränning är ett skräddarsytt index för generell kostnadsutvecklingen på förbränningsanläggningar, framtaget på uppdrag av Avfall Sverige. Indextalen är avsedda att användas vid kostnadsreglering mellan förbränningsföretag och deras kunder, samt för analys. Indextalen bör inte användas för kostnadsreglering mellan förbränningsföretag och materialleverantör. I den mån sådana klausuler behöver användas, bör dessa knytas till något prisindex i producent- och importled. 4. Beskrivning av kostnadsslagen 4.1. Personalkostnader Personalkostnader, är det kostnadsslaget som efter energiförbrukning som har den största vikten i detta index, med 25,0 procent. Den är uppdelad enligt följande fördelning: Personalkostnader Vikt Produktion 81,5 Ledning 18,5

5 För produktionspersonal sker insamling centralt från gällande kollektivavtal på förbränningsanläggningar mellan Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Kommunalarbetarförbundet, SEKO, Vision, Ledarna, Sveriges Ingenjörer samt Civilekonomernas Riksförbund. Beräkningen av indextal baseras på de förändringar som inträffar i gällande avtal samt i lönebikostnader, det vill säga sociala avgifter enligt lag och avtal. Detta innebär att endast de avtalsenliga löneförändringarna inräknas i indextalen för löner. Någon hänsyn till löneglidning beaktas således inte i detta index. Beräkning av löner för tjänstemän följer tjänstemannaavtalet som gäller för Unionen, Ledarna samt Sveriges Ingenjörer. Även här tas hänsyn till sociala avgifter enligt lag och avtal. I indextalen för lönekostnader gällande arbetare tas hänsyn till: Lönekostnader Kontantlön OB-ersättning Semesterersättning Arbetstidsförkortning Lönebikostnader Försäkring om avgångsbidrag (AGB) Omställningsförsäkring Medlemsföretag i Svenskt Näringsliv Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Avtalspension SAF LO Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Premiebefrielseförsäkring Sociala avgifter enligt lag I indextalen för lönekostnader gällande tjänstemän tas hänsyn till: Lönekostnader Kontantlön Semesterersättning Lönebikostnader Försäkring om avgångsbidrag (AGB) Omställningsförsäkring Medlemsföretag i Svenskt Näringsliv Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Avtalspension SAF LO Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Premiebefrielseförsäkring

6 Sociala avgifter enligt lag 4.2. Energiförbrukning Enligt undersökningen som genomförts 2011 hos ett antal förbränningsanläggningar framkom att energiförbrukning är den enskilt största kostnadsposten. Energiförbrukning har i detta index en total vikt på 28,2 procent. Kostnadsslaget följer schablonmässigt Entreprenadindex litt nr 7022 Elkraft anläggning, som enligt referensgruppens bedömning bör spegla företagens kostnadsförändringar för energiförbrukning. Detta index tar hänsyn till elnätavgifter samt elhandelskostnader. Energiförbrukning Vikt Entreprenadindex litt nr 7022 Elkraft, anläggning 100 4.3. Slagg, flygaska Kostnadsslaget Slagg, flygaska handlar om förbränningsanläggningens kostnader för bortforsling av dessa restprodukter. Kostnader för slagg är kopplade till behandling/transporter och metallprisutvecklingen. Det råder dock ett omvänt förhållande att ju högre pris på metall desto lägre kostnad. Efter utredning beslutade referensgruppen att kostnadsslaget som har en vikt på 8,8 procent kan följa den allmänna prisutvecklingen. Slagg, flygaska Vikt Konsumentprisindex 100 4.4. Materialkostnader Materialkostnader har i Avfallsindex för förbränning en vikt på 8,7 procent. Kostnadsslaget skall i möjligaste mån spegla förbränningsanläggningarnas mest väsentliga materialkostnader. Utformningen av detta kostnadsslag ser ut enligt föjande: Materialkostnader Vikt Kemikalier, ITPI 20 Kemikalier och kemiska produkter 73 Kalk, ITPI 23.52 Kalk och gips 16 Kol, ITPI 19.1 Stenkolsprodukter 4 Elmateriel, FPI för elmateriel 4 VVS-material, FPI för VVS-material 3

