Promemoria 2013-04-23 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen har uppdragit SCB att göra simuleringar med FASIT-modellen för att beräkna effekterna för den offentliga sektorns finanser av att förlänga arbetslivet. Beräkningarna har gjorts för personer mellan 61 och 67 år. I detta PM beskrivs metoden som använts och resultatet på totalnivå för beräkningarna. 2. Om FASIT-modellen 2.1 Modellen FASIT är en mikrosimuleringsmodell med vilken man kan beräkna och utvärdera effekterna v förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen. FASIT simulerar de flesta transfereringsområden som är knutna till individer och hushåll. För individer är det främst pensioner, sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, underhållsstöd etc. För hushåll är det olika bostadsstöd, studiestöd, ekonomiskt bistånd, äldreförsörjningsstöd, underhållsbidrag etc. Utöver dessa positiva transfereringar simuleras samtliga skatter och skattereduktioner. FASIT simulerar också en del avgiftsområden. Arbetsgivar- och egenavgifter är exempel på sådana avgiftsområden. FASIT består av två olika urval. Ett urval baseras på inkomstfördelningsundersökningen Hushållens ekonomi (HEK). Det andra underlaget (STAR) är ett rent registerurval bestående av 1,6 miljoner individer. FASIT används dagligen för att utvärdera tänkta förändringar av transferringsystemen. Simuleringarna åt Pensionsåldersutredningen har gjorda med STAR-urvalet FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem. FASIT simulerar det år som registerinformationen grundar sig på, basår, samt de fem nästkommande åren. Informationen i FASIT har en
2 eftersläpning med två år. För att skriva fram informationen till att avspegla den strukturella och ekonomiska utvecklingen används två ansatser, kalibrering av vikter samt koefficientframskrivning. Kalibrering av vikter görs för att fånga den strukturella förändringen inom olika områden som exempelvis arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, sjukpenningdagar, föräldrapenningdagar osv. Som underlag till framskrivningarna används prognoser från Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen samt SCB. 2.2 Datamaterial 2.2.1 STAR-urval STAR-urvalet är ett registerbaserat urval som dras från taxeringsregistret. Urvalet kan betraktas som ett OSU, med kompletteringar av individer med stora förvärvsinkomster eller kapitalinkomster, och består av cirka 650 000 urvalspersoner. Urvalet dras bland alla individer i Sverige som har lämnat in en inkomstdeklaration. Det finns alltså ingen åldersbegränsning på urvalspersonen. Även dödsbon ingår i urvalet. Med hjälp av information från RTB bildas sedan ett hushåll kring urvalspersonen. Denna komplettering leder till att antalet individer i urvalet blir cirka 1,6 miljoner. Efter dessa kompletteringar hämtas variabler från olika register. Detta gäller endast för registervariabler. Styrkan med STAR-urvalet är att mindre grupper kan studeras i detalj, att det är möjligt med regionala nedbrytningar samt att olika beräkningar erhåller större precision. 2.2.2 Datafångst FASIT-modellen hämtar data från många olika källor, både inom SCB och andra myndigheter. Grundstommen i modellen kommer från SCB:s totalräknade register över inkomster och taxering. Detta register byggs upp från de Skatteverkets deklarationsuppgifter samt information från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN samt andra register på SCB. Utöver detta centrala register samlar FASIT-modellen ytterligare information från nedanstående källor. Externa källor Typ av uppgift Standardiserade räkenskapssammandrag för enskilda näringsidkare. Studieskuld, återstående återbetalningstid, studiebidragets nivå, studiernas omfattning samt information om studiemedel. Tandvård, föräldrapenning, aktivitetsstöd samt bostadsstöd. Källa Skatteverket Centrala studiestödsnämnden (CSN) Försäkringskassan
