en handledning från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Tema: Andra världskriget Lärarhandledning Europa Brinner De flesta känner till Hitler, nazismen, kanske olika slag eller andra avgörande händelser men inte lika många känner till andra världskrigets förlopp från början till slut. Bengt Fredriksons bok ger just den överblicken, det är en lättläst bok om hela andra världskriget med fokus på vad som hände i Europa. Handledningen ger förslag på hur man kan arbeta med boken och föreslår olika arbetsuppgifter för ett tema om andra världskriget. Uppnåendemål - förslag Eleven ska - känna till bakgrunden till andra världskriget, krigets förlopp och följder. - vara förtrogen med grundläggande källkritik. - känna till nazismen och Förintelsen. - kunna reflektera över krigets betydelse för dagens européer. Övningar och lektionsförslag kan användas till ett tema om andra världskriget som inbegriper ämnena historia och svenska. Handledningen innehåller: 1.Inledningslektion 2.Kartor. Ger en överblick över krigsförloppet. 3. Europa brinner Hitler och andra världskriget Hur man kan arbeta med boken. 4. Källkritik Övningar i källkritik 5. Lättläst skönlitteratur Presentationer av lättlästa böcker om andra världskriget och förlag på hur man kan arbeta med dem. 6. Hur har andra världskriget påverkat dagens européer? Intervjuuppgift som sätter andra världskriget i relation med människor idag. 7. Fördjupningsuppgift: Hade det gått att stoppa Hitler? Kontrafaktisk övning. Lärarrummet för lättläst www.lattlast.se/larare
1. Inledning Låt eleverna skriva upp ord eller fenomen som de associerar till när de tänker på andra världskriget. Skriv upp dem på tavlan och gruppera gärna orden efter hur de kan höra ihop. Kommentera hur ni grupperar orden, till exempel varför koncentrationsläger står nära Auschwitz. Lägg märke till om du tycker att det är något väsentligt område som saknas, skriv till det och berätta något om varför. Finns det andra sätt att gruppera orden än vad ni just gjort? Låt eleverna fundera över hur de lärt sig saker om andra världskriget och berätta det. Skriv upp eventuella bok- och filmtitlar som de nämner. Här kan finnas tillfälle att nämna olika typer av källor. Rita en tidslinje på tavlan och låt den gärna börja en bit före första världskriget och gå fram till idag. Placera in en del av händelserna eller fenomenen på linjen. Känner de någon som levde under andra världskriget? Markera året då de själva föddes. Efter introduktionen kan det vara bra att arbeta med kartorna som finns i slutet av boken Europa brinner. På så sätt får eleverna en bild av krigets förlopp som kompletterar tidslinjen. - 2-
2. Kartor Europa - 1936 Se efter om det är något land förutom Tyskland som inte ser ut eller kallas som det gör idag. Under Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten och Syrien står ett annat land inom parentes. Vad betyder det? Läs gärna kapitlet Tala om fred, rusta för krig, Rhenlandet 1936 Europa - hösten 1942 Här är Tyskland som störst. Vilka länder som 1936 var självständiga ingår nu i Tyskland? Vilka länder är varken ockuperade eller bundsförvanter med Tyskland? Europa 1945 Jämför med de två tidigare kartorna och lägg märke till vad som hänt med Rhenlandet, Polen, Litauen, Lettland, Estland, Egypten och Libyen. Efter kriget ockuperades Tyskland av segermakterna och så småningom kom landet att delas i två delar, Västtyskland och Östtyskland. Bonn var huvudstad i Västtyskland och östra Berlin var huvudstad i Östtyskland. Genom Berlin gick en mur som delade staden i två delar. Ta reda på vilket år Tyskland blev ett land igen. - 3 -
3. Europa brinner Hitler och andra världskriget Europa brinner kan läsas från pärm till pärm som en spännande bok om andra världskriget. Man kan också arbeta med den bit för bit. Här följer förslag på arbetsgång. Boken delas upp i tre delar, fram till krigsutbrottet 1939, Tysklands expansion fram till slaget om Stalingrad och perioden fram till krigsslutet 1945. Del ett och del tre kan göras som grupparbeten eller individuella uppgifter som redovisas för klassen. Del två är upplagd med en gemensam introduktion som följs av enskilt arbete. Del 1 Fram till krigsutbrottet 1939 1. Läs Europa brinner till och med kapitlet Blixtkrig Polen 1939 2. Vilka faktorer kan ni hitta som bidrar