7 Övriga materialkostnader som angavs i enkätundersökningen av förbränningsanläggningarna ansågs ha en för liten påverkan i indexet för att tas med. 4.5. Reparation, underhåll En stor kostnadspost på en förbränningsanläggning är reparationer och underhåll. Enligt enkätundersökningen hos företagen uppgår kostnaden i genomsnitt till 22,3 procent av de totala kostnaderna. Kostnader som förekommer är bland annat reparation, ombyggnad och underhåll av pannor, svetsnings- och murningsarbeten. Utbyte av slitdelar. Bränslehantering, besiktning, ventilations- och elarbeten samt sanering och städning. Då flera index ur den befintliga Entreprenadindexserien stämmer bra överens med vad dessa arbeten omfattar har den valts för alla arbeten utom Sanering där det anpassade Saneringsindex kändes naturligt att utnyttja. Innehållet och fördelningen ser ut enligt följande: Reparation, underhåll Vikt Pannor/Svetsning 48 Murning/Besiktning/Bränslehantering, utmatning/ställningar 35 Ventilation 5 Elunderhåll 6 Sanering/städning 6 4.6. Administration/Overhead Här avses alla övriga kostnader som inte kan hänföras till någon annan kostnadspost. Detta kostnadsslag har en vikt på 5,0 procent. De administrativa kostnaderna följer konsumentprisindex och tjänstemannalöner. Fördelningen ser ut enligt följande: Administration/Overhead Vikt Konsumentprisindex 40 Tjänstemannalöner 60 5. Resultat av projektarbetet Avfall Sverige och SCB träffades för första gången i april 2010 för att diskutera framtagandet av ett nytt branschanpassat index för Avfallsbranschen. I det inledande arbetet var inriktningen att ta fram Avfallsindex för de fyra behandlingsmetoderna rötning, kompostering, förbränning och deponering. Ganska omgående kom aktörerna överens om att inte arbeta vidare med

8 kompostering och deponering. För att ta fram ett anpassat branschindex ansågs att detta projekt var nödvändigt att drivas i nära samarbete mellan SCB och medlemmar i Avfall Sverige. Medlemmarna står för sakkunskapen om avfallsbranschen och SCB för den statistiska metoden. Man ansåg att modellen bör fokusera på de i branschen väsentliga kostnadsfaktorerna. En fråga som också diskuterades var periodiseringen på indexet, det vill säga hur ofta det skall tas fram. Avfall Sverige ansåg att halvårsvisa uppdateringar var lagom. För att arbetet skulle ske så smidigt som möjligt bildades en referensgrupp (se bilaga 1). Här ingick förutom SCB samt en samordnare från Avfall Sverige även representanter från medlemsföretagen. Målsättningen var att ha representation från företag i olika storleksklasser. Referensgruppens roll i arbetet har varit att förse SCB med nödvändig sakkunskap samt att ge feedback och synpunkter på SCB:s resultat och förslag. Flera möten har skett under projektets gång, samtidigt som många frågeställningar även har dryftats per telefon och e-post. Det egentliga underlaget till Avfallsindex kommer från den enkätundersökning som sedan genomfördes. Enkäten togs fram av referensgruppen och skickades ut till medlemsföretag inom rötning och förbränning den 18 november 2010. I det påminnelse- samt uppföljningsarbete som sedan vidtog framkom en väsentlig skillnad i insamlingsunderlaget mellan rötning och förbränning. Företagen inom rötning hade stora problem att på ett relevant sätt kunna fylla i enkäten och skicka den till SCB. Orsaker som nämndes var bland annat att biogas är en ny bransch som behöver mer tid för stabilisering. Man hade på vissa håll helt enkelt svårt att se nyttan med ett index. Projektgruppen hade därför att ta ställning hur detta problem skulle lösas. Underlaget för rötning var för magert för att ligga till grund för ett nytt index. Av den anledningen bestämdes att vi avvaktar med index för rötning tillsvidare, och att fokus istället lades på förbränning. Referensgruppen bestämde även att för förbränning skulle behandlingsmetoderna förbehandling och krossning inte beaktas i index. För förbränning fick SCB svar från 18 stycken företag vilket motsvarar knappt 60 procent av samtliga medlemsföretag. De 18 företagen representerar ett spektrum av små, mellanstora och stora företag. Enkätundersökningen avslutades i mars 2011. Därefter vidtog arbetet med att sammanställa och analysera uppgifterna, konstruera beräkningsmodell samt kontakta uppgiftslämnare till modellen. Enkätundersökningen som medlemmarna hade möjlighet att svara på ligger alltså till grund för Avfallsindex för förbränning. Det var dock nödvändigt för referensgruppen att utifrån svaren göra vissa modifieringar och kompletteringar. Detta arbete pågick under våren 2011. De sista slutjusteringarna pågick ända fram till publicering i augusti. När det gäller den löpande produktionen av indexet som nu åläggs SCB att sköta, kommer många kostnadsslag att mätas med redan befintlig statistik. Referensgruppen ansåg att denna statistik på ett godtagbart sätt speglar den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för förbränningsanläggningarna. Fördelen är

