»Storstad Linköping Djurgårdens centrum Kommentarer på gestaltningsförslag Robin Andersson Storstad Linköping
Innehåll Bakgrund... 2 Konceptet Djurgården... 3 Djurgårdens centrum... 4 Förslag... 5 Thorbjörnsson + Edgren arkitekter... 6 Lund & Valentin arkitekter... 7 White arkitekter... 8 Sammanfattning... 9 Bakgrund Det har nu kommit upp förslag på hur centrumområdet på Djurgården kan komma att se ut. Tre arkitektkontor har i höstas, genom s.k. parallella uppdrag, blivit inbjudna för att skissa på den del av Djurgården där områdescentrumet ska vara. Dessa kontor är White, Lund & Valentin och Thorbjörnsson + Edgren. Området innehåller långt ifrån bara butiker. Massor av bostäder, skola, sporthall och vårdcentral är också exempel på saker som ska finnas i området. Samtliga förslag finns att hitta på www.djurgarden.nu. Alla förslag har enligt mig sina framstående kvaliteter. Jag tänkte gå igenom samtliga förslag och lämna lite egna kommentarer kring dessa. Som sagt så berör förslagen både ett köpcentrum och en hur omkringliggande bebyggelse ska se ut. Kapitel: Bakgrund 2
Konceptet Djurgården Djurgården är ett område i södra Linköping som bl.a. tidigare har använts som militärt övningsområde. Tanken med området är att man ska bygga en stadsdel som är hållbart ur ett ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt perspektiv. Det innebär i korta drag att man ska bygga en stadsdel som ska vara attraktiv i decennier framöver, ha en blandning av boende från olika kulturer och samhällsgrupper, samt bygga med en optimal lösning för miljöns skull. En ambition som jag personligen tog för givet att man applicerar i alla stadsbyggnadsprojekt. Denna vision är egentligen ingen nyhet, utan är en idé som all samtida samhällsplanering baseras på. Det intressanta är dock att nu applicera detta i praktiken. Man vill skapa en ny standard för framtidens samhällsbyggande, både nationellt och internationellt. Men har man tänkt på vilka typer av byggda miljöer som man vill bygga, eller hur dessa olika miljöer ska fungera tillsammans? Som jag ser det så bör man ju först ha klart för sig vilka områden som ska ha vilken typ av densitet. Det naturliga vore ju att delområdet med centrumet, dvs. B, byggdes som ett föredöme för en tät stad i Europa. Hur ser en sådan ut? Vilka krav och behov finns där? Hur bygger man en rationell men samtidigt varierande och spännande bebyggelse med dessa krav? Kan man applicera de kunskaper man ur detta projekt får fram, även i andra delar av Världen? Kapitel: Konceptet Djurgården 3
Djurgårdens centrum Om man ska fullfölja de ambitioner som kommunen har med Djurgården så gör man ett stort misstag redan från början. Att bygga ett externhandelscentra i området innebär att man frångår den viktigaste biten i ambitionen om den ekologiskt hållbara stadsdelen. Externhandel i sig baseras i huvudsak på att man genom biltrafik kan locka fler kunder från längre sträckor då det lokala underlaget inte är tillräckligt. Alltså att handelsplatsen är primär och att kundunderlaget anskaffas sekundärt genom att bygga farleder. En ekologisk stadsdel bör istället vara uppbyggd genom att man primärt bygger en blandstad, där bostäder, arbetsplatser, service och nöjen finns nära tillhands. Där avstånden mellan olika punkter i människans vardag är så pass kort att man kan gå och cykla till de mest alldagliga sysslorna. I ett sådant planeringssätt är, tvärt om mot dagens planer, utbudet av butiker något som baseras på vilken underlag som man har skapat. Butiker och verksamheter Ska i huvudsak klara sig med det kundunderlag som stadsdelen själv rymmer. Det betyder att ett mindre område med villor kan ha en kiosk, medan ett större område med högre befolkningsdensitet kan ha tillräckligt underlag för ett levande torg med flertalet butiker. Genom att man kopplar samma dessa olika typer av områden med cykelvägar och bra kollektivtrafik så kan man få en fungerande cellstad med flera centrumområden. Detta är också något som kommunen har visat ambitioner för, framförallt med idéerna om magneter av olika storlekar, men som man tyvärr undergräver i och med byggandet av