till att kriget bryter ut? 3. Beskriv de olika aktörerna och hur de agerat från 1918 till 1939. Förslag på aktörer: det tyska folket, Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, tyska socialdemokraterna, länderna Frankrike, Storbritannien, Sovjet, Österrike, Tjeckoslovakien, Italien och Polen och personerna Hitler, Göring, Mussolini, Chamberlain, Schuschnigg och Hácha. Använd gärna tidslinjen i slutet av boken som stöd. Man kan dela upp aktörerna så att varje elev fokuserar på en eller ett par aktörer. När alla arbetat återsamlas klassen för att redovisa och samtala om tiden fram till krigsutbrottet. Del 2 Tysklands expansion 1939-1942 1. Innan eleverna får arbeta själva med avsnittet kan man ge alla en förförståelse genom att arbeta med kartor. Titta på kartorna Europa - 1936 och Europa - hösten 1942 i slutet av boken. Utan att ha läst i boken, kan man utifrån kartorna förstå vad som har hänt under de sex åren mellan 1939 och 1942? 2. Eget arbete Till varje kapitel kommer en eller två frågor på innehållet: Arbetsblad finns längst bak i lärarhandledningen. - 4 -
Del 3 1943-1945 1. Hitler och Tyskland hade nu många fiender. Vad gjorde de olika länderna för att besegra Tyskland? Vilka samarbetade med varandra för att lyckas? Första världskriget slutade med hårda straff för Tyskland. Hur slutade det andra världskriget? Man kan dela upp klassen i grupper som var och en får i uppgift att läsa in sig på något av länderna Tyskland, USA, Storbritannien, Italien och Sovjet. När det är dags för redovisning kan man gärna låta dem presentera sig som länderna och leva sig in i rollerna så att de kan svara på hur de tänkt. Möblera rummet på ett sätt som passar den här typen av rollspel. Läraren kan fungera som moderator. 2. Avslutningsvis kan man gå till kartorna för att se hur gränserna förändrats genom kriget. I slutet av boken finns en karta över Europa efter andra världskriget, Europa 1945. Jämför den gärna med kartan Europa 1936 och lägg märke till vilka förändringar som skett. Lägg märke till var gränsen går mellan Frankrike och Tyskland. Lägg också märke till vad som hänt med Polen, Litauen, Lettland och Estland. - 5 -
4. Källkritik Den första övningen presenterar de fyra källkritiska kriterierna. Den andra använder ett avsnitt ur Europa brinner som material att fundera över. Vad åt du till middag? För att väcka tankar kring vad vi vet om det förflutna låt eleverna fundera över om de själva minns vad de åt till middag. 1. Be var och en av eleverna anteckna vad de åt till middag igår, sedan vad de åt till middag tisdagen förra veckan och sedan 24 december 2008. 2. Låt dem prata två och två om vad de skrivit. Vilka uppgifter är mest pålitliga? Varför? 3. Låt paren redovisa sina reflektioner för hela gruppen. Är det någon av dem som skriver dagbok och skulle kunna se efter vad som hände de olika dagarna? Finns det någon de kan fråga som kan hjälpa dem att minnas? Kan det finnas foton från någon av middagarna? 4. Prata om källors tillförlitlighet och om de fyra källkritiska kriterierna, förslagsvis såhär: Samtidskriteriet en källa som produceras samtidigt som händelsen är inte manipulerad eller förändrad i efterhand och därför pålitlig. För att det ska gälla borde eleverna antecknat eller fotograferat vad de åt vid de olika tillfällena. Anteckningen eller fotografiet skulle då leva upp till samtidskriteriet. Tendenskriteriet källor som kan misstänkas vara påverkade eller tillrättalagda är inte pålitliga. Om två elever som sitter bredvid varandra i skolan men inte brukar äta middag tillsammans uppger att det har ätit samma rätter vid alla tre tillfällena kan man misstänka att de påverkats av varandra när de kommit fram till sina svar. Beroendekriteriet bygg hellre på primärkällor än på sekundärkällor. För att två uppgifter ömsesidigt skall styrka varandra måste källorna vara helt oberoende av varandra. Andreas säger att han åt lasagne till middag i tisdags. Hans pappa säger att de åt köttfärssås och spagetti. Andreas kompis Marcus säger att han tror att Andreas åt lasagne i tisdags. Här behöver man ta reda på lite mer om de olika källorna och deras relation till varandra för att kunna bedöma deras värde. Realkriteriet och trovärdighet uppgifter i en källa måste bedömas utifrån vad vi vet i övrigt. Är det trovärdigt att en elev åt pizza på julafton eller en trerätters middag tisdagen förra veckan? Ja, det beror på vad vi vet om eleven. - 6 -