9 också att de ingående komponenterna är transparenta och lätta att följa för användarna. SCB vill tacka samtliga som hjälpt till att lämna underlag till Avfallsindex för förbränning, vilket varit en nödvändighet för att hamna så nära verkligheten som möjligt. Ett extra stort tack riktas till branschens representanter i referensgruppen som på ett engagerat och kunnigt sätt stöttat SCB på ett föredömligt vis. Till beräkningen för januari 2012 skedde en förändring av indexmodellen. Då kostnadsslaget för försäkringar har varit svårt att prismäta bestämdes i samråd att detta kostnadsslag tas bort. Viktandelen på två procent flyttas istället till kostnadsslaget Administration/overhead, som därmed ökar sin viktandel till sju procent. Avfall Sverige anser att den viktandelen är måttlig och rimlig för en bransch med så stor skillnad i anläggnings- och organisationstyper. 6. K valitet och sammanfattning Avfallsindex för förbränning ska mäta kostnadsutvecklingen för hela riket för förbränningsanläggningar med januari 2011 som basmånad. Indexet beräknas enligt ovan angivna förutsättningar. Vad som publiceras är totala Avfallsindex för förbränning samt delindex för personalkostnader, energiförbrukning, slagg och flygaska, materialkostnader, reparation och underhåll samt administration/overhead. Dessa delindex består i sin tur av ett antal delindex som ej publiceras. Publiceringen sker halvårsvis för månaderna januari och juli. Det är vår uppfattning att undersökningen som helhet ger en för ändamålet god kvalitet. Undersökningen omfattar alla väsentliga kostnadsslag för förbränningsanläggningar. Omvärldsförändringar gör det nödvändigt att viktsystemet ses över med jämna mellanrum, då felaktiga vikter kan leda till att kostnadsförändringarna över- eller underskattas. SCB rekommenderar att vikterna ses över minst vart femte år. Nästan alla undersökningar idag är behäftade med bortfall. Bortfallet beror på att uppgiftslämnare inte alls eller för sent lämnar in uppgifter till undersökningen. Vår erfarenhet från denna och liknande undersökningar, är att bortfallet är begränsat och inte har negativ inverkan på skattningen.

10 Bilaga 1 Referensgrupp vid konstruktionen av Avfallsindex för förbränning Jenny Westin Magnus Flodman Ola Hall Torbjörn Everland Johan Ericsson Malin Sundberg Stefan Pettersson Avfall Sverige Gästrike återvinnare Eon Jönköping Energi AB Vattenfall Uppsala SCB SCB