3 Ålderspension, efterlevandepension samt bostadsstöd. Utbetald A-kassa och arbetslöshetens längd. Uppgift om eventuell äldreomsorg, vilken typ av omsorg, omfattning etc. Pensionsmyndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) Socialstyrelsen (SOS)
4 Interna källor Typ av uppgift Huvudsakligen hushållssammansättning, hyra för bostad samt en del unika intervjuvariabler. Befolkningsprognos Taxeringsvärde på fastigheter, ägarandel, ägd vid årets ingång/utgång etc. Antal dagar med sjuklön. Insamling av kommunala taxor för barnomsorg och äldreomsorg. Information om vilka kommuner som använder sig av vårdnadsbidrag. Källa Hushållens ekonomi (HEK) Befolkningsprognos Fastighetstaxeringsregistret (FTR) och FAS-registret Konjunkturstatistik sjuklöner Egen insamling Räkenskapssammandrag (RS) Sammantaget ger den omfattande insamlingen av uppgifter en ansenlig variabelmängd. Totalt innehåller FASIT-modellen drygt 900 variabler. 2.3 Framskrivning Eftersom datamaterialet i FASIT har en eftersläpning av aktualiteten skrivs materialet fram till att avse ett valt simuleringsår. Eftersläpningen är två år. För att komma fram till aktuellt år krävs allstå en framskrivning på två år. Som mest skrivs FASIT fram sex år. FASIT-modellen skrivs enbart fram med hjälp av andra myndigheter som har till uppgift att framställa prognoser inom respektive område. De myndigheter som FASIT-modellen använder som underlag är: Konjunkturinstitutet Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Ekonomistyrningsverket SCB Arbetsförmedlingen FASIT-modellen uppdateras fem gånger per år i samband med att nya prognoser blir tillgängliga. FASIT-modellens kunder har också själva möjligheten att utifrån egna prognoser framställa egna framskrivningar av FASIT-modellen. Detta kan ske både i den strukturella och i den ekonomiska framskrivningen.
2.4 Strukturell framskrivning Den strukturella framskrivningen sker med hjälp av kalibrering 1 av vikter. Kalibrering av vikter är ett sätt förändra vikter i ett urval så att skattningarna för de variabler som ingår i kalibreringen överensstämmer med kända totalsummor. Detta förfaringssätt innebär alltså att individerna tilldelas nya vikter och värdet på de ingående variablerna förändras inte. För varje modellår framställs en viktfil som sedan används vid simulering för respektive år. De kalibreringsvariabler som huvudsakligen används är: Antal individer i arbetskraften uppdelat på statliga, kommunal och privat sektor. De inom privat sektor är uppdelade på industri, tjänste- och övrig sektor. Antal med A-kassa Antal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Antal föräldrapenningdagar Antal sjukpenningdagar Antal med sjuk- och aktivitetsersättning Antal med änkepensioner Antal företagare Befolkningsförändringar För vissa kalibreringsvariabler görs en uppdelning på kön. 5 2.5 Ekonomisk framskrivning I den ekonomiska framskrivningen appliceras framskrivningskoefficienter för att avspegla den ekonomiska utvecklingen. På samma sätt som den strukturella framskrivningen hämtas koefficienterna från andra myndigheters prognoser. Främst är det uppgifter från Konjunkturinstitutet som används men även uppgifter från Försäkringskassan, ESV och SCB används. Exempel på ekonomiska framskrivningskoefficienter är: Timlöneutvecklingen Medelantal arbetade timmar per vecka Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Inkomstindex, balansindex Förändring i Konsumentprisindex Ränteinkomster Ränteutgifter Kapitalvinster 1 Deville, J. C. and Särndal, C. E. (1992). Calibration Estimators in Survey Sampling, JASA, 87, 376-382.