Hur kan vi veta det? Till den här övningen används avsnittet där greve von Stauffenberg tillsammans med andra missnöjda militärer försökte döda Hitler. Kapitlet bygger på en rad olika källor som inte skrivs ut i texten. Genom att gissa och göra rimlighetsbedömningar har eleverna till uppgift att föreslå källor till de olika faktauppgifterna. Arbetet kan göras individuellt eller i par, men följs upp av diskussion i hela gruppen. 1. Läs kapitlet Den enögde översten Tyskland juli 1944 2. Här följer olika citat ur texten. Fundera över vad som kan vara en rimlig källa till de olika påståendena (arbetsblad längst bak i lärarhandledningen: - Bomben exploderade alldeles framför fötterna på mig. Det är tydligt att ingenting kan hända mig. Ödet vill säkert att jag ska fortsätta på den väg jag börjat. Jag har sluppit undan döden. Stauffenberg kom från en gammal militärsläkt. Han var aldrig nazist och ville inte ha Hitler som ledare. Vid ett flyganfall blev han svårt skadad. Han förlorade en hand, flera fingrar på den andra och synen på ett öga. I fortsättningen bar han alltid en lapp över det skadade ögat. 3. Fundera också över avsnittet som handlar om hur Stauffenberg tar med bomben till Vargborgen, skjuter in den under bordet och sedan flyr därifrån. Hur kan man känna till så många detaljer från händelsen? 4. Efter den dagen fick Hitler allt svårare att lita på någon annan. Två källor berättar om hur Hitler förändrats. Vilka källor? Mot bakgrund av att Stauffenberg försökte döda Hitler med en bomb och att Hitler säger att bara han kan vinna kriget, tycker du att det verkar rimligt att Hitler fick svårare att lita på någon annan? Hitta på en annan förklaring till hans förändring. Är den förklaringen också rimlig? - 7 -
5. Skönlitteratur Läs skönlitterära skildringar, biografiska texter och memoarer som berättar om andra världskriget. Alla i klassen kan läsa samma bok eller man kan låta eleverna själva välja någon de helst vill läsa. Om man är två eller flera som läst samma bok kan man jämföra sin läsning med varandra. Med hjälp av återberättade lättlästa versioner kan hela klassen läsa samma berättelse oberoende av läsförmåga. En del elever kan läsa böckerna i original och andra behöver en återberättad lättläst version. Följande titlar finns på svenska både som original och som lättläst: Anne Franks dagbok av Anne Frank återberättad av Maja Witting med flera Den klassiska berättelsen om den unga judinnan på flykt undan nazisterna i Holland under andra världskriget. Hon lever i två år instängd med sin familj utan att kunna gå ut. En av de mest lästa böcker genom tiderna. Boken är återberättad utifrån den äldre versionen av Anne Franks dagbok. Ninas resa - en berättelse om att överleva av Lena Einhorn återberättad av Mattias Grosin Familjemedlemmarna försvann en efter en. Till slut var det bara Nina och hennes storebror Rudek kvar. Nina och hennes familj lever tillsammans med tusentals andra judar i Warszawas getto. De försöker leva så normalt som möjligt. Nina går i skolan, går på fester och blir kär. Men livet i gettot blir allt svårare. Det är ont om mat och människor börjar försvinna. Till slut står det klart för alla gettot ska stänga och alla judar föras till utrotningsläger. Mannen utan öde av Imre Kertesz återberättad av Johan Werkmäster Den 14-årige pojken György har suttit i koncentrationsläger i ett år. Han överlever och kommer hem till Budapest. Där vill alla att han ska glömma det som hänt honom. Men György vill inte glömma. Han kan inte glömma. Lyckobarnet - Pojken som överlevde Förintelsen av Thomas Buergenthal återberättad av Johan Werkmäster Den judiske pojken Tomas Buergenthal var tio år när han släpptes ut från förintelselägret Sachsenhausen. Han är en av de yngsta som överlevt Förintelsen. Tomas kallade sig Lyckobarnet, det krävdes tur för att överleva. Men hans uppväxt blev svår, nästan hela hans familj dog i Förintelsen. - 8 -