11 Bilaga 2 Indexkriterier Vad är en indexserie? Alla indexserier har 100 som indexbas, motsvarande ett visst år eller viss månad. Man kan tolka indexserien som uttryckt i procent av indexbasen. Förändringen mellan två tidsperioder beräknas som kvoten mellan index för dessa perioder. Det är mycket lätt att räkna om en serie med en ny tidsperiod som bas. Det är bara fråga om en enkel omproportionering. Länkar, viktbaser och prisbaser Såväl Producentprisindex (PPI) som Konsumentprisindex (KPI) räknas primärt med priset i december varje år =100 med fasta vägningstal fram till december nästa år. Nästa år börjas en ny serie med december = 100. Dessa ettårsserier kallas indexlänkar och är ibland osynliga för användaren. För att bilda en lång indexserie multipliceras (kedjas) dessa förändringar ihop till en publicerad serie. Vi kallar därvid indexet för ett kedjeindex. December kallas för länkarnas prisbas. Den period vägningstalen representerar kallas för indexlänkens viktbas. Avfallsindex däremot är ett fastbasindex. Ett fastbasindex uppskattar prisförändringar jämfört med bastidpunkten. Sammanvägning av varugrupper och representantvaror Inom en indexlänk består ett prisindex av ett stort antal varugrupper och representantvaror. Var och en av dessa har ett vägningstal som motsvarar dess andel av indexets totalt täckta varumängd. Ett prisindex beräknas som en produktsumma av vägningstal och prisförändringar för varorna. Laspeyres och Paasches index Ett prisindex har normalt följande principiella struktur: Pr is Volym 1 Prisindex 0, 1 Pr is Volym 0 b b 0 är prisbas, 1 jämförelseperiod och b viktbas. Om prisbas och viktbas sammanfaller kallar vi index för Laspeyres index: Pr is Volym 1 0 Laspeyres prisindex 0, 1 Pr is Volym 0 0 Om i stället jämförelseperiod och viktbas sammanfaller kallar vi det för Paasches index.

12 Paaschesprisindex 0,1 Pris Volym 1 0 1 Pris Volym 1 En viktig egenskap hos Laspeyres index (men ej Paasches) är att det kan skrivas som en produktsumma av värdevikter gånger prisförändringar: (Pr is* Volym) 0 Laspeyres prisindex 0, 1 (Pr is* Volym) 0 Pr is Pr is 1 0 Eller med nedanstående exempel: VARA pris, kr/kg volym, kg värde, kr TIDPUNKT 0 1 0 1 0 1 ÄPPLEN 15 10 3 6 45 60 BANANER 10 20 5 2 50 40 10 * 3 20 * 5 1: Laspeyres prisindex 0, 1 15* 3 10 * 5 130 95 137% 45 10 50 20 130 2: Laspeyres prisindex 0, 1 * * 137% 45 50 15 45 50 10 95 Pris-, volym- och värdeindex. Fastprisberäkningar Det är ofta av intresse i ekonomisk statistik att skilja ut den reala utvecklingen ur en nominell värdeutveckling genom så kallad deflatering. SCB:s nationalräkenskaper beräknas till exempel såväl i löpande som i fasta priser. Detta bygger på identiteten Pris*Volym=Värde Om man nu vill att förändringarna skall följa samma logik som nivåerna får man Prisindex*Volymindex = Värdeindex Detta är dock inte fullt lika enkelt som det låter, utan kräver att man tänker sig för litet. Värdeindexet är dock enkelt: Värdeindex 0, 1 Pr is Volym 1 1 Pr is Volym 0 0 Ett volymindex är som ett prisindex fastän tvärtom: Pris Volym 0 1 Laspeyres volymindex 0, 1 Pris Volym 0 0 Paasches volymindex 0,1 Pr is Volym 1 1 Pr is Volym 1 0