ett så pass omfattande externhandelscentrum. Istället blir upptagningsområdet hela södra Linköping, vilket genererar långa resor. Det som dels gör Djurgårdens centrum till ett externhandelscentrum är karaktären av handelskomplexet, som förmedlar en känsla av rationell handelsstruktur. Man vill ha levande torg och gränder i sitt kvarter, inte stora parkeringsytor och shoppinglador. Människor vill bo i en innerstad, inte vid ett externhandelscentrum. Att man sedan bygger ett handelsområde som kräver flera hundra procent större underlag än det lokala för att överhuvudtaget överleva, medför ju att stora infrastrukturinvesteringar måste göras för att locka dit folk. Kunder som egentligen kanske skulle ha handlat vid sitt lokala torg. Visst finns det ett grundläggande behov för viss externhandel i Linköping. Exempelvis så behöver sällanköpsvaror ett mycket större underlag jämfört med en livsmedelsbutik. Men det man egentligen gör här är att skapa ytterligare behov av fler mil på fossila bränslen i staden. Så om man nu menar att Djurgården behöver ett centrum med en viss bredd på service och handel, vilket kräver ett större kundunderlag än vad som finns lokalt, så bör ju det rimligtvis vara det lokala kundunderlaget som ökas. Med andra ord bör befolkningsdensiteten i område göras flera gånger större, så att underlaget för butikerna täcks av de boende som kan gå, cykla eller på kort tid färdas kollektivt till centrumet. Kontentan blir alltså att man bör bygga Djurgårdens centrum för de boende i Djurgården, inte för övriga stadsdelar. Ju kortare avstånd till det tillräckliga kundunderlaget, desto färre resor på fossila bränslen. Kapitel: Djurgårdens centrum 4
Förslag Djurgårdens centrum är det första och nog också det viktigaste området i Djurgårdsprojektet. Med de ambitioner som kommunen har med stadsdelen, så borde man kunna förvänta sig lite mer nytänkande i förslagen. De innehåller knappt några innovationer alls. Har arkitekterna förstått vad Djurgårdsprojektet går ut på? Det mesta som ska ge sken av en ekoligiskt hållbar stadsdel är egentligen artificiellt. Klängväxter på fasaderna eller gräsmatta på taken må se miljövänligt ut, men ger knappast någon effekt alls på klimatet i stort. Det kompenserar nog inte en promille av de utsläpp som detta externhandelskoncept genererar. Dock fanns en idé om hur man kunde bygga in radhus i flerfamiljshus, för att ge en finansiell fördel. Något som kanske kunde vara en fördel ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Men det är knappast något som kommer vara trendbrytande i Linköping. Generellt kan man se att samtliga förslagen saknar en riktig stadskänsla. Jag tänkte ändå gå igenom varje förslag för sig. Det finns bra idéer i varje förslag. Om man nu ska bygga en externhandelsplats så finns det ju bättre och sämre sätt att bygga det på. Utvecklingsskiss av White arkitekter. Det är också detta som man har utgått ifrån i det parallella uppdraget. Kapitel: Förslag 5
Thorbjörnsson + Edgren arkitekter Jag tror att man i det här förslaget har missat lite i efterfrågan på boendet. Man menar att man skapar det goda livet i boendet genom att erbjuda kvaliteterna som finns både i staden och på landet. Detta genom att kombinera innerstadsbebyggelse med gröna vildvuxna ängar. Tvärtom så tror jag att Linköpingsbon antingen vill bo i en innerstadsatmosfär eller i en mer lantlig miljö. Därför känns också denna kombination lite förvirrande. Med utgångspunkten att ett köpcentrum är det enda alternativet, så står jag tudelad till deras utformning av komplexet. Den södra delen tilltalar mig ordentligt. Den organiska arkitekturen i denna del är intressant och ger ett spännande uttryck. Det känns verkligen optimerat för just denna plats. Däremot så tycker jag att den norra delen är tråkig. Framförallt det stora parkeringsdäcket. Jag tycker däremot att storleken på kvarteren är bra. Som sagt så är det förvirrande med alldeles för mycket park runt och emellan huskropparna. Kombinationen stora hus med mycket park runt är ett väldigt åldrat sätt att bygga områden på, då det glesar upp området och skapar mörka öppna ytor på k