Följande böcker är skrivna på lättläst svenska: Kriget kommer! av Torsten Bengtsson Femtonårige Olof bor i en liten fiskeby vid Öresund. Andra världskriget rasar i Europa och nazisterna marscherar in i Danmark. Ute på vattnet kan man se tyska krigsfartyg passera ut och in genom sundet. Olof ger sig iväg i en liten båt för att hjälpa en judisk man att fly över havet till Sverige. Olof lyckas komma fram till rätt adress och slå den hemliga signalen. Dörren öppnas och han står öga mot öga med Gestapo, tyskarnas hemliga polis! A-6171: Jag överlevde Auschwitz av Ferenc Göndör återberättad av Erik Eriksson Den judiske pojken Ferenc Göndör växer upp i en liten by i Ungern på 1930-talet. En dag händer det som alla har varit rädda för. Nazisterna fraktar iväg alla judar med tåg. Ferenc hamnar i koncentrationslägret Auschwitz. Han får uppleva ofattbara grymheter. A-6171 är en sann berättelse om en människa som överlevde ett av nazisternas utrotningsläger. Fortsatt arbete Låt eleverna prata två och två om boken de läst och skriva kort om sina intryck av den. De kan också svara på frågor om boken till exempel: Berätta kort vad boken handlade om. Välj ut ett stycke eller en episod som intresserade dig. Berätta om den. Vad tycker du att bokens tema är? Skulle du rekommendera någon annan att läsa boken? Varför? Varför inte? Om eleverna i klassen läst olika böcker kan man diskutera återkommande teman i böckerna, till exempel: Alla romanerna handlar om människor som hjälper andra att överleva och människor som kallsinnigt dödar andra, hur kan människor handla så olika? Man kan också fråga dem vad de själva vill diskutera efter att ha läst sin bok. Är det något särskilt de vill lyfta fram, en person, en episod eller ett tema? Samla de olika förslagen på tavlan och kom överens om ett par saker att diskutera. - 9 -
6. Hur har andra världskriget påverkat dagens européer? Eleverna ska på temat andra världskriget komma i samtal med någon som har egen eller indirekt erfarenhet av kriget. De får övning i intervjuteknik och att överföra samtal till en text. Arbetet kan löpa parallellt med att eleverna lär sig allt mer om andra världskriget och utställningen/textantologin kan fungera som slutprodukt för temat. Intervjuerna bör kanske genomföras en bit in i temaperioden. Material: Tips på vad man bör tänka på när man intervjuar någon finns i Tidningsskolan på 8 SIDORs prenumerantwebb. Europa brinner är bra att ha som referenslitteratur när eleverna vet vem de kommer att intervjua och ska förbereda sina frågor. Inledande lektionspass Om eleverna redan läst någon eller några skildringar av hur det var att leva under andra världskriget kan man återkoppla till dem, annars be dem att två och två fundera över hur de tror att det var. Låt varje par redovisa några saker de kom fram till och skriv upp dem på tavlan. När alla redovisat reflektera en stund över vad som sagts och låt dem sedan fundera över hur de här erfarenheterna kan ha påverkat människorna och generationerna efter dem. Låt dem skriva ned sina reflektioner. Känner eleverna någon som levde under andra världskriget och kan berätta hur det var? Kanske kan de också tipsa och dela med sig till varandra? Om det visar sig svårt kan de också välja någon ur sin föräldrageneration som kan berätta om vad de har hört om kriget och hur de tycker att de påverkats av det. Läs intervjutipsen i Tidningsskolan och diskutera dem i gruppen. Redan här är det bra att tydliggöra hur materialet från intervjun ska användas. Lektion 2 När de gjort sina intervjuer, låt dem fritt från minnet återberätta intervjun för en klasskamrat. Kamraten kan ställa frågor och komma med uppmuntrande kommentarer. Vad är det viktigaste som kom fram i intervjun? Här finns tillfälle att mer i detalj berätta hur intervjun ska redovisas som text. Kanske behöver de veta hur man citerar någon. - 10 -
Lektion 3 När texterna är färdiga, låt eleverna läsa varandras texter, ställa frågor och komma med uppmuntrande kommentarer. Var och en arbetar vidare med sin text. Lektion 4 Så skrivs slutversionen och alla intervjuer redovisas på något sätt, som väggtidning eller sätts ihop till ett häfte. Alla läser varandras texter och tillsammans pratar klassen om vad de fått reda på genom intervjuerna. Hur tycker de själva att de påverkas av andra världskriget? - 11 -