6 För timlöneutvecklingen samt medelantal arbetade timmar används information om utvecklingen i olika sektorer. Information om individernas sektorstillhörighet finns också på ingående register. För variabler där man inte kan identifiera någon uttalad framskrivningskoefficient används KPI-utvecklingen alternativt utvecklingen av prisbasbeloppet. 3 Undersökningen 3.1 Metod I beräkningen av effekterna för den offentliga sektorn har gjorts med så kallad statusbytesexperiment. Beräkningarna har gjorts med FASITmodellens STAR-urval, dels för modellens grundår 2010 och dels för modellåret 2016. Simuleringen görs för alla som i åldersintervallet 61 till 67 år börjat ta ut sin ålderspension. Med ålderspension avses garantipension, inkomstpension och tilläggspension. Statusbytet innebär att för personerna i dessa åldersintervall simuleras två tillstånd. Den ena tillståndet är att de får pension under hela året. Det andra tillståndet är att de under hela året bibehåller den status de hade innan pensioneringen. Simuleringen avser att beräkna effekterna av att förlänga arbetslivet med ett år, i beräkningarna har här antagits att man kan få sjukersättning, arbetslöshetsersättning och sjukpenning fram till och med 66 års ålder. För övriga system antas att inga andra förändringar görs. I beräkningarna görs antagandet att alla i åldern 61-67 år väljer att förlänga arbetslivet med ett år. Resultaten ger därför den maximala effekten av en sådan förändring. I beräkningarna tas det ingen hänsyn till den förbättrade framtida pensionen som följer av att förlänga arbetslivet med 1 år. 3.2 Beräkning av pensioner För simuleringen med pension hela året innebär det att vi för dessa personer ändrar antal månader med pension till 12 månader och ger dem hel pension. För dessa personer nollställer vi sedan löneinkomst, inkomst av aktiv näringsverksamhet, sjukersättning, arbetslöshetsersättning och sjukpenning. Avdrag som kan hänföras till anställning, såsom reseavdrag, avdrag för dubbel bosättning etc. nollställs också. Vi nollställer även avtalsersättningarna som utgår i samband med sjukpenning, arbetslöshet och sjukersättning. För avtalspensioner och privata pensioner gör vi ingen omräkning till 12 månader eftersom underliggande data indikerar att dessa belopp avser årsnivå. De individer som avlidit under året behåller det ursprungliga antalet månader med pension.
3.3 Beräkning av inkomst vid uppskjuten pensionering För simuleringen av alternativet med uppskjuten pensionering behöver vi beräkna lön, sjukpenning, sjukersättning och arbetslöshetsunderstöd på helårsnivå. Detta görs genom att med hjälp av uppgiften om hur många månader man haft pension bestämma antal månader som man haft annan inkomst. I FASIT-modellen finns information om antal dagar med sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd. Genom att dra bort dessa dagar samt antal dagar med ålderspension får vi antal dagar som man kan ha haft lön under året. Den lön personen får under året bildas genom att man beräknar en daglön med hjälp av ovanstående uppgifter. Daglönen multipliceras sedan med det uppskrivna antalet dagar man arbetat. För att undvika att vi fångar stora avgångsvederlag maximeras lönen till 1,15 gånger lönen året innan. Om lön saknas året innan maximeras lönen till 1,2 miljoner kronor. Antalet uppskrivna dagar med sjukpenning bestäms genom att ta antalet