13 Vi ser nu att Laspeyres prisindex * Paasches volymindex = Värdeindex samt att Laspeyres volymindex * Paasches prisindex = Värdeindex Men det går inte lika bra att till exempel räkna både pris och volym enligt Laspeyres index. Vill man ha ett index som är konsekvent i det här avseendet får man använda det så kallade Fishers index. Fishers index = Laspeyres index*paasches index (samma för priser som volymer) Vad menas med en indexreglering? Indexreglering är en uppräkning alternativt nedräkning av ett pris eller en kostnad från en tidpunkt till en annan framtida tidpunkt. Priset (kostnaden) blir då bestämt dels av prisnivån vid tidpunkten för regleringstillfället, dels av hur index förändras. Indexreglering är således en del av en prissättningsform, som vi kan kalla för indexreglerat pris. Motsatsen är fast (fixt) pris, som består av ett grundpris och ett påslag därutöver som måste bygga på en skattning av pris- eller kostnadsutvecklingen framöver. Eftersom denna kan vara svår att bedöma uttrycker påslaget snarare den risk för kostnadsstegringar som säljaren känner. Det kan således ses som ett riskpålägg. Ett alternativ till indexreglerat pris är löpande räkning, som innebär att säljaren får betalt för samtliga verifierade kostnader. Denne får alltså full täckning för sina kostnader. I en klausul med indexreglerat pris kan vi definiera följande begrepp: G rundpris Slutligt pris Bastidpunkt Avräkningstidpunkt Det pris som indexpåslaget räknas på (anbudspriset) Grundpris plus indexpåslag i kronor Den tidpunkt (vanligen anbudstidpunkt) som motsvarar grundprisets prisnivå Den tidpunkt (kan vara flera) som påslaget skall beräknas till Regleringsperiod Perioden från bastidpunkt till avräkningstidpunkt

14 Syfte med prisreglering Köpkraftsbaserad kompensation Syftet med en prisreglering är ofta väl preciserat. Om det föreskrivs att till exempel ett underhållsbidrag skall indexjusteras så att dess realvärde förblir oförändrat, är syftet med justeringen följaktligen att bidraget skall representera en oförändrad konsumtionsnivå (köpkraft). Stiger priserna under en viss period med säg fem procent, måste bidraget också öka med samma procenttal för att det skall ha samma värde för mottagaren som i början av perioden. Kompensationsprincipen är i detta fall enkel. Man önskar ett skydd mot värdeminskning till följd av stigande priser. Vi kan kalla denna princip för köpkraftsbaserad kompensation. Kronans köpkraft uttrycker penningvärdet. Ju mer man kan köpa för en krona, desto högre är penningvärdet. I dagligt tal menas med penningvärdeförändring hur kronans värde förändras med hänsyn till konsumentprisernas utveckling, vilket mäts av konsumentprisindex (KPI). Riskbaserad kompensation Vid affärsavtal är emellertid syftet med indexregleringen inte så enkelt och anledningarna är flera. Köparen önskar till exempel att indexklausulen ifråga inte skall kompensera leverantören för alla hans pris- och kostnadsökningar utan kanske enbart för sådana (allmänna) kostnadsökningar som han själv inte kan påverka. Köparen kan till exempel hävda att säljaren redan i offerten bör gardera sig mot stigande priser. Om priset likväl indexregleras, kan reglerna för vilken kompensation som skall utgå bestämmas så att de skall täcka en prisökningsrisk som å ena sidan säljaren inte (helt) vill bära och som å andra sidan köparen inte helt är villig att ta på sig. Index kan i dessa sammanhang fungera som en metod att fördela risk för ökade priser som kan sägas ligga mellan de ytterligheter som bestäms av det fasta priset och löpande räkning. Fast pris innebär ju att avtalat pris ligger stilla under den period avtalet omfattar. Leverantören bär alltså hela risken om priserna stiger. Vid löpande räkning kan leverantören genom prisändring erhålla ersättning för samtliga kostnader. Vi kan kalla denna indexregleringsprincip för riskbaserad kompensation. Säljaren kan ha krav på ersättning som ger honom oförändrad köpkraft i någon mening och detta kan han få antingen med index eller genom att han själv i anbudet garderar sig för kommande prisstegringar eller av en kombination av dessa metoder.