7. Hade det gått att stoppa Hitler? En kontrafaktisk fördjupningsövning. Övningen kan göras individuellt eller som förberedelse för en gruppdiskussion. Eleven får använda sin kunskap om andra världskriget för att reflektera kring möjliga utfall av olika handlingar. 1. Läs kapitlet Hade det gått att stoppa Hitler? 2. Fundera över de olika möjligheterna som fanns att stoppa Hitler. Tycker du någon är bättre än de andra? Vad tror du hade hänt om man stoppat Hitler på det sättet? Kan du komma på andra saker som kunde ha stoppat Hitler? 3. Prata gärna med någon annan om hur du tänker och skriv sedan ner ditt resonemang. Använd så många argument för din ståndpunkt som du kan komma på. - 12 -
Arbetsblad Källkritikövning Här är fyra citat ur kapitlet Den enögde översten. Hur kan man veta det som står i texten? Vem eller vad kan vara källa till det som står i texten? - Bomben exploderade alldeles framför fötterna på mig. Det är tydligt att ingenting kan hända mig. Ödet vill säkert att jag ska fortsätta på den väg jag börjat. Jag har sluppit undan döden. Stauffenberg kom från en gammal militärsläkt. Han var aldrig nazist och ville inte ha Hitler som ledare. Vid ett flyganfall blev han svårt skadad. Han förlorade en hand, flera fingrar på den andra och synen på ett öga. I fortsättningen bar han alltid en lapp över det skadade ögat. - 13 -
Arbetsblad Tysklands expansion 1939-1942 Kriget som försvann Västra Tyskland 1939 Vad hände när Storbritannien och Frankrike förklarat krig mot Tyskland? Hamnar vid öppet hav Norge 1940 Varför behövde Tyskland ha makten i Norge och Danmark? Pansarexpressen Belgien 10 maj 1940 Vad var Maginotlinjen? Vad menas med blixtkrig och på vilket sätt var det en ny typ av krig? Undret i Dunkerque Frankrike 27 maj 1940 Vad var undret i Dunkerque? Hur lång tid tog det för Hitler att besegra Frankrike? På vilket sätt var Churchill annorlunda än Chamberlain? Järnvägsvagnen i gläntan Frankrike juni 1940 Varför träffar Hitler de franska ledarna i en glänta i Compiègneskogen? Slaget om Storbritannien London augusti 1940 Vad har britterna som gör det svårt för Tyskland att snabbt besegra Storbritannien? Mussolini i knipa Grekland april 1941 Hitler vill förbereda ett anfall på Sovjetunionen. Vad blir han upptagen med istället? Världen håller andan Sovjet juni 1941 Vad hade Stalin gjort medan Hitler var upptagen i Frankrike? Varför trodde Hitler att kriget mot Sovjet skulle bli kort? Vilken propaganda använder Hitler för att de tyska soldaterna ska bli extra hänsynslösa? Lera och snö Sovjet hösten 1941 Hitler och de tyska generalerna är inte överens om i vilken ordning de ska anfalla olika delar av Sovjet. Vad tycker de olika om? Kan man säga att vädret blir en motståndare till Tyskland? - 14 -
Ökenräven blir bortjagad Afrika 1941-42 Vilka svårigheter fanns det för arméerna i öknen? Var det lika för tyska och brittiska armén? Chocken från himlen Pearl Harbor december 1941 Varför gick Japan till anfall mot USA och hur reagerade USA och Tyskland på det? Mördarna i Wannsee Berlin 1942 Vad var uppgiften för mötet i Wannsee? Vad gjorde nazisterna med judarna och andra människor som de tyckte var mindre värda? Kamp till sista man Stalingrad januari 1942 Varför gav Hitler sina generaler sparken? Varför ville Hitler anfalla Stalingrad? Hur länge slogs Tyskland och Sovjet om Stalingrad och vem vann? Ge exempel på hur sovjetiska och tyska armén såg på människorna som bodde i Sovjet. Jämför också Stalins och Hitlers sätt att leda sina arméer. - 15 -
Tips Lättläst material man kan använda för tema andra världskriget: Europa brinner Hitler och andra världskriget av Bengt Fredrikson Forum för levande historia har lättlästa texter på sin hemsida. En del av deras publikationer är också utgivna i lättläst version. Till exempel finns antologin om romer Ett fördrivet folk i den lättlästa versionen Ett bortjagat folk. www.levandehistoria.se Lättlästtjänsten har bearbetat FNs konvention om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen till lättläst svenska. Den går att ladda ner från deras hemsida. På 8SIDORs prenumerantwebb finns Tidningsskolan som bland annat innehåller tips för den som ska göra en intervju. Där kan man också läsa om alla Europas länder. I På spaning efter EU av Bengt Fredrikson kan man läsa om hur andra världskriget ledde fram till bildandet av kol- och stålunionen. Man kan läsa mer om EUs historia, om Sveriges inträde i EU och till exempel om hur EU behandlar flyktingar från andra delar av världen. Här finns också en karta över vilka länder som är medlemmar och när de blev medlemmar av EU. - 16 -