dagar man haft sjukpenning och multiplicera det med 12 och sedan dividera med det antal månader som man inte haft pension. Antal uppskrivna dagar med arbetslöshetsunderstöd bildas på samma sätt. Antal uppskrivna dagar med lön bildas sedan genom att man minskar 360 med det uppskrivna antalet sjukdagar och arbetslöshetsdagar. Det uppskrivna antalet dagar med sjukpenning används för att skapa ett sjukfall och på samma sätt används det uppskrivna antalet dagar med arbetslöshetsersättning för att skapa ett arbetslöshetsfall. För personer som haft sjukersättning förlängs denna genom att de ges ersättningen under 12 månader med den omfattning som de hade. Personer som gick i pension i januari och hade sjukersättning året innan får detta under hela året. Om man haft lön kombinerat med sjukersättning ökas lönen så att den motsvarar en helårslön. Om man haft sjukpenning kombinerat med sjukersättning skapas ett sjukfall på 365 dagar med en ersättningsnivå som gör att man tillsammans med sjukersättningen får ersättning på heltid. 3.4 Hantering av åldersstyrda regler i skattesystemet För några delar i skattesystemet styr åldern på individen vilka regler som gäller. Detta är aktuellt för jobbskatteavdraget, det förhöjda grundavdraget och inbetalda arbetsgivaravgifter. Under förutsättning att dessa åldersstyrda regler inte justeras till följd av en förlängning av arbetslivet med ett år, måste dessa åldersstyrda regler hanteras i simuleringarna. För att på ett korrekt sätt fånga effekterna på makronivå för 65 åringar görs simuleringen för dessa individer dels med regelsystemet för 65 åringar och dels med regelsystemet för 66 åringar. Detta eftersom förlängningen av arbetslivet med 1 år kommer att leda till att personerna i snitt kommer att ha inkomster under ett halvt år när de 7
8 är 65 år och under ett halvt år när de är 66. Detta leder till att de för det sista halvåret kommer att ha andra regler för jobbskatteavdraget, det förhöjda grundavdraget, och för arbetsgivaravgifter. 4 Resultat 4.1 Förlängning av arbetslivet med ett år för alla mellan 61-67 år. I nedanstående tabeller visas budgeteffekter för att förlänga arbetslivet med 1 år. Positiva tecken innebär en minskad utgift för staten, negativa tecken det omvända. I den första tabellen visas simuleringar för modellår 2010 och i den andra för 2016. Av tabell 1 framgår att en förlängning av arbetslivet 2010 med ett år för alla som valt att ta ut allmän pension (garantipension, inkomstpension eller tilläggspension) under 2010 skulle innebära en intäkt för staten på 23 miljoner kronor. Motsvarande beräkningar för år 2016 ger en intäkt på 2,8 miljarder kronor (se tabell 2). Skillnaden mellan beräkningarna för 2010 och 2016 beror framförallt på andra antagande av antalet personer med sjukersättning. Kostnaden för dessa minskar med nästan 1,3 miljarder. Denna minskning ger även en ökning av antalet sysselsatta mellan åren vilket i sin tur leder till en ökning av arbetsgivaravgifterna med ca 650 miljoner kronor.