vällarna. Dessutom förstör det den sammanhållna känslan som är grunden för stadens kompakthet och puls. Förvisso har man omslutit lokalgatorna mellan kvarteren och på det sättet förstärkt innerstadskänslan ända in till gårdarna. En riktigt vacker detalj man har är att man låter kontorshusen i nordväst få en vattenspegel mot Lambohovsleden. Detta bör man verkligen använda så mycket man kan. + Den organiska designen på handelskomplexet + Tät bebyggelse längs gatorna ger en bra innerstadskänsla + Utnyttjar vattendraget för att ge området en vacker fasad mot Lambohovsleden + De omslutna lokalgatorna ger bra innerstadskänsla - Alldeles för mycket gröna plättar mellan bebyggelsen som ger en gles och utbreddstad - Den stora mängden öppna parkeringsytor ger ett oönskat förortsuttryck - Förvirrande känsla av både stad och landsort Kapitel: Thorbjörnsson + Edgren arkitekter 6
Lund & Valentin arkitekter I det här förslaget inleder man egentligen med det jag också påpekade att underlaget blir för litet för att man ska kunna få både ett köpcentrum och ett levande stadsliv i gränder och på torg. Men att man då väljer att prioritera själva köpcentrumet är för mig en gåta. Det gör att man endast kan ha butiker i byggnaderna kring torgytorna. Samtidigt blir potentiella handelsgränder ett minne blott. Däremot så har man, till skillnad mot de andra förslagen, en bra lösning med de små torgen och den upplevda innerstadskänslans som dessa innebär. Tyvärr uppkommer den känslan egentligen bara då man befinner sig på dessa torg. Går man en bit längre in i kvarteren så visar sig de gröna områdena direkt. Faktum är att om man tittar rakt söderut från köpcentrumets entré så kommer man att se gröna kullar. Även här har man mycket öppna parkeringsytor men har samtidigt, på ett bättre sätt än T+E, lyckats dela upp dem så att de inte känns så massiva. Man har också gett dem ett mer organiskt uttryck. Man har också, på ett intressant sätt, försökt bygga bort köpcentrumets baksidor genom att låta bygga ihop det med bostadshus. Något som på sätt och vis ger baksidorna en urban karaktär. Detta förslags riktiga styrka ligger i områdets densitet och närhet. Man har en situationsplan som ger intrycket av ett bostadsområde i kvartersstruktur. Potentialen hos förslaget är stort. + Bra disponering av marken + Kombinationen med bostäder som täcker köpcentrumets fasad + Närheten mellan olika funktioner + Organisk design - För lite stadskänsla utanför torgen Kapitel: Lund & Valentin arkitekter 7
White arkitekter Det mest intressanta med Whites förslag är att man vill bygga flera högre hus. Observera att dessa inte har likadan design, vilket hade gett en känsla av miljonprogrammets rationella byggande. Istället står varje höghus för sig självt, både estetiskt och geografiskt, men samtidigt väl inbyggt i kvartersstrukturen. Dock tycker jag inte att man bör bygga hus mellan nio och nitton våningar. Detta för att dessa hus i regel inte ger den starka karaktär som ett höghus ska tillföra området. Det är också svårt att verkligen skapa en intressant design på ett så pass lågt höghus. Ett annat intressant inslag är alla stadsradhus som man placerar ut. Tyvärr blir de alldeles för många, vilket förstör möjligheterna till en riktigt tät magnet. Denna typ av bebyggelse skulle jag hellre se i områdena som gränsar i söder och väster. Ett riktigt modernt sätt att bygga större bostäder i närheten av en stadskärna. Designen på köpcentrumet är inte något att hänga i julgranen. Visst ser det modernt ut med de stora glasade fasaderna, men samtidigt är det samma look som alla nybyggda eller renoverade externhandelscentrum i Sverige har. Något som också förstärker känslan av att Djurgårdens centrum är primärt är ett externhandelscentrum. Torget är alldels för stort och glest. Det känns som att det kommer bli blåsigt och att det lätt kan kännas tomt. Att man sedan ser radhus och lekparker från torget gör att den så viktiga urbana känslan försvinner. Torget skulle må bättre av att förminskas, alternativt delas upp i flera mindre och omslutas med tät en bebyggelse. Jag tycker dock att White har lyckats allra