15 Bilaga 3 Avfallsenkät Till medlemmar i Avfall Sverige. Stockholm den 18 november 2010. Avfallsindex för förbränning! På uppdrag av Avfall Sverige ska Statistiska centralbyrån konstruera ett index 1 för avfallsbehandling gällande förbränning. Syftet är att ta fram ett index, främst för avtalsreglering, av hög kvalitet som överensstämmer med dagens kostnader i branschen. För att få ett tillförlitligt och bra underlag för vårt fortsatta arbete vill vi gärna ha svar på ett antal frågor avseende främst kostnader för löner, energiförbrukning, transport, reparation och underhåll samt övriga kostnader. Din medverkan är frivillig, men det är angeläget att vi får en mycket hög svarsfrekvens på enkäten. Det ökar tillförlitligheten för vårt nya index. SCB önskar svar på enkäten före den 3 december 2010. Hur kommer de uppgifter Du lämnar i enkäten att hanteras? All informationshantering och befattning med det statistiska grundmaterialet vid SCB är, med hänsyn till de krav som lagstiftningen ställer, kringgärdade av ett system av säkerhetsföreskrifter och tekniska skyddsåtgärder. Det innebär att full sekretess råder avseende denna insamling. Uppgifterna är skyddade enligt 24 kap 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samråd om denna undersökning har skett med Näringslivets regelnämnd. När SCB har fått Din enkät noterar vi att Du svarat och sedan förstörs namn- och identifikationsuppgifter. Svaren sammanställs därefter och används som underlag för att utforma Avfallsindex. Det är alltså endast SCB som kommer att ta del av företagens enskilda uppgifter. Frågor med anledning av enkäten kan ställas till: Stefan Pettersson SCB, telefon 08-506 942 63 Malin Sundberg SCB, telefon 08-506 941 62 Med vänliga hälsningar Stefan Pettersson Malin Sundberg Jenny Westin 1 Ett index är en serie tal som visar den relativa förändringen av priser, kostnader eller något annat mätvärde.

16 Kostnader under kalenderåret 2009 (Ska avse hela förbränningsanläggningen) 1 Hur fördelar sig kostnaderna på er förbränningsanläggning? Kostnadsslag Andel Personalkostnader 2 - Produktion % - Ledning m.m. % Energiförbrukning 3 % Slagg, flygaska % Materialkostnader 4 % Reparation, underhåll 5 % Administration/Overhead 6 % Försäkringar % Övriga kostnader 7 % Totalt 100 % 2 I lönerna ingår sociala avgifter enligt lag och avtal. Under ledning räknas även stödfunktioner samt administrativ personal, konsulter ingår ej. 3 Här avses kostnader el och olja. 4 Med material avses samtliga på anläggningen förekommande materialkostnader såsom ex. kemikalier. 5 Avser reparation/underhåll av maskiner och utrustning samt utbyte av delar till dessa. Därutöver även kostnader för städning och lokalhyra. 6 Med Administration/Overheadkostnader avses redovisningskostnader, kontorsmaterial, reklam och PR, annonsering. Obs! eventuella lönekostnader anges under rubriken personalkostnader. 7 Här avses alla övriga kostnader som ej kan hänföras till någon av ovanstående rubriker.

17 2 Hur stor andel utgjordes av kapitalkostnader i er verksamhet 2009? Andel % 3 a) Stämmer kostnadsslagen i fråga 1 in på er verksamhet? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej Om nej: b) Vad behöver ändras? Material 4 Vilka typer av materialkostnader har ni på er anläggning? 1. Med material menar vi olika typer av förbrukningsmaterial 2. 3. 4 5. 6. 7.

18 5 Vilka större företag är det vanligast att man köper material av? 1. 2. 3. 4 5. 6. Kommentarer Reparation, underhåll 6 Vilka typer av reparations- och underhållskostnader har ni på er anläggning? 1. 2. Med reparations- och underhållskostnader menar vi exempelvis maskiner och utrustning samt utbyte av delar till dessa. Därutöver även kostnader för städning och lokalhyra. 3. 4 5. 6. 7.

19 7 Vilka större företag är det vanligast att man köper dessa anläggningsutrustningar av? 1. 2. 3. 4 5. 6. 7. Kommentarer Övriga frågor 8 Hur stor omsättning hade ni på er anläggning 2009? 9 Hur många årsanställda hade ni på er anläggning 2009? Antal Produktionspersonal Ledning/administratörer m.m. 10 Vilken/vilka av nedanstående verksamheter finns på er anläggning? Förbehandling av avfall Krossning Markera med X

20 Kommentarer