Tabell 1 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för år 2010. Mkr. 9 61 år 62 år 63 år 64 år 65- år 66 år 67 år 61-67 år Garantipension 0 0 0 0 458 20 4 482 SA -97-66 -71-81 -3 812-24 0-4 151 Sjukpenning -54-42 -13-39 -232-15 -9-404 Arbetslöshet -81-88 -133-150 -687 0 0-1 139 Slutlig skatt 321 249 195 202 250 183 152 1 552 -kommunal skatt 323 250 215 239 567 251 188 2 033 Arbetsgivaravgifter 529 462 506 583 2 627 248 178 5 133 Ålderspensionsavgift -178-157 -168-194 -1 291-248 -178-2 414 Summa individ 440 358 316 321-2 688 164 147-942 BTP -1-3 1-2 17 3-1 14 SBTP 0 0 0 1-3 1 0-1 Äldreförsörjningsstöd 0 0 0 0-1 -1 0-2 Ekonomiskt bistånd -1-2 0 1-1 -2 0-5 Summa hushåll -2-5 1 0 12 1-1 6 Disponibel inkomst 681 523 443 514 1 164 563 425 4 313 Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 22,24 %) 151 116 99 114 259 125 95 959 Totaleffekt 589 469 416 435-2 417 290 241 23
10 Tabell 2 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för år 2016. Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65- år 66 år 67 år 61-67 år Garantipension 0 0 0 0 398 22 3 423 SA -69-45 -48-56 -2 637-27 0-2 882 Sjukpenning -78-57 -37-53 -304-20 -13-562 Arbetslöshet -71-75 -112-135 -580 0 0-973 Slutlig skatt 413 321 262 275 466 291 230 2 258 -kommunal skatt 415 321 284 314 742 354 258 2 688 Arbetsgivaravgifter 684 598 646 752 3 132 314 225 6 351 Ålderspensionsavgift -228-201 -214-249 -1 539-314 -225-2 970 Summa individ 651 541 497 534-1 065 266 220 1 644 BTP 0-1 -1 1 14 3 0 16 SBTP 0 0 0 1-4 1 0-2 Äldreförsörjningsstöd 0 0 0 0 8-1 0 7 Ekonomiskt bistånd -2-2 0-1 -11-2 0-18 Summa hushåll -2-3 -1 1 7 1 0 3 Disponibel inkomst 869 667 581 664 1 272 734 550 5 337 Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 21,82 %) 190 146 127 145 278 160 120 1 165 Totaleffekt 839 684 623 680-781 427 340 2 811 4.2 Förlängning av arbetslivet med ett år för alla som tar ut allmän pension vid 65 års ålder. Vid en förlängning av arbetslivet med 1 år för de som går i pension vid 65 års ålder finns ett antal skatte- och transfereringsregler som ser olika ut vid 65 respektive 66 års ålder. För 65 åringarna redovisas i tabellerna 1 och 2 kolumnen total effekt i tabellerna 3 och 4. I nedanstående tabeller visas budgeteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år för de som har valt att ta ut allmän pension vi 65 års ålder. Positiva tecken innebär en minskad utgift för staten, negativa tecken det omvända. I tabell 3 visas simuleringar för modellår 2010 och i tabell 4 för 2016. Den första kolumnen i tabellerna visar budgeteffekten med reglerna som gäller för 65-åringar, den andra visar effekten för 65- åringarna med skatte- och transfereringsregler som gäller för 66-åringar. Detta gäller dock inte för sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och sjukersättning. Kolumnen med medelvärde innehåller en skattning som gäller under förutsättning att nuvarande regler inte förändras (utom för sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och sjukersättning).
4.2.1 Budgeteffekter Av tabellerna 3 och 4 framgår att en förlängning av arbetslivet år 2010 skulle innebära en kostnad för staten på 2,4 miljarder. Motsvarande för år 2016 är en kostnad på 0,8 miljarder. Om skatte- och transfereringsreglerna ändras så att 65 årsgränser förskjuts ett år så skulle det innebära en kostnad på 0,9 miljarder år 2010 men däremot en intäktsökning på 0,9 miljarder år 2016. Tabell 3 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för de som är 65 år då de tar ut allmän pension år 2010. Mkr. 65 år 66 år Total effekt 11 Garantipension 457 458 458 SA -3 812-3 812-3 812 Sjukpenning -232-232 -232 Arbetslöshet -687-687 -687 Slutlig skatt 432 67 250 -kommunal skatt 545 588 567 Arbetsgivaravgifter 3 963 1 291 2 627 Ålderspensionsavgift -1 291-1 291-1 291 Summa individ -1 170-4 206-2 688 BTP 17 16 17 SBTP -3-3 -3 Äldreförsörjningsstöd -8 6-1 Ekonomiskt bistånd 8-9 -1 Summa hushåll 14 10 12 Disponibel inkomst 1 021 1 307 1 164 Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 22,24 %) 227 291 259 Totaleffekt -929-3 905-2 417