bäst med parkeringsfrågan. Likt Skäggetorps centrum har man byggt köpcentrumet över parkeringen, vilket döljer de stora kalla parkeringsytorna på ett bra sätt. Kan man bara bygga in parkeringsgaraget på ett bra sätt så att omgivande tomter också kan bebyggas med hus, så har kan man trots avsaknaden av butiker runt omkring i staden lyckats skapa en innerstads täthet. + Ett bra förslag på parkeringslösning vid köpcentrumet + Höga hus ger området både en identitet och en högre densitet - Torget är alldels för stort och glest - Köpcentrumet saknar en spännande design - Förutom höghusen är området alldeles för glest planerat Kapitel: White arkitekter 8
Sammanfattning Jag hade hellre sett att man, istället för att bygga innerstad i en stor park, vänt på det och byggt en vacker stadspark i en innerstad. Man skulle ha byggt ut en större sammanhängande kvarterstad i området, där samtliga butiker och verksamheter byggdes in i kvartersstrukturen. Gränder skulle stensättas och vissa möjligtvis övertäckas med glastak för att ge en högre standard på shoppingstråken. En stor grön stadspark i mitten av området skulle ge alla boende ett högkvalitativt rekreationsområde, i kontrast till de stora vildvuxna grönområdena runt om i eklandskapet. Om man ser till själva projektet Djurgården så är det är ju också troligare att ett sådant koncept skulle kunna appliceras i en annan Europeisk stadsdel som saknar omslutande grön natur. Om jag ska plocka ihop de bra bitarna ur varje förslag och på något sätt bygga ett fjärde alternativ, så kommer det nog att baseras på Lund & Valentins förslag. Jag tycker att de har skapat den mest intressanta kvartersstrukturen. Kvarteren är lagom stora och ligger tätt emot gatorna. Torgen är också något som jag gärna tar med från detta förslag. De är något mindre, vilket ger en känsla av mer liv per besökare. Att servicefunktioner som skola, vård och äldreboende ligger så pass tätt och centralt vid torgen, gör området mer livfullt och ger det en mångfald. Ur ett parkeringsperspektiv så tycker jag att White helt klart har ett bra förslag av att placera dem under själva köpcentrumet. Likt Skäggetorps köpcentrum så kommer handeln att hamn på en och samma våning, över parkeringarna. Detta gör att de öppna parkeringsytorna minimeras och området kan bli lite mjukare och gör att man kan bygga fler byggnader vilket skapar en tätare stad. Whites förslag innehåller också flera högre byggnader, vilket kan ge förutsättningar för en betydligt högre densitet i området. Jag skulle vilja se att man byggde stadsdelen uteslutande med tät kvartersbebyggelse. Några mindre torg skapar spännande rum i staden och några höghus ger den identitet och densitet. Och att man bygger upp emot 25+ våningar höga hus, var och en med en unik design. Lägre hus ger inte alls området samma starka karaktär. Jag tycker också att Thorbjörnsson+Edgren har en bra idé i att gräsbeklä köpcentrumets tak. På det sättet kan man skapa ännu en högkvalitativ park i området, utan att den behöver ta upp plats från bebyggelsen och ger en trevligare utsikt från de omgivande husen. Att utnyttja marken på ett så optimalt sätt som möjligt är verkligen ett bra sätt att bygga städer på. Parkeringsdäck under bebyggelsen och parker på taken kan ta bort stora ineffektiva ytor mellan målpunkter i städerna och minska avstånden på del vardagliga resorna mellan jobb, skola och handel. Jag skulle också vilja ta tillvara på deras idé med vattenspegel, helst på samtliga byggnader mot Lambohovsleden. Det tror jag skulle gynna den ekonomiska hållbarheten i området, då det höjer statusen på området. Det är sådana detaljer som ger den åtråvärdhet som ett nytt bostadsområde behöver för att bli attraktivt, vilket gynnar den sociala hållbarheten då många välbetalda personer kommer att vilja flytta dit. Det är ju trots allt människor med högre inkomst som man måste lyckas att locka till området, för att få en bred blandning av sociala förhållanden. Låginkomsttagare kommer att vilja flytta till ett nytt och fräscht boende bara man även bygger bostäder som hamnar inom deras ekonomiska ramar. Kapitel: Sammanfattning 9