12 Tabell 4 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för de som är 65 år då de tar ut allmän pension år 2016. Mkr. 65 år 66 år Total effekt Garantipension 397 398 398 SA -2 637-2 637-2 637 Sjukpenning -304-304 -304 Arbetslöshet -580-580 -580 Slutlig skatt 557 375 466 -kommunal skatt 666 817 742 Arbetsgivaravgifter 4 724 1 539 3 132 Ålderspensionsavgift -1 539-1 539-1 539 Summa individ 618-2 748-1 065 BTP 14 14 14 SBTP -4-4 -4 Äldreförsörjningsstöd 8 7 8 Ekonomiskt bistånd -11-11 -11 Summa hushåll 7 6 7 Disponibel inkomst 1 216 1 328 1 272 Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 21,82 %) 265 290 278 Totaleffekt 890-2 452-781 4.2.2 Inkomsteffekter Nedanstående tabeller beskriver de inkomsteffekter som modellen ger av att förlänga arbetslivet ett år för de som är 61 till 67 år. Tabell 5 och 6 visar resultatet för inkomståret 2010 och tabell 7 och 8 visar resultatet för inkomståret 2016. För de som omfattas av simuleringen visar tabell 5 storleken på inkomsterna och fördelningen på inkomstslagen för alternativet att de arbetar eller erhåller andra transfereringar (förutom pension) under 2010. Tabell 6 visar alternativet att de istället erhåller pension under motsvarande år. Tabellerna visar att simuleringarna ger större inkomster då man ej tar ut pension, skillnaden är dock mycket liten för 65 åringarna. Simuleringarna avseende år 2016 där resultaten presenteras i tabell 7 och 8 visar samma bild. Skillnaderna är dock något större till följd av att löneframskrivningen är kraftigare än utvecklingen av pensionerna. Dessutom minskar antalet med sjukersättningen och istället återfinns dessa med löneinkomsten.
13 Tabell 5 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario ej pension, år 2010. Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 61-67 år Löneinkomst 1 635 1 418 1 585 1 816 12 108 2 317 1 684 22 563 - Sjuklön 0 0 6 0 0 0 0 6 - Avtalersättning som lön 6 3 2 4 16 2 3 36 Skattepliktiga förmåner 19 19 16 17 101 16 10 198 Sjukersättning 97 66 71 81 3 812 24 0 4 151 - Sjukers, inkomstdel 92 63 69 77 3 523 22 0 3 846 - Sjukers, garantidel 5 3 2 4 289 2 0 305 Sjukpenning 54 42 30 39 232 15 0 412 Arbetsmarknadsstöd 81 88 133 150 687 0 0 1 139 Avtalsersättningar 22 16 22 28 638 0 0 726 Total effekt 1 908 1 649 1 857 2 131 17 578 2 372 1 694 29 189 Tabell 6 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario pension, år 2010. Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 61-67 år Total pension 1 030 1 009 1 295 1 523 17 248 1 761 1 202 25 068 - Garantipension 0 0 0 0 457 20 4 481 - Tilläggspension 199 225 330 459 5 407 610 457 7 687 - Inkomstpension 515 464 539 592 5 280 495 308 8 193 - Premiepension 18 18 23 27 253 24 17 380 - Efterlevandepension 2 6 12 18 183 8 5 234 - Avtalspension 210 244 301 343 4 373 465 327 6 263 - Privat pensionssparande 62 38 67 71 993 123 73 1 427 - Övrig pension 28 17 28 15 407 21 13 529
14 Tabell 7 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario ej pension, år 2016. Mkr 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 61-67 år Löneinkomst 2 123 1 845 2 017 2 348 14 541 2 958 2 138 27 970 - Sjuklön 0 0 0 0 0 0 0 0 - Avtalersättning som lön 9 4 3 6 24 3 5 54 Skattepliktiga förmåner 22 24 19 21 121 20 13 240 Sjukersättning 69 45 48 56 2 637 27 0 2 882 - Sjukers, inkomstdel 66 43 46 53 2 431 25 0 2 664 - Sjukers, garantidel 3 2 2 2 206 2 0 217 Sjukpenning 78 57 37 53 304 20 0 549 Arbetsmarknadsstöd 71 75 112 135 580 0 0 973 Avtalsersättningar 19 14 18 24 444 0 0 519 Total effekt 2 382 2 060 2 251 2 637 18 627 3 025 2 151 33 133 Tabell 8 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario pension, år 2016. Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 61-67 år Total pension 1 227 1 201 1 504 1 800 17 814 2 133 1 461 27 140 - Garantipension 0 0 0 0 397 22 3 422 - Tilläggspension 0 0 58 144 2 073 313 263 2 851 - Inkomstpension 841 808 946 1 085 8 742 1 025 669 14 116 - Premiepension 39 38 49 58 478 52 37 751 - Efterlevandepension 1 3 10 12 72 6 5 109 - Avtalspension 248 292 345 405 4 723 551 389 6 953 - Privat pensionssparande 71 44 73 83 1 020 144 85 1 520 - Övrig pension 28 17 28 16 383 24 15 511
15 5 Antalet personer som berörs av statusbytet Simuleringarna har även genererat uppgifter om antalet personer som berörs. Dessa redovisas i tabell 9 vad gäller 2010 och tabell 10 vad gäller 2016. Tabell 9 Antal individer som berörs av simuleringen för år 2010 fördelad efter inkomstslag 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 61-67 år Antal berörda 7 577 6 344 7 447 8 434 82 521 7 317 4 309 123 949 Vid inkomstsimulering Därav sjukersättning 971 756 829 942 31 052 223 0 34 772 Därav arbetsmarknadsstöd 717 648 984 1 033 4 797 0 0 8 180 Därav sjukpenning 810 616 590 787 3 463 219 134 6 619 Därav löneinkomst 5 134 4 577 5 257 6 295 41 369 5 989 3 955 72 576 Därav näringsinkomst 860 779 784 930 5 523 732 402 10 010 Därav ej simulerad ink 1 115 623 845 869 12 315 835 228 16 830 Vid pensionssimulering Därav garantipension 0 0 0 0 25 429 1 224 374 27 027 Därav tilläggspension 7 576 6 329 7 440 8 419 80 668 7 187 4 294 121 912 Därav inkomstpension 7 577 6 344 7 447 8 434 81 063 7 217 4 294 122 376 Därav premiepension 5 079 4 766 6 417 7 556 77 153 6 679 4 086 111 737 Därav avtalspension 2 429 2 869 4 103 4 718 75 961 6 669 4 164 100 913 Därav privat pension 1 628 1 299 1 983 2 206 38 712 3 839 2 386 52 053 Tabell 10 Antal individer som berörs av simuleringen för år 2016 fördelad efter inkomstslag. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 61-67 år Antal berörda 7 771 6 481 7 546 8 659 73 502 7 853 4 588 116 400 Vid inkomstsimulering Därav sjukersättning 633 472 504 597 19 656 233 0 22 095 Därav arbetsmarknadsstöd 655 578 850 956 4 158 0 0 7 196 Därav sjukpenning 900 668 616 831 3 590 245 152 7 003 Därav löneinkomst 5 423 4 835 5 466 6 579 40 778 6 448 4 211 73 741 Därav näringsinkomst 868 803 778 950 5 174 748 425 9 746 Därav ej simulerad ink 1 233 678 937 946 13 045 923 247 18 010 Vid pensionssimulering Därav garantipension 0 0 0 0 19 762 1 085 294 21 141 Därav tilläggspension 0 0 7 528 8 649 71 887 7 704 4 573 100 342 Därav inkomstpension 7 771 6 481 7 546 8 659 72 243 7 739 4 573 115 012 Därav premiepension 5 193 4 849 6 490 7 761 68 695 7 162 4 347 104 497 Därav avtalspension 2 510 3 039 4 250 4 918 67 805 7 174 4 441 94 137 Därav privat pension 1 689 1 354 1 973 2 277 35 672 4 082 2